| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Cederberg, Christel, 1959, et al.
(author)
-
Jordbrukets ekosystemtjänster. Från koncept till gårdsbaserade indikatorer
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ekosystemtjänster kan definieras som de nyttigheter, i vid bemärkelse, som naturensekosystem ger oss människor. Det stora forskningsprojektet Millennium EcosystemAssessment som initierades av FN är en milstolpe som satte begreppet ekosystemtjänsterpå den politiska agendan på tidigt 2000-tal. Det markerar också startpunkten för en snabbtexpanderande vetenskaplig verksamhet inom området. Syftet med föreliggande rapport äratt beskriva jordbrukets ekosystemtjänster och undersöka vilka existerande förslag påindikatorer för ekosystemtjänster som finns i den vetenskapliga litteraturen och som kanvara användbara på gårdsnivå där besluten om produktion och markanvändning tas.Denna rapport, som baseras på en litteraturgenomgång genomförd i början av 2015, geren kort introduktion till begreppet ekosystemtjänster med utgångspunkt från definitioner ilitteraturen och utvecklingen inom området. Den skiftande terminologin inom området tasupp liksom olika begrepp och steg som är nödvändiga vid en kvantifiering och värderingav ekosystemtjänster. Förståelse om dessa begrepp är viktig vid tolkning av befintligaindikatorer såväl som vid utveckling av nya. Rapporten ger exempel från litteraturenpå indikatorer för ekosystemtjänster och konstaterar att dessa företrädesvis är utveckladeför större skalor som t ex landskap, region eller kontinent. Indikatorer som är framtagnaför ekosystemtjänster på gårdsnivå förekommer mindre ofta i litteraturen.Rapporten diskuterar möjligheter och svårigheter kopplade till att utveckla och användaindikatorer för ekosystemtjänster på gårdsnivå och konstaterar att tillgången på data är enutmaning men att det finns goda möjligheter att ytterligare utveckla indikatorer som kanvara meningsfulla på gården. Vissa ekosystemtjänster har dock större relevans förlandskapsnivån än för gårdsnivån och en utveckling av indikatorer för dessa ekosystemtjänsterutgör en särskild utmaning eftersom systemgränserna är svårdefinierade.Indikatorer för ekosystemtjänster kan dels användas inom gården som underlag för attfölja upp olika åtgärder, dels för att kommunicera kring gårdens produktion av olikaekosystemtjänster till aktörer i produktkedjan eller gentemot myndigheter ochbeslutsfattare. Vid utveckling av indikatorer för ekosystemtjänster i jordbruket behöverindikatorernas syfte, användningsområden och intressenternas behov klargöras ochbeaktas. När ekosystemtjänster bedöms är det viktigt att involvera olika intressenter, inteminst när man behöver bedöma avvägningar mellan olika typer av ekosystemtjänstervilket kan kräva engagemang och beslut på flera olika samhällsnivåer
|
|
| 5. |
- Edman, Frida, et al.
(author)
-
Kött- och slaktutbyte – data och metoder vid beräkningar av miljöpåverkan
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Köttets miljöpåverkan är välstuderad och det finns många publicerade studier baserade på livscykelanalyser (LCA) för olika köttslag. Resultat från LCA-studier uttrycks som miljöpåverkan per kg kött, oftast per kg benfritt kött. En viktig faktor som påverkar det slutliga resultatet vid beräkning av miljöpåverkan från kött är utbytet vid slakteriet, dvs. hur mycket av djuret som blir till produkter till vilka miljöpåverkan ska fördelas. Ett lågt utbyte leder till en högre miljöpåverkan per kg slutlig produkt. Vad och hur mycket som används från djuret påverkas av många olika faktorer, bland annat av efterfrågan på ätbara biprodukter till livsmedel. Små ändringar i