↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Träfflista för sökning "WFRF:(Leonardsson Kjell) "

Sökning: WFRF:(Leonardsson Kjell)

Resultat 1-50 av 83

Sortera/gruppera träfflistan

Sortering: Träffar per sida:

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Andersson, Anders, et al. (författare) Describing fish passage in a river confluence with telemetry and CFD 2016 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract The confluence between hydropower tailrace and the old river bed in Stornorrfors in the river Umeälven in the northern part of Sweden has shown to be the largest obstacle for upstream migrating salmon and sea trout during the migrating season. Fish are attracted to the high flow rate from the tailrace and will not migrate upstream in the old river bed being the passage to the fishway leading past the hydropower dam. By triangulating the movements of radio tagged fish using eight antennas in the confluence, it is here possible to describe the individual fish tracks left by radio tagged fish during the migrating season. These tracks are then compared with three-dimensional Computational Fluid Dynamics (CFD) simulations of the confluence. By simulating the most common combinations of turbine flow and spill flow in the old river bed it is then possible to find correlations between individual fish movements and flow parameters such as velocity, turbulence intensity or vorticity for different flow combinations. It was previously assumed that fish had trouble locating the old river bed, the results of the triangulation however shows that most fish finds the old river bed within a few days but does not chose to migrate until several days (or weeks) later. The main issue to be solved is therefore not how to attract the fish to the old river bed but rather how to create favorable conditions in the old river bed so that migrating fish are more inclined to take that path upstream.
2.	Andersson, Anders G., et al. (författare) A numerical study of the location and function of the entrance of a fishway in a regulated river 2010 Ingår i: 8th International Symposium on ECOHYDRAULICS. ; , s. 277-284 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract Simulation driven design with Computational Fluid Dynamics has been used to evaluate the flow downstream a hydropower plant with regards to upstream migrating fish. Field measurements with an Acoustic Doppler Current Profiler were performed and the measurements were used to validate the simulations. The measurements indicate a more unstable flow than the simulations and the tailrace jet from the turbines is stronger in the simulations. The simulations are however considered to capture the important features of the flow in a way that makes them viable for attraction water simulations. A fishway entrance was included in the simulations and the subsequent attraction water was evaluated for two positions and two angles of the entrance at different turbine discharges. Results show that both positions are viable and that a position where the flow from the fishway does not have to compete with the flow from the power plant will generate superior attraction water. Simulations were also performed further downstream where the flow from the turbines meets the old river bed which is the current fish passage for upstream migrating fish. A modification of the old river bed was made in the model as one scenario to generate better attraction water. This considerably increases the attraction water although it cannot compete with the flow from the tailrace tunnel.
3.	Andersson, Anders G., et al. (författare) A study of the location of the entrance of a fishway in a regulated river with CFD and ADCP 2012 Ingår i: Modelling and Simulation in Engineering. - : Hindawi Limited. - 1687-5591 .- 1687-5605. ; 2012 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Simulation-driven design with computational fluid dynamics has been used to evaluate the flow downstream of a hydropower plant with regards to upstream migrating fish. Field measurements with an Acoustic Doppler Current Profiler were performed, and the measurements were used to validate the simulations. The measurements indicate a more unstable flow than the simulations, and the tailrace jet from the turbines is stronger in the simulations. A fishway entrance was included in the simulations, and the subsequent attraction water was evaluated for two positions and two angles of the entrance at different turbine discharges. Results show that both positions are viable and that a position where the flow from the fishway does not have to compete with the flow from the power plant will generate superior attraction water. Simulations were also performed for further downstream where the flow from the turbines meets the old river bed which is the current fish passage for upstream migrating fish. A modification of the old river bed was made in the model as one scenario to generate better attraction water. This considerably increases the attraction water although it cannot compete with the flow from the tailrace tunnel.
4.	Bergström, Ulf, et al. (författare) Plugging space into predator-prey models : an empirical approach. 2006 Ingår i: Am Nat. - 1537-5323. ; 167:2, s. 246-59 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
5.	Bergström, Ulf, et al. (författare) Plugging space into predator-prey models: an empirical approach Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
6.	Bin Asad, S M Sayeed, 1985-, et al. (författare) Wall shear stress measurement on curve objects with PIV in connection to benthic fauna in regulated rivers 2019 Ingår i: Water. - : MDPI. - 2073-4441. ; 11:4 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The flow characteristics in the vicinity of a set of half-cylinders of different sizes simulating benthic objects were studied experimentally using particle image velocimetry (PIV). The cylinders were mounted on the bottom of an open channel, and the influence of the flow speed on the distribution of the shear stress along the bottom geometry was investigated. Of special interest was how the shear stress changes close to the wall as a function of the flow speed and cylinder arrangement. It was found that the shear stress varies significantly as a function of position. This implies habitat heterogeneity allowing benthic invertebrates with different shear stress tolerance exists when the bottom consists of differently sized stones. It was also shown that direct measurements of near wall velocity gradients are necessary to accurately calculate the wall shear stress for more complex geometries.
7.	Byström, Pär, et al. (författare) Catch and release : populär men ifrågasatt metod 2008 Ingår i: Vilt och fisk fakta. - 1654-0115. ; :3 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
8.	Calles, Olle, et al. (författare) Konnektivitet, åtgärder och åtgärdsscenarier i Emån 2010 Konferensbidrag (refereegranskat)
9.	Degerman, Erik, et al. (författare) Coastal migrations, temporary use of neighbouring rivers, and growth of sea trout (Salmo trutta) from nine northern Baltic Sea rivers 2012 Ingår i: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 69, s. 971-980 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The wild migratory trout (Salmo trutta) stocks in the northern Baltic Sea are threatened, and the fishery is thought to play a significant role in the population decline. Therefore, knowledge about the migration patterns of these stocks is needed to develop appropriate management plans. For this reason, we analysed the movement pattern from recaptures of mandatory releases of tagged hatcheryreared trout smolt from nine rivers in the region (1998-2007). The median time from release until recapture was 366 days, and the median migration distance at recapture was 27 km, with a dominating southward direction for northern stocks. Most of the recaptured fish were immature (65%), and recaptures in rivers (55%) dominated over recaptures along the coast (44%). Riverine recaptures were most frequent during autumn-spring. A total of 16% of all recaptures in rivers occurred in non-natal rivers. Straying was about twice as frequent among fish from small rivers as from large rivers. The results from the river Gidea¨lven indicate that using broodstock from other rivers in stocking programmes may lead to a high proportion of strayers. In addition, temporary use of neighbouring rivers was more frequent in large rivers during winter. Growth, in terms of length increment, was high, especially in fish from southern parts of the Baltic, and higher than in neighbouring warmer and more saline sea areas.
10.	Englund, Göran, et al. (författare) Density dependence induced by the spatial covariance between predators and prey Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
11.	Englund, Göran, et al. (författare) Long-term variation of link strength in a simple benthic food web 2008 Ingår i: Journal of Animal Ecology. - : British Ecological Society. - 0021-8790 .- 1365-2656. ; 77:5, s. 883-890 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract 1. The predatory isopod Saduria entomon (L.) and its amphipod prey Monoporeia affinis (Lindström) are key components of the food web in the northern Baltic Sea, together representing 80-90% of the macrobenthic biomass. We use 20 years of stomach content data for Saduria to investigate how diet dynamics affect the stability of the interaction between Saduria and Monoporeia.2. Consumption of the main prey, Monoporeia, fitted a type III functional response. Consumption rates of the most important alternative prey, mysids, were found to be unrelated to mysid densities but negatively related to the density of Monoporeia. The fit of consumption data to a model that assumes passive prey selection was poor. Thus we conclude that some form of active choice is involved.3. The effect of consumption of mysids, the alternative prey, on the stability of this system was investigated using a ‘one predator-two prey' model with stochastic environmental variation. Analysis of the model suggests that feeding on mysids leads to a decreased extinction risk for the predator, Saduria, and reduced density oscillations for both Saduria and its main prey, Monoporeia
12.	Englund, Göran, et al. (författare) Scaling up the functional response for spatially heterogeneous systems. 2008 Ingår i: Ecology Letters. - : Wiley. - 1461-023X .- 1461-0248. ; 11:5, s. 440-9 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Scale transition theory is a framework for predicting regional population dynamics from local process functions and estimates of spatial heterogeneity. Using this framework, we estimated regional scale functional responses for a benthic predator-prey system in the Baltic Sea. Functional responses were based on laboratory experiments or field observations of stomach contents, and prey densities measured at a local scale (0.1 m(2)) or a regional scale (300 km(2)). Laboratory data overestimated consumption at high prey densities, whereas predictions based on local scale data tallied closely with consumption observed at the regional scale. The predicted regional functional response was different for increasing and decreasing prey densities, reflecting that predator and prey densities, as well as the covariance between them, exhibit oscillatory dynamics. We conclude that it is important to validate laboratory data with small-scale field observations and that scale transition is a powerful tool for scaling-up process functions in heterogeneous systems.
13.	Eriksson, Torleif, et al. (författare) Time trends in angler compliance with harvest regulations in stream fisheries 2010 Ingår i: Fisheries Management and Ecology. - : Wiley. - 0969-997X .- 1365-2400. ; 17, s. 52-62 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract P>Harvest regulations in stream fisheries are used to improve fisheries and protect vulnerable fish stocks, but objectives are often not fulfilled. Roving interviews of grayling, Thymallus thymallus L., and brown trout, Salmo trutta L., anglers in north Swedish streams were performed during a 15-year-period to reveal the effects of regulation changes and levels of compliance. Harvest of fish below minimum size limits declined with time in river sections with 25- and 30-cm minimum size limits. No clear time trend was found for the 35-cm size limit. In addition, the proportion of voluntary released legal-sized fish increased over time, indicating a change in angler attitudes. The overall effect of increasing the minimum size limit was lowering of angler-induced fishing mortality. Interview data revealed perception, shared by many anglers, of an acceptable fish size to take home for food. From a management perspective, the realised effect of angler behaviour on the fish populations needs to be considered.
