| 1. |
|
|
| 2. |
- Lavesson, Lillian
(författare)
-
Att nå känslorna med kroppslig beröring
- 2010
-
Ingår i: Trädgårdsterapi : Alnarpsmetoden : att ta hjälp av naturen vid stress och utmattning. - 9789174270013 ; , s. 116-130
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Lavesson, Lillian, et al.
(författare)
-
Fysisk träning för renskötare
- 2018
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Lavesson, Lillian, et al.
(författare)
-
Hållbar arbetskraft på friland : resultat och rekommendationer angående belastningsergonomin vid manuellt skördearbete
- 2014
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det är väl känt från olika delar av världen att det manuella arbetet i lantbruket är förknippat med belastningsergonomiska problem. Det saknas dock kunskap om hur den ergonomiska situationen ser ut i svensk frilandsodling. En enkätundersökning genomfördes därför till samtliga odlare av köksväxter (760) och jordgubbsodlare (377) i Sverige. Ca en fjärdedel av arbetsgivarna kände till att deras personal hade fysiska besvär, framförallt i ryggen av det manuella skördearbetet. Odlarna av köksväxter beskrev försök till arbetsväxling och arbetsrotation för att minska den ensidiga belastningen men vid jordgubbsplockning fanns få arbetsuppgifter att växla emellan. Förutom enkätundersökningen genomfördes fältstudier hos fem odlare där också det manuella arbetet på friland videofilmades. Videofilmning genomfördes för att registrera arbetsställningar i olika arbetsmoment vid skörd av broccoli, blomkål, isbergssallat samt jordgubbar. Analysen av filmerna visade att djupa ryggböjningar framåt förekom frekvent och att arbetsmetod och odlingssätt hade en avgörande inverkan på ryggbelastningen. Ryggbelastningen reducerades till hälften om köksväxterna som skördades lades på transportband i bra arbetshöjd istället för om arbetstagaren bar med sig en låda på fältet. Vid jordgubbsplockning reducerades ryggbelastningen mest om odlingssättet var i krukor på ca 1100mm höjd jämfört med odling på bädd eller direkt på marken. Vid de två sistnämnda odlingssätten sitter arbetstagaren på maximalt böjda knän vilket även ger en alltför hög belastning på knälederna liksom en låst arbetsställning med böjd och vriden rygg och ibland även arbetsrörelser med armar ut från kroppen. Ibland observerades arbetstagaren att stå djupt framåtböjd med raka ben och plocka jordgubbar eller skära av köksväxter, vilket innebar hög ryggbelastning med risk för skadlig inverkan. Vid fältstudierna observerades att arbetstagaren bar de plockade jordgubbarna till en uppsamlingsplats. Upp till en tredjedel av arbetstiden kunde utgöras av denna transport, vilket kan ses som en typ av arbetsväxling. Filmerna visade att arbetstagare spontant valde olika arbetssätt vilka inte alltid var de bästa ur belastningssynpunkt. Anpassad belastningsergonomisk utbildning kan ge ökad medvetenhet hos arbetstagarna vilket skulle kunna minska deras fysiska belastning. Var fjärde odlare önskade få tillgång till sådan specifik utbildning och information till arbetstagarna. Användning av arbetshjälpmedel liksom av bra skyddsutrustning har stor betydelse för att reducera den fysiska belastningen. Det är även nödvändigt med utveckling av odlingssätt, arbetsmetoder och arbetsupplägg då det i dagsläget förekommer belastningar i svensk frilandsodling som riskerar ha skadlig inverkan på arbetstagaren och där enbart tekniska arbetshjälpmedel troligen inte ensamt kan få bort dessa belastningar.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet bland renskötare i svenska Sapmí
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Renskötsel omfattar arbete med insamling, märkning, drivning, bevakning och utfordring av renar, året runt i alla sorters väder på betesområdena i skog, mark och på fjäll. Kalvmärkning som sker i juni till juli, renskiljning och slakt från september till januari liksom kantbevakning hösten och vintern samt rovdjursbevakning under året inte minst när kalvarna föds är arbetsintensiva perioder, med riskfaktorer som hög fysisk arbetsbelastning och riskfyllt arbete under tuffa klimatiska förhållanden. En sämre lönsamhet i dagens renskötsel, ökade krav från omgivande samhälle och förändringar i betesområdenas miljöer som förändrat skogsbruk, utbyggnation av vindmöllor och utökning av gruvdrift utgör ytterligare psykosociala och ekonomiska påfrestningar för svenska renskötare. Detta har utan tvekan påverkat renskötarnas arbetsmiljö, hälsa, säkerhet och liv i allmänhet. Trots detta har renskötares arbetsvillkor inte studerats i någon större utsträckning. Syftet med projektet var att öka kunskapen kring arbetsmiljö, hälsa och säkerhet i renskötseln och tillsammans med renskötare utarbeta förslag till åtgärder och informationsmaterial för att förbättra arbetsförhållanden, och minska risken för belastningsbesvär och