| 1. |
-
Att studera funktionshinder och åldrande : en bok om metoderfarenheter
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den här boken är att presentera och reflektera över metoder som tillämpades inom ett forskningsprogram där funktionshinder och åldrande studerades1 och som var förlagt till Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) vid Linköpings universitet. Inom programmet tillämpades ett antal olika kvalitativa ansatser och metoder, inom ramen för varierande betingelser. Det är mot bakgrund av dessa metoderfarenheter som vi skrivit denna bok. Fokus är inte i första hand på vad vi kommit fram till genom våra studier utan hur vi gjort det och på de erfarenheter, möjligheter och utmaningar som olika metoder varit förknippade med. Våra diskussioner handlar också om vilka praktiska och metodologiska slutsatser som kan dras av våra erfarenheter och iakttagelser. Vi reflekterar över kvalitativa metoder, med exempel från frågor om urval, intervjumetoder, forskarrollen och teoriskapande.Vad innebär det att leva ett långt liv och åldras med en fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning som man haft i många år? Det var den övergripande frågan som studerades inom olika delstudier i det forskningsprogram inom vilket vi gjort våra erfarenheter och som belyses i bokens kapitel. Programmet tillämpade ett livsloppsperspektiv, vilket betyder att innebörden i funktionshinder och åldrande förstås och tolkas utifrån hela livets dynamik, och där åldrandet ses som en livslång process. Tidsbegreppet är centralt i denna ansats och det är ett mångdimensionellt begrepp där både individens tid och den historiska tiden tas i beaktande (Jeppsson Grassman 2008a; Jeppsson Grassman & Whitaker 2013). Det betyder också att vi i boken diskuterar livsloppet som metodologiskt verktyg, både dess möjligheter och svårigheter, med utgångspunkt från våra erfarenheter.Idag finns det stort antal metodböcker som behandlar kvalitativa metoder (se till exempel Gubrium & Holstein 2002; Denzin & Lincoln 2011; Silverman 2011). Det kan vara fråga om allmänt inriktade handböcker, men numera inte så sällan också böcker som fokuserar på speciella discipliner inom samhällsvetenskap eller omvårdnadsforskning, etc. Det kan också handla om metodböcker, kapitel eller artiklar, som knyter an till speciella grupper och de metodfrågor som därigenom kan aktualiseras (se till exempel Nind 2008; Wenger 2002 ). Det har hittills inte funnits någon speciell metodbok inom just vårt studerade område. De perspektiv vi har tillämpat har hittills också varit ganska outforskade. Men ett lika viktigt argument är att de flesta metodböcker beskriver hur man gör och inte, som i vårt fall, betingelserna kring – möjligheterna och utmaningarna – och konsekvenserna av att använda olika metoder. För att ta del av forskning om de sistnämnda frågorna får man som regel gå till metodkapitel i avhandlingar, vilka ibland, men inte alltid, belyser de här frågorna. Det finns naturligtvis också vetenskapliga artiklar som tar upp metodologiska erfarenheter på olika sätt. Men här saknas ofta en mer övergripande bild.Krävs det egentligen några speciella metoder för att studera funktionshinder och åldrande? Nej, det kan vara svårt att hävda. Men vårt område är förknippat med speciella betingelser, vilka får betydelse för den forskning man vill genomföra. Det handlar om ett etiskt känsligt område. Frågor som berör funktionshinder och livet för människor med funktionsnedsättningar är också påtagligt ”normativt impregnerat” när det gäller vilka perspektiv som anses vara politiskt korrekta för forskningen och beträffande vem som ”har rätt” att forska inom området överhuvudtaget. I flera av bokens kapitel reflekterar författarna över den här typen av frågor. Men ”det speciella” är inte vårt syfte i sig. Istället menar vi att vi, genom att belysa våra frågor och perspektiv mot bakgrund av vårt speciella område och dess betingelser och våra studerade grupper, illustrerar allmänna metodfrågor och deras praktiska implikationer. Det specifika kan ofta tydliggöra allmängiltiga mönster. Samtidigt – och det är viktigt att understryka – är de metodologiska frågor vi tar upp sådana som sällan diskuteras överhuvudtaget och de grupper som intervjuats kommer sällan till tals.Boken riktar sig främst till högskolestudenter inom samhälls- och beteendevetenskap, liksom till omsorgsutbildningar och vårdvetenskap, mer specifikt i samband med metodutbildning och uppsatsskrivande. Men även doktorander och mer etablerade forskare hoppas och tror vi kan ha användning av våra metodologiska reflektioner. Vår bedömning är också att de erfarenheter som redovisas kan vara av praktisk nytta för yrkesverksamma inom områden som socialt arbete, vård och omsorg.