14.	Ferguson, J.W., et al. (författare) Combining turbine blade-strike and life cycle models to assess mitigation strategies for fish passing dams 2008 Ingår i: Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences. - 0706-652X .- 1205-7533. ; 65:8, s. 1568-1585 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The combined model produced a tool for evaluating effects on fish populations from passage through hydro-power turbines at dams. Mean blade-strike mortality was higher for adult Atlantic salmon (Salmo salar) and sea-run brown trout (Salmo trutta) (25.2%-45.3%) than for juveniles (5.3%-9.7%). Based on life cycle modeling, salmon populations in two Swedish rivers responded differently to strategies for mitigating mortality caused by fish striking turbine blades. Although population growth rates increased up to 3% and were relatively similar for both rivers. the relative increase in the number of female salmon escaping above a dam annually after 20 years when both juveniles and adults were protected was greater in the River Pitealven (68%) than in the River Vindelalven (46%) and was approximately four times greater in the River Pitealven (38% vs. 10%) when only adults were protected. These population responses were not predicted by estimates of mortality through turbines. They showed the model could be used to evaluate strategies to conserve fish populations affected by dams located in fish migratory corridors and how postspawn adults contributed to population productivity.
15.	Hellström, Gustav, et al. (författare) A Contraction Based Solution for the Improvement of Fish Ladder Attraction Flow 2021 Ingår i: American Journal of Water Science and Engineering. - : Science Publishing Group. - 2575-1867 .- 2575-1875. ; 7, s. 57-71 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract A new, potentially cost efficient, concept for improving the attraction flow to a fish ladder has been investigated in a case study. For the upstream migrating Atlantic salmon to reach the fish ladder and by-pass the case study hydropower plant, it must be able to localize the attraction flow where it enters the main flow from the tailrace of the hydropower plant in the so-called confluence area. Here the comparatively small and limited attraction flow from the old river channel must be improved in order to be able compete with the substantially larger main flow. The objective of the present study is to investigate the feasibility of a new concept for further improvement of the attraction flow using guiding walls forming a contraction channel. Field measurements were performed tracing tagged fish in the confluence area downstream of the case study hydropower plant in order to understand the movement pattern of the fish. Based on the results, and results from bathymetry measurements in the same area, a physical scale model was constructed where it was experimentally demonstrated that it is hydraulically feasible to construct guiding walls, forming a contraction, which accelerate the attraction flow and generate a concentrated turbulent jet with a higher velocity, while keeping the flow rate unchanged. The attraction flow penetrates about half-way (70 m) into the main flow and reaches the position where most fish are positioned according to fish position measurements and therefore potentially has a good ability to attract upstream migrating fish. There is no negative impact on the water level in the confluence area and thereby not on electricity production. It was shown that the results can be scaled up to prototype conditions and the strategy can presumably be generalized to similar flow situations, existing at other hydropower plants, allowing for improved upstream fish migration in coexistence with a sound hydropower production.
16.	Hellström, Gustav, et al. (författare) Restoring the Vindel River, Sweden for Atlantic Salmon and Brown Trout 2019 Ingår i: From Catastrophe to Recovery: Stories of Fishery Management Success. - 9781934874554 ; , s. 125-156 Bokkapitel (refereegranskat)abstract The Vindel River (Vindelfilven), Sweden, is 450 km long with a mean annual discharge of 190 m3/s and runs through sparsely populated areas in northern Sweden, joining the Ume River near the Baltic Sea. A severe decline in Atlantic Salmon Salmo salar and Brown Trout S. trutta during the past century was caused by (1) intense timber-floating activities starting in the mid-1800s, which degraded stream habitat; (2) hydropower development in the early 1900s, which limited or blocked upstream migration; and (3) an expanded coastal/ocean fishery after 1950, which overharvested anadromous populations. Restoration efforts during the 1970s and 1980s failed due to low efficacy of stocking programs and insufficient habitat restoration. A legislative reform to unify the fishery right owners (FROs) along the river helped initiate restoration efforts in the late 1990s, focusing on improving fish migration past a hydropower station and restoring degraded habitat. Sweden's membership in the European Union made large funding for restoration projects possible. The number of returning Atlantic Salmon increased significantly after migration conditions improved around the hydropower station and with stricter regulations on the offshore fishery. Successful habitat restoration was based upon gaining trust from landowners and FROs via extensive communication to gain access to their land. Restoration work was adaptive and experiences gained were incorporated into restoration guidelines. Involvement of universities, as a provider of expertise and as an unbiased interpreter of data, provided support to legal processes and when evaluating restoration measures. During the course of the restoration work, managers learned that stocking often did not produce satisfactory results. By studying historical documents from the timber-floating era, managers learned that the scope of modifications of the tributaries had been much greater than previously thought and that habitat restoration needed to be extensive. In many tributaries, the number of juvenile Brown Trout increased significantly after habitat restoration, sometimes dramatically exceeding expectations, which made the managers question the validity of established production estimates for northern boreal streams. The experience and knowledge gained from the Vindel River restoration served as the catalyst for many other major restoration projects in rivers emptying into the Baltic Sea.
17.	Hellström, Gunnar, et al. (författare) Simulation and experiments of entrance flow conditions to a fishway 2016 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract When migrating fish tries to pass around man made obstacles such as hydropower dams with the aid of fish passages it is important that the migrating path is constructed in an efficient manner. By designing the entrance of the fishway in a manner that gives attractive flow conditions for migrating fish, the overall passage efficiency can be increased. In this study two alternative design solutions have been studied with numerical simulations, lab-scale experiments and in-field testing to achieve such attractive flow. Designs studied are constructions yielding a submerged jet, in order to increase the velocity of the flow at the entrance, and a half-cylinder, in order to create vortices that the fishes can utilize when continuing their journey towards their spawning grounds. A combination of the previous mentioned setups was also investigated. A first result shows that the increase in velocity decreases the residence time downstream the fishway and increases the total passage efficiency while the result from the vorticity generation is inconclusive at this point. The combination of the two designs shows similar passage efficiency as with only velocity increase although it does not show the same decrease in residence time. Improvements on the design of the vorticity generator and shape optimization of the construction generating the jet could further improve the efficiency of the fishway
18.	Håkansson, Cecilia, et al. (författare) Salmon and Hydropower : Dynamic Cost-Benefit Analysis- an Overview 2004 Ingår i: Aquatic habitats: analysis & restoration. - Madrid : IAHR. - 9080564974 - 9789080564978 Konferensbidrag (refereegranskat)
19.	Jacobson, Philip, et al. (författare) Growth variation of Atlantic salmon Salmo salar at sea affects their population-specific reproductive potential 2021 Ingår i: Marine Ecology Progress Series. - : Inter-Research Science Center. - 0171-8630 .- 1616-1599. ; 671, s. 165-174 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Understanding the processes shaping the dynamics of anadromous fish populations is essential for their management and conservation. Yet, little is known about how variation in performance at sea affects their population dynamics. Here we show that variation in body growth at sea contributes to explaining variation in the reproductive potential for 2 Atlantic salmon Salmo salar populations, but to a varying extent. To this end, we assembled data collected during 50 yr for 2 Baltic salmon populations of hatchery origin, including annually released smolts, survival at sea estimates, size-specific growth at sea, annual length distributions of returning adult females and their reproductive potential. The regression models fitted to explain the reproductive potential of our 2 study populations improved when growth at sea was included as an explanatory variable, in addition to smolt year class abundance and estimates of their survival at sea. This link between body growth at sea and population-level reproductive potential suggests that growth at sea can be important to consider when resolving variation in recovery and dynamics among salmon populations sharing the same sea.
20.	Jeuthe, Henrik, et al. (författare) Skonsam drift av vattenkraftverk vid ålvandring 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
21.	Josefsson, Sarah, 1976-, et al. (författare) Bioturbation-driven release of buried PCBs and PBDEs from different depths in contaminated sediments 2010 Ingår i: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society. - 0013-936X .- 1520-5851. ; 44:19, s. 7456-64 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Bioturbation can remobilize previously buried contaminants, leading to an increased exposure of aquatic biota. The remobilization of buried polychlorinated biphenyls (PCBs) and polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) from three different sediment depth layers (2.0-2.5 cm, 5.0-5.5 cm, and 10.0-10.5 cm) was studied in a laboratory experiment with two benthic macrofauna species, the amphipod Monoporeia affinis and the polychaete Marenzelleria spp. Remobilization of PCBs and PBDEs was significantly higher in the presence of Marenzelleria spp. than in M. affinis treatments and controls (without macrofauna). The highest remobilization occurred from the most shallow layers (2.0-2.5 cm > 5.0-5.5 cm > 10.0-10.5 cm), but contaminants were remobilized due to bioturbation from layers down to at least 10 cm. Congeners with lower hydrophobicity were remobilized to a higher extent than more hydrophobic congeners. The contaminant distribution between the particulate and the dissolved phase in the water column depended on hydrophobicity and burial depth of the contaminant, with congeners from deeper layers displaying an increased distribution to the particulate phase. Release fluxes and sediment-to-water mass transfer coefficients (MTCs) show that bioturbation by the polychaete Marenzelleria spp. can lead to a significant remobilization of buried contaminants from Baltic Sea sediments.