skador. Projektet var en tvärvetenskaplig studie med Grounded Theory som metodologisk ansats och involverade forskare från SLU i Alnarp med kompetens inom arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, ergonomi och organisationslära. Projektet inleddes med en referensgrupp bestående av representanter från det samiska samhället. Projektets inriktning valdes i samråd med referensgruppen att fokusera på fysisk belastning, olycksfalls förekomst och prevention, samt arbetsorganisation. I studien användes en enkät, fokusgrupps‐ och individuella intervjuer samt observationsstudier. Etisk prövning för projektet söktes och godkändes av Regionala Etikprövningsnämnden våren 2015 (Dnr 2015/219). Samtliga deltagare i projektet informerades om projektet, innebörden av deltagande och gav skriftligt samtycke för medverkande. Studien påbörjades med en fokusgruppsintervju omfattande 6 renskötare med syftet att få en allmän bild av en renskötares arbetsförhållande under ett arbetsår. I samarbete med denna fokusgrupp utarbetades en enkät omfattande 46 frågor om arbetsförhållande, hälsa, arbetsbelastning, fysiska besvär samt olycksfallsrisker och arbetsorganisation. Enkäten skickades till 1388 personer via Svenska Samernas Riksförbund medlemsregister (SSR). Sammanlagt returnerades väl besvarade enkäter från 295 aktiva renskötare. Fältstudierna genomfördes i tre samebyar med videofilmning och individuella intervjuer av det fysiska arbetet, olycksfall, tillbud och arbetsorganisation vid kalvmärkning respektive renskiljning. Videofilmerna utgjorde underlag till biomekanisk analys för beräkning i ALBA, ett datorbaserat analysverktyg, och tillsammans med observationerna i fält gavs underlag att bedöma risken för skadlig inverkan av arbetsmomenten. En andra fokusgrupp hölls med 4 renskötare och här formulerades en kravspecifikation på (snö)skoter som arbetsfordon. En tredje fokusgrupp med 18 renskötare hölls vid projektslut med fokus att presentera, återkoppla, diskutera och förankra projektresultaten. Enkätresultaten, omfattande 295 renskötare (87% män), visade att vibrationer (62%), klimat (61%), motorgaser (53%), buller (44%), damm (42%) och ljus (37%) var fysiska arbetsmiljöfaktorer som renskötarna regelbundet upplevde besvärande. Svåra arbetsställningar (66%), tunga lyft (64%) och repetitivt arbete (49%) rapporterades ofta som anledning till fysiska besvär. De tre mest fysiskt krävande arbetsmoment var manuell hantering av renar (97%), motorfordonskörning (fyrhjuling, motorcykel och (snö)skoter) (87%) och lyft av tunga bördor (41%). Belastningsbesvär rapporterades ofta i axlar (72%), nedre rygg (65%), nacke (61%), händer/handleder (53%) och knän (51%). Endast 10% av renskötarna var helt besvärsfria. 10 Två tredje delar av renskötarna hade någon gång skadats i arbetet och detta i samband med motorfordon (48%) och renar (34%); 31% av renskötarna hade permanenta hälsoproblem orsakat av skadorna. Renskötsel upplevdes som ett farligt yrke (92%) och 85% arbetade ofta ensamma i skogen eller på fjället. Motorfordon användes av 95%, men endast 31% hade en särskild utbildning i att använda dessa. Trots enkätens låga svarsfrekvens, bekräftades enkätresultaten av intervjuerna och fältstudierna. Bland de 12 intervjuade och videofilmade renskötare var ingen besvärsfri, alla (100 %) hade under det senaste året haft besvär från skuldra/axlar och 91 % från rygg och nacke. De flesta intervjuade renskötare saknade formell yrkesutbildning, nätverk med användbara partners och upplevde ett behov av nya sätt att lära sig och sprida kunskap. Resultaten från de biomekaniska beräkningarna visade att ryggkompression vid knäsittande över renkalv vid kalvmarkering var mellan 1300‐2400 Newton (N) och mellan 1800‐3100 N i stående position med böjd rygg. Ryggkompressionen ökade ju djupare renskötaren böjde sig över kalven och dessa nivåer låg nära NIOSH‐gränsvärde på 3400 N (då åtgärder behöver vidtas för att minska risken för belastningsbesvär). Vid renskiljning, där renskötarna oftast ensamma fångade in renen, som därefter drogs av två tillsammans 7‐ 15 m från en större till en mindre fålla låg nivåerna på 2500‐2800 N. Kompressionsnivåer på 3400 N beräknades bli uppnådda om den vuxna renen gjorde motstånd redan vid en kraft på 120 N eller mer (en vuxen ren väger 60‐90 kg). I ALBA beräkningssystem kan inte belastningen från rotation (vridrörelse) i ryggen beräknas, vilket troligen innebär att de fysiska belastningarna underskattas. Resultaten visar att renskötselarbete är riskfyllt och det förkommer arbetsmoment med alltför hög fysisk belastning med risk för belastningsbesvär och skador. Motorfordon används i stor utsträckning året runt under långa arbetspass och svåra förhållanden. Detta innebär statisk och ergonomisk påfrestande arbetsställningar och exponering för fordonsrelaterade vibrationer, vilket kan ge upphov till belastningsskador samt ökat olycksfallsrisk. De flesta renskötare har genom överlämnad kunskap och erfarenhet i generationer lärt sig hur de kan arbeta på ett hållbart, hälsosamt och säkert sätt; och att vara same och renskötare är för detta ursprungsfolk ett värdefullt kulturarv och livsstil. Ytterligare åtgärder är emellertid nödvändiga för genomförandet av goda arbetstekniker, hur man förebygger skador, utveckling av ergonomiska motorfordon och lämplig personlig skyddsutrustning för att förbättra renskötarnas arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. En nyckel faktor för projektets framgång har varit det kontinuerliga deltagande, engagemang och diskussioner med renskötare om projektets fokus, metodval, konsekvenserna av projektresultaten och hur dessa kan implementeras inom renskötseln.
|
|
| 8. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
Stress och stresshantering
- 2017
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Ottosson, Johan, et al.
(författare)
-
Frysningar vanligast inomhus
- 2012
-
Ingår i: Parkinson Journalen. - 1104-2435. ; 3, s. 24-25
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Ottosson, Johan, et al.
(författare)
-
The Significance of Experiences of Nature for People with Parkinson's Disease, with Special Focus on Freezing of Gait-The Necessity for a Biophilic Environment. A Multi-Method Single Subject Study
- 2015
-
Ingår i: International journal of environmental research and public health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 12, s. 7274-7299
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Freezing of Gait (FOG) is a common condition in people with Parkinson's disease (PD). FOG entails suddenly experiencing difficulties moving or feeling that one's feet are as glued to the ground. It is triggered, e.g., when passing through doorways. Earlier studies suggest that being in natural environments affects FOG in a positive way. Five subjects were recruited to serve as five single subject cases. We used interviews, observations, questionnaires and collected gait pattern data with aid of an accelerometer. A special designed outdoor setting was used, where we investigated whether passing through hedge openings with or without built elements triggered FOG. We found that no one experienced a FOG reaction when they passed through hedge openings without built elements. However, FOG was triggered when a doorframe was inserted into a hedge opening, and/or when peripheral vision was blocked. We interpret the results such that the doorframe triggered a phobic reflex, causing a freezing reaction. Passing through hedge openings does not trigger FOG, which we interpret as a biophilic reaction. Our results, if repeated in future studies, may have significance to everyday lives of PD patients, who could get a simpler life by consciously prioritizing stays in natural surroundings.
|
|
| 11. |
- Pinzke, Stefan, et al.
(författare)
-
Ergonomic conditions in manual harvesting in Swedish outdoor cultivation
- 2018
-
Ingår i: Annals of Agricultural and Environmental Medicine. - : Institute of Rural Health. - 1232-1966 .- 1898-2263. ; 25, s. 481-487
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction and objective. Ergonomic problems in manual labour in agriculture are well known worldwide. This study investigates the ergonomic conditions during manual work in Swedish outdoor vegetable/berry cultivation.Materials and method. A questionnaire on work and health conditions was sent to all growers of vegetables and strawberries in Sweden. Workplace studies with video recordings and observations of work operations and positions at harvest were performed. Calculations of back compression and risk assessment for harmful impact of work were made. Employers and employees were interviewed.Results. Working standing/walking instead of kneeling when harvesting vegetables was shown to decrease lumbar compression. Using a conveyor belt instead of carrying a plastic box into the field for the harvested vegetables reduced harmful forward bends and the risk of musculoskeletal disorders (MSD). When strawberries were grown in pots, the work position was a straight back and neck, with lowered arms. When grown on raised beds, the work position was either kneeling or bending forward with straight legs. When kneeling, the back was often bent or rotated, frequently with the arms far from the body. Bending forward with straight legs caused a harmful level of lumbar compression.Conclusions. Harmful work postures arise during manual harvesting in Swedish outdoor cultivation. The risk can be reduced using mechanized work tools and optimal cultivation methods. Adequate work training, including instructions about optimal working postures and movements, may reduce the risk of MSD, but will most likely not eliminate it completely.
|
|