|
|
| 2. |
- Buttigieg, Sandra C., et al.
(författare)
-
Researching Ageism in Health-Care and Long Term Care
- 2018
-
Ingår i: Contemporary Perspectives on Ageism. - Cham : Springer. - 9783319738192 - 9783319738208 ; , s. 493-515
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The literature across different fields defines ageism ambiguously and widely covers a span of intolerant knowledge, values, attitudes and behaviors towards older adults or more generally toward people of a certain age. In this chapter we provide an overview of how ageism is defined, measured, and assessed in health care and long-term care. In so doing, we aim to bridge the gap between the concept and measurement of ageism in these two contexts and to provide some general insights into the approaches, which researchers can apply to assess ageism in these settings. In this chapter, we therefore aim to answer the following questions namely (i) Why is it important to know how ageism in healthcare and long-term care has been empirically studied? (ii) What evidence for the existence of ageism among key stakeholders (e.g. health care professionals and long-term care workers, family members and older adults) is reported in empirical research covering these two contexts? and (iii) Which are the conceptual and methodological approaches used to measure and assess ageism involving these key stakeholders in the two contexts?
|
|
| 3. |
-
Förändringsperspektiv på äldreomsorg : att leva som andra
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medborgarskap i ett välfärdssamhälle innebär att samhället träder in när medborgare av olika skäl inte förmår lika mycket som tidigare, eller i jämförelse med andra i samma ålder. Man har alltså en funktionsnedsättning och behöver stöd för att kunna leva som andra. Problemet är att människors funktionsnedsättning bedöms olika beroende på när i livet den har uppstått: före eller efter 65 års ålder, där möjligheterna till hjälp minskar efter 65.I denna bok har några av Sveriges främsta äldre- och funktionshinderforskare samlats för att undersöka skillnaderna i lagstiftning, forskning, politik och praktik vad gäller hjälp till människor i olika åldrar. Där formuleringarna kring funktionsnedsättning och -hinder stöttar människors rätt till lika levnadsvillkor, är det svårare för äldre att, utifrån lagstiftning och policydokument, hävda samma rätt.Genom att använda begrepp och företeelser från funktionshinderområdet, pekar författarna på skillnader i medborgerliga rättigheter som är kopplade till ålder. På så vis skapar de nya spännande perspektiv som kan leda förändringsarbetet mot en annorlunda äldreomsorg.
|
|
| 4. |
- Harnett, Tove, et al.
(författare)
-
Normalisering och rättigheter
- 2016
-
Ingår i: Förändringsperspektiv på äldreomsorg: Att leva som andra. - 9789140691767 ; , s. 49-60
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Harnett, Tove, et al.
(författare)
-
Rethinking the concept of successful ageing : a disability studies approach
- 2021
-
Ingår i: Handbook on ageing with disability. - New York : Routledge. - 9781138611498 - 9780429878381 - 9780429465352 ; , s. 14-22
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Successful ageing is one of the most influential concepts in gerontology. Characterisations of successful ageing have generally promoted the importance of individual effort and the maintenance of high physical and cognitive function. The individualising focus and normative features at the heart of the concept of successful ageing have attracted some criticism, particularly from proponents of disability studies, who have argued that the concept of ‘successful ageing’ is stigmatising and should be abandoned. However, this chapter proposes that the concept remains useful and should be reworked, rather than abandoned altogether. By expanding on the principle of Normalisation, this chapter proposes a Scandinavian Model of Successful Ageing that might be used for the measuring successful ageing. Unlike previous measures, the Scandinavian Model does not measure individual achievement, but rather redirects attention from normative to comparative standards in order to ensure the fair distribution of social rights for all people, whether they age with or into disability.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hjalmarsson Österholm, Johannes, 1987-, et al.