22.	Josefsson, Sarah, 1976- (författare) Fate and transport of POPs in the aquatic environment : with focus on contaminated sediments 2011 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Persistent organic pollutants (POPs) are hydrophobic substances that readily sorb to organic matter in particles and colloids instead of being freely dissolved in the water phase. This sorption affects the bioavailability and environmental transport of the POPs. The major part of this thesis concerns the role of sediments as secondary sources of POPs. As the primary emissions decrease, contaminated sediments where POPs have accumulated can become the main source of contamination. If the contaminated sediment by time becomes covered with cleaner layers, the POPs are buried and no longer in contact with the aquatic environment. Experiments in this thesis showed, however, that new invading species can alter the sediment-water dynamics as a result of their bioturbation, i.e. mixing of sediment particles and pore-water. Marenzelleria spp., invading species in the Baltic Sea that burrow deeper than native species, were found to increase the remobilization of buried contaminants. The sediment-to-water flux was inversely related to the burial depth (2-10 cm) of the POP congeners (polychlorinated biphenyls (PCBs) and polybrominated diphenyl ethers) and also inversely related to the hydrophobicity of the congener. The flux was therefore most pronounced for less hydrophobic contaminants, which was linked to the bioirrigating behaviour of these species. Marenzelleria spp. also accumulated the buried POPs and increased concentrations in surface sediment. Contaminants previously considered buried at a ’safe’ depth can thus be remobilized as a result of the invasion of Marenzelleria spp. in the Baltic Sea.One method to decrease the remobilization of contaminants from sediments is ’capping’, i.e. a layer of clean material is placed as a cap on the sediment. By amending the cap with active materials, which sequester the POPs and decrease their availability, thinner layers can be used (’active capping’ or ’thin-layer capping’). Results from an experiment with thin-layer capping using different active materials (activated carbon (AC) and kraft lignin) showed that both the sediment-to-water flux and the bioaccumulation by benthic species of polychlorinated dibenzo-p-dioxins and dibenzofurans (PCDD/Fs), hexachlorobenzene (HCB) and octachlorostyrene (OCS) decreased with increased thickness of the cap layer (0.5-5 cm). Amendments with active materials further increased the cap efficiency. AC was more efficient than kraft lignin, and a 3 cm cap with 3.3% AC reduced the flux and bioaccumulation with ~90%. The reduction of the sediment-to-water flux was inversely related to the hydrophobicity of the POP, and reductions in the flux had similar magnitudes as reductions in the concentration in deep-burrowing polychaetes, demonstrating the importance of bioturbation for sediment-to-water transport.In a one-year study on the levels of PCDD/Fs, PCBs, and HCB in a coastal area of the Baltic Sea, the correlations between the POP levels and the levels of particles and organic carbon in the water were found to differ for POPs of different structure and hydrophobicity. The levels of PCDD/Fs decreased to one third in May, which could be related to the increased sedimentation, i.e. water-to-sediment transport, during spring bloom.
23.	Josefsson, Sarah, et al. (författare) Influence of contaminant burial depth on the bioaccumulation of PCBs and PBDEs by two benthic invertebrates (Monoporeia affinis and Marenzelleria spp.) 2011 Ingår i: Chemosphere. - : Elsevier BV. - 0045-6535 .- 1879-1298. ; 85:9, s. 1444-1451 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The bioaccumulation of buried polychlorinated biphenyls (PCBs) and polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) added to specific depths in sediment (2.0-2.5, 5.0-5.5 and 10.0-10.5 cm) was studied in two infaunal species with similar feeding habits (surface deposit-feeders) but different bioturbation modes. The deep-burrowing polychaetes Marenzelleria spp. (Mz) displayed up to 36 times higher tissue concentrations of buried (spiked) contaminants than the surface-dwelling biodiffusing amphipod Monoporeia affinis. The differences in bioaccumulation were most pronounced for less hydrophobic contaminants due to the bioirrigating activity of Mz. Contaminants buried at shallow depths displayed higher accumulation than more deeply buried contaminants. In contrast, the bioaccumulation of unspiked (native) contaminants with a unifo vertical distribution in the sediment was similar between the species. For Mz, the BSAFs increased with increased K(ow) for the uniformly distributed contaminants, but decreased for the buried contaminants, which indicates that the dominant uptake routes of the buried contaminants can differ from the uniformly distributed contaminants. The surface sediment concentration of buried contaminants increased in Mz treatments, showing that Mz bioturbation can remobilize historically buried contaminants to the biologically active surface layer and increase the exposure for surface-dwelling species.
24.	Karlsson, Robert, et al. (författare) Uppföljning av miljöförbättrande åtgärder i vattendrag : en sammanställning av dagens erfarenheter 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
25.	Kriström, Bengt, et al. (författare) Vattenkraft – miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten : Slutrapport, etapp 3 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
26.	Kuparinen, Jorma, et al. (författare) Food web structure and function in the Gulf of Bothnia, the Baltic Sea 1996 Ingår i: Ambio. - Stockholm : Swedish Royal Academy of Sciences. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; , s. 13-21 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract To improve the spatio-temporal information of ecological variables, a multidisciplinary joint study between Finnish and Swedish marine scientists was conducted in the Gulf of Bothnia, 1991. The study corroborated previous reports, suggesting a markedly lower phytoplankton production and biomass of benthic fauna in the Bothnian Bay than in the Bothnian Sea, However, contrary to the general view, the offshore carbon fixation in the Bothnian Sea exceeded that at the corresponding coastal station. The results further indicated a greater importance of bacterioplankton production to the food web in the Bothnian Bay than previously assumed. The total carbon requirement of bacteria and zooplankton was estimated to exceed carbon fixation by a factor of 1.7 in the northern basin, possibly a result of the discharge of riverine organic carbon. Diversity and biomass of both fish and benthic fauna were lower in the Bothnian Bay, with benthic meiofauna being of relatively greater importance than macrofauna in this basin.
27.	Leander, Johan, et al. (författare) The old and the new : evaluating performance of acoustic telemetry systems in tracking migrating Atlantic salmon (Salmo salar) smolt and European eel (Anguilla anguilla) around hydropower facilities 2020 Ingår i: Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences. - : Canadian Science Publishing. - 0706-652X .- 1205-7533. ; 77:1, s. 177-187 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Acoustic telemetry represents the state-of-the-art technology for monitoring behaviour of aquatic organisms in the wild. Yet, the performance of different systems is rarely evaluated across species and environments. In this study, we evaluate two different acoustic telemetry systems, a commonly used analogue pulse-position-modulation-based system (VEMCO PPM) and a newly developed high-residency digital binary phase shift key-based system (VEMCO HR2), in ability to track downstream migrating Atlantic salmon smolt (Salmo salar) and European eel (Anguilla anguilla) around hydropower facilities. High-precision GPS were used to evaluate precision and accuracy of hyperbolically positioned data derived from each system. The PPM-based system had higher detection range than HR2 and generated more positions per transmission for eels migrating close to bottom than for surface-oriented salmon smolts. HR2 generated tenfold more positions per time unit than PPM, were less sensitive to noise, achieved submetre positional precision, and were considerably more accurate than PPM-derived positions after filtering. HR2 was deemed more capable than PPM in fine-scale positioning at moderate distances at hydropower facilities.
28.	Leonardsson, Kjell, et al. (författare) Calculation of species sensitivity values and their precision in marine benthic faunal quality indices 2015 Ingår i: Marine Pollution Bulletin. - : Elsevier BV. - 0025-326X .- 1879-3363. ; 93:1-2, s. 94-102 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract A challenging aspect of benthic quality indices used for assessing the marine environment has been to compile reliable measures of the species' sensitivity to disturbances. Sensitivity values and their uncertainties can be calculated, but a problem to cope with is that the results may depend on the actual proportion of samples from disturbed and undisturbed environments. Here we calculated sensitivity values for each species along an artificial disturbance gradient created by bootstrapping varying numbers of samples from disturbed and undisturbed environments. The values were increasing, decreasing, or more or less constant along this gradient. The lowest value with the lowest uncertainty was adopted as the species sensitivity value. Analyses of the uncertainties indicated that the accuracy rather than the precision might be a concern. We suggest a method to exclude species for which the uncertainty is outside predefined limits as a precaution to reduce bias in the environmental status classification.
29.	Leonardsson, Kjell (författare) Catch and release - effekter på fiskar och fiskbestånd 2011 Ingår i: Ekologi för fiskevård. - 9789186786410 ; , s. 254-267 Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
30.	Leonardsson, Kjell, et al. (författare) Describing fish passage in a river confluence with telemetry and CFD 2016 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The confluence between a hydropower tailrace and the old river bed in Stornorrfors in the river Umealven in the northern part of Sweden has shown to be the largest obstacle for upstream migrating salmon and sea trout. Fish are attracted to the high flow rate from the tailrace and will not migrate upstream in the old river bed to the fishway leading past the hydropower dam. By using triangulation from eight antennas in the confluence, the tracks of radio tagged migrating fish can be determined. These tracks are then compared with three-dimensional Computational Fluid Dynamics (CFD) simulations of the confluence. By simulating the most common combinations of turbine flow and spill flow in the old river bed it is possible to find correlations between fish movements and the flow field. It was previously assumed that fish had trouble locating the old river bed, the results of the triangulation however shows that most fish find the old river bed within a few days but do not chose to migrate until several days or even weeks later. The main issue is therefore not how to attract the fish to the old river bed, but rather how to create favorable conditions in the old river bed so that migrating fish are more inclined to take that path upstream.
