| 1. |
- Landström, Inger, 1954-, et al.
(författare)
-
Värden i folkhögskolevärlden
- 1996
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Redovisar intervjuer med ett stort antal elever, lärare och rektorer vid tio folkhögskolor spridda över hela landet. Diskuterar de värden som förmedlas vid olika skolor beroende på huvudmannaskapet med tonvikt på folkhögskolan som en demokratisk kraft. Tar även upp folkhögskolans roll för elever med invandrarbakgrund och för handikappade.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Eva, et al.
(författare)
-
Learning at Distance within Popular Adult Education - Where is the Context?
- 2007
-
Ingår i: Adult Education - Liberty, Fraternity, Equality? Nordic Views on Lifelong Learning. - Turku : Finnish Educational Research Association. - 9789525401288 - 9525401286 ; , s. 359-377
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Liberté, Egalité, Fraternité were the symbolic words and shouts of millions and millions hopes in the mouths of millions and millions people all around the world in the 18th and 19th century. Liberté, Egalité, Fraternité are still the symbols of democracy during the 20th and 21st century. These wishful words have not lost their meaning during the centuries, although they historically represent the birth of the modern world and reflect the thoughts of enlightenment already in the 18th century. They were realized in the French revolution and the tricolor flag. The Nordic countries have taken seriously the whispers of the enlightenment. They have transferred the words into the field of education. In the name of enlightenment Nordic countries were among the first to develop a wide adult education system in order to cultivate their adult population. They believed, that it is education which gives the people the liberty, equality and fraternity. The very core of the idea of the Nordic welfare state is educational equality as the spearhead to the social equality of the whole nation. In this book we reflect together the state of the art of adult education research in the Nordic countries in the beginning of the third millenium. What is left of the historical tradition of enlightenment and the hopes of the people? Has there been a change in the politics of Nordic adult education research towards the neo-liberalism? What are the challenges of today and how they may be answered? What has the Nordic adult education research to offer to the wider audience of the globalising world? Some answers to these questions are suggested in this book. The answers are presented by the most eminent as well as by junior researchers within the field in Nordic adult education research. Have a seat and read.
|
|
| 6. |
- Andersson, Eva, et al.
(författare)
-
Lärande och vardag. Om gränsöverskridande i folkbildning på distans
- 2006
-
Ingår i: Lärande, IKT och samhällsomvandling. Två rapporter om folkbildning på distans. - Stockholm : Folkbildningsrådet. - 9188692388 - 9789188692382 ; , s. -156
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att studera på distans blir allt vanligare, även inom studieförbund och folkhögskolor. Men vad innebär egentligen detta för deltagarna? Frågan belyses i denna rapport, som bygger på intervjuer med ett tjugotal deltagare i distansorganiserad och IKT-baserad folkbildning.I rapportens första del, Lärande och vardag. Om gränsöverskridande i folkbildning på distans , diskuteras gränserna mellan deltagarnas studier och deras vardagsverksamheter – och vad ett eventuellt överskridande av dessa gränser får för konsekvenser. I den andra delen, Datorkunskaper på köpet. Om folkbildning på distans, IKT och samhälle , fokuseras på distansstudiernas roll, när det gäller deltagarnas motivation, tillgång till och förmåga att använda digital teknik. Lärande, IKT och samhällsomvandling ingår i forskningsprojektet Distans, IKT, folkbildning och vardag. Rapporten är utgiven av Folkbildningsrådet, som fi - nansierat projektet i samarbete med KK-stiftelsens forskningsprogram LearnIT. Inom projektet har tidigare utgivits rapportenDeltagarröster om folkbildning på distans . Eva Andersson är universitetslektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Hon är där knuten till Enheten för lärande i vuxenliv. Eva Andersson har arbetat med folkbildningsforskning sedan mitten på 1990-talet, senast i projektetDistanspedagogik bland folkbildare (2001–2004).Ann-Marie Laginder är fi losofi e doktor i teknik och social förändring. Hon är universitetslektor vid Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet och föreståndare för Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning. Hon har tidigare forskat bland annat om studiecirklars betydelse för deltagare och lokalsamhälle.Inger Landström är fi losofi e doktor i pedagogik och forskarassistent vid Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Hennes senare forskning gäller hur informations- och kommunikationstekniken (IKT) används och påverkar folkbildningsorganisationernas verksamhet och identitet.
|
|
| 7. |
- Andersson, Per, 1964-, et al.