(författare)
-
How shall we handle this situation? Social workers discussions about risks during the COVID-19 pandemic in Swedish elder care
- 2023
-
Ingår i: Health, Risk and Society. - : ROUTLEDGE JOURNALS, TAYLOR & FRANCIS LTD. - 1369-8575 .- 1469-8331. ; 25:1-2, s. 28-44
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Within a context where New Public Management [NPM] has become increasingly influential in shaping everyday working practices, social workers often handle risks in their everyday work using formalised bureaucratic procedures, among other strategies. As the COVID-19 pandemic progressed, rapid changes occurred in Swedish elder care that social workers were required to address in their everyday work. Intra-professional case conferences amongst social workers provide one opportunity to discuss individual viewpoints and obtain suggestions from colleagues on how to proceed with a case. These discussions have so far received little scholarly attention. In this study we used a data set consisting of 39 audio-recorded case conferences to analyse social workers intra-professional discussions about risks during the COVID-19 pandemic. In the case conferences, social workers discussed the risks that were accentuated by the pandemic, such as the risk of spreading COVID-19 to clients, the risk of unmet care needs amongst clients, risks related to accountability, and the risks pertaining to blurred boundaries between different organisations. The collegial discussions in case conferences included opportunities for social workers to use their collective professional experience and competency to establish creative solutions on the go and to discuss various ways of handling and balancing different risks while continuing to carry out their work in the changing and unknown situation. Our findings highlight the importance of collegial support in social work in dealing with accentuated risks during the pandemic.
|
|
| 10. |
- Holme, Lotta, et al.
(författare)
-
Disability, Life Course and Ageing
- 2008
-
Ingår i: Paper presented at the 19th Nordic Congress of Gerontology. Oslo, May 25-28, 2008.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Jeppsson-Grassman, Eva, et al.
(författare)
-
“A home away from home” : The role of the Church of Sweden Abroad for Swedish migrants
- 2013
-
Ingår i: New Religiosity in Migration. ; , s. 38-41
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- According to some studies, Sweden is one of the most secularized countries in the world. with low church attendance. For most Swedes, their contact with the church is limited to traditional rites. How are we then to understand that quite a few Swedes seem to act much like immigrant groups from less secularized nations, by turning to the ethnic church and to religious practices while moving – fully or part time – to foreign countries?The aim of the presentation is to discuss this question, based on results from a project in which the role of the Church of Sweden Abroad has been explored. The Church of Sweden has a long traditions of creating parishes abroad, mainly in the larger European cities and in connection with harbors, as Seaman`s Churches. Since some decades, however, the Church has started to follow the streams of tourists and elderly migrants and parishes have been established, mainly in Southern Europe and, lately in Asian countries.The presentation will be based on a project consisting of three studies: 1) A qualitative case study, 2) A mapping of the web sites of all 45 parishes, and 3) An internet-based survey of all parishes. An interesting pattern turned out to be that many church visitors who initially seemed to be attracted by the (Swedish) “home away from home” that the parish offered through e.g. “Swedish coffee”, eventually began to participate regularly in the church services, even in Holy Communion.
|
|
| 14. |
- Jeppsson-Grassman, Eva, 1944-, et al.
(författare)
-
A long life with a particular signature : life course and ageing for people with disabilities
- 2012
-
Ingår i: Journal of gerontological social work. - : Routledge. - 0163-4372 .- 1540-4048. ; 55:2, s. 95-111
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- What does it mean to live a long life and grow old with disabilities? Or to be an aging parent and still be a caregiver to a disabled adult child? These are questions discussed in this article, the aim of which is to show how a life course perspective adds insight to the lived experience of disability and ageing of adults with disabilities. It is argued that the time concept is fundamental to the understanding of the lives of disabled people. Results are presented which challenge established knowledge regarding disability policies, autonomy, body, biographical disruption and prerequisites of active aging.
|
|
| 15. |
- Jeppsson-Grassman, Eva, 1944-, et al.