31.	Leonardsson, Kjell, et al. (författare) Effekt av åtgärder i Umeälvens nedre del på leklaxens vandring från älvmynningen till passage av Stornorrfors fisktrappa 2014 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med studien 2014 var att utvärdera effekten på uppströmsvandringen av de åtgärder som gjorts i Umeälvens nedre del sedan 2013. Totalt märktes 94 laxar med aktiva radiosändare och 159 med passiva sändare (PIT) fördelat över fem märkomgångar mellan 11 juni och 16 juli. Nio loggrar med antenner placerades ut på nio strategiskt utvalda ställen längs älven, från Gimonäs till Ekorrsele, för registrering av laxarna med aktiva sändare. Läsare för de passiva märkena fanns i Baggböle (ej fullständig täckning) samt i fisktrappan (sju antennpar). Vandringssäsongen 2014 karaktäriserades av höga flöden från månadsskiftet maj-juni och några veckor in i juni. Efter mitten av juni följde spillflödena utan undantag den planerade spillflödesregimen för säsongen 2014 samtidigt som flödet via kraftverket var betydligt lägre än veckorna innan. Vattentemperaturen var hög från mitten av juli till mitten av augusti, med temperaturer över 24 °C när det var som varmast. I början av säsongen och fram till 20 juli noterades förekomst av sjuka och svampangripna laxar i samband med märkning och uppe i älven. Uppvandringsframgången (Obbola till passage av fisktrappan) var låg om man ser till alla märkgrupper, ca 20 %. Endast några få procent av den första märkgruppen passerade fisktrappan, vilket drog ner den totala vandringsframgången. Om man exkluderar den första märkgruppen vid beräkning av vandringsframgången blev resultatet ca 35 %. Syftet med undersökningen var inte att fastställa vandringsframgången för hela säsongen, men bortfallet ur den första märkgruppen antyder att framgången var mycket låg för den stora mängd vilda laxar som anlände tidigt under säsongen. De specifika frågeställningarna med årets undersökningar och de svar som erhölls på dessa frågor var: 1. Hur påverkas uppvandringen av fisk från sammanflödesområdet till passage av fisktrappan (gamla älvfåran) av kortare men mer frekventa 50 m3 /s spill än de traditionella 50 m3 /s spillen? Mer specifika frågeställningar har varit: a. Hur påverkas anlockningen från sammanflödet till Baggböle? 82 % av laxarna registrerades i sammanflödesområdet och hälften av dessa kom till Baggböleområdet inom 1.8 dygn efter ankomst till sammanflödet. För 25 % av laxarna tog det mer än 4.4 dygn att ta sig till Baggböle. Liksom tidigare år anlockades laxarna på en hög andel spillflöde, främst på spillflöden som utgjorde mer än 10 % av totalflödet. Tiden från märkning till Baggböle var för merparten av laxarna mer än tre dygn kortare än under 2013. Däremot var andelen som kom till Baggböle betydligt lägre, 65 %, under 2014 jämfört med 2013 (88 %). b. Hur påverkas uppehållstiden i Baggböleområdet? Uppehållstiderna i Baggböleområdet innan uppströmspassage var betydligt längre än under 2013, 28.8 jämfört med 6.8 dygn (medianer), troligen pga en kombination av dålig kondition hos laxen och hög vattentemperatur. c. Hur påverkas vandringen från Baggböleområdet till fisktrappans område? Passagen av forsen var överrepresenterad vid 23 m3 /s spill i och med att 87.5 % av individerna passerade Baggböleforsen på 23 m3 /s medan detta spill förekom 73 % av tiden när laxarna befann sig i området. 35-45 % av laxarna i Baggböle registrerades även i fisktrappan, vilket var drygt 20 procentenheter sämre jämfört med 2013 då andelen som tog 4 sig vidare till fisktrappan var ca 65 %. Tänkbara förklaringar till den sämre framgången 2014 torde vara sjukdom och hög vattentemperatur snarare än den ändrade flödesregimen. d. Hur påverkas uppehållstiden i området vid fisktrappan? Mediantiden från första registrering på undervattensantennen inne i diffusorn till första registreringen i kammartrappan var 1.6 dygn, vilket var två dygn snabbare än 2013. 75 % av de radiomärkta laxarna registrerades i fisktrappan inom 4.1 dygn vilket var 10 dygn snabbare än föregående år. Den betydligt kortare anlockningstiden under 2014 kan förklaras av förbättrad anlockningsströmning från kammartrappan, kortare 50 m3 /s spill, samt svårare för laxarna att simma upp mot utskovet med det nya utskovsgolvet. Det går inte att avgöra vilken av dessa faktorer som varit mest bidragande, men experimentet med anlockningsströmningen visade att laxarna anlockades bättre när anlockningsströmmen var som högst. Uppehållstiden räknat från första registrering på antennpar 1 i kammartrappan till passage av fisktrappan var ca 10.5 timmar vilket var ca 1 timme längre än under 2013. e. Hur påverkas uppvandringstiden i kammartrappan? Passagetiden genom hela fisktrappan var ca 8 timmar (median), vilket var 0.5 timmar snabbare än under 2013. De laxar som påbörjar uppvandringen i trappan sent under dagen hinner inte passera innan mörkrets inbrott och ”övernattning” i fisktrappan bidrar till att den beräknade passagetiden blir längre än för de som vandrar upp under dagtid. 2. Går det att få en mer detaljerad bild av vandringsproblemen i Baggböle som kan vara till hjälp för att fatta beslut om eventuella åtgärder i området? Registreringarna på undervattensantennen i poolen uppströms den nedre forsen på södra sidan tyder på att merparten av laxarna passerar nära det området i forsen. När laxarna väl lyckats ta sig upp i forsen tycks det vara få som faller tillbaks nedströms till poolen. Däremot är det oklart hur stor andel av laxarna som försöker ta sig upp i den norra delen av den nedre forsen. Det faktum att merparten av laxarna passerar forsen på 23 m3 /s antyder att ”avvattning” av forsen (till ett omlöp) vid 50 m3 /s spill förväntas ge snabbare uppvandring från området. Laxarna tycks tillbringa relativt kort tid för passage av den övre forsen. 3. Vilken betydelse har nytt utskovsgolv på laxens vandring till och genom fisktrappan? De enda konkreta bevis för att det nya utskovsgolvet hindrade laxarna från att simma upp mot utskovet när det spilldes från B-luckan var observationer av stora mängder lax som positionerade sig i bakvattnet strax uppströms ingången till diffusorn. Den något snabbare uppvandringen från ankomst till området till uppvandring i fisktrappan liksom den något snabbare uppvandringen i själva fisktrappan kan tyda på en positiv effekt av det nya utskovsgolvet. Uppvandringstiderna mellan olika grupper var dock inte helt samstämmig vilket försvårar tolkningarna. 4. Går det att förbättra anlockningen av fisk från diffusorn till kammartrappan genom att ändra anlockningsströmmen? Experimentet med olika anlockningsströmningar från kammartrappan till diffusorn antyder att anlockningen av lax förbättras med högre strömhastighet. Däremot tycks försöken med att skapa vorticitet för att anlocka fisken snarare ge försämrad anlockning, troligen på grund 5 av att halvcylindern som användes för att skapa vorticiteten var ett hinder för fisken när den skulle ta sig vidare upp i kammartrappan
32.	Leonardsson, Kjell (författare) Flödets inverkan på laxarnas vandring i naturfåran nedströms dammen i Norrfors, nedre Umeälven 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med denna rapport har varit att utvärdera hur flödena genom Stornorrfors kraftverk och spill via Norrforsdammen i nedre Umeälven påverkar laxvandringen till och från lekområdena i Vindelälven. Som underlag till utvärderingen har data och resultat från tidigare års märkstudier (1995-2019) använts tillsammans med flödesdata. I tidigare studier har tre specifika problem lyfts fram, anlockningen till naturfåran från sammanflödet, passagen av Baggböleforsen och anlockningen av nedströmsvandrande lax till fisktrappan. Efter att dessa rapporter skrevs har Baggböleforsen åtgärdats genom att man sprängt ut en kanal och gjutit en pooltrappa i betong.Fyra specifika frågeställningar har försökt besvarats i denna rapport. En sammanfattning av resultaten ges direkt i anslutning till respektive frågeställning. 1) Hur påverkas anlockningen av uppströmsvandrande lax till naturfåran av flödessituationen i sammanflödesområdet?Strömhastigheten i naturfårans mynning är mycket låg, ca 0,2 m/s vid 50 m3 /s spill. Det skulle behövas betydligt högre spill för att motivera laxarna att prioritera bort huvudfåran där strömhastigheten vanligen är 1-2 m/s. Studierna visar dock att andelen lax som tar sig från sammanflödet till naturfåran ökar under perioder med ökad andel spill trots den låga strömhastigheten. Förklaringen till detta tycks vara att många av laxarna fortsätter att söka i området och till slut hittar de upp till Baggböleforsen där strömhastigheten ger god anlockning. Vid höga flöden genom kraftverket tar det vanligen längre tid för laxarna att välja naturfåran. Ett resultat som framkommit i samband med sammanvägning av resultat från märkstudierna är att storvuxna laxhonor som vanligen kommer tidigare än hanarna tycks missgynnas av den låga andelen spill före mitten av juni.2) Hur påverkar spillflödet uppströmsvandringen i naturfåran?De laxar som väljer naturfåran möter i dagsläget inte några vandringshinder så länge som spillflödena är under 50-100 m3 /s. Vid högre spillflöden kan partiella vandringshinder uppstå men vid flöden på flera hundra m3 /s öppnas nya vandringsvägar. Vid normala spill på mellan 20 och 50 m3 /s tar vandringen från Baggböleforsen till Laxhoppet ca 2-3 dygn. Fisktrappans funktion har utvärderats i en separat rapport och berörs inte här.3) Hur påverkar flödessituationen anlockningen till fisktrappan i Norrfors av nedströmsvandrande lax och öring?Av de nya studier som gjorts av nedströmsvandringen med hjälp av akustisk telemetri har ledarmens funktion visat sig vara densamma som i tidigare undersökningar. Det som framkommit i de senare undersökningarna är att en del av problemet med låg anlockning beror på att en del av fiskarna dyker under ledarmen istället för att följa den in mot flyktöppningen som skulle leda dem till fisktrappan. Avledningseffektiviteten uppgår till ca 3-5 % för smolt och mindre än 1 % för kelt. Resten passerar via Stornorrfors kraftverk, med ca 10-15 % dödlighet för smolt och ca 50-80 % dödlighet för kelt (utlekt lax).4)Hur påverkar flödessituationen i naturfåran nedströmsvandringen i naturfåran?Spillflödets effekt på nedströmsvandringen i naturfåran har endast utvärderats för odlad smolt och där har höga förluster, upp mot 50 %, uppmätts på 10 m3 /s spill. Vid spill på 23 m3 /s har smoltförlusterna varit lägre, ca 10-20 %. Orsaken till förlusterna antas vara tillföljd av predation från måsar och gäddor, men det kan inte uteslutas att en del av de odlade smolten väljer att stanna i naturfåran. Inga studier har gjorts med nedströmsvandrande kelt i naturfåran, men dessa är inte utsatta för predation från måsar på samma sätt som smolt och flödessituationen för nedströmsvandrande kelt borde därför inte vara något problem. Det finns dock en del av året när naturfåran inte är vandringsbar, vare sig i uppströms- eller nedströmsriktning, och det är under perioden 1 oktober-19 maj när det inte spills något vatten utöver de 0,3 m3 /s som passerar via fiskodlingen. Dock uppstår vanligen ett flertal perioder under vintersäsongen när naturfåran blir vandringsbar, dvs flödet överskrider ca 2 m3 /s, och det är i samband med varmt väder som sätter fart på snösmältningen i anslutning till naturfåran och biflödena.