utbyte kan få stor påverkan på de olika produkternas miljöpåverkan eftersom all miljöpåverkan från djurets uppfödning fördelas med avseende på slakt-/köttutbytet. I LCA:er som kvantifierar miljöpåverkan av kött är det därför viktigt att förstå hur resultatet påverkas av vilken allokeringsmetod som använts i analysen. Syftet med denna studie är att • sammanställa tillgängliga data för slakt-/köttutbyte för gris och får/lamm, • sammanställa hur miljöpåverkan från djurets uppfödning och slakt bör allokeras enligt olika LCA standarder, • ge övergripande rekommendationer för hur miljöpåverkan från djurets uppfödning och slakt bör allokeras i LCA-studier, samt • identifiera de områden där det saknas koncensus gällande metodik eller där det behövs mer forskning. Resultatet av denna studie visar att val av omvandlingsfaktorer, allokeringsmetod och allokeringsfaktorer påverkar resultatet vid beräkningar av produkternas miljöpåverkan. Med omvandlingsfaktor avses den faktor som möjliggör omräkning mellan levande vikt, slaktkroppsvikt och benfritt kött. Allokeringsmetod anger på vilket sätt fördelning av miljöpåverkan ska ske till olika produkter. Till exempel kan klimatavtrycket för ett kg benfritt griskött variera mellan 3,3 och 4,4 kg koldioxidekvivalenter (CO2-ekv.) beroende på de omvandlingsfaktorer som använts i sammanställd litteratur. På motsvarande sätt varierar klimatavtrycket mellan 1,9 och 3,7 kg CO2-ekv./kg produkt beroende på val av allokeringsmetod. Klimatavtrycket av ett kg benfritt får-/lammkött visade en variation mellan 21 och 34 kg CO2-ekv. per kg produkt beroende på val av allokeringsmetod. Konsumenter visar ett ökat intresse för att göra medvetna och hållbara matval där miljöpåverkan är en viktig faktor. Information om miljöpåverkan från en livsmedelsprodukt kan påverka konsumentens val av mat och därmed påverka framtida efterfrågan av vissa livsmedel, vilket i sin tur även påverkar livsmedelsproduktionen. Då allt eller så mycket som möjligt tas till vara av djuret blir miljöpåverkan per kg produkt från djurkroppen lägre. Val av allokeringsmetod kan därför indirekt ha en inverkan på både livsmedelskonsumtionen och -produktionen. Det är därför viktigt med konsensus inom branschen med avseende på metodval och transparens i miljöpåverkansberäkningar av produkter från djur. Det dataunderlag som finns tillgängligt från svenska slakterier gällande kött- och slaktutbyte från gris har använts för att dra slutsatser gällande fysisk allokering (massallokering) i denna studie. Informationen kommer framför allt från Jordbruksverkets rapporter om förluster i livsmedelskedjan. Motsvarande information gällande slakt av svenska får och lamm är däremot begränsad. Detta innebär att det saknas ett tillräckligt omfattande underlag för att ge rekommendationer för fysisk allokering i form av massallokering för får och lamm. Enligt gängse metodik allokeras vanligtvis miljöpåverkan från djuret till det som anses vara en resurs eller produkt, både för gris och får/lamm. I ett par studier av grisproduktion allokeras hela miljöpåverkan till grisköttet, medan ekonomisk allokering mellan till exempel kött och hudar/skinn används i större utsträckning i får-/lammproduktion. Slaktavfall och gödsel från produktionen ses som avfall, vilket i metodiken idag varken belastar eller krediterar köttsystemet. Det finns potential att nyttja fraktionerna, och i vissa fall nyttjas de redan, till energiproduktion eller gödselmedel. På sikt, när det cirkulära i produktionssystemen blir allt viktigare, kan det därför vara intressant att undersöka hur allokering av miljöpåverkan till samtliga produkter från djuret påverkar köttets miljöpåverkan.