(författare)
-
Att reflektera över forskningsmetoder : en bakgrund
- 2015
-
Ingår i: Att studera funktionshinder och åldrande. - Norrköping : Nationella institutet för forskning och äldre och åldrande (NISAL), Linköpings unversitet. - 9789175191591 ; , s. 15-27
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
- Jeppsson Grassman, Eva, et al.
(författare)
-
Ett långt liv med särskilda förtecken : Livslopp och åldrande hos människor med funktionsnedsättningar
- 2011
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 18:2, s. 107-125
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad innebär det att åldras med funktionsnedsättningar som man fått redan i tidig ålder eller som yngre vuxen? På vilket sätt formar funktionshinder livet över tid? Och hur är det att vara en till åren kommen förälder och fortfarande vara central som hjälpgivare till ett vuxet, funktionshindrat barn? Vilken betydelse har epoken och reformerna? I artikeln diskuteras dessa frågor med utgångspunkt i ett brett upplagt forskningsprojekt ”Funktionshinder, livslopp och åldrande”
|
|
| 17. |
- Jeppsson Grassman, Eva, 1944-, et al.
(författare)
-
Family as failure? The role of informal help-givers to disabled people in Sweden.
- 2009
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research. - : Stockholm University Press. - 1501-7419 .- 1745-3011. ; 11:1, s. 35-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Based on a survey mapping all unpaid help and care work in the county of Stockholm, this article focuses on the informal help and care carried out for long-term ill and/or disabled people aged 64 or younger. The findings indicate that these forms of support are common and that the informal help-givers work many hours every month. Yet the impact of this work is quite invisible in texts on disability policy and there is a void of research addressing this issue. This article argues that, in spite of welfare state arrangements and reforms, families play a crucial role in providing resources, notably help and care for disabled family members. Their invisibility is interpreted as an expression of the fact that the care concept has become politically incorrect. In the light of modern disability policies, with its ideals of autonomy and empowerment, help and care provided by families to adults aged 64 or younger stand out as a dilemma and a contradiction. Making help and care provided by families invisible can be interpreted as one way of solving this contradiction.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Jeppsson-Grassman, Eva, 1944-, et al.
(författare)
-
Som ett andra hem? : Svenska utlandskyrkan i en tid av globalisering och äldremigration
- 2012. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad gör en utlandsförsamling och vilken är dess roll och betydelse i en tid av ökande globalisering? Det är frågor som diskuteras i denna rapport. Vi lever i värld med ökat resande och förändrade migrationsmönster. Det blir allt vanligare också att äldre människor, till exempel nordeuropeiska pensionärer, flyttar till varmare länder permanent eller tillfälligt. Människor blir alltmer gränslösa. Det innebär dock inte att deras behov av sammanhang, relationer och omsorg upphör. Det har varit en utgångspunkt för det projekt om utlandskyrkan på vars resultat den här rapporten bygger.De svenska utlandsförsamlingarna finns utspridda i olika delar av världen. De skiljer sig åt i storlek och till sin karaktär, liksom i viss utsträckning när det gäller typen av besökare. Ändå har de stora likheter och många gemensamma drag visar resultaten. Det svenska språket står i centrum, det är svenskarna som är målgrupperna, och för dem fungerar utlandskyrkan som en tillflyktsort och som en hemvist i ett främmande land. Bilden av församlingarnas religiösa roll framstår som intressant men mångtydig och ganska motsägelsefull.
|
|
| 21. |
- Jeppsson-Grassman, Eva, 1944-, et al.