33.	Leonardsson, Kjell, et al. (författare) Förslag till samordnat mjukbottenfaunaprogram i marin miljö 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna rapport presenteras ett förslag till nytt svenskt bottenfaunaprogram för kust och utsjö som håller sig inom befintliga kostnadsramar. Syftet med det framtagna samordnade bottenfaunaprogrammet är att: • uppfylla vattendirektivets behov av kontrollerande övervakning och statusbedömning av bedömningsområden enligt havsmiljödirektivet, • följa upp de svenska miljömålen (nationella och regionala), • följa eventuella trender och kunna avgöra om dessa är storskaliga, regionala eller lokala, samt • fungera som referens till SRK, recipientkontroll, och den operativa övervakningen inom vattendirektivet• förbättra kvaliteten i SRK, recipientkontroll, och den operativa övervakningen inom vattendirektivetDet föreslagna programmet med ett prov per station och mestadels provtagning vartannat år är betydligt bättre anpassat för att ge svar på miljötillståndet jämfört med dagens program. Med det föreslagna bottenfaunaprogrammet kommer ca 31 % (212) av vattenförekomsterna i havet att kunna klassas direkt med hjälp av bottenfaunadata från totalt 1570 stationer. På majoriteten av dessa stationer föreslås provtagning vartannat år, vilket reducerar den årliga provtagningen till 912 stationer med ett prov per station. Mängden vattenförekomster som kan bedömas ökar från 83 med dagens program till 212 med det nya programmet. Det antal nationella och regionala stationer som föreslås i det nya programmet uppgår till 680 stycken och till det kommer 115 prov som en följd av årlig provtagning i 12 kluster. Det innebär att genomsnittligt antal nationella och regionala prov per år i det nya programmet uppgår till 395, att jämföra med 425 i nuvarande program. Minskningen av antalet prov per år blir ännu mera påtaglig inom SRK och recipientkontroll eftersom det är vanligt med replikering på stationerna inom dessa program.Tillräckligt med stationer finns inplanerade för att bedöma samtliga 11 bedömningsområden i utsjön enligt havsmiljödirektivet. Det finns också prover inplanerade i samtliga vattentyper för att kunna bedöma miljötillståndet.
34.	Leonardsson, Kjell (författare) Hur mäter man mängden fisk? 2011 Ingår i: Ekologi för fiskevård. - 9789186786410 ; , s. 220-238 Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
35.	Leonardsson, Kjell, et al. (författare) Hydrauliska förutsättningar och ålens beteende i kraftverksintag : ålvandring komplett – från start till kraftverkspassage: del 1 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
36.	Leonardsson, Kjell, et al. (författare) Methods for developing and using flow standards for salmonids in Swedish rivers 2010 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
37.	Leonardsson, Kjell, et al. (författare) Modellering av fiskvägars betydelse för fiskbestånden 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Vattenkraftsutbyggnaden i Sverige har haft stor påverkan på många fiskpopulationer och har medfört minskade möjligheter för vandring och minskad tillgång på strömhabitat. I syfte att förbättra miljön i vattendrag som påverkas av vattenkraft har regeringen beslutat att vattenkraften ska omprövas för att ges moderna miljövillkor. Vattenmyndigheterna har föreslagit konnektivitesåtgärder vid många av kraftverken/dammarna för att förbättra förutsättningarna för fiskbestånden, i syfte att nå miljökvalitetsnormen god ekologisk status/ potential. Vattenkraftsutbyggnaden bygger på dämning av forsar för att skapa fallhöjd som genererar energiproduktion, vilket fått till följd att forsmiljöer för strömlevande fauna är bristvara i vattenkraftreglerade vattendrag. Det är därför inte självklart att konnektivitetsåtgärder i alla lägen leder till en avsevärd förbättring för strömvattenlevande fiskpopulationer. För att undersöka om nyetablering eller förbättring av fiskvägar förväntas leda till att miljöstatusen förbättras föreslås här att man använder matematiska modeller av fiskpopulationer. Fem olika modeller har utvecklats för att kunna täcka upp olika scenarier för merparten av de svenska fiskarterna som antingen vandrar till och leker i strömvatten eller vandrar via vattendrag för att nå lekområden i anslutande vattenförekomster. I rapporten beskrivs dessa populationsmodeller, som är utvecklade för att utvärdera åtgärder som förbättrar vandringsmöjligheter och till att skapa passande strömhabitat för fisk. I tillägg till rapporten finns det separata beräkningsverktyg som baserar sig på dessa modeller, och som kan användas för att utvärdera åtgärder i specifika vattendrag. Verktygen är interaktiva och finns tillgängliga för alla på Energiforsks hemsida. I en utökad sammanfattning beskrivs dessa populationsmodeller i Energiforskrapport 2021:780 Modellering av fiskvägars betydelse – en sammanfattning.
38.	Leonardsson, Kjell (författare) Modellverktytg för beräkning av ålförluster vid vattenkraftverk 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna rapport presenteras en modell för att beräkna passageförluster av ål som passerar via vattenkraftverksturbiner. Ett mål med projektet var också att utveckla en modell för att beräkna sannolikheterna för passage via olika passagevägar. På grund av "databrist" har inte någon tillförlitlig parameterisering kunnat göras, för att uppnå generell användbarhet, av en modell som tar hänsyn till alla passageaspekter. Däremot presenteras ett ramverk för den modelltyp som jag anser lämpar sig bäst för ändamålet och i rapporten redovisas ett exempel på tillämpning efter parameterisering med passage- och flödesdata från en treårig fransk studie (Travade et al. 2010). Modellen för att beräkna passageförluster via turbinerna har visat sig ge bra överensstämmelse med empiriska data på ålförluster och det gäller även den version av modellen, en Monte Carlo modell, som endast behöver indata i form av turbintyp och maximalt turbinflöde. Osäkerheten i resultaten minskar om fler av de tekniska uppgifter som behövs i den kompletta modellen finns tillgängliga vid analysen. En applikation med dessa modeller för beräkning av fiskpassageförluster finns tillgänglig på programmets hemsida (www.krafttagål.se). Med hjälp av Monte Carlo-modellen och indata om turbinerna från Kuhlins kraftverksdatabas (http://vattenkraft.info/) redovisas analyser av förväntade passageförluster för kraftverk i många olika vattendrag. Det flödesviktade medelvärdet på de beräknade passageförlusterna i samband med turbinpassage vid 191 vattenkraftverk i Svealand och Götaland uppgick till ca 30 %. Om man räknar bort Dalarnas och Uppsala läns vattendrag (främst Dalälven) blev de flödesviktade passageförlusterna ca 40 %. Om dessutom Göta älv räknas bort blev de flödesviktade medelvärdet ca 50 % per kraftverkspassage. Utan flödesviktning domineras passageförlusterna av kraftverken i de mindre vattendragen och det totala medelvärdet på passagförlusten per kraftverk hamnade mellan 60 och 70 %. Det innebär även att ett stort antal kraftverk förväntas ge passageförluster över 80-90 %. Kunskap om de enskilda kraftverkens passageförluster är därför nödvändiga för att kunna tillämpa en ålförvaltning som bygger på produktions- och förlustberäkningar för de enskilda vattendragen där utsättningar görs. I de vattendrag där ålutsättningar görs uppströms tre kraftverk krävs att andelen av ålarna som passerar kraftverken via spill uppgår till ca 70 % per kraftverk om de genomsnittliga passageförlusterna via turbinerna uppgår till 80 %, för att nå EU:s mål i ålförvaltningen. Om passageförlusten per kraftverk uppgår till 40 % krävs att minst ca 35 % av ålarna passerar de enskilda kraftverken via spill. Enskilda kraftverk verkar kunna ge sådana förutsättningar, men det stora flertalet tycks vara långt från det målet enligt beräkningarna i denna rapport. Den mest framkomliga vägen för att minska ålförlusterna i de svenska vattendragen tycks därför vara att använda fingaller för att avleda ålarna där endast enstaka kraftverk behöver passeras. Om det finns flera kraftverk framstår fångst och transport som det mest effektiva sättet att minska förlusterna på kort sikt. Det 40-procentiga målet i ålförvaltningen gäller landet som helhet. De stora procentuella ålförlusterna vid många enskilda kraftverk gör det svårt att nå det målet om inte utsättningarna prioriteras till sjösystem där vandringsförlusterna förväntas bli försumbara, som exempelvis i Mälaren.