(författare)
-
Identitet & IKT i folkbildning
- 2005
-
Ingår i: LearnIT:s konferens,2005.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Folkbildning - samtidig eller tidlös? : Om innebörder över tid
- 2005
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När författarna till denna antologi inbjöds att medverka formulerades temat Folkbildning – samtidig eller tidlös? Någon ytterligare vägledning eller styrning gavs inte. Artiklarna är således författarnas fria tolkning av temat. Detta resulterade i en rikhaltig blandning av perspektiv och empirisk förankring i olika folkbildningssammanhang i skilda tider. Som redaktörer har vi sökt en röd tråd som löper genom artiklarna. Vi har funnit att de sammantaget handlar om folkbildningens innebörder insatta i olika tidsmässiga sammanhang. Antologins undertitel blev därför Om innebörder över tid. Ett par författare har tagit utgångspunkt i historien, andra i samtida folkbildning och ett par författare tar utgångspunkt i framtiden. Flera författare analyserar folkbildningens relevans under en längre tidsperiod. Olika begrepp eller talet om folkbildning står i centrum i flera artiklar.Det är således spännande att konstatera att antologin som helhet ger en aspektrik bild av folkbildning som ett barn av sin samtid. Parallellt ges olika tolkningar av tidlösa kännetecken som författarna spårar trots genomgripande förändringar både inom och utanför folkbildningen. En övergripande slutsats är således att temats ”eller” får formuleras om till ett ”och” – folkbildning kan förstås både som ett samtida och som ett tidlöst fenomen. Men sambanden mellan det tidsbundna och det tidlösa är både komplexa och varierande beroende på sammanhang och valet av utsiktspunkt.Vi har valt att i huvudsak följa tidsaxeln i antologins disposition och har därför delat in de sexton artiklarna under följande fem avdelningar:Folkbildningens innebörder i backspegelnPerspektiv på folkbildning i samtidenFramtiden som utmaningFolkbildningens relevans över tidFolkbildning som idé och begreppDet betyder inte att varje artikel entydigt kan placeras i en viss avdelning. Vår ambition är dock att strukturen ska hjälpa läsaren att fåöverblick över antologins mångfacetterade innehåll. Varje författare ansvarar själv för innehållet i sin artikel. Vår förhoppning är att antologin skall inspirera till fortsatt forskning, finna vägen in i undervisning och olika lärtillfällen inom universitet och folkbildning och sist men inte minst stimulera debatten om folkbildningens innebörder.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Landström, Inger, 1954-, et al.
(författare)
-
Bilder av två studieförbundsmiljöer och IKT
- 2006
-
Ingår i: Mimers forskarkonferens,2006.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta paper presenterar och diskuterar hur två studieförbund beskriver sitt folkbildningsuppdrag i mötet med den moderna informationstekniken och vad den betyder för verksamhetens organisation. Utgångspunkten är empiriska resultat från lokal/regional nivå i de två utvalda studieförbunden.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Landström, Inger, Filosofie Doktor, Ph D, 1954-
(författare)
-
Den yrkesinriktade folkhögskolan
- 2018
-
Ingår i: Folkhögskolan 150 år. - Stockholm : Föreningen för folkbildningsforskning. - 9789198021363 ; , s. 81-102
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikelns syfte är att i kursutbud och andra berättelser om folkhögskolan undersöka och analysera utbildningsinnehåll och yrkesinriktning som påtagliga uttryck för å ena sidan samhällets (statens) förväntningar på skolformen som framträder i offentligt tryck och, å andra sidan, folkhögskolornas intentioner att med kursinnehållet bidra i samhällslivet genom sina elever. Vilken samhällsroll ska skolformen ha (legitimitet)? Hur ger sig folkhögskolornas strävanden tillkänna i yrkesinriktning och profilering för att berättiga skolformens och folkhögskolors verksamhet (identitet)? När kursinnehåll kopplas till arbetsuppgifter i samhället, så framträder mer nyansrika bilder av utbildningens syfte. Profilering mot samhällsområden och yrken som utbildningen förbereder eleverna för och som framträder i de valda yrkesområdenas samhällsfunktion antas vara grundade i huvudmännens ideologier i betydelsen mer allmänna idéer om hur samhället bör se ut och ordnas (eller samhällsåskådningar), och tar gestalt som yrken och samtidsfunktionärer i sin tid.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Landström, Inger, 1954-
(författare)
-
Ideas of popular education and ICT – images of organizational self-identity
- 2008
-
Ingår i: NERA's 36th Congress Copenhagen, March 6–8 2008.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper discusses results from research on what happens when modern technology (ICT) meets the organizational culture of Swedish popular education organizations (folk high schools and study associations). These kinds of educational organizations are traditionally value based and often oriented to civic society. The project has focused the role of ICT as an actor, and at electronic and social networks in organizing work. The aim here is to analyse organizational (cultural) identities in the relation between ICT and some important concepts tied to popular education as phenomenon, e.g. how ‘educational missions’ are expressed encountering ICT in these contexts. Theoretical starting-point is Giddens’ ideas of society and the relations between actors and structure, individuals and organization and about reflexivity and self-identity.
|
|
| 25. |
- Landström, Inger, 1954-, et al.
(författare)
-
Identities and Networks in the Folk High School
- 2006
-
Ingår i: NERA Congress,2006.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this paper we discuss the folk high school as an organisation, looking for identities and networks that are discerned in this organisation. Furthermore, we are analysing the relations between identities and networks, and particularly the roles that information and communication technology (ICT) have in networks and in relation to identities. Methodologically our study applies an ethnographic approach. In this paper the empirical base is case studies of two different folk high schools. The project is starting from a theoretical perspective based firstly on Giddens- ideas of society and the relations between actors and structure, between individuals and organisation; and secondly on actor-network theory. However, the focus of this paper is the empirical results from the two schools. The paper was also presented at LearnITs working conference, Tylösand, Halmstad, 15-16 May 2006.
|
|
| 26. |
- Landström, Inger, 1954-
(författare)
-
Kulturarbete och välfärdsarbete i tid och rum. Om folkhögskolans yrkesinriktning.
- 2005
-
Ingår i: Folkbildning - samtidig eller tidlös?. - Linköping : Skapande Vetande/Mimer. - 9185457639 - 9789185457632 ; , s. 195-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I sexton artiklar speglas folkbildningens innebörder i backspegeln och utifrån olika perspektiv. Dessutom analyseras folkbildningen som idé och begrepp samt dess relevans över tid
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Landström, Inger, 1954-
(författare)
-
Mellan samtid och tradition : folkhögskolans identitet i kursutbudets yrkesinriktning
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this thesis the vocational orientation of the courses offered - as an expression of the folk high school's self-identity- is analysed. The point of departure was that what the folk high school do, is a way to show what it wants to be and, therefore, reflects what it is. Focus is on how the folk high school meets with contemporary tasks and demands in different areas of society. The research objects are, the folk high school as type of school (a total of 147 schools) and a sample of ten individual schools with different ownership. The study is about what the offered courses reveal about the folk high school's reflections and conclusions as regards its future activities in relation to its history and contemporary society.The theoretical framework of the thesis is built on the sociologist Anthony Giddens 'Theory of Structuration' and the concepts of structure and agency. Reflections about the surrounding world and the contributions the schools' want to make in society is assumed to result in a more or less conscious strategy for the future, the folk high school's course politics as it is expressed in action. The identity has been interpreted in vocational roles as they appear in course contents. The word 'vocation' is used in almost the same sense as Giddens defines 'work'.Self-identity was analysed from three different kinds of texts and with one question for each. In the first perspective focus is on official investigations and political decisions, in the period 1970-2000. What role in society is imposed upon the folk high school in contemporary educational policies? In the second perspective all courses offered at all folk high schools in 1972 and 2000 are studied, in order to present a picture of the overall pattern of vocational orientation. In the third perspective the course politics of the ten selected folk high schools are investigated, from the start of the respective schools, and in relation to what each school thinks it 'is'- with different owners and in its particular geographical situation.One overriding conclusion is that the characteristics that make the identity of the folk high school seem unclear and paradoxical are the very same that constitute the self-identity of the folk high school as being complex and multifaceted. The self-identity seems paradoxical when the vocational orientation presents itself as both preserving traditions and answering to today's needs. In other words, the school 'does what it has always done' (is conservative) and at the same time 'captures new needs and tasks' (is flexible).The folk high school's role and uniqueness in what they actually do can be understood as what I have called 'contemporaneous civic functionaries'. Their profiles emerge when flexibility is based on history. I want to designate 'existential rationality' to the motivating mechanism that seems to at the same time force changes and lean on own experiences. Expressing contemporary self-identity is grounded in the individual tradition as motivationbased values, cultural and geographic conditions.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Landström, Inger, 1954-, et al.
(författare)
-
Swedish liberal adult education settings portrayed by use of ICT
- 2007
-
Ingår i: ESREA European Research Conference,2007. - Sevilla : Diálogos.red. ; , s. 34-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper we discuss the Swedish folk high school and the study association as organisations looking for identities and networks that are discerned in organisations with differing characteristics. Furthermore, we are analysing the relations between identities and networks. Particularly we are focusing two features. Firstly the roles that information and communication technology (ICT) has for building up and to keep networks ongoing while organising the work and educational activities. And secondly the use of information and communication technology and it-s consequences in relation to organisational identities. Methodologically our study is inspired by an ethnographic approach. The empirical base in this text is case studies of two folk high schools with dissimilar ownership and two local study association settings also grounded and run by various popular (or social) movements. These four are examples of the organisations that constitute the popular (or liberal) non-formal and voluntary educational system for adults in Sweden (in Swedish -folkbildning- - -folk- means -people-, and -bildning- means -enlightenment-). The research has mainly been conducted through interviews with employees on different organisational levels and with varying focus due to their differing tasks to handle at work, but even by observations while visiting the working places and also by analysing documents. As both of the two folk high schools are organised in one main school and one branch school respectively, it means that we totally have observed four school contexts and two study association contexts. The research project is starting from a theoretical perspective based on Anthony Giddens- ideas of society and the relations between actors and structure, between individuals and organisation; and on actor-network theory. Empirical results from the four settings - the two folk high schools and two local study associations - are analysed in relation to these theoretical perspectives. We analyse how the [net]work[s] is/are organised internally and externally in the two folk high schools, and in the local units of the two study associations. Further we discuss how identities by the means of -educational missions- are expressed in these varying contexts, and if so, how these identities are related to information and communication technology as such.
|
|
| 34. |
- Landström, Inger, 1954-, et al.
(författare)
-
Teknikens roller och folkbildningens IKT-identitet
- 2009. - 1
-
Ingår i: Organisation, teknik och lärande. - Stockholm : Carlsson Bokförlag. - 9789173312493 - 9173312495 ; , s. 104-127
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I boken Organisationer, IT och lärande behandlas hur informations- och kommunikationsteknologiska innovationer förändrar organisationers arbete och organisering. Genom att tekniker integreras i organisationer och verksamheter och blir verktyg för styrning, produktion och kontroll, kommer miljöernas inre liv att delvis omgestaltas och arbetsprocesser och beslutsvägar blir annorlunda. Kapitlen i volymen innehåller bland annat analyser av hur organisationer som sjukhus, skola, näringsliv och institutioner för folkbildning påverkas av användning av informations- och kommunikationsteknologier för olika syften. Genom en ökad användning av nya tekniker (som till exempel elektroniska patientjournaler, intranät) omstruktureras verksamheten och de dagliga rutinerna inom företag, landsting och utbildningsorganisationer. Kapitlen visar både på de nya möjligheter, men också problem som kan relateras till en ökad användning av och tilltro till ny teknologi. Utöver dessa aspekter behandlas också frågor som rör genus och teknik.Redaktör Göran Larsson är docent i religionsvetenskap och är verksam vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Larsson har varit forskare i det nationella forskningsprogrammet LearnIT mellan åren 2002 och 2008 och inom detta fält har han publicerat ett stort antal artiklar och böcker med inriktning mot religion och nya medier. I volymen ingår kapitel av forskare från Göteborgs universitet (Roger Säljö, Mona Nilsen, Dick Aurell, Peter Korp, Eva Andersson och Thomas Winman), Lunds universitet (Mats Heide) och Linköpings universitet (Inger Landström, Gunilla Jedeskog och Per Andersson). Författarna i volymen har olika bakgrund och är verksamma inom bland annat utbildningsvetenskap, företagsekonomi och media och kommunikationsvetenskap.Boken ingår i LearnIT-projektet ett forskningsprojekt med syfte att ge stöd åt högskolor som vill bygga upp en egen forskningsprofil. Högskolorna är: Högskolan Väst (forskning kring lärande och IT i arbetslivet), Högskolan i Kristianstad (IT i lärarutbildningar), Högskolan i Borås (informations- och bibliotekskunskap). Huvudman för projektet är Göteborgs universitet.
|
|
| 35. |
- Landström, Inger, 1954-, et al.
(författare)
-
Two Swedish Study Association Settings and ICT
- 2007
-
Ingår i: NERA Congress,2007.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this paper we discuss study associations as organizations, looking for (cultural) identities and networks in this kind of organizational settings. Furthermore, we are analysing the relations between identities and networks, and particularly the roles that information and communication technology (ICT) have in networks and its con¬sequences for the organizational identity. Methodologically our study is inspired by an ethnographic approach. In this text the empirical base are case studies within two local study association settings. The question is how identities, in terms of -educational missions- are expressed in these contexts, and how these identities are related to ICT. Further, we analyse how the [net]work[s] is [or are] organized within and outside the two settings. The project is starting from a theoretical perspective based on Giddens- ideas of society and the relations between actors and structure, between individuals and organization and his theorising about reflexivity and self-identity. To broaden the understanding while analysing the empirical findings we also take the actor-network theory in use because it takes in count the role of the technology itself as an actor. Slightly different versions of this paper have also been presented at "Meaning, Relevance & Variation, The Second Nordic Research Conference on Adult Learning", Linköping, Sweden, 2007, and at LearnIT:s forskarkonferens, Särö, Sweden, 2007.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