(författare)
-
Som ett andra hem? Svenska utlandskyrkan i en tid av globalisering och äldremigration
- 2013. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad gör en utlandsförsamling och vilken är dess roll och betydelse i en tid av ökande globalisering? Det är frågor som diskuteras i denna rapport. Vi lever i värld med ökat resande och förändrade migrationsmönster. Det blir allt vanligare också att äldre människor, till exempel nordeuropeiska pensionärer, flyttar till varmare länder permanent eller tillfälligt. Människor blir alltmer gränslösa. Det innebär dock inte att deras behov av sammanhang, relationer och omsorg upphör. Det har varit en utgångspunkt för det projekt om utlandskyrkan på vars resultat den här rapporten bygger.De svenska utlandsförsamlingarna finns utspridda i olika delar av världen. De skiljer sig åt i storlek och till sin karaktär, liksom i viss utsträckning när det gäller typen av besökare. Ändå har de stora likheter och många gemensamma drag visar resultaten. Det svenska språket står i centrum, det är svenskarna som är målgrupperna, och för dem fungerar utlandskyrkan som en tillflyktsort och som en hemvist i ett främmande land. Bilden av församlingarnas religiösa roll framstår som intressant men mångtydig och ganska motsägelsefull.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Johansson, Stina, 1946-, et al.
(författare)
-
Omsorg och personlig assistans
- 2017. - 1
-
Ingår i: Social omsorg i socialt arbete. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140696236 ; , s. 89-108
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 24. |
- Jönson, Håkan, 1964-, et al.
(författare)
-
Ableism and Ageism
- 2019
-
Ingår i: Encyclopedia of Gerontology and Population Aging. - Cham : Springer. - 9783319698922 ; , s. 1-6
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Since Robert N. Butler (1969) introduced the term ageism to research, a number of attempts to define and conceptualize the phenomenon have been proposed (Iversen et al. 2009). Most have followed Butler in defining ageism as prejudice and discrimination based on age, with older people as the victimized category (See “Self reported ageism”). Some definitions describe ageism as affecting people of all ages, and in fact, investigations show that younger people are most affected by negative treatment that they ascribe to their age (Bratt et al. 2018). The definitional ambiguity has resulted in confusion on the causes of ageism; it is likely that different types of dynamics are present for persons of different ages. The present text will focus on ageism – and ableism – as a problem for older people.The concept of ageism has been used to cover a wide range of phenomena, from skewed knowledge and intolerant values to attitudes and behaviors toward older people. Ageism has been described as the “denial of basic and civil rights of elders” and has been qualified as an ideology (Estes 2011, p. 300). Commonly age discrimination has been described as the manifestation of ageist attitudes and prejudice, specified as hostile forms of discrimination (e.g., neglect or mistreatment), but also in more compassionate, subtle ways (e.g., patronizing and “elder speech”), and even positive discrimination (Cary et al. 2017; Chonody 2016; Palmore 2015). This line of thought is pursued through the use of the attitude concept that is divided into a cognitive, an affective, and a behavioral component (Iversen et al. 2009): discrimination is the behavioral manifestation of individual or societal attitudes on age. Within the constantly growing field of research on ageism (Levy and Macdonald 2016), much interest has been devoted to different arenas where ageism appears (e.g., Ayalon and Tesch-Roemer 2018) and texts and tools for discovering and combating ageism have been provided (e.g., Palmore 1990, 2015; Levy 2016).Less frequent and elaborated in gerontological literature is the concept of ableism. Ableism could be defined as the devaluation and discrimination of people based on perceived functional inability. The phenomenon has been devoted explicit interest in disability studies (e.g., Goodley 2014; Burch and Sirotkin 2018). According to Renee Butts (2017), in the Salem Press Encyclopedia, the concept was probably coined in the 1980s and refers to the discrimination of people with disabilities, conveying that they are of lesser value than the “able-bodied.” This definition is useful when identifying discrimination of persons with disabilities but as it rests on the dichotomy able-bodied – disabled – it downplays the fact that ableism has its roots in a greater societal order. Simply put, the logical counterpart to devaluation based on functional inability is the valuing of people based on ability, a principle that people in general tend to support in many situations (the system of education, the labor market, sports, and so on).
|
|
| 25. |
- Jönson, Håkan, et al.
(författare)
-
Ableism and ageism
- 2021
-
Ingår i: Encyclopedia of Gerontology and Population Aging. - 9783030220099 ; , s. 1-6
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 26. |
- Jönson, Håkan, et al.