39.	Leonardsson, Kjell (författare) Olika fiskereglers inverkan på fiskbestånd 2011 Ingår i: Ekologi för fiskevård. - 9789186786410 ; , s. 184-204 Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
40.	Leonardsson, Kjell (författare) Optimal time and sample allocation for unicohort fish larvae, sea-spawning whitefish (Coregonus lavaretus s. l.) as a case study 2016 Ingår i: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 73, s. 374-383 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The spatio-temporal variation in sea-spawning whitefish (Coregonus lavaretus s. l.) larval densities and their sizes was analysed with the aim to suggest a useful sampling dimensioning in terms of number of replicates and to find an optimum time for sampling to minimize the sampling variance. We also investigated the potential to predict optimal sampling in advance based on air temperature. The larval data used in the study were collected in the northernmost part of the Baltic Sea during 1979-2011. The analyses of the optimum time for sampling showed a sharp peak associated with a huge variation in density for larvae sizes similar to 15 mm length. Larvae sizes in the range 20-30 mm had intermediate densities with relatively low variance, while the densities of larger larvae declined with an increase in the relative precision. The 20-30 mm range was identified as a reliable size window for sampling, and the best predictor of larvae size was the temperature sum, using offshore air temperatures starting at 26 April. The between-year variance of the larvae mean sizes in the size range 20-30 mm was on the average 64% higher for fixed date sampling compared with fixed temperature sum sampling. The optimum sampling time was identified to the date when reaching 270 degrees C d for the southern, and 335 degrees C d for the northern locations. These temperature sums were generally reached in the first 2 weeks of June, but some years as late as the last week in June. Confidence intervals from a negative binomial distribution should be used rather than intervals based on the normal distribution due to the skewed sampling distributions. Bootstrap analyses showed that 10-30 replicates may give sufficient precision to detect significant changes in sea-spawning whitefish larval densities. Revisiting the same areas during the larval growth season (time window) did not improve the precision significantly.
41.	Leonardsson, Kjell, et al. (författare) Optimerad övervakning av fisk i kustvatten 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Kustfisk övervakas årligen inom den samordnade nationella och regionala miljöövervakningen, som idag omfattar 16 områden längs Sveriges kust. Provfisken i Östersjön sker med nätfisken och provfisken i Skagerrak, Kattegatt och Öresund med ryssjor. Provfiskena syftar till att beskriva förändringar i fisksamhället när det gäller artsammansättning, relativ förekomst av olika arter och storleksstruktur. Resultaten rapporteras i förhållande till regionala och nationella miljömål, samt internationellt inom havsmiljödirektivet. Därtill används data från kustfiskövervakningen som underlag för fiskerirådgivningen av nationellt förvaltade arter.Kustfisk ingår inte som ett obligatoriskt element i vattendirektivet, med undantag för fisk i övergångsvatten som inte finns i Sverige. Det är dock önskvärt att de metoder som används för att bedöma status för kustfisk är harmoniserade med vattendirektivets bedömningsgrunder, så att man så långt som möjligt kan göra helhetsbaserade bedömningar för kustområdet baserat på resultat från bedömningar enligt båda direktiven. De huvudsakliga frågeställningarna för denna utvärdering har varit hur kustfiskövervakningen bäst kan anpassas för att kunna upptäcka förändringar över tiden samt för att få så säkra skattningar som möjligt av de parametrar som undersöks. Utvärderingen har fokuserat på provfisken med Nordiska kustöversiktsnät och ryssjor. I tillägg har provfisken utförda med kustöversiktsnät och nätlänkar enligt äldre standarder analyserats, eftersom dessa är i fortsatt användning i vissa områden. Vid utvärderingen har traditionella metoder för skattning av varianskomponenter, beräkning av statistisk styrka, samt beräkning av den relativa osäkerheten i medelvärdesskattningar använts. Utvärderingen har utförts med avseende på de parametrar som idag används inom rapporteringen av resultat från miljöövervakningen i form av faktablad, och på indikatorer som används eller föreslås för rapportering av god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet. Slutsatser från analysen1. Merparten av de provtagningsprogram som utvärderats har en relevant precision i årsmedelvärdena för de flesta av de parametrar som utvärderats.2. Osäkerheten i områdesmedelvärdena var dock hög för parametrar som syftar mäta abundansen av stor fisk inom enskilda arter, såsom torsk (>38 cm), gös (>40 cm) och skrubbskädda (>30 cm). De nätfisken och ryssjefisken som utvärderats i denna rapport framstår därför som otillräckliga metoder för att mäta dessa.3. Mellanårsvariationen var stor för flera av parametrarna i de flesta programmen, vilket innebär att möjligheterna är små att upptäcka en årlig trend på fem procent inom en tioårsperiod. En trend med den storleken överskuggas ofta av den naturliga mellanårsvariationen i provtagningsresultaten. Denna variation kan inte reduceras med ändrad provtagningsdesign eller -frekvens. En möjlighet att minska mellanårsvariansen i samband med utvärderingar är att använda hjälpvariabler, alternativt använda populationsmodeller Ett annat alternativ kunde vara att analysera resultaten sett över större områden eftersom dynamiken var relativt oberoende mellan undersökningsområdena. Man kunde härigenom få en ökad möjlighet att se förändringar över tiden med hjälp av dessa områdens gemensamma årsmedelvärden. I valet av analysmetod måste man dock även beakta vad som är en biologiskt och förvaltningsmässigt relevant skala för rapportering.4. Provfisken med Nordiska kustöversiktsnät efter varmvattenarter framstod överlag som väldimensionerade. Det skulle dock gå att förbättra precisionen inom dessa fisken genom att fokusera provtagningen till de djupstrata där mängden och variationen av varmvattenarterna är som störst, det vill säga i djupintervallet 0-10 m.5. Provfisken med kustöversiktnät och nätlänkar skulle kunna förbättras för att få ökad precision i medelvärdena genom att allokera om en del av provtagningsresurserna för att utöka antalet stationer. I dessa fisken använder man idag ett fåtal fasta stationer som återbesöks upprepade gånger inom säsong. Dessa upprepade nätfisken visade sig leda till beroende observationer mellan de upprepade fiskena, vilket ger problem med replikathanteringen.6. Upprepade provfisken med småryssjor på västkusten var inte behäftade med samma problem med beroende observationer. Ryssjefiskena vid Kullen (Skälderviken), Fjällbacka och Älgöfjorden (Stenungsund) hade en lämplig avvägning mellan antal stationer och replikat. En viss förbättring skulle kunna erhållas för fisket i Fjällbacka genom att omfördela en del resurser från replikat till stationer. Precisionen i resultaten från ryssjefiskena vid Barsebäck och Vendelsö skulle kunna förbättras avsevärt genom att ändra provtagningsdesignen till att bli mer lik den som används vid Kullen och Älgöfjorden.7. Provfisken efter kallvattenarter ger i flera fall lägre fångster per ansträngning och sämre precision för kallvattenarterna jämfört med för samma arter i fiskena efter varmvattenarter. Det finns därför ett behov att se över metodiken för fisket efter kallvattenarter för att undersöka om den går att förbättra. 8. Det främsta behovet inom kustfiskövervakningen idag är att öka tätheten av de områden som provfiskas. För en uppföljning av god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet behövs en komplettering framför allt med provfiskeområde i Gotlands och västra Bornholmsbassängens kustområden. Ytterligare områden som bör beaktas för att uppnå förtätning kan identifieras på basen av figur 5b-5d i denna rapport.
42.	Leonardsson, Kjell, et al. (författare) Passageeffektivitet för nedströmsvandrande laxsmolt förbi ett integrerat vattenintag till spill och turbin vid Bruksfors, Rickleån 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
43.	Leonardsson, Kjell (författare) Populationsreglering hos öring i strömmande vatten 2011 Ingår i: Ekologi för fiskevård. - 9789186786410 ; , s. 116-130 Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
44.	Leonardsson, Kjell, et al. (författare) Reducing spatial variation in environmental assessment of marine benthic fauna 2016 Ingår i: Marine Pollution Bulletin. - : Elsevier BV. - 0025-326X .- 1879-3363. ; 104:1-2, s. 129-138 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The Benthic Quality Index, BQI, is widely used for benthic quality assessment. Here, we investigated if spatial variation in the BQI can be reduced by accounting for the environmental factors instead of having different boundaries for different salinity regimes between status classes in the EU Water Framework Directive and Marine Strategy Framework Directive. For this purpose we tested salinity, sediment structure, and depth in a regression model to test their contribution to variations in BQI. The spatial variation in BQI was better explained by depth than by salinity or sediment structure. The proposed assessment method uses the residuals from the regression model between BQI and depth. With this method the variance in BQI between samples was reduced by 50% to 75% in the majority of situations. A method to establish the boundary between good and moderate status and how to derive EQR-values according to the WFD is presented. (C) 2016 The Authors. Published by Elsevier Ltd.