|
|
| 6. |
- Landquist, Birgit
(author)
-
Liten behovsanalys foderdatabas samt dokumentation från dialog mellan aktörer
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Fodrets andel av klimatavtrycket för animalieprodukter (kött, mjölk, ägg och odlad fisk) är betydande, mellan 20 till nästan 100 procent beroende på produkt. De diskussioner och möten som genomförts under året har visat att det finns en efterfrågan på uppdaterade klimatavtryck för foderråvaror och foderblandningar.Foderföretagen har behov av klimatdata på foderråvaror för att ha möjlighet att kommunicera klimatavtryck till senare delen av kedjan och även för att optimera foder-recepten ur klimatsynpunkt. Företag i animaliebranschen (kött, mjölk, ägg och odlad fisk) har behov av klimatavtryck då de önskar beräkna och förbättra klimatavtrycket för sina produkter. Rådgivningen som riktas till djurproducenter har behov av klimatavtryck för både foderråvaror och foderblandningar.Det finns tillgång till klimatavtryck och även andra miljöavtryck för en del svenska och importerade foderråvaror dels på en webbsida som heter www.lcadatafoder.se och dels i en rapport publicerad av SIK (nuvarande RISE) 2008. Webbplatsen ägs och förvaltas av RISE och är i behov av uppdatering och komplettering, dock saknas finansiering för detta arbete. Ska uppdatering och utveckling av sidan ske, måste det till projektfinansiering för RISE. Det finns även möjlighet att hämta klimatavtryck via olika internationella databaser och websidor.Det finns inget självklart sätt att finansiera ett arbete med en uppdaterad och utvecklad svensk foderdatabas med miljöavtryck. Det krävs en bred finansiering från hela livs-medelskedjan, men både foderbranschen och livsmedelsindustrin uppger att de har så låga marginaler att det inte finns några marginaler att ta av. Man ser det istället som en fråga av samhällsintresse och att största delen borde finansieras med offentliga medel.Frågor som har diskuterats och som behöver utredas ytterligare är bland annat följande:• Definition av vad databasen skall innehålla avseende omfång, innehåll, använd-ning, metoder, tillgänglighet (öppen eller sluten databas), uppdatering och koppling till internationella initiativ.• Lämplig teknisk miljö där databasen ska befinna sig inklusive drift.• Lämplig huvudman för databasen. Foderföretagen anser att huvudmannen ska vara neutral och inte representera en part i kedjan. Detsamma gäller den organi-sation som ska ta fram data.• För närvarande är det primärt klimatavtrycket som efterfrågas, men andra miljöaspekter som toxicitet och biologisk mångfald är av stort intresse.• Samarbetsformer för att driva denna process vidare.Om samarbete kring en miljödatabas för foderprodukter och uppdaterade klimatavtryck för råvaror kommer igång ökar sannolikheten att fler foderföretag börjar räkna på klimatavtryck för sina produkter.
|
|
| 7. |
- Landquist, Birgit, et al.
(author)
-
Litteraturstudie av miljöpåverkan från konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel : Fokus på studier utförda med livscykelanalysmetodik
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- De nya kostråd som Livsmedelsverket publicerade i april 2015 tog även hänsyn till miljöaspekter, förutom närings- och hälsoaspekter. Den här rapporten sammanställer skillnaderna i miljöpåverkan mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel och är ett kunskapsunderlag som Livsmedelsverket kan använda för att belysa frågan om det finns några livsmedelsgrupper där ekologiskt alternativt konventionellt bör lyftas fram. Arbetet har fokuserat på ett antal större livsmedelsgrupper och prioriterat studier som har använt livscykelanalys, LCA. Den senare är en miljösystemanalysmetod som kartlägger den potentiella miljöpåverkan en produkt ger upphov till under sin livscykel, från ”vaggan till graven” (eller en väl avgränsad del av livscykeln, till exempel primärproduktionen).
|
|
| 8. |
- Landquist, Birgit, et al.
(author)
-
Litteraturstudie av miljöpåverkan från konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel - Fokus på studier utförda med livscykelanalysmetodik
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- De nya kostråd som Livsmedelsverket publicerade i april 2015 tog även hänsyn till miljöaspekter, förutom närings- och hälsoaspekter. Den här rapporten sammanställer skillnaderna i miljöpåverkan mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel och är ett kunskapsunderlag som Livsmedelsverket kan använda för att belysa frågan om det finns några livsmedelsgrupper där ekologiskt alternativt konventionellt bör lyftas fram. Projektet har genomförts i två delar. Del 1 består av en sammanställning av svenska rapporter från bland andra SIK och SLU, där skillnader i miljöpåverkan mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel har studerats. Del 2 består av en sammanställning av skillnader i miljöpåverkan (klimatpåverkan, övergödning, försurning, ekotoxicitet, energianvändning och markanvändning) mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel och baseras på kvantitativa data från 57 vetenskapligt publicerade studier. Samtliga resultat uttrycks i relation till kilo produkt. Resultatet från del 1 visar att det är svårt att göra rättvisa jämförelser på produktnivå mellan ekologisk och konventionell produktion eftersom växtföljder och produktionssystem oftast är olika och de båda systemen ofta inte producerar samma livsmedelsprodukter. Variationen mellan gårdar inom respektive system är ofta mycket stor och ibland större än mellan produktionssystemen. Resultaten beror också på om jämförelsen görs per hektar eller per kilo produkt. Om skörden är lägre kan en lägre miljöpåverkan per hektar innebära en högre påverkan per kilo produkt. Rapporterna som har studerats i del 1 har delats upp i två kategorier. Resultaten från del 2 visar att med avseende på klimatpåverkan och energianvändning per kilo produkt är resultatet i huvudsak otydligt. I sex av nio livsmedelsgrupper går det inte att urskilja vilket produktionssystem som presterar bäst. Med avseende på övergödningspotential i relation till kilo produkt är resultatet blandat. Med avseende på försurningspotential i relation till kilo produkt har konventionellt producerade livsmedel generellt sett en lägre påverkan. I relation till brukad areal har däremot ekologiska produkter i huvudsak både lägre övergödnings- och försurningspotential. Dessa resultat ska tolkas med stor försiktighet och inte generaliseras på grund av att: 1) olika studier har använt olika analysmetoder med avseende på exempelvis systemgränser och allokering, 2) antalet studier är för få för att det ska gå att dra några säkra slutsatser, 3) orsakerna till de observerade skillnaderna är inte kända och 4) endast ett begränsat antal miljöaspekter har studerats.Sammanställningen i del 2 visar även att ekologiskt producerade livsmedel generellt sett ger upphov till en lägre ekotoxisk miljöpåverkan, men i regel kräver mer mark än konventionellt producerade livsmedel. Dessa resultat betraktas däremot som tämligen säkra eftersom de stämmer överens med resultat från andra publicerade kunskapssammanställningar. Enligt de senare har ekologisk livsmedelsproduktion i genomsnitt cirka 20–25 procent lägre skördar än konventionell livsmedelsproduktion, främjar i de flesta fall den biologiska mångfalden mer, eller har en mindre skadlig effekt på den biologiska mångfalden än konventionellt jordbruk.Baserat på sammanställningarna i del 1 och del 2 går det sammanfattningsvis inte att säga att det ena produktionssystemet är överlägset det andra från miljösynpunkt för någon livsmedelsgrupp, då miljöpåverkan jämförs i relation till kilo produkt. Det beror på att resultaten från olika studier pekar åt olika håll för enskilda miljöaspekter, eller att resultatet för olika miljöaspekter pekar åt olika håll för samma livsmedelsgrupp. Det kan också bero på att de båda systemen presterar likvärdigt. I relation till brukad areal är resultatet däremot i huvudsak till det ekologiska jordbrukets fördel. Ekologiskt jordbruk presterar generellt sett bättre än konventionellt jordbruk från ett lokalt och regionalt miljöperspektiv, men det har inte nödvändigtvis en lägre miljöpåverkan per producerad enhet. Båda perspektiven är relevanta och ger kompletterande information. Vilket perspektiv som är mest relevant i en given situation beror på vilken eller vilka miljöaspekter som prioriteras, samt på de lokala och regionala förhållanden där livsmedelsproduktionen sker, exempelvis tillgången på mark och den bakomliggande miljöbelastningen. För att kunna ta ställning till om en ekologisk produkt är fördelaktig från miljösynpunkt måste målbilden vara bestämd samt vilka miljömål som ska prioriteras. Till detta kommer alla övriga aspekter som kan ha betydelse, som till exempel djurvälfärd, sociala aspekter, arbetstillfällen, risker vid hantering av växtskyddsmedel och risken för resthalter av dessa i livsmedel.
|
|
| 9. |
- Landquist, Birgit, et al.
(author)
-
Produktion och konsumtion av livsmedel i Västra Götaland 2003 och 2016 - Detaljerad resultat- och metodikrapport
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- RISE (före detta SIK) har i tidigare samarbeten med Västra Götalandsregionen (VGR) producerat SIK-rapport nr 733; "Kartläggning av produktion och konsumtion av livs-medel i Västra Götaland" (Florén m.fl., 2005) samt SIK-rapport nr 880 (2014), "Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en inter-nationell utblick" (Landquist och Cederberg, 2014). I det här projektet har VGR:s region-utvecklingsnämnd gett RISE i uppdrag att uppdatera dessa tidigare rapporter i syfte att få aktuell kunskap om produktionen och konsumtionen av livsmedel i länet.Det genomförda projektet sammanfattas i två rapporter. RISE rapport 2019:05 är en kortare sammanfattning av metodik och resultat medan denna rapport, RISE rapport 2019:06, innehåller detaljerad metodik och genomgång av resultat. Visst material kan förekomma i båda rapporterna.
|
|
| 10. |
- Landquist, Birgit, et al.
(author)
-
Produktion och konsumtion av livsmedel i Västra Götaland 2003 och 2016 : Resultatrapport
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Denna studie inleddes i maj 2018 och har pågått under sommaren och hösten 2018. Uppdraget kom från Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd och finansie-rades genom regeringsmedel för livsmedelsstrategins genomförande på regional nivå. Studien syftade till att uppdatera en tidigare rapport från 2005 där produktion och kon-sumtion av livsmedel i Västra Götaland 2003 kvantifierades och beskrevs. Dessutom beräknades den teoretiska självförsörjningsgraden, det vill säga den andel av olika livs-medel som konsumeras i Västra Götaland somskulle kunna vara producerade inom länets gränser om inga livsmedel exporterades till andra delar av Sverige eller utlandet. I den uppdaterade rapporten har data för 2016 använts.Arbetet med rapporten har gjorts under 2018, ett år då stora delar av Sverige samtidigt upplevt den varmaste och torraste sommaren i mannaminne med brist på bete och grovfoder till nötkreatur och mycket låga skördar av de flesta grödor. Hade denna undersökning gjorts med 2018 som bas hade resultatet blivit ett helt annat för många livsmedel, inte minst för den teoretiska självförsörjningsgraden. År 2016 var i stort sett ett normalår eller något bättre vad gäller skördenivå i Västra Götaland.
|
|
| 11. |
- Landquist, Birgit, et al.
(author)
-
Scenarier för minskad klimatpåverkan från livsmedel i Västra Götaland 2030
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Västra Götaland har ambitiösa mål att minska klimatavtrycket från västsvenskarnas konsumtion av olika varor och tjänster. Matkonsumtionens klimatavtryck per person ökade med 20 procent mellan 1980 och 2010. Denna studie har utforskat möjligheterna att minska matkonsumtionens klimatpåverkan i Västra Götaland med 30 procent från år 2010 till år 2030.Studien har gjorts med scenariometodik, där tre olika scenarier som var för sig innebär minskad klimatpåverkan från produktionen och/eller konsumtionen av livsmedel stude-rats var för sig, samt kombinerats i ett fjärde scenario.Följande scenarier har studerats:1. Mer klimatsmart livsmedelsproduktion 20302. Halverat livsmedelssvinn 20303. Mer klimatsmart livsmedelskonsumtion 20304. Kombination av scenario 1, 2 och 3
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Landquist, Birgit, et al.
(author)
-
Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Förbättrade produktionsresultat inom svensk grisproduktion, användning av biproduk-ter och djurhälsans betydelse har analyserats i en livscykelanalys. Klimatavtrycket för kött från en svensk medelgris är 2,54 kg koldioxidekvivalenter/kg slaktvikt, vilket är bland de lägsta jämfört med tillgängliga internationella studier. Produktionen av foder står för 54 % av klimatavtrycket och hanteringen av stallgödsel för 36 %. Av foderstaten till den svenska integrerade medelslaktgrisen utgjorde biprodukter 10 % och soja 4 %. Baserat på antalet dagars förlängd uppfödningstid för sjuka grisar, visar vi att 3,4 % av klimatavtrycket beror på ökad foderförbrukning orsakad av fyra utvalda sjukdomar i svenska grisbesättningar. Produktionshöjande åtgärder såsom exempelvis friska grisar och hög fodereffektivitet, övergång till förnybara bränslen inom såväl odling av foder som inom grisuppfödning är viktiga åtgärder för att minska klimatavtrycket givet att det inte påverkar andra miljöaspekter, djurhälsa eller djurvälfärd negativt. En central aspekt är fortsatt utveckling mot välbalanserade foderstater med val av foderråvaror med lågt klimatavtryck, användning av biprodukter och inhemska fodergrödor odlade på ett hållbart sätt.
|
|
| 16. |
- Ramos, Saioa, et al.
(author)
-
SENSE tool: easy-to-use web-based tool to calculate food product environmental impact
- 2016
-
In: The International Journal of Life Cycle Assessment. - : Springer Ferlag. - 0948-3349 .- 1614-7502. ; 21:5, s. 710-721
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Purpose: The purpose of the European SENSE project was to define an integral system to assess and communicate the environmental impacts of food products and to develop a web-based tool for Small and Medium size Enterprises (SMEs). The tool has been tested in salmon, beef-and-dairy, and fruit juice production sectors. Methods: The SENSE project has evaluated several existing methodologies for environmental impact assessment over the life cycle including also social aspects, in order to deliver a new integral system for the environmental and social assessment of agricultural and aquaculture food products. Results and discussion: The system includes a standardization of a data gathering system, a selection of relevant key environmental performance indicators for food supply chains and a common methodology to perform simplified life cycle impact assessment. The results are based on collected information on the use of resources and emissions generated along the supply chain of food or drink products. The main result is a web-based software tool that is based on a summation of the partial impacts of the different steps in food supply chains. In this software, different actors in the supply chain can enter their own data and link them to the data of other companies. The results obtained in the tool could be used for at least six different approaches: (i) environmental impact assessment of the product, (ii) food chain hot spot identification, (iii) comparison of hypothetical or real improvement scenarios, (iv) assessment of the environmental impact development over the years, (v) benchmarking opportunity for the companies, and (vi) a business to business communication strategy. The scientific robustness of the tool has been tested comparing the obtained results with the same analysis with commercial software. Conclusions: The SENSE tool is a simplified tool designed for food and drink SMEs to assess their sustainability on their own. This cannot be fully compared to a complete LCA study. The testing with SMEs showed that they need additional support for filling in the questionnaires correctly and interpret the results. The simplified evaluation of environmental impacts based on a life cycle approach could lead to benefits to SMEs within the food industry. The future application and development of the tool will be focused on adapting the tool to the Product Environmental Footprint initiative requirements and self-assessment opportunities.
|
|
| 17. |
- Tidåker, Pernilla, et al.
(author)
-
Ekosystemtjänster på mjölkgårdar : Förekomst, indikatorer och åtgärder
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ekosystemtjänster definieras som de nyttigheter som människor erhåller från eko-systemen. Syftet med denna studie är att ge Arla ett kunskapsunderlag för att de i sitt fortsatta hållbarhetsarbete ska kunna synliggöra mjölkbondens roll som förvaltare av ekosystemtjänster. Målen är att beskriva hur mjölkgårdar bidrar till viktiga ekosystem-tjänster, identifiera lämpliga indikatorer för dessa och föreslå och diskutera konkreta åtgärder för att stärka ekosystemtjänster. Mjölkgårdar med betande djur, stor andel flerårig klövergräsvall, småbiotoper och betesmarker är viktiga för många av jordbrukets ekosystemtjänster som exempelvis pollinering, kolinlagring, markbördighet och estetiska och kulturella värden. Mjölkgårdar har därför ett gynnsamt utgångsläge jämfört med till exempel renodlade växtodlingsgårdar. Att vårda och restaurera naturbetesmarker är särskilt angeläget eftersom de är artrika, en del av vårt kulturarv och viktiga för pollinerande insekter. Arlabönder är viktiga för deras fortsatta hävd eftersom drygt 15 procent (och kanske nära 20 procent) av Sveriges betesmarker finns på Arlagårdar. Det finns goda möjligheter att ta fram indikatorer utifrån lättillgängliga uppgifter från gården och statistik. I rapporten har vi listat ett stort antal åtgärder som enskilda mjölkgårdar kan göra för att stärka ekosystemtjänster. För att anpassa dessa till lokala förhållanden som råder på gården kan individuella skötselplaner utformas.
|
|
| 18. |
- Tidåker, Pernilla, et al.
(author)
-
Indikatorer för hållbart jordbruk : Växtnäring, klimat och biologisk mångfald på naturbruksskolorna Sötåsen och Uddetorp
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektet Naturbruksskolor i framkant – Nyckeltal och åtgärder för ett fortsatt håll-barhetsarbete har pågått under åren 2017–2019 vid naturbruksskolorna Sötåsen och Uddetorp. I denna rapport sammanfattas erfarenheterna av den del i projektet som har handlat om att ta fram indikatorer för nuvarande drift.Projektet inleddes med att vi inventerade ekosystemtjänster på skolorna samt genomförde beräkningar av klimatavtryck och växtnäringsbalanser med hjälp av verk-tyget VERA som tillhandahålls av Greppa Näringen. För att skaffa kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden på skolorna inventerade vi därefter fåglar, fjärilar och humlor. Inventeringarna var till stor hjälp då vi testade olika verktyg och indikatorer för biologisk mångfald. Sista året har vi utarbetat skötselplaner för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som inkluderar alla viktiga biotoper på naturbruksskolorna och dessutom inventerat jordlöpare och kortvingar. Skötselplanerna ska ligga till grund för det fortlöpande arbetet med att skapa gynnsamma förhållanden för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster genom olika åtgärder.Projektet inleddes med att vi inventerade ekosystemtjänster på skolorna samt genomförde beräkningar av klimatavtryck och växtnäringsbalanser med hjälp av verk-tyget VERA som tillhandahålls av Greppa Näringen. För att skaffa kunskap om tillståndet för den biologiska mångfalden på skolorna inventerade vi därefter fåglar, fjärilar och humlor. Inventeringarna var till stor hjälp då vi testade olika verktyg och indikatorer för biologisk mångfald. Sista året har vi utarbetat skötselplaner för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som inkluderar alla viktiga biotoper på naturbruksskolorna och dessutom inventerat jordlöpare och kortvingar. Skötselplanerna ska ligga till grund för det fortlöpande arbetet med att skapa gynnsamma förhållanden för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster genom olika åtgärder.Växtnäringsbalanser, det vill säga skillnaden mellan mängden växtnäring som tillförs gården via inköpta varor och kvävefixering och mängden växtnäring som bortförs via avyttrade produkter, har beräknats under lång tid och på många gårdar runt om i landet. Balanserna uttrycks som kg växtnäring per hektar. Det finns därmed en vana vid att göra, se och tolka växtnäringsbalanser, och det finns även ett stort jämförelsematerial att tillgå. Klimatavtrycksberäkningar är en nyare företeelse. Då summeras växthusgasutsläppen från gårdens växtodling och djurhållning samt från produktion och användning av insatsvaror. Än så länge går det bara att beräkna klimatavtrycket för en hel gård i VERA, vilket gör det vanskligt att jämföra gårdar och år på grund av skillnader i produktion och storlek.Växtnäringsbalanserna och klimatavtrycksberäkningarna som gjordes på skolorna visar på skillnader mellan år och mellan skolorna, vilket var förväntat. Uddetorp har högre djurtäthet än Sötåsen, vilket är en bidragande orsak till att växthusgasutsläpp fördelade per hektar var högre på Uddetorp. Torkan 2018 påverkar också resultaten, och bidrog till högre växtnäringsöverskott på båda skolorna till följd av att mer foder behövde köpas in.Vid användning av de olika verktygen för biologisk mångfald kan vi konstatera att diskus-sionen på skolorna då vi tillsammans med personal från skoljordbruken gick igenom frågorna och fyllde i svaren upplevdes som mycket värdefull. Det skapade kunskap då man insåg att vissa element eller åtgärder helt eller delvis saknades eller inte gjordes på gården. Att samla in data till indikatorerna är emellertid tidskrävande. Det var mycket värdefullt att i förväg ha inventerat flora och fauna på gårdarna för att få ett mer specifikt resultat men det är ett kostsamt arbete som inte kan implementeras brett i dagsläget.Verktyg och åtgärder i spannmålsodling lyfts ofta i de initiativ som finns i Sverige idag, men det är särskilt angeläget att även lyfta produktionsgrenar som mjölk- och nötkötts-gårdar eftersom åtgärder måste anpassas efter produktionsgrenar och regionala förut-sättningar. Poängsystem är intressant och förhållandevis enkelt att använda i praktiken eftersom de mest relevanta åtgärderna för en enskild gård kan väljas ut att införa. Vi ser ett stort behov att utöka möjligheterna för kostnadsfri rådgivning inom biologisk mångfald både för att ta fram indikatorer och för att göra skötselplaner för biologisk mångfald utifrån gårdens förutsättningar.De internationella verktygen för biologisk mångfald som testades är inte anpassade till svenska förhållanden vilket medför att de inte är lika användbara.
|
|
| 19. |
|
|