(författare)
-
Diskriminering
- 2016
-
Ingår i: Förändringsperspektiv på äldreomsorg : Att leva som andra - Att leva som andra. - 9789140691767 ; , s. 139-152
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 27. |
- Jönson, Håkan, et al.
(författare)
-
Från omsorgstagare till medborgare
- 2016. - 1:1
-
Ingår i: Förändringsperspektiv på äldreomsorg. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140691767 ; , s. 169-173
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 28. |
- Jönson, Håkan, 1964-, et al.
(författare)
-
Ideologibaserade livsloppskonstruktioner inom handikapp- och äldrepolitik
- 2006
-
Ingår i: Socionomens forskningssupplement. ; 19, s. 18-31
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Utifrån föreställningar om hjälpbehov har människor med funktionsnedsättningar och människor med hög ålder i många sammanhang klumpats samman som medlemmar av samma kategori -äldre och handikappade-. Yngre funktionshindrade har därmed berövats ålder medan äldre människor mer eller mindre framställts som funktionsnedsatta. Under de senaste årtiondena har handikapp- och äldrepolitik alltmer kommit att separeras i den socialpolitiska diskussionen. Därmed har nya former av olikhet uppstått. I artikeln diskuteras de omfattande skillnader i konstruktionen av livslopp som förekommer i två statliga utredningar som fokuserat handikapp- respektive äldrepolitik. Dessa olikheter förstås som ideologiskt drivna försök att förbättra funktionshindrade och äldre personers välfärd och status genom association med attraktiva grupper och egenskaper.
|
|
| 29. |
- Jönson, Håkan, et al.
(författare)
-
Internalised ageism and the user gaze in eldercare : identifying new horizons of possibilities through the use of a disability lens
- 2021
-
Ingår i: Handbook on ageing with disability. - New York : Routledge. - 9781138611498 - 9780429878381 - 9780429465352 ; , s. 196-204
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- National surveys show that most users of aged care in Sweden are generally content with the support they receive. The chapter argues that such views are constrained by a narrowed user gaze that becomes quite clear when concepts and models that are used in disability policies and services are introduced into the equation. The central argument of this chapter is that the ageing experience, as it is typically constructed in Swedish society, provides older people and their relatives with a particular, and problematic ‘user gaze’ and that disability theory can be used to refashion this ‘user gaze’. The chapter suggests that people who acquired impairments as younger adults and who live their (later) lives supported by disability services may introduce newer and better ways of evaluating services that challenge some taken for granted understandings within the system of aged care.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Jönson, Håkan, et al.
(författare)
-
The exclusion of older people in disability activism and policies - A case of inadvertent ageism?
- 2009
-
Ingår i: Journal of Aging Studies. - : Elsevier BV. - 0890-4065 .- 1879-193X. ; 23:1, s. 69-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Using Sweden as a case, the article discusses the tendency within disability activism and policies to overlook elderly people. From an analysis of a major Swedish government investigation on disability it is clear that disability policies in Sweden have come to rest upon stereotyped age norms that divide the life course into set stages, and there has been a tendency to define elderly disabled people as elderly rather than disabled. It is argued that this exclusion is partly the result of a successful endeavor to provide disabled people of younger ages with rights that are typical of non-disabled citizens. justice and equality have been defined in comparison to citizens of similar ages: children, youth and adults of "active age". Based on the analysis of the paper it is argued that activities of movements struggling to liberate oppressed Populations may contribute to ageism, and that anti-ageist research must go beyond the idea that ageism is a simple matter of attitudes towards older people.
|
|
| 34. |
- Kåhlin, Ida, 1977-
(författare)
-
Delaktig (även) på äldre dar : Åldrande och delaktighet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Participation of people in all ages is one of the main goals in Swedish disability policy. Despite this, ageing and becoming old with intellectual disability has been given very little attention in policy documents and guidelines regarding support and service provided for this group. This thesis aims to explore ageing and participation among older people with intellectual disabilities who live in a group homes in accordance to the Swedish Disability Act. The focus has been on the group of people who were born before or around 1960. This group belongs to a generation that share unique experiences. They have lived a long life with disability, and they have experienced first-hand the development of the Swedish disability policy that started in the 1960s and resulted in today’s disability policy. These experiences carried through life course are likely to influence this group’s opportunities to participate as they age and reach later life. The thesis has a multiple methodological approach. Participant observations were executed and combined with individual semi-structured interviews with older people with intellectual disabilities as well as group home staff. The results of this thesis show that there is a discrepancy between how older people with intellectual disabilities experience ageing and later life and how these in turn are described by the staff. The thesis also reveals how aging and becoming old is not given particular attention to in everyday discussions in the group home, and that aging is understood mainly as a physical phenomenon. The results show that the formal organizational culture of the group home is weak in relation to ageing and becoming old with intellectual disability. This is because the staff perceives a lack of preparation, discussion and working methods on how to support participation among older residents. The results also show, however, that the residents’ age does play an important role for the staff’s perceptions and attitudes regarding participation of the older residents. The concept of participation is described and operationalized as a social contextual doing, and as an aspiration to create a sense of coherence or experience of meaning and security at home. Finally, this thesis underlines that the life course unique to persons growing old with intellectual disabilities may influence the opportunities for and the experience of participation in the group home.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Nedlund, Ann-Charlotte, 1977-, et al.
(författare)
-
Ställföreträdarskap och självbestämmande
- 2016
-
Ingår i: Att leva med demens. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140691651 ; , s. 183-192
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel kopplas den internationella diskussionen kring medborgarskap och demenssjukdom och hur denna kan hjälpa till att förstå den svenska situationen för personer demenssjukdom till frågan kring ställföreträdarskap vad gäller beslutsfattande och personer med demenssjukdom.
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Nedlund, Ann-Charlotte, et al.
(författare)
-
To protect and to support: How citizenship and self-determination are legally constructed and managed in practice for people living with dementia in Sweden
- 2016
-
Ingår i: Dementia. - : SAGE PUBLICATIONS LTD. - 1471-3012 .- 1741-2684. ; 15:3, s. 343-357
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since living with dementia implies increasing difficulties in taking charge of rights due to cognitive as well as communicative impairments, many people with dementia are vulnerable and in need of support in order to realize full citizenship. In Sweden, all adults right to self-determination is strongly emphasized in law, regulations, and policies. Further, and in contrast to the situation in many other countries, people living with dementia cannot be declared as incompetent of making decisions concerning social care and their right to self-determination cannot legally be taken away. The article shows that in the Swedish welfare system, the focus is more on protecting the self-determination of citizens than on supporting people in making decisions and exercising citizenship. Subsequently, this causes legally constructed zones of inclusion and exclusion. This article examines and problematizes how different institutional contexts, legal constructions, norms, and practices in Sweden affect the management of issues concerning guardianship, supported decision-making and self-determination, and outline the implications for people living with dementia.
|
|
| 42. |
- Nedlund, Ann-Charlotte, 1977-, et al.
(författare)
-
Voice: An Analytical Framework for Exploring Citizenship in Dementia Research
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We will present voice as an analytical framework to enhance the problematization and investigation of citizenship for people living with dementia. We will also discuss the strengths and the potential of using such a framework when doing research on citizenship in general, and more specifically, for people living with dementia. The analytical framework that we will propose focuses on the multiple accounts of voice in use. Thus, the framework does not only embrace the issue of "whose voices?", but also the various ways voice has been conceptualised, framed and understood in different theoretical and empirical contexts as well as how these together in different ways have the potential to shed light on the possibility for people with dementia to remain participative actors in their neighbourhood, in society and furthermore, to have the opportunity to claim full citizenship.
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Olaison, Anna, 1974-, et al.
(författare)
-
Individers rätt till välfärdsinsatser i interna ärendekonferenser
- 2023
-
Ingår i: De sociala rättigheternas politik. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151109855 ; , s. 103-117
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ärendekonferenser utgör en central del av det sociala arbetets praktik och fungerar som ett informellt forum för beslutsfattande där biståndshandläggare diskuterar ärenden tillsammans med kollegor. Syftet med dessa möten är bland annat att skapa samsyn i bedömningar av ärenden. Hur klienters rätt till stöd skapas och förhandlas i ärendekonferenser kan ha avgörande betydelse för vilket stöd klienter faktiskt får från socialtjänsten. Genomen fallanalys av ett ärende som rör äldreomsorg visar vi i det här kapitlet hur biståndshandläggare i en ärendekonferens diskuterar klientens rättigheter. Analysen visar hur dessa rättigheter tillämpas och utmanas i diskussioner i relation till insatsen särskilt boende genom tolkningar av aktuell lagstiftning och lokala riktlinjer.
|
|
| 46. |
- Olaison, Anna, 1974-, et al.
(författare)
-
Making an (in)appropriate client: Social workers’ use of storylines in gatekeeping processes in the context of collegial case conferences
- 2023
-
Ingår i: Nordic Social Work Research. - : Taylor & Francis. - 2156-857X .- 2156-8588.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research has explored how social workers in team constellations perform assessments of the needs of clients in case conferences. However, the process in which gatekeeping is applied in the categorization of clients as inappropriate receivers of support in collegial discussions has received less attention. This article presents findings from a case study of a complex case where a 64-year-old person with dementia was assessed by two teams of social workers handling the same case under two different forms of legislation (elder care and disability services). The data consist of recordings of two case conferences in one Swedish social work agency. The conferences were analysed using positioning theory. The findings suggest that the conferences contained different storylines where the social workers categorized the client as an inappropriate receiver of support. Furthermore, the discourses for gatekeeping differed depending on how the social workers positioned the client in the different storylines in the case conferences. The study shows that institutional and professional responsibilities are central to the assessments that the social workers perform, and that there is a risk that the client will be subject to gatekeeping when the case is handled on an ambiguous legal basis in different legislations, which may result in the client falling between two stools. The findings suggest that research needs to explore, in a more systematic manner, how social workers’ gatekeeping practices are performed in collegial team discussions.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Persdotter, Maria, et al.
(författare)
-
Rätten till en skälig levnadsnivå i förhandling
- 2023
-
Ingår i: De sociala rättigheternas politik. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151109855 ; , s. 85-102
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 49. |
- Persdotter, Maria, et al.
(författare)
-
Rätten till en skälig levnadsnivå i förhandling
- 2023
-
Ingår i: De sociala rättigheternas politik. - 9789151109855 ; , s. 85-85
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett detta kapitel som behandlar sociala rättigheter i ett domstolssammanhang analyseras domstolars betydelsefulla roll när det gäller att uttolka och använda begreppet skälig levnadsnivå, som ett sätt att både omförhandla och utveckla rättigheter.
|
|
| 50. |
- São José, José Manuel Sousa, et al.
(författare)
-
Ageism in Health Care : A Systematic Review of OperationalDefinitions and Inductive Conceptualizations
- 2019
-
Ingår i: The Gerontologist. - : Oxford University Press. - 0016-9013 .- 1758-5341. ; 59:2, s. E98-E108
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Purpose:International and national bodies have identified tackling ageism in health care as an urgent goal. However, health professionals, researchers, and policy makers recognize that it is not easy to identity and fight ageism in practice, as the identification of multiple manifestations of ageism is dependent on the way it is defined and operationalized. This article reports on a systematic review of the operational definitions and inductive conceptualizations of ageism in the context of health care.Design and Methods:We reviewed scientific articles published from January 1995 to June 2015 and indexed in the electronic databases Web of Science, PubMed, and Cochrane. Electronic searches were complemented with visual scanning of reference lists and hand searching of leading journals in the field of ageing and social gerontology.Results:The review reveals that the predominant forms of operationalization and inductive conceptualization of ageism in the context of health care have neglected some components of ageism, namely the self-directed and implicit components. Furthermore, the instruments used to measure ageism in health care have as targets older people in general, not older patients in particular.Implications:The results have important implications for the advancement of research on this topic, as well as for the development of interventions to fight ageism in practice. There is a need to take into account underexplored forms of operationalization and inductive conceptualizations of ageism, such as self-directed ageism and implicit ageism. In addition, ageism in health care should be measured by using context-specific instruments.
|
|