45.	Leonardsson, Kjell, et al. (författare) Theoretical and practical aspects on benthic quality assessment according to the EU-Water Framework Directive - examples from Swedish waters 2009 Ingår i: Marine Pollution Bulletin. - : Elsevier BV. - 0025-326X .- 1879-3363. ; 58, s. 1286-1296 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract A previously presented objective method to calculate each species sensitivity to disturbance is here slightly modified and implemented in the Benthic Quality Index (BQI) for marine benthic invertebrates. A framework for assessment of water bodies based on multi-site BQI-values is also presented, where a certain variation of BQI-values is allowed to cover the heterogeneity within each water body. The 20th percentile, using bootstrapping, from the available sites' BQI-values is compared with the status boundaries for quality assessment. The reliability of the assessment depends on the background information available for the boundary setting as well as the number of sampling sites included in the assessment. Agreement between time series of quality assessments in areas with known changes in anthropogenic disturbances is encouraging. Problems associated with water body assessment based on few or no samples, as well as multiple sampling occasions during the 6-yr WFD cycle are discussed. (C) 2009 Elsevier Ltd. All rights reserved.
46.	Leonardsson, Kjell, et al. (författare) Uppströmsvandring i den restaurerade gamla älvfåran samt funktionskontroll av ny fisktrappa i Norrfors (Umeälven) under laxens vandringssäsong 2012-2013 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten sammanfattar 2012 och 2013 års funktionskontroll av fisktrappan samt uppföljning av restureringsåtgärder i Umeälvens nedre del. Lax fångades, märktes och släpptes nedströms utskovet vid dammen i Norrfors 2012 och i älvens mynningsområde vid Långhalsudden (Obbola) 2013. Under 2012 märktes 104 vilda laxar med aktiva radio- och passiva PIT-märken, samt 278 laxar som enbart märktes med PIT-märken. Under 2013 märktes 148 vilda laxar med både aktiva radio- och passiva PIT-märken, samt 216 vilda och 33 odlade laxar som enbart märktes med PIT-märken. Återvändande vuxenlax som tidigare PIT-märkts som smolt i Spöland eller i fiskodlingen inkluderades också i analyserna. Ett fenprov för DNA-analys togs från alla radiomärkta fiskar innan frisläppning för bestämning av laxens stamtillhörighet. 2012 hade ca 85 % av den märkta laxen Ume/Vindelälvsursprung, medan resterande lax hade en genetisk uppsättning som påminde om Luleälvslax trots intakt fettfena. 2013 befanns alla märkta laxar vara av Ume/Vindelälvsursprung. Radiomärkt fisk registrerades när de kom i närheten av fasta automatiska undervattens- eller luftantenner som placerats i sammanflödet, i den gamla älvfåran som restaurerats med vilpooler samt vid fisktrappan och uppströms i Vindelälven. PIT-märkt fisk detekterades när de passerade antenner som monterats i fisktrappans mellanväggar samt när de kom i närheten av den plattdetektor som installerades i Baggböleforsens nedre poolvägg 2013. All fisk som passerade fisktrappans övre del räknades via en sk VAKI utrustning.
47.	Leonardsson, Kjell, et al. (författare) Utvärdering av bottenfaunakluster längs svenska ostkusten 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I rapporten analyseras bottenfaunadata från den svenska ostkusten med hjälp av övergripande variabler, BQI, antal arter, och totalbiomassa, i syfte att undersöka om nuvarande bottenfaunaövervakning är dimensionerad på ett sätt som minimerar osäkerheten i tolkningen av resultaten. Analysen har fokuserats på varianskomponenter för mellanårsvariation, kluster och stationer för att hitta den lämpligaste avvägningen mellan antalet kluster och antalet stationer inom kluster givet bibehållet antal prov. Underlagsdata i analyserna har utgjorts av data från nationell och regional miljöövervakning samt från recipientkontrollprogram där data funnits tillgängliga och kvalitetssäkrade. Alla tillgängliga data har inte använts i analyserna eftersom det skulle lett till obalans i analyserna med osäkra varianskomponentskattningar som resultat. I varje enskild variansanalys ingick data från sex år och fem stationer från varje kluster. Valet av fem stationer gjordes för att få en likartad dimensionering i samtliga analyser och antalet stationer begränsades då av att några kluster hade enbart fem stationer. Bootstrap-teknik användes för att belysa osäkerheten i varians-komponenterna. I samband med slumpningarna i bootstrappen indelades provtagningsåren i överlappande sexårsperioder. I varje enskild analys slumpades en sexårsperiod samt fem stationer bland alla tillgängliga stationer inom respektive kluster. De utslumpade stationerna var desamma för samtliga sex år i den enskilda analysen. Proceduren upprepades 9999 gånger för varje havsbassäng; Bottenviken, Bottenhavet, norra och mellersta Östersjön, samt södra Östersjön. För varje omgång beräknades samtliga varianskomponenter. Med hjälp av dessa resultat analyserades osäkerheten i årsmedelvärdesskattningar, skattningar för sexårsperioden, samt möjligheten att upptäcka trender med hjälp av de tre utvalda variablerna. Enligt resultaten har nuvarande program god kapacitet att påvisa trender i BQI och antalet taxa i de flesta havsområdena på ostkusten (dock ej Bottenviken kust), medan förändringar i totalbiomassa kräver betydande trender för att kunna upptäckas inom enskilda kluster. Den rumsliga osäkerheten i klustrens medelvärden för de tre undersökta variablerna BQI, antal taxa och totalbiomassan var genomgående relativt hög, vilket i sig inte motiverar att minska antalet stationer i klustren. Den rumsliga osäkerheten i ett enskilt klusters BQI som beräknats utifrån bedömningsgrunden var däremot låg om man enbart beaktar ett enskilt års data, givet minst 10 stationer per kluster. Osäkerheten ökar påtagligt om man minskar antalet stationer per kluster från 10 till 5, och 10 stationer framstår därför som ett minimum. Mellanårsvariationen tillför en osäkerhet i de fall ett enskilt års medelvärde i en vattenförekomst skall användas för bedömning av ekologisk status för en hel sexårscykel inom Vattendirektivet. Detta var speciellt påtagligt i kustzonen i Bottenviken. För att kunna göra en mer tillförlitlig bedömning av statusen i en vattenförekomst rekommenderas därför att prover insamlas från mer än ett år. I de flesta tidsserier som analyserades var autokorrelationen signifikant med en tidslagg på ett år. Det innebär att en stor del av informationen från ett år finns kvar i systemet året efter. Behovet av ökad rumslig täckning för att kunna bedöma flera vattenförekomster med hjälp av faktiska data skulle därför kunna tillgodoses inom befintlig kostnadsram om man övergår till provtagning vartannat år samtidigt som man etablerar flera kluster. Den årliga provtagningen skulle då omfatta lika många kluster som nu, men att man alternerar mellan olika kluster under jämna respektive udda år. Den ökade rumsliga täckningen med provtagning vartannat år ger något sämre möjligheter att upptäcka trender. För de nationella och regionala programmen torde den ”försämringen” inte betyda så mycket eftersom regionala eller storskaliga förändringar i en havsbassäng till följd av antropogen påverkan eller åtgärder förväntas gå långsamt. Däremot försvåras uppföljningen inom recipientkontrollprogrammen om även dessa läggs över till provtagning vartannat år, eftersom det då inte längre går att upptäcka snabba lokala förändringar. Ett mellanting mellan årlig och vartannatårsprovtagning för de nationella och regionala programmen vore att behålla ett kluster intakt med årlig provtagning inom varje havsbassäng och provta resterande kluster vartannat år. I områden med integrerad monitoring av ekosystemkomponenter rekommenderas årlig provtagning av bottenfaunan. Det finns flera kluster i Bottenviken respektive egentliga Östersjön som uppvisar stor samvariation. Ett kluster i vart och ett av dessa områden kan därför utgå. Om man väljer att reducera programmet bör man i första hand utesluta kluster med stationer som är svåra att provta eller som ligger kring haloklinen. I Bottenhavets utsjöområde samvarierar inte resultaten från de olika klustren som i de övriga havsbassängerna och något enskilt kluster kan därför inte pekas ut som ”överflödigt”. Konkreta förslag till framtida dimensionering av bottenfaunaprogrammet presenteras som avslutning i avsnitten om respektive havsbassäng. Den höga rumsliga osäkerheten i resultaten från Bottenvikens kustområden skulle kunna förbättras om man slumpar nya stationer vid varje provtagningstillfälle inom Vattendirektivets sexårscykel, men att man återbesöker samma stationer de kommande sexårscyklerna. Kostnaden för en sådan förändring blir att trendövervakningen försvåras betydligt eftersom en del av variationen mellan stationer då hamnar som mellanårsvariation. Ett betydligt bättre alternativ vore att försöka reducera osäkerheten genom att förbättra bedömningsgrunden för bottenfauna så att samma provtagningsstrategi kan tillämpas i hela Östersjösystemet. En detalj som inte påverkar vare sig kostnader eller provtagningsstrategin är behovet att se över de stationer som används inom respektive provtagningskluster. Vi har observerat att en del av stationerna har mycket varierande sedimentegenskaper mellan olika år, ibland även mellan replikat när sådana finns. I en del fall har det även varit svårt att få ett godkänt prov i samband med provtagning. Prov från sådana stationer ger vanligen stor spridning i resultaten. Det vore därför önskvärt att dessa stationer flyttas till ett närliggande område med mer homogena sediment. På motsvarande sätt bör man överväga att flytta stationer i Egentliga Östersjön som befinner sig under 60 m djup till grundare bottnar. Det är mer kostnadseffektivt att utvärdera utbredningen av syrefria bottnar med hjälp av syreprovtagning istället för med bottenfaunaprovtagning.
48.	Leonardsson, Kjell, et al. (författare) Utvärdering av den samordnade kustfisk-övervakningen i Bottniska viken 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med projektet har varit att utvärdera i vilken utsträckning ändamålet med det samordnade programmet ”Kustfisk, beståndsövervakning” i Bottniska viken uppfylls och om kostnadseffektiva justeringar går att genomföra, samt att utvärdera kustfiskbeståndens status, utveckling och övervakningens kvalitet. För detta ändamål har data från provfiskena i undersökningsområdena Forsmark, Långvindsfjärden, Gaviksfjärden, Norrbyområdet, Holmöarna, Kinnbäcksfjärden och Råneområdet analyserats för perioden 2002-2009 Resultaten från programmet visar inte på några förändringar i fisksamhällena som bör föranleda extra insatser de närmaste åren. Mängden storspigg har ökat kraftigt i några av undersökningsområdena och den utvecklingen bör följas för att se om det är början på en generell ökning i regionen eller om det är en begränsad företeelse i tid och rum. Utvärde-ringen av programmets utformning och dimensionering har visat programmets nuvarande metodik och dimensionering i de flesta fall är tillfredsställande. För att kunna upptäcka rimliga trender för de dominerande arterna krävs dock i många fall att data filtreras på lämpligt sätt och att hjälpvariabler används vid de statistiska analyserna. Förslag på filtre-ringsmetoder och hjälpvariabler presenteras i rapporten. Vissa förbättringar och förenklingar av programmet går att göra utan extra kostnader. Dit hör tillbakaräkning vid åldersläsning av abborre och omlokalisering av stationer som ligger närmare varandra än 500-1000 m. Kostnadsbesparingar kan göras i samband med massförekomst av spigg genom att nöja sig med storleksmätning av ett urval av individer-na, t ex 100-200 individer. Ytterligare en aspekt som skulle öka värdet av kustfiskmonito-ringen vore att komplettera resultatbladen med mer detaljerad information om rekrytering, tillväxt och storleksstruktur för bl. a abborre. Det är dock oklart om resultatbladen når ut till en bredare allmänhet - om inte vore det värt ett försök att förbättra åtkomsten eftersom fisk och fiske är något intresserar en stor del av befolkningen. Nuvarande program är dimensionerat för uppföljning av varmvattenarter såsom abborre och mört. Uppföljningsmöjligheter för kallvattenarterna är därför begränsade med nuvarande program. Vårt förslag är därför att ändra provfiskestrategin för att följa både varm-vattenarter och kallvattenarter. Periodiserad provtagning gör detta möjligt inom befintliga ekonomiska ramar. För uppföljning av varmvattenarter räcker det att djupintervallet 0-10 m fiskas med befintlig metodik och 40 nät per område, med provtagning vartannat år. I ett samordnat program blir nuvarande provfiskeområden kvar, men fisket alternerar mellan fiske efter kallvattenarter respektive varmvattenarter mellan år. Fisket alterneras också mellan områden inom havsbassängen så att det kommer att finnas data för både kallvattenarter och varmvattenarter för varje år. Framtagning av metodik för fiske efter kallvattenarter behövs för uppföljning av kallvattenarterna. Trendövervakningen på lokal nivå försvåras med en sådan förändring men möjlighet att jämföra fiskmängder från olika tids-perioder kvarstår. Det kommer att gå bra att göra trendanalyser på bassängnivå med den nya provtagningsstrategin. Dessutom erhålls bättre skattningar för fler arter än med dagens monitoringprogram och några av dessa, t ex strömming, sik och siklöja, kommer att vara av stort intresse för en bredare allmänhet
49.	Leonardsson, Kjell, et al. (författare) Utvärdering av den samordnade kustfiskövervakningen i Bottniska viken 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med projektet har varit att utvärdera i vilken utsträckning ändamålet med det samordnade programmet ”Kustfisk, beståndsövervakning” i Bottniska viken uppfylls och om kostnadseffektiva justeringar går att genomföra, samt att utvärdera kustfiskbeståndens status, utveckling och övervakningens kvalitet. För detta ändamål har data från provfiskena i undersökningsområdena Forsmark, Långvindsfjärden, Gaviksfjärden, Norrbyområdet, Holmöarna, Kinnbäcksfjärden och Råneområdet analyserats för perioden 2002-2009.
50.	Leonardsson, Kjell (författare) Utvärdering av funktionen hos fisktrappan i Norrfors under perioden 2013-2020 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Den nya fisktrappan i Norrfors togs i bruk 2010 och en första uppföljning gjordes 2012 och 2013. Resultaten från den utvärderingen har tolkats av Miljödomstolen som att det fanns behov att förbättra förutsättningarna för anlockning och passage i fisktrappan. I denna rapport utvärderas effekten av de åtgärder som därefter vidtagits för att förbättra fisktrappans funktion. Detta har undersökts genom att analysera a) anlockning från Laxhoppet till fisktrappan b) anlockning från diffusor till kammartrappa och c) passage genom trappan, både i uppströms och nedströms riktning. Analyserna baserar uteslutande på data från PIT-läsare (Passive Integrated Transponder technology) som registrerat märkt fisk som passerat läsarna i fisktrappan. Merparten av dessa fiskar märktes som smolt. Inga nya data från området kring Laxhoppet har tillkommit pga. laxhälsoproblemen som inverkat menligt på uppvandringen av de laxar som märktes i Obbola under åren 2017-2020. Det innebär att anlockningen från Laxhoppet till fisktrappan endast har utvärderats utifrån den förbättring som erhållits i anlockningen från diffusor till kammartrappa. Anlockningen från diffusorn och kammartrappan har ökat vandringsframgången från Laxhoppet till kammartrappan med ca 20 procentenheter, från 67 till 87 %, dvs med en faktor 1,3. Denna slutsats bygger på antagandet att åtgärden utanför diffusorn, utjämningen av utskovsgolvet, inte haft någon effekt alls. Åtgärden med en mellanvägg med en mindre öppning för att öka anlockningen från diffusor till kammartrappa har haft en tydlig positiv effekt på uppvandringen. Anlockningseffektiviteten från diffusor till kammartrappa borde vara minst 92 %, baserat på resultatet från det år då laxhälsoproblemet var minst påtagligt, vilket ska jämföras med ca 70 % i samband med utvärderingen 2013. Trots hälsoproblemen var uppehållstiden i diffusorn drygt 11 dygn kortare efter åtgärden jämfört med under 2013. Passageeffektiviteten som uppmätts i kammartrappan för märkta lekvandrande laxar har varit över 95 % under flera av åren då laxarna var friska, men betydligt sämre under några av åren då laxarna haft hälsoproblem. Mediantiden för passage har varit under fyra timmar utom 2014 då mediantiden var närmare 8 timmar. Majoriteten av individerna med jojo-beteende gav inte upp vandringen. Däremot leder beteendet till en tidsfördröjning på enstaka dygn till ett par veckor för en del av individerna. Majoriteten av individerna som vände gjorde det uppströms antenn 6, men nedströms fiskräknaren. Passagetiden för nedströmsvandrande vuxna laxar (median 2,8 h) var kortare än för uppströmsvandrande laxar och ingen dödlighet har konstaterats i samband med nedströmsvandring. Passagetiden för nedströmsvandrande smolt var 1,3 dygn (median), och uppvisade större variation mellan individer jämfört med vuxen lax, från några timmar till flera dagar. Dödligheten (predationsförluster orsakade av måsfåglar) för smolt kunde inte skattas på ett tillförlitligt sätt, men de beräkningar som gjorts hamnade i storleksordningen 10-15 %.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Resultat 1-50 av 83

Avgränsa träffmängd

Typ av publikation: tidskriftsartikel (33); rapport (29); bokkapitel (9); konferensbidrag (8); annan publikation (2); doktorsavhandling (2); visa fler...; visa färre...

Typ av innehåll: refereegranskat (38); övrigt vetenskapligt/konstnärligt (36); populärvet., debatt m.m. (9)

Författare/redaktör: Leonardsson, Kjell (82); Lundqvist, Hans (24); Lindberg, Dan-Erik (11); Hellström, Gustav (7); Rivinoja, Peter (7); Lundström, Staffan (4); visa fler...; Andersson, Anders G. (4); Nilsson, Jan (3); Hellström, Gunnar (3); Alanärä, Anders (3); Persson, Lo (3); Gunnarsson, Jonas S. (3); Andersson, Anders (2); Olsson, Jens (2); Bergström, Lena (2); Bergström, Ulf (2); Sjöblom, Ylva (2); Wikner, Johan, 1961- (2); Ericsson, Göran (2); Gårdmark, Anna (2); Karlsson, Robert (2); Lundström, T. Staffa ... (2); Lindmark, Elianne (2); Andreasson, Patrik (2); Nilsson, J. (1); Karlsson, L (1); Larsson, Stefan (1); Gudjonsson, Sigurdur (1); Magnusson, M (1); Ferguson, J. W. (1); Casini, Michele (1); Degerman, Erik (1); Ericson, Ylva (1); Petersson, Erik (1); Michanek, Gabriel (1); Appelberg, Magnus (1); Palm, Stefan (1); Östman, Örjan (1); Wiberg, Karin (1); Josefsson, Sarah (1); Wikstrom, A (1); Håkansson, Cecilia (1); Ferguson, J (1); Klaminder, Jonatan, ... (1); Singh, Navinder (1); Nilsson, Karin (1); Bignert, Anders (1); Hellström, J. Gunnar ... (1); Lycksam, Henrik (1); Kuparinen, Jorma (1); visa färre...

Lärosäte: Sveriges Lantbruksuniversitet (57); Umeå universitet (19); Luleå tekniska universitet (8); Naturvårdsverket (4); Havs- och vattenmyndigheten (4); Göteborgs universitet (3); visa fler...; Karlstads universitet (3); Stockholms universitet (2); Kungliga Tekniska Högskolan (1); Uppsala universitet (1); Lunds universitet (1); visa färre...

Språk: Engelska (48); Svenska (34); Odefinierat språk (1)

Forskningsämne (UKÄ/SCB): Lantbruksvetenskap (52); Naturvetenskap (47); Teknik (11); Samhällsvetenskap (4)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se

Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy