↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Träfflista för sökning "WFRF:(Lignell Sanna) "

Sökning: WFRF:(Lignell Sanna)

Resultat 1-50 av 73

Sortera/gruppera träfflistan

Sortering: Träffar per sida:

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Ankarberg, Emma, et al. (författare) Regionala skillnader i intag av persistenta organiska miljögifter hos förstföderskor i Uppsala, Göteborg och Lycksele 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under perioden 2000-2006 samlades bröstmjölk in från förstföderskor i Uppsala, Göteborg, Lund och Lycksele. Syftet med studien var att undersöka om det finns några regionala skillnader i halter av polyklorerade bifenyler (PCBer), klorerade pesticider (hexaklorbensen (HCB), ß-hexaklorocyklohexan (ß-HCH), oxyklordan, trans-nonaklor, DDT och DDT-metaboliter) och bromerade flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCD)) i bröstmjölk. Resultaten visade att vissa signifikanta regionala skillnader i halter av de studerade substanserna förelåg. Skillnaderna var dock små, och inga säkra slutsatser om orsaker till skillnaderna kunde dras. Vissa regionala skillnader i halter av organiska miljögifter i livsmedel har också observerats. I en matkorgsstudie utförd 1999 (Darnerud et al. 2006) köptes livsmedel in i fyra olika städer i Sverige (Malmö, Göteborg, Uppsala och Sundsvall), och högre halter av ΣPCB, ΣDDT och ΣPBDE kunde ses i livsmedel från de södra delarna av Sverige i jämförelse med de norra. Denna tendens till nord-sydlig gradient observerades också i en senare matkorgsstudie som utfördes i samma städer 2005 (Ankarberg et al. 2006). Även den omfattande fiskundersökning som utfördes vid Livsmedelsverket 2000-2003 visade på regionala skillnader i halter i vissa fiskarter (NFA 2003). Studien som redovisas i denna rapport syftar till att genom intagsberäkningar undersöka om det finns regionala skillnader i exponering för organiska miljögifter (dioxiner, dioxinlika PCBer, PCB 153 och p,p´-DDE) från mat. Intagsberäkningarna grundas på en kostenkät, ifylld av mödrarna vid bröstmjölksinsamlingen, med frågor gällande konsumtionen av kött, fågel, fisk, mjölkprodukter, vegetabiliskt fett och ägg under året före graviditeten. Haltdata för de studerade substanserna i olika livsmedel hämtades från undersökningar och kontrollprogram vid Livsmedelsverket. De regionala jämförelser som gjordes inkluderade Uppsala, Göteborg och Lycksele. Den kostenkät som användes i Lund skiljde sig åt från de som användes i Uppsala, Göteborg och Lycksele. Resultaten från Lund kunde därför inte användas i denna undersökning. Trots vissa skillnader i konsumtionsmönster mellan de olika regionerna kunde inte några skillnader i intag av miljögifterna påvisas. Det beräknade medianintaget av dioxiner och dioxinlika PCBer varierade mellan 0,9 och 1,2 pg WHO-TEQ/kg kroppsvikt/dag, mellan 1,3 och 1,9 ng/kg kroppsvikt/dag för PCB 153 och mellan 2,5 och 3,5 ng/kg kroppsvikt/dag för 2 p,p´-DDE. Fisk och skaldjur bidrog till den största delen av intaget av WHO-TEQ (52-61 %). Enligt beräkningarna hade 14 % av kvinnorna intagsnivåer som överskred EU’s tolerabla veckointag för dioxiner och dioxinlika PCBer (14 pg WHO-TEQ/kg kroppsvikt/vecka). Livsmedelsverkets konsumtionsråd gällande fet fisk från Östersjön överskreds av 4 % av kvinnorna, och samtliga av dessa åtta individer fanns med bland dem som överskred TWI. Högexponerade individer karaktäriserades generellt av hög konsumtion av fisk och mjölkprodukter. Det finns inte någon tolerabel intagsnivå framtagen för icke dioxinlika PCBer (t.ex. PCB 153), så för dessa var det inte möjligt att göra några jämförelser. Ingen kvinna i studien överskred JECFA’s tolerabla dagliga intagsnivå för DDT-föreningar (10 μg/kg kroppsvikt/dag). En osäkerhet i de beräknade intagsnivåerna är att det är mycket svårt att minnas och korrekt ange sin konsumtion av olika livsmedel under ett år tillbaka. Dessutom är det troligt att konsumtionen av lax från Östersjön är överskattad eftersom det är mycket ovanligt med sådan fisk i butik. De haltdata som använts i beräkningarna är medel- och medianhalter som kommer från olika analysprojekt vid Livsmedelsverket. Dessa halter kan skilja sig åt från de verkliga nivåerna i de livsmedel som kvinnorna konsumerat. Dessutom användes samma haltdata för samtliga kvinnor, och hänsyn togs alltså inte till eventuella regionala skillnader i livsmedelshalter. Trots dessa osäkerheter tyder resultaten på att svenska förstföderskor från olika delar av landet har exponerats för liknande nivåer av de studerade föreningarna. En korrelationsanalys kunde inte påvisa några samband mellan de beräknade intagen av PCB 153 och p,p´-DDE och nivåerna av dessa substanser i bröstmjölk. Detta beror sannolikt till viss del på att bröstmjölkshalterna av persistenta organiska miljögifter speglar den totala exponeringen under livstiden, och inte bara exponeringen under det senaste året.
2.	Aune, Marie, et al. (författare) Matkorgsstudien 2010 – analys av persistenta organiska ämnen i svenska matkorgsprover 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
3.	Bignert, Anders, et al. (författare) Temporal trends of Swedish environmental and human milk concentrations of dioxins, furans and dioxin-like PCBs, with forecasts to 2040 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The report deals with temporal trends of measured concentrations of representative congenersof dioxin-like PCBs, dioxins (PCDDs) and furans (PCDFs) (here together called dioxins) inbiological samples from the Swedish marine and freshwater environment together with humanmilk and food.Dioxins are well-known for causing cancer, severe reproductive and developmental problems,damage the immune system and for interfering with hormonal systems. Dioxin exposure hasfurther been suggested to induce birth defects, reduced sperm counts, diabetes, learningdisabilities, immune system suppression, lung problems, skin disorders, lowered testosteronelevels and more.The data originates from national monitoring programs on contaminants financed by theSwedish Environmental Protection Agency (EPA) and accomplished by the Swedish FoodAgency (SFA), the Swedish Museum of Natural History (SMNH) and Stockholm University(SU). Temporal trends of the abovementioned chemicals have been studied, also, the trendshave been extrapolated in an attempt to forecast the situation during the coming 20 years.The present report focus on temporal trends and longer time series (often more than 2decades). Compilations that covers also shorter time-series, relations between variousbiological samples and geographical distribution can be found elsewhere. A thorough studydescribing the dioxin situation in the Baltic was carried out by the Swedish EPA 2013(Wiberg et al., 2013).
4.	Bjermo, Helena, et al. (författare) Concentrations of phthalates and phenolic substances in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009- 2018 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport har tidstrender för ftalater och fenolära ämnen studerats i urinprov insamlade mellan 2009 och 2018. Ftalater och fenolära ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det därför en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats.Totalt sett analyserades tolv metaboliter till sex ftalater, en metabolit till en ersättningskemikalie till ftalater, metaboliter till tre fosforbaserade flamskyddsmedel, två pesticidmetaboliter samt åtta fenolära ämnen, bland annat triclosan, bisfenol A, S och F. Analyserna utfördes av Lunds universitet. Syftet var att studera tidstrender för dessa olika ämnen under perioden 2009-2018.Resultaten visade en nedåtgående tidstrend för de ftalater som håller på att fasas ut samtidigt som metaboliten för en ersättare till ftalaterna ökade. Det omdiskuterade ämnet bisfenol A och triclosan visade nedåtgående trender medan en ersättningssubstans till bisfenol A, bisfenol F, snarare hade en omvänd u-formad kurva. Även en metabolit till insekticiden klorpyrifos minskade under perioden, möjligen som en konsekvens av att strängare gränsvärden införts i EU.Analyser av urin gör det möjligt att studera hur befolkningens exponering för snabbmetaboliserande substanser ser ut. Genom att analysera prover över tid kan man studera hur befolkningens exponering förändras efter att åtgärder för att begränsa vissa kemikalier satts in samt hur exponeringen för nya ersättningskemikalier utvecklas.
5.	Bjermo, Helena, et al. (författare) Design, Methods, and Participation in Riksmaten Young Children - A Swedish National Dietary Survey 2024 Ingår i: CURRENT DEVELOPMENTS IN NUTRITION. - 2475-2991. ; 8:5 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Background: National dietary surveys provide essential data for risk bene fi t assessments of foods and nutrients, for management and policy development. Physical activity measurement and biomonitoring can provide important complementary data but are less commonly included. Objectives: This study aimed to describe the study design and methods of the cross-sectional Swedish national dietary survey Riksmaten Young Children (Riksmaten sm & aring;barn), of children aged 9 mo, 18 mo, and 4 y. Participation/dropout rates for the 2 older age groups are also presented. The impact of different recruitment strategies is discussed. Methods: Children ( N = 16,655) were randomly selected from the population register; invitations to guardians were sent by post and where possible, followed up by telephone. Food intake was assessed by a 2-d food diary and/or questionnaire. Height and weight were reported after measurement. Physical activity (accelerometery, 7 d) and stool, blood, and urine samples were assessed in subgroups. Results: Food consumption data were collected in 1828 children (11% of the invited; 18 mo: n = 1078, and 4 y: n = 750). Of participants also in subgroups, 71% provided physical activity data ( n = 1307), 60% stool samples ( n = 630), and 51% blood and/or urine samples ( n = 593). The study population represented all geographic regions and types of municipalities in Sweden, but participating households had both higher education level and higher income than the target population. Only minor differences were seen in participation rates between recruitment via post and telephone compared with those through post only (12% compared with 10%). Repeated contact attempts were needed for the majority of participants (65%). Despite the low-participation rate, 99% of the participants completed the study once started. Conclusions: Although it was a challenge to recruit participants, Riksmaten Young Children provides a substantial amount of information at national level, representative in terms of sex, geography, and family structure. The underrepresentation of households with lower socioeconomic must be considered when results.
6.	Bjermo, Helena, et al. (författare) Design, Methods, and Participation in Riksmaten Young Children—A Swedish National Dietary Survey 2024 Ingår i: Current Developments in Nutrition. - 2475-2991. ; 8:5 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
7.	Björklund, Justina Awasum, et al. (författare) Comparisons of PBDE and HBCD concentrations in dust collected with two sampling methods and matched breast milk samples Ingår i: Indoor Air. - 0905-6947 .- 1600-0668. Tidskriftsartikel (refereegranskat)
8.	Darnerud, Per Ola, et al. (författare) PBDE, HBCD och PCB i inomhusdamm och i bröstmjölk från förstföderskor i Uppsala 2008 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
9.	Glynn, Anders, et al. (författare) Determinants of serum concentrations of organochlorine compounds in Swedish pregnant women : a cross-sectional study 2007 Ingår i: Environmental Health. - 1476-069X. ; 6, s. 2- Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract BACKGROUND: We performed a cross-sectional study of associations between personal characteristics and lipid-adjusted serum concentrations of certain PCB congeners and chlorinated pesticides/metabolites among 323 pregnant primiparous women from Uppsala County (age 18-41 years) sampled 1996-1999. METHODS: Extensive personal interviews and questionnaires about personal characteristics were performed both during and after pregnancy. Concentrations of organochlorine compounds in serum lipids in late pregnancy were analysed by gas chromatography. Associations between personal characteristics and serum levels of organochlorine compounds were analysed by multiple linear regression. RESULTS: Participation rate was 82% (325 of 395 women). Serum concentrations of PCB congeners IUPAC no. 28, 52, 101, 105 and 167, and o, p'-DDT and -DDE, p, p'-DDT and -DDD, oxychlordane, and gamma- and alpha-HCH were in many cases below the limit of quantification (LOQ). No statistical analysis of associations with personal characteristics could be performed for these substances. Concentrations of PCB congeners IUPAC no. 118, 138, 153, 156 and 180, HCB, beta-HCH, trans-nonachlor and p, p'-DDE increased with increased age and were highest in women sampled early during the 4 year study period. This shows that older women and women sampled early in the study had experienced the highest life-time exposure levels, probably mainly during childhood and adolescence. The importance of early exposures was supported by lower PCB concentrations and higher beta-HCH and p, p'-DDE concentrations among women born in non-Nordic countries. Moreover, serum concentrations of certain PCBs and pesticide/metabolites were positively associated with consumption of fatty fish during adolescence, and concentrations of CB 156, CB 180 and p, p'-DDE increased significantly with number of months women had been breast-fed during infancy. Short-term changes in bodily constitution may, however, also influence serum concentrations, as suggested by negative associations between concentrations of organochlorine compounds and BMI before pregnancy and weight change during pregnancy. CONCLUSION: Although some of the associations could be caused by unknown personal characteristics confounding the results, our findings suggest that exposures to organochlorine compounds during childhood and adolescence influence the body burdens of the compounds during pregnancy.
10.	Glynn, Anders, et al. (författare) Intraindividuell trend av PFAS bland kvinnor och barn 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I den här studien undersöktes hur serumhalterna av PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFHxS (linjär och grenade) och PFOS (linjär och grenade) förändrats hos unga kvinnor och deras förstfödda barn (POPUP-kohorten) under en 12-årsperiod av upprepade provtagningar (2-4 gånger). Två grupper av mammor provtogs för första gången tre veckor efter förlossningen. De som provtogs första gången 1996-99 följdes upp en gång efter 12 år (N=57) och de som lämnade första provet 2004-2011 följdes upp 2-3 gånger 4-12 år senare (N=13-44). Under åren 1996-99 provtogs spädbarn vid 3 månaders ålder och följdes upp 12 år senare (N=31). Under åren 2008-2015 togs första provet på barnen när de fyllt 4 år eller 8 år. 4-åringarna följdes upp vid 8 år (N=34) eller vid 8 och 12 års ålder (N=11) och 8-åringarna följdes upp vid 12 års ålder (N=34). De intra-individuella PFAS-trenderna, bland både mammor och deras barn, verkar generellt ha påverkats av de åtgärder som vidtagits för att begränsa tillverkning/användning av ämnena under de senaste årtiondena. Utfasning/förbud av PFOA och PFOS, med start runt 2000, bidrog till i medeltal sjunkande intra-individuella serumhalter med ökande ålder både hos mammor och barn. Åtgärder för att begränsa produktion/användning av PFNA, PFDA och PFUnDA kom senare än för PFOS och PFOA. Det resulterade i ökade intra-individuella serumhalter mellan första provet (1996-199) och provet 12 år senare bland både mammor och barn. För deltagare med första provtagning senare under studieperioden, 2004-2011 för mammor och 2008-2015 för barn, observerades en tendens av i medeltal sjunkande halter med ökande ålder. Undantag var PFNA and PFUnDA hos mammorna, för vilka något ökande eller stabila halter observerades. Bland mammorna provtagna första gången 1996-1999, sågs i medeltal en ökning av intra-individuella PFHxS-halter under 12-årsperioden, troligtvis på grund av de dricksvattenföroreningar av PFAS som förekommit i Uppsala. Bland barnen observerades dock ingen skillnad mellan första provtagningen vid 3 månaders ålder och 12 år senare. Bland mammorna som provtogs för första gången 2004-2011, tycks ökningen ha följts av en minskning efter att rening av PFAS från Uppsalas dricksvatten infördes 2012. En minskning av intra-individuella PFHxS-halter observerades också hos barnen mot slutet av studieperioden. Bland mammorna kan skillnader i intra-individuella PFAS-trender mellan deltagare sannolikt till viss del förklaras av hur många barn kvinnorna fött under uppföljningsperioden, eftersom elimineringen av PFAS ur kroppen ökar under graviditet, förlossning och amning.
11.	Glynn, Anders, et al. (författare) Jämförelser av tidstrender av miljöföroreningarna PCBer, HCB, dioxiner, bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade alkylsyror i biota och människa – vilka faktorer bidrar till skillnader? 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Naturvårdsverket har under flera decennier, inom den nationella miljöövervakningen, undersökt tidstrender av bioackumulerande/biomagnifierande organiska miljöföroreningar (persistent organic pollutants, POPs) i biota och människor, eftersom POPs kan utgöra hälsorisker för djur och människor. Ett viktigt syfte med detta monitoreringsprogram är att följa miljötillståndet i Sverige. Programmet används också för att följa upp resultat av de åtgärder som vidtagits nationellt och internationellt för att begränsa POP-förororeningen av miljön. I denna rapport undersöks tidstrender av POPs i människor från Sverige (modersmjölk och blodserum), sillgrisslor från Östersjön (ägg) och sill/strömming (muskel och lever) från svenska ost- och västkusten, och dessa trender kopplas samman med de viktigaste nationella/internationella åtgärderna (lagstiftning, råd/rekommendationer, frivilliga åtgärder, mm) som införts för att begränsa utsläppen i miljön. Syftet är att undersöka om det finns samband mellan åtgärder och förändringar av tidstrender i biota och människor. De studerade POPs omfattar industrikemikalierna polyklorerade bifenyler (PCB), de oavsiktligt bildade föroreningarna polyklorerade dibenso-para-dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F), fungiciden hexaklorbensen (HCB), de bromerade flamskyddsmedlen (BFR) polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCDD), och industrikemikalierna per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS).Resultaten visar att nationella/internationella förbud av produktion och användning av PCB och HCB relativt snabbt resulterade i minskande halter i alla studerade matriser. Liknande effekter observerades efter mer eller mindre frivilliga utfasningar av produktion och användning av vissa BFR och PFAS. Halterna av PCDD/F, som förekom som förorening i tekniska PCB-blandningar, minskade också efter att förbud mot PCB-produktion och användning infördes. Detta visar att eliminering av primära källor för utsläpp i miljön är en mycket effektiv åtgärd, som relativt snabbt leder till sjunkande halter i biota och människor även när det gäller så pass svårnedbrytbara substanser som de studerade POPs.När de flesta viktiga primära källorna har eliminerats finns det dock sekundära källor som kan vara mycket svårare, eller helt omöjliga, att eliminera. Detta illustreras av HCB, som för närvarande tycks öka i vissa delar av den svenska miljön. Det har föreslagits att detta fenomen till viss del beror på avdunstning av HCB från förorenad mark i områden som har haft en historiskt högre användning av fungiciden än i Sverige. När det avdunstade HCB med vindarna når Sverige sker en deposition på grund av ett kallare klimat. Diffusa primära källor för PCDD/F, som nu tycks dominera i Sverige, är också svåra att åtgärda, vilket kan förklara varför minskningen av halterna i flera av de studerade matriserna nu verkar gå långsammare än tidigare.Resultaten visar också att stegvis eliminering av produktion och användning av några få substanser i taget inom en grupp av POPs är ineffektivt ur miljömässig synvinkel. Detta exemplifieras av de studerade BFR och PFAS, som i motsats till PCB inte har reglerats gruppvis. Stegvisa åtgärder ger en mycket mer utdragen förbättringsprocess i miljön, där minskande halter av reglerade substanser motverkas av ökande halter av oreglerade substanser med liknande egenskaper. För att undvika denna, ur miljöns synvinkel, utdragna process bör ämnen med liknande egenskaper inom en POP-grupp regleras samtidigt.För vissa av de undersökta POPs har olika delar av den svenska miljön ”svarat” olika snabbt på vidtagna åtgärder. För tetra-pentaBDE vändes en ökning av halter till en minskning mer än 10 år tidigare i sillgrissla och strömming/sill än i modersmjölk. Även om det inte klart går att bevisa, så kan detta bero på att det vidtogs regionala åtgärder i ett tidigt skede som hade positiv effekt på utsläpp i Östersjön utan att nämnvärt påverka den svenska befolkningens exponering. Tidstrenderna i modersmjölk följde istället i hög grad förändringarna i världsproduktion av dessa PBDE.De retrospektiva studierna av BFR och PFAS trender visar att en oreglerad ökning av världsproduktion och -användning har resulterat i exponentiella ökningar av föroreningen av den svenska miljön. Det är därför av yttersta vikt att reglerande myndigheter/organisationer och industrin tillsammans anstränger sig att införa effektiva och snabba åtgärder på global nivå som minimerar risken för framtida miljöproblem orsakade av hittills ”okända” substansgrupper med POP-liknande egenskaper.
12.	Glynn, Anders, et al. (författare) Koppling mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser i dricksvatten och blodserum bland deltagarna i Riksmaten ungdom 2016-17 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Den nationella matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 (RMU) användes för att studera sambandet mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i deltagarnas blodserum och dricksvatten (DV) som deltagarna druckit. Syftet var att undersöka om låggradigt PPFAS-förorenat DV (<10 ng/L av enskilda PFAS) kan vara en viktig källa för PFAS-exponering bland barn och ungdomar i Sverige (ålder 11-20 år). Denna kunskap är viktig för framtida riskbedömning och riskhantering av PFAS i DV. Halterna av redan välstuderade PFAS i serum från de 1097 deltagarna i RMU låg inom förväntade intervall. Vissa deltagare från Uppsala och Ronneby hade klart förhöjda halter av perfluorhexansulfonat (PFHxS) (Uppsala/Ronneby) och perfluoroktansulfonat (PFOS) (Ronneby) trots att de provtagits flera år efter att PFAS-förorening av DV åtgärdats på dessa orter. Detta beror på att PFHxS och PFOS försvinner mycket långsamt ur kroppen. Bland dåligt undersökta PFAS detekterades perfluorpentansulfonat (PFPeS), perfluorheptansulfonat (PFHpS), linjär metylperfluoroktansulfonamidättiksyra (lin MeFOSAA), 9-klorhexadekafluor-3-oxanon-1-sulfonsyra (9Cl-PF3ONS) och 6:2 1H,1H,2H,2H-perfluoroktansulfonat (6:2 FTSA) i en del deltagare. Halterna av PFAS i DV analyserades 2018 i prover från de 47 vattenverk (VV) som levererade DV till deltagarnas skolor och hem (2 prov per VV). Halterna var i allmänhet låga (<10 ng/L av enskilda PFAS). Inget prov överskred Livsmedelsverkets nuvarande åtgärdsgräns på 90 ng summa11PFAS/L. Förutom de 11 PFAS som ingår i åtgärdsgränsen detekterades perfluoroktansulfonamid (FOSA) i många DV-prover. Dessutom pekar resultaten på att PFPeS och PFHpS kan finnas som förorening i DV, eftersom deltagare från Uppsala och Ronneby hade förhöjda halter av dessa PFAS. Det finns många livsstilsfaktorer och demografiska faktorer som påverkar serum-halterna av PFAS. En statistisk analys av sambanden mellan serum- och DV-halter av PFAS (General Linear Model), där hänsyn togs till denna påverkan, visade att serumhalterna av PFHxS, PFOS, perfluoroktansyra (PFOA) och perfluornonansyra (PFNA) ökade med ökad halt i DV. Resultaten antyder att låggradigt PFAS-förorenat DV kan vara en viktig källa för barns och ungdomars exponering för vissa PFAS.
13.	Glynn, Anders, et al. (författare) Levels of perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala 2012 and 2014 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract SammanfattningSedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Perfluorerade alkylsyror (PFAA) är en sådan substansgrupp. I vårt projekt undersöks hur exponering för PFAA från dricksvatten påverkar tidstrender av PFAA i blod hos exponerade kvinnor i Uppsalaområdet och om åtgärder för att rena dricksvattnet ger en önskad sänkning av blodhalterna av PFAA. Eftersom individuella prover analyseras kan tidstrender bland kvinnor som druckit förorenat vatten jämföras med trender bland kvinnor som inte druckit förorenat vatten. Individuella prover möjliggör också undersökning av vilka livsstilsfaktorer som påverkar PFAA-halten i kvinnornas blod. I följande rapport redovisas halterna PFAA i individuella blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 2012 och 2014. I en kommande rapport redovisas resultaten från hela tidstrendsstudien 1996-2016. Sulfonsyrorna PFOS och PFHxS var de PFAA som förelåg i högst halter bland kvinnorna 2012 och 2014. Den relativt höga halten av PFHxS beror på att dricksvattnet i Uppsala varit förorenad med denna förening. Bland karboxylsyrorna minskade blodhalten med ökat antal kol i kolkedjan på PFAA-molekylen och PFOA förelåg i högst halter. Halterna av PFOS var positivt korrelerade med halter av så kallade långkedjiga karboxylsyror, sannolikt beroende på att fiskkonsumtion är en viktig gemensam källa för exponering. PFOS-halterna var inte korrelerade med PFHxS-halterna beroende på att dricksvatten har varit en signifikant källa för PFHxS men inte för PFOS.
14.	Glynn, Anders, et al. (författare) Nonylfenol och bisfenol A i blod från ammande kvinnor från Uppsalatrakten 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med denna studie är att undersöka kroppsbelastningen av industrikemikaliernanonylfenol (NP) och bisfenol A (BPA) bland unga kvinnor i Sverige. BPA, NP, och ennärbesläktat substans (oktylfenol, OP), samt NP- och OP-etoxylater, analyserades med hjälpav LC-MS-MS i blodserum från 100 ammande förstföderskor från Uppsalatrakten. Fritt NPöver analysmetodens kvantifieringsgräns (LOD: 0,5 ng/g serum) hittades hos 43 % avstudiedeltagarna, medan mätbara halter av totalt NP observerades hos 39 % (LOD: 0,8 ng/gserum). Motsvarande procenttal för BPA var 27 % och 22 %. Andelen fritt NP i förhållandetill totalt NP var 84 % (median, range: 42-112 %) bland deltagarna som hade kvantifierbarahalter av både fritt och totalt NP (N=35). För BPA var motsvarande siffra 76 % (49-109 %)(N=17). Ett parvist t-test visade att halterna av fritt NP och BPA var signifikant lägre änhalterna av totalt NP (p<0,001) och BPA (p<0,001). En stark korrelation mellan halten av frittoch totalt NP (Spearmans r=0,86, p<0,001) och BPA (r=0,75, p<0,001) observerades. Frittoch totalt OP detekterades hos endast 5 kvinnor i nivåer mellan 0,56 ng/g serum och 1,07 ng/gserum. Alla kvinnor hade halter av etoxylater av NP och OP som låg under LOD (OPE1O: 0,2ng/g; OPE2O:0,02 ng/g; NPE1O:0,7 ng/g; NPE2O:0,1 ng/g). En signifikant högretotalkonsumtion av frukt och grönt observerades bland deltagare med NP-halter på eller överLOD. Fler deltagare än förväntat med halter av BPA på eller över LOD bodde i bostäder sombyggts senare än 1999. Sammanfattningsvis så antyder resultaten att det finns en pågåendeexponering av konsumenterna för NP och BPA som är tillräckligt hög för att fritt NP ochBPA ska kunna detekteras hos en del konsumenter. Svaren på enkätfrågorna pekar ut nyarebostadshus som en möjlig exponeringskälla för BPA, medan konsumtion av frukt ochgrönsaker kan vara en källa för NP-exponering. Resultaten får dock anses varahypotesbildande eftersom studien är liten och att NP- och BPA-halterna i de flesta fallen lågunder eller endast lite över analysmetodens LOD.
15.	Glynn, Anders, et al. (författare) Perfluorerade organiska ämnen i blod under graviditet och amning 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I ett utvecklingsprojekt inom Naturvårdsverkets Hälsorelaterade Miljöövervakningundersöktes om resultat från endast en blodprovtagning under graviditeten elleramningsperioden kan ge en korrekt bild av mammans och fostrets kroppsbelastning avmiljöföroreningarna perfluoroktan sulfonat (PFOS), perfluoroktanoat (PFOA) ochperfluorononanoat (PFNA). Resultaten visade en god korrelation mellan halter av PFOS ochPFOA i navelsträngsblod och halter i blodserumprover tagna från modern i tidig och sengraviditet, samt 3 veckor och 3 månader efter förlossningen. För PFnA låg halterna inavelsträngsblod under kvantifieringsgränsen, men korrelationerna mellan halter uppmättahos mamman vid olika tillfällen var relativt starka. Detta innebär att det räcker med endast enprovtagning under graviditeten eller efter förlossningen för att få en god uppskattning avmammans och fostrets kroppsbelastning PFOS och PFOA, och sannolikt också PFnA.
16.	Glynn, Anders, et al. (författare) Perfluorerade organiska ämnen i serum från förstföderskor i Uppsala – tidstrend 1996-2010 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
17.	Glynn, Anders, et al. (författare) Perfluorinated Alkyl Acids in Blood Serum from Primiparous Women in Sweden : Serial Sampling during Pregnancy and Nursing, And Temporal Trends 1996-2010 2012 Ingår i: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 46:16, s. 9071-9079 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract We investigated temporal trends of blood serum levels of 13 perfluorinated alkyl acids (PFAAs) and perfluorooctane sulfonamide (FOSA) in primiparous women (N = 413) from Uppsala County, Sweden, sampled 3 weeks after delivery 1996-2010. Levels of the short-chain perfluorobutane sulfonate (PFBS) and perfluorohexane sulfonate (PFHxS) increased 11%/y and 8.3%/y, respectively, and levels of the long-chain perfluorononanoate (PFNA) and perfluorodecanoate (PFDA) increased 4.3%/y and 3.8%/y, respectively. Concomitantly, levels of FOSA (22%/y), perfluorooctane sulfonate (PFOS, 8.4%/y), perfluorodecane sulfonate (PFDS, 10%/y), and perfluorooctanoate (PFOA, 3.1%/y) decreased. Thus, one or several sources of exposure to the latter compounds have been reduced or eliminated, whereas exposure to the former compounds has recently increased. We explored if maternal levels of PFOS, PFOA, and PFNA during the early nursing period are representative for the fetal development period, using serial maternal serum samples, including cord blood (N = 19). PFAA levels in maternal serum sampled during pregnancy and the nursing period as well as in cord blood were strongly correlated. Strongest correlations between cord blood levels and maternal levels were observed for maternal serum sampled shortly before or after the delivery (r = 0.70-0.89 for PFOS and PFOA). A similar pattern was observed for PFNA, although the correlations were less strong due to levels close to the method detection limit in cord blood.
18.	Glynn, Anders, et al. (författare) Regional differences in levels of chlorinated and brominated pollutants in mother's milk from primiparous women in Sweden. 2011 Ingår i: Environment international. - : Elsevier BV. - 1873-6750 .- 0160-4120. ; 37:1, s. 71-9 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Early life exposure to halogenated persistent organic pollutants, such as polychlorinated biphenyls (PCBs), the DDT metabolite p,p'-dichlorodiphenyldichloroethane (p,p'-DDE), polybrominated diphenylethers (PBDEs), and hexabromocyclododecane (HBCD), may affect human health. We determined if there are regional differences in mother's milk levels of these compounds in Sweden. In year 2000-2004, milk was sampled from 204 randomly recruited primiparas from four regions of Sweden. Levels of the compounds were measured by gas chromatography with dual electron-capture detectors. Women were recruited at delivery in three hospitals located in urban areas in southern and central Sweden (Lund, Gothenburg and Uppsala), and in one hospital located in a more rural area in northern Sweden (Lycksele). Information about dietary habits and medical/life-style factors were collected by questionnaires. Among PCB congeners, CB 153, CB 138 and CB 180 showed the highest median concentrations (18-48 ng/g mother's milk lipid), whereas more than 50% of the women had CB 52, CB 101, CB 114, and CB 157 levels below the LOQ (0.3-1.5 ng/g lipid). Median p,p'-DDE levels were in the range of 46-78 ng/g lipid. BDE 47 showed the highest median concentrations (1-2 ng/g lipid) among the brominated compounds, whereas more than 50% of the women had levels of BDE 28, BDE 66, BDE 138, BDE 154, and HBCD below the LOQ (0.05-0.10 ng/g lipid). Regional differences in median organohalogen compound concentrations were small, less than 2-fold. Lycksele women generally had the lowest levels of Σmono-and Σdi-ortho PCBs, mainly due to a lower average age. In contrast, these women had higher tetra- to penta-brominated PBDE levels, but no diet or life-style factor could explain this finding. Wide ranges of PBDEs and HBCD levels (up to 200-fold) were found, especially in the Lycksele area. The highest levels of PBDE were in the range of average levels found in mother's milk from North America, suggesting that food may not be the only source of exposure to PBDEs among some individuals.
19.	Glynn, Anders, et al. (författare) Statistisk analys av hur kost, demografi och andra faktorer påverkar urinhalter av toxiska ämnen och dess metaboliter 2023 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med vår studie var att, bland ungdomar i Sverige som deltagit i matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 (RMU), undersöka samband mellan halter av substanser i urinprov och demografiska-, boende-, livsstils- och kostfaktorer. Ett urinprov togs från varje deltagare (spoturin), som samtidigt registrerade vad de åt och drack dagen innan provinsamlingen. Studien omfattade plastkemikalierna ftalater, ftalatalternativ och bisfenoler, pesticiderna klorpyrifos och pyretroider, fosforbaserade flamskyddsmedel/mjukgörare (PFR), polyaromatiska kolväten (PAH), biociden triklosan (TCS), UV-filtersubstansen BP3 och konserveringsmedlet BHA. Dessa substanser utsöndras snabbt i urinen efter exponering (timmar till några få dagar) och uppmätta halter av metaboliter av substanserna eller av substanserna själva i ett enstaka urinprov (spoturinprov) återspeglar i hög grad den exponering som deltagarna haft dygnet innan provtagning. Därför undersöktes samband mellan densitetsjusterade substanshalter i urin och livsmedelskonsumtionen dagen före provtagning. Vidare utvärderades också sambanden med viktiga personliga karakteristika såsom demografiska faktorer (ålder, kön, födelseland, föräldrarnas utbildningsnivå), BMI, provtagningstidpunkt (veckodag och kalendermånad), livsstil (rökning, snusning, alkohol) och boende (stad/land, golvmaterial, longitud/latitud för bostad). Resultaten analyserades med hjälp av log-linjär multivariat regressionsanalys, där sambanden mellan halten av en enskild urinsubstans (beroende variabel) och alla ovanstående förklarande variabler (oberoende variabler) analyserades samtidigt i en regressionsmodell. Denna analysmetod innebär att ett statistiskt säkerställt samband mellan substanshalt i urin och en oberoende variabel ska tolkas som att effekten av den oberoende variabeln är statistiskt signifikant efter att resultatet kontrollerats (justerats) för effekterna av de andra i modellen ingående oberoende variablerna. Ett stort antal signifikanta samband observerades mellan substanshalter och de oberoende variablerna (determinanter) demografi/boende-/livsstils-/kostfaktorer bland deltagarna i RMU, och även mellan halter och tidpunkt för urinprovtagning (månad, veckodag). En viktig sak att tänka på i tolkningen av resultaten är att ju fler statistiska test som utförs desto större är risken att felaktigt observera samband som egentligen inte finns (slumpfynd). I de fall slumpen inte spelat in, kan de observerade sambanden i vissa fall bero på att determinanterna i fråga är direkta källor för exponering. I andra fall kan sambanden bero på att de studerade determinanterna är indikatorer för okända bakomliggande faktorer som är de egentliga exponeringskällorna. Deltagarnas halter av MEP, en metabolit av ftalaten DEP, metaboliterna av ftalatalternativet DiNCH, bisfenolen 4,4-BPF, PAH-metaboliten 2-OH- PH, TCS och BP3 ökade med ökad ålder (5-13 % per års ålder). Halter av metaboliter av ftalaten DEHP och en metabolit av PFRn TBOEP (BBOEP) minskade med ökad ålder (-5,3 till -6 %). Halterna av MEP och MBP (metabolit av ftalaten DBP), bisfenolen BPS, en PAH-metabolit (1-HP), TCS, BHA och BP3 var lägre bland pojkar än bland flickor (14-70 % lägre). Sambanden med ålder och kön kan för vissa substanser bero på könsskillnader i användning av kosmetika/hudvårdande/hygienprodukter som innehåller substanserna i fråga. Medelhalter av de flesta ftalatmetaboliterna och klorpyrifos- och pyretroid-metaboliterna var 25 % till 54 % lägre bland deltagare födda i höginkomstländer än bland de som var födda i låginkomstländer, medan mönstret för BP3 var tvärt om (57 % högre). Föräldrarnas utbildningsnivå och deltagarnas BMI och snusnings-, rök- och alkoholvanor hade endast i enstaka fall betydelse för exponeringen. Sammantaget visar resultaten att det finns skillnader i exponeringsmönster bland olika demografiska grupper av ungdomar i Sverige, som bör uppmärksammas i framtida studier. Boendefaktorer påverkade också halterna av substanser i urin, vilket kan bero på skillnader i exponering från inomhusmiljön, men också på boendemiljöberoende livsstilsskillnader som i sin tur påverkar exponeringen. De som bodde på landsbygden hade i medeltal 13-73 % högre halter av ftalat- och DiNCH-metaboliter än de som bodde i stadsmiljö. Utbyte av olika typer av golvmaterial under de senaste 10 åren tycktes påverka exponeringen för framförallt vissa ftalater/ftalatalternativ. Metaboliter av ftalaterna DBP och BBzP, klorpyrifos-metaboliten TCP, och bisfenolen BPS uppvisade ökande koncentrationer ju längre norrut deltagarna bodde (4-8 % per latitudenhet), medan DPP och BP3 minskade norrut i landet (-3,6 till -8,1 % per latitudenhet). Metaboliter av PFR, samt TCP och BPA visade ökande halter ju längre österut i landet deltagarna bodde (3,0-7,3 % per longitudenhet). Användningen av kosmetika/hygien-/hudvårdande produkter och olika livsstils/kostfaktorer, samt hur stor del av dygnet som tillbringas inomhus, varierar sannolikt beroende på årstid eller veckodag. Det kan därmed vara en möjlig förklaring till att halterna av ett stort antal ftalat- och DiNCH-metaboliter (ej MEP och MBP) varierade med provtagningsmånad, vilket också var fallet för PFR-metaboliterna DPP och BBOEP, PAH-metaboliterna 2-OH-PH och 1-HP, och TCP. Metaboliterna av ftalaterna DEP, BBzP och DEHP, samt BBOEP, BPS och 2-OH-PH varierade beroende på vilken veckodag som provtagningen skett. Halterna av många olika urinsubstanser minskade med ökande konsumtion av fisk, mejeri (≤3 % fett), processat kött, ost och grönsaker dagen innan provtagning. DEHP-metaboliter och metaboliter av PFR (främst DPP) visade detta mönster i relation till alla de ovan nämnda livsmedelsgrupperna. Detta antyder att det finns bakomliggande exponeringskällor som minskar med ökad konsumtion av livsmedlen i fråga. I motsatts till detta observerades ökande halter av metaboliter av flera ftalater, BBOEP, och BHA med ökad glasskonsumtion dagen innan urinprovtagning. Ftalat- och DiNCH-metaboliter ökade också med ökad konsumtion av bakverk. Samband med två mått på kostmönster undersöktes också, grad av hälsosam kost (SHEIA15) och grad av varierad kost (RADDS). SHEIA15 (Swedish Healthy Eating Index for Adolescents) baseras på de nordiska näringsrekommendationerna och ju högre SHEIA15 poäng en deltagare har desto hälsosammare kostmönster har deltagaren. RADDS (The Riksmaten Adolescents Diet Diversity Score) baseras på en kvantifiering av hur varierad varje enskild deltagares kostvanor var, uppbyggt kring Livsmedelsverkets kostrekommendationer om en varierad kost. Ju högre poäng en deltagare har desto mer varierad kost har deltagaren. En ökad grad av hälsosam kost var relaterad till minskad exponering för ftalaten DPHP, PFRn TPP, BPS och BP3, medan en ökad variabilitet i kosten var associerad till minskande exponeringar för ftalaterna DEP, BBzP, DEHP, DiNP, och DPHP och för BPA. De regressionsmodeller som användes i studien förklarade endast 9-24 % (BPA lägst, MBzP högst) av variationen av substanshalter i urinproverna. RMU var främst designad som en matvaneundersökning och det var endast möjligt att ta ett urinprov från varje deltagare (spoturin). Nackdelen med spoturinprover är att de studerade substanserna snabbt metaboliseras och elimineras ur kroppen via urinen inom timmar-dygn. Det gör att halterna av substanserna i urinproverna främst återspeglar den exponering som deltagarna hade dagen/dagarna före provtagningen av urinprovet. För att få en mer representativ bild av långsiktig exponeringen krävs upprepade provtagningar av urin från deltagarna under en längre tid, men detta är kostsamt och oftast inte praktiskt möjligt i större populationsstudier. Om spoturinprover används för exponeringsbedömningen så är det önskvärt att, i motsatts till RMA, provta urinen direkt på morgonen innan frukost och dagens aktiviteter inleds, för att inte aktiviteter under dagen för provtagning ska påverka resultaten. I RMU var det möjligt att undersöka sambanden mellan substanshalter i spoturinproven och livsmedelskonsumtion dagen före urinprovtagningen, men inte samband med andra aktiviteter dagen/dagarna innan provtagning. Förutom kostregistregistreringen som deltagarna gjorde svarade de också på enkätfrågor som främst var fokuserade på kostvanor. Det fanns begränsat utrymme i enkäten för frågor som skulle vara av värde för undersökning av andra exponeringskällor utöver kosten. I rapporten diskuteras vilka typer av data, förutom data som finns tillgänglig i RMU, som möjligen skulle förbättra förståelsen om faktorer som förklarar variationen av substanshalter i spoturinprover i matvaneundersökningar. En framtida utvecklingsmöjlighet av liknande matvaneundersökningar är att samla in data kopplad till andra möjliga exponeringskällor än kosten som deltagarna utsatts för dagen innan provtagningen av urinen. Vår studie visade att halterna av vissa substanser i urinen varierade i syd-nordlig och väst-östlig riktning i Sverige och var beroende av årstid och dag i veckan som urinproven tagits. Information om dessa faktorer är alltså viktig i framtida studier. Dessutom bidrog deltagarens födelseland till variationen i exponering, vilket visar vikten av att ha information om detta i framtida studier, liksom även föräldrarnas födelseland, samt hur länge deltagaren bott i Sverige. Dessa variabler fångar sannolikt upp livsstilsfaktorer/produktanvändning/kostvanor som bidrar till variationen i exponering, och som är svåra att fånga upp med enkätfrågor. Slutligen visar studien också att det finns en mängd demografiska/boende-/livsstils-/kostfaktorer som kan vara störfaktorer (confounders) i framtida studier av hälsoeffekter kopplat till de studerade urinsubs
20.	Glynn, Anders, et al. (författare) Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala 1996-2014 (POPUP) 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Utvärderingen har genomförts i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet, som ansvarat för de statistiska analyserna. Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover och modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar, såsom polyklorerade bifenyler (PCBer), dibenzo-p-dioxiner och dibenzofuraner (PCDD/F), DDT, hexaklorbensen (HCB), bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) och poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS). Syftet är att följa upp om riskreducerande åtgärder mot kemikalierna har haft önskad effekt på befolkningens exponering och hur exponeringen för nya oreglerade kemikalier utvecklas. Rapporten redovisar de viktigaste slutsatserna som ett underlag för planering av framtida provtagnings- och analysstrategier.Trender av alla substanser utom PFAS har undersökts i modersmjölk. Kemikalierna har mätts i prover från förstföderskor 1996-2014 (N=302-471). Med nuvarande upplägg har det under en 10-årig period varit möjligt att med 80 % säkerhet upptäcka förändringar mellan 1,7 % och 5,6 % per år. En ökad variation av haltdata runt trendlinjen (CV) eller ett minskat antal prover gör det svårare att upptäcka trender. Justering av trenderna för störfaktorerna ålder, BMI före graviditet och viktsförändring under graviditet och efter förlossning minskar CV. Möjligheterna att upptäcka trender påverkas av hur ofta analyser sker och av antal prover per analysomgång. Vid en CV på 50 % skulle analyser av 6 enskilda prover per år räcka för att med 80 % säkerhet upptäcka en förändring på 5 % per år under en 12-årsperiod. För att upptäcka en förändring på 1 % ökar antalet prover per år till 400.En övergång till analys av samlingsprover kan vara en kostnadseffektiv åtgärd om endast tidstrender ska studeras. Om ett samlingsprov per provtagningsår analyseras istället för enskilda prover, med samma studieupplägg som hittills, minskar den statistiska styrkan drastiskt jämfört med om enskilda prover analyseras. Att analysera 3 samlingsprover per provtagningsår är ett mer effektivt upplägg. Vid en CV 50 % och årlig analys krävs 2 enskilda prover per samlingsprov för att finna en förändring på 5 % under en 12-årsperiod (80 % säkerhet). Om analys sker vartannat år krävs 7 prover per samlingsprov.Om många prover i en tidsserie har halter under analysmetodernas bestämningsgräns (Brytpunkter i trenderna upptäcktes för totalhalt av PCDD/F/PCB TEQ (år 2008), PCB 153 (2009) och HCB (2002) varefter minskningen av halter tycks ha bromsat in. För BDE-47 och -100 hittades brytpunkter 2004 varefter haltförändringen gick snabbare än innan. För BDE153 och HBCD ökade halterna fram till 2001-2002 och sjönk därefter. För PFAS, som undersöks i 3 samlingsprover av serum per provtagningsår, upptäcktes en brytpunkt för PFHxS (2009), PFOA (2002), PFNA (2007), PFDA (2004), PFUnDA (2011) , PFDoDA (2009) och PFTrDA (2011). Tidigare ökningar av halter tycks då avstannat eller vänts till sänkningar.Halten av PCDD/F/PCB TEQ i fett från modersmjölk ger en bra bild av halten i gravida kvinnors kroppsfett. USAs Naturvårdsverk har tagit fram en hälsobaserad referensdos som motsvarar en TEQ-halt på cirka 5 pg/g kroppsfett. Med den observerade minskningen av TEQ (-6 % per år) 1996-2014 beräknas 95 % av den undersökta populationen kvinnor ha halter under 5 pg TEQ/g fett 2024. Det kommer dock sannolikt att ta längre tid eftersom haltminskningen av TEQ tycks ha bromsats upp efter 2008.
21.	Glynn, Anders, et al. (författare) Temporal trends of perfluoroalkyl substances in pooled serum samples from first-time mothers in Uppsala 1997-2014 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av perfluorerade alkylsyror (PFAA) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 2007, 2009, 2011, 2013 och 2014. Prover från ungefär 30 kvinnor per år delades upp i 3 samlingsprover per provtagningsår (9-10 prover per samlingsprov) och perfluoralkyl sulfonsyror (PFSA) och perfluoralkyl karboxylsyror (PFCA) analyserades. Resultaten slogs ihop med resultat från en tidigare publicerad studie av PFAA i samlingsprover från 1997, 1998, 2000, 2002, 2004, 2006, 2008, 2010 och 2012, som finansierats av FORMAS. Samma analysmetod användes. Halten av karboxylsyror med 8-11 kol i den perfluorerade kolkedjan (PFNA, PFDA, PFUnDA och PFDoDA) ökade med runt 3 % per år. En liknande ökning antyddes även för PFTrDA (12 kol), även om ökningen inte var statistiskt signifikant. För alla dessa substanser tycks ökningen i halter plana ut i slutet av undersökningsperioden, vilket antyder att exponeringen av Sveriges befolkning för dessa substanser inte längre ökar. Resultaten måste dock följas upp i framtiden för att bekräfta detta. Befolkningen i Uppsala utsattes fram till 2012 för förhöjda halter av den mycket bioackumulerbara sulfonsyran PFHxS i dricksvattnet. Detta har resulterat i ökade blodhalter hos förstföderskor under studieperioden ( ca 6 % per år), men liksom för de långkedjiga PFCA så tycks ökningen plana ut efter 2010. Även här krävs en uppföljning framöver för att säkerställa att den minskade exponeringen från dricksvatten efter 2012 verkligen har resulterat i sänkta blodhalter av PFHxS. Tillverkningen av sulfonsyran PFOS, och liknande substanser, i världen upphörde i stort sett runt 2002. Detta har resulterat i sjunkande halter av substansen (ca 8 % per år). Tillverkningen av en karboxylsyra kallad PFOA har minskat, men inte ännu fasats ut helt, och minskningen av denna substans i kvinnornas blod går därför långsammare (ca 3 % per år).
22.	Glynn, Anders, et al. (författare) Tidstrend 1996-2006: Polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och dibenzofuraner (PCDF), polyklorerade bifenyler (PCBer), klorerade bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala. : Sakrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning: 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under perioden 1996 till 2006 har Livsmedelsverket samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala län. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta organiska miljögifter (POP) förändras med tiden. I denna rapport utvärderas eventuella tidstrender för polyklorerade dibensodioxiner (PCDD), polyklorerade dibensofuraner (PCDF), polyklorerade bifenyler (PCB), hexaklorbensen, beta-hexaklorcyklohexan,trans-nonaklor, oxyklordan, samt polybromerade difenyletrar (PBDE).Resultaten visar att halterna av PCBer, PCDD, PCDF och klorerade pesticider i modersmjölk har minskat med i medeltal 3-10 % per år under tidsperioden 1996 till 2006. Halterna minskar långsammast för vissa PCB kongener (CB 28, CB 105 and CB 169), medan minskningen är snabbast för DDT och β−hexaklorcyklohexan.Inga generella trender observerades beträffande PBDEer i modersmjölk. Halterna av BDE 47 och BDE 99 har långsamt sjunkit (5 % och 7 % per år), medan halterna av BDE 153 har ökat med i medeltal 4 % per år under tio-års perioden. En långsamt nedåtgående trend av summaPBDE koncentrationer (BDE 47, BDE 99, BDE 100 och BDE 153) observerades. Denna nedåtgående trend är dock osäker eftersom den tid det beräknas ta för halterna att halveras är mer än dubbelt så lång som den tid studien sträcker sig över.Halternaav CB 52, CB 101, CB 114, CB 157, CB 77, CB 81, α-HCH, γ-HCH,p,p'-DDD, o,p'-DDE, o,p'-DDT, BDE 28, BDE 66, BDE 154, BDE 138, BDE 183 och HBCD var under kvantifieringsgränsen i över 50% av proverna och för dessa föreningar kunde tidstrender inte studeras.
23.	Gyllenhammar, Irina, et al. (författare) Concentrations of cadmium, cobalt, chromium, manganese, nickel, and iodine in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009-2020 2022 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport har tidstrender för kadmium, kobolt, krom, mangan, nickel och jod studerats i urinprov (n=371) insamlade mellan 2009 och 2020. Resultaten visade inte någon trend för kadmium vilket stämmer överens med andra studier. För nickel och krom sågs en nedåtgående trend med i medeltal 8,8 respektive 3,5 % per år. Kadmiumhalterna i denna studie var på samma nivå som hos medelålders svenska kvinnor (50-59 år) och något högre än i andra studier från Sverige på gravida kvinnor och kvinnor i åldern 19-39 år. Totalt 25 av de 371 mammorna (7%) hade halter över 0.5 μg/g kreatinin, vilket är den nivå som anses kunna öka risken för påverkan på skelettet. Alla deltagare i studien hade precis genomgått en graviditet vilket kan påverka resultaten, t ex är det vanligt med låga järnnivåer under graviditet som i sin tur kan öka upptaget av kadmium.Kadmium-halter i urin från rökare och före-detta rökare var högre jämfört med kvinnor som uppgett att de inte var rökare. Detta resultat stämmer väl med andra studier. Halter av kadmium, kobolt och jod var högre bland vegetarianer, alltså kvinnor som uppgett att de inte äter animaliskt kött, jämfört med kvinnor som äter kött. Högre halter av kadmium och kobolt kan bero på låg järnstatus och som är vanligare hos vegetarianer.
24.	Gyllenhammar, Irina, et al. (författare) Concentrations of four new brominated flame retardants (HBB, PBEB, BTBPE, DBDPE), PBDEs and HBCD in blood serum from first-time mothers in Uppsala 1996-2015 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av de bromerade flamskyddsmedlen (BFR) PBDE och HBCD i samlingsprover av serum (3 samlingsprover per provtagningsår) insamlade 1996-2015. Halter och trender för perioden 1996-2014 har rapporterats tidigare, och i denna rapport har data från prover insamlade 2015 lagts till. Dessutom har halterna av 4 nya BFR analyserats i proverna 1996-2015, det vill säga hexabrombensen (HBB), pentabrometylbensen (PBEB), 1,2-bis(2,4,6-tribromfenoxy)etan (BTBPE) and dekabromdifenyletan (DBDPE). Halterna av HBB, PBEB och DBDPE i de årliga samlingsproverna låg alla under detektionsgränsen (LOD), utom i enstaka prover. För HBB och PBEB låg LOD på 0,13 pg/g serum och för DBDPE på 6 pg/g serum. För BTBPE hade 8 årspooler halter (7,1-32 pg/g serum) över LOQ, och 23 prover detekterbara halter (0,19-4,4 pg/g serum) över LOD. Medianhalten för hela perioden 1996-2015 uppskattades till 0,50 pg/g serum, och halterna tycktes inte förändras under perioden. Bland PBDE förekom BDE-209 i högst halter under studieperioden (median 1,1 ng/g fett), följt av BDE-153 (0,83 ng/g fett), BDE-47 (0,69 ng/g fett), BDE-99 (0,34 ng/g fett), HBCD (0,32 ng/g fett) och BDE-100 (0,29 ng/g fett). Den uppdaterade tidstrenden för BDE-209 antydde inte någon förändring av halterna under studieperioden. Även för HBCD detekterades ingen statistiskt säkerställd tidstrend. Koncentrationerna av BDE-153 ökade med 2 % per år. BDE-47, -99 och -100 har sjunkit med 6-11 % per år mellan 1996 och 2015
25.	Gyllenhammar, Irina, et al. (författare) Concentrations of phthalate metabolites and phenolic substances in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009-2014 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract POPUP studien startade 1996, där blod- och modersmjölksprover regelbundet samlas in från förstföderskor i Uppsala. Sedan 2009 tas också ett urinprov från kvinnorna. I denna studie har ftalater och fenolära ämnen studerats i urinprov insamlade 2009-2014. Dessa ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats i urinen.Totalt sett analyserades 13 ftalatmetaboliter till 6 ftalater, en metabolit till en ersättningskemikalie till ftalater, en metabolit till ett fosforbaserat flamskyddsmedel, två pesticidmetaboliter samt 15 fenolära ämnen, t ex triklosan, bisfenol A, S och F, av Lunds universitet. Syftet var att studera tidstrender för de olika ämnena under perioden 2009-2014.Resultaten visade att flera av de äldre ftalaterna som håller på att fasas ut har en nedåtgående trend. Samtidigt kunde en ökande trend ses för en metabolit till ett ämne som nu används som ersättare till ftalater. Bisfenol A (BPA) som är ett mycket omdiskuterat ämne visade en nedåtgående tidstrend medan bisfenol F som pekats ut som en av ersättarna till BPA istället hade en ökande trend. Även triclosan visade en minskande trend som troligtvis beror på att ämnet har minskat i användning.Analyser av urin gör det möjligt att studera hur befolkningens exponering för snabbmetaboliserande substanser ser ut. Hur exponeringen förändras med tiden efter att olika åtgärder har satts in för att begränsa problematiska kemikalier samt hur befolkningens exponering för nya ersättningskemikalier har utvecklats.
26.	Gyllenhammar, Irina, et al. (författare) Concentrations of phthalate metabolites and phenolic substances in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden, sampled 2019-2021 and temporal trends for the period 2009-2021 2023 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport redovisas halter av ftalater och fenolära ämnen i urin från förstföderskor provtagna 2019-2021 samt tidstrender för perioden 2009-2021. Ftalater och fenolära ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det därför en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats.Totalt sett analyserades tio metaboliter till sex ftalater, två metaboliter till en ersättningskemikalie till ftalater, tre bisfenoler, metaboliter till fyra fosforbaserade flamskyddsmedel (PFR), två pesticidmetaboliter, fyra metaboliter till Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt de fenolära ämnena triklosan och bensofenon-3 (BP-3) i urin. Analyserna utfördes av Lunds universitet. Resultaten visade att en metabolit till ftalaten dietylftalat (DEP) förekom i högst halter i urin, följt av sex andra metaboliter till olika ftalater och BP-3. För samtliga ämnen låg halterna i urin från mammor provtagna 2019-2021 under de föreslagna vägledande nivåer (HBM-GV) som bedöms att inte innebär en risk för människor. Tidstrenderna för perioden 2009-2021 visade nedåtgående trender för de flesta av substanserna, t ex för ftalater, bisfenol A, en metabolit till insekticiden klorpyrifos och triklosan. För bisfenol S, som är en ersättare till bisfenol A, och för en metabolit till pyretroider (insekticider) sågs istället ökande trender. Analyser av urin gör det möjligt att studera befolkningens exponering för snabbmetaboliserade substanser. Genom att analysera prover över tid kan man studera hur befolkningens exponering förändras efter att åtgärder för att begränsa vissa kemikalier satts in samt hur exponeringen för nya ersättningskemikalier utvecklas.
27.	Gyllenhammar, Irina, et al. (författare) Diverging temporal trends of human exposure to bisphenols and plastizisers, such as phthalates, caused by substitution of legacy EDCs? 2017 Ingår i: Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0013-9351. ; 153, s. 48-54 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Phthalates and phenolic substances were investigated in urine samples from first-time mothers in Uppsala, Sweden, collected between 2009 and 2014. These substances have a comparably fast metabolism and urinary metabolites are predominantly analysed. The main aim was to investigate if measures to decrease production and use of certain phthalates and bisphenol A (BPA) have resulted in decreased human exposure, and to determine if exposures to replacement chemicals have increased. Temporal trends were evaluated for metabolites (n=13) of seven phthalates, a phthalate replacer, four different bisphenols, triclosan, one organophosphate-based flame retardant, and for two pesticides. The results showed downward trends of several phthalates which are in the process of being regulated and phased out. Concomitantly, an increasing trend was seen for a metabolite of the phthalate replacer Di-iso-nonylcyclohexane 1,2-dicarboxylate (DiNCH). Bisphenol A (BPA) showed a downward trend, whereas bisphenol F, identified as one of the substitutes for BPA, showed an increasing trend. The decreasing trend of triclosan is likely due to declining use within the EU. Temporal trend studies of urine samples make it possible to investigate human exposure to rapidly metabolised substances and study how measures taken to regulate and replace problematic chemicals affect human exposure.
28.	Gyllenhammar, Irina, et al. (författare) Influence of contaminated drinking water on perfluoroalkyl acid levels in human serum - A case study from Uppsala, Sweden 2015 Ingår i: Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0013-9351 .- 1096-0953. ; 140, s. 673-683 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract In 2012 a contamination of drinking water with perfluoroalkyl acids (PFAAs) was uncovered in the City of Uppsala, Sweden. The aim of the present study was to determine how these substances have been distributed from the contamination source through the groundwater to the drinking water and how the drinking water exposure has influenced the levels of PFAAs in humans over time. The results show that PFAA levels in groundwater measured 2012-2014 decreased downstream from the point source, although high Sigma PFAA levels (> 100 ng/L) were still found several kilometers from the point source in the Uppsala aquifer. The usage of aqueous film forming fire-fighting foams (AFFF) at a military airport in the north of the city is probably an important contamination source. Computer simulation of the distribution of PFAA-contaminated drinking water throughout the City using a hydraulic model of the pipeline network suggested that consumers in the western and southern parts of Uppsala have received most of the contaminated drinking water. PFAA levels in blood serum from 297 young women from Uppsala County, Sweden, sampled during 1996-1999 and 2008-2011 were analyzed. Significantly higher concentrations of perfluorobutane sulfonic acid (PFBS) and perfluorohexane sulfonic acid (PFHxS) were found among women who lived in districts modeled to have received contaminated drinking water compared to unaffected districts both in 1996-1999 and 2008-2011, indicating that the contamination was already present in the late 1990s. Isomer-specific analysis of PFHxS in serum showed that women in districts with contaminated drinking water also had an increased percentage of branched isomers. Our results further indicate that exposure via contaminated drinking water was the driving factor behind the earlier reported increasing temporal trends of PFBS and PFHxS in blood serum from young women in Uppsala.
29.	Gyllenhammar, Irina, et al. (författare) Levels of PCB, PCDD/F and BFR in pooled serum samples from 4-, 8- and 12-year-old children in Uppsala, sampled 2008-2021 (POPUP), and PCB and PCDD/F in 12-year-old children from Sweden, sampled 2016-2017 (Riksmaten Adolescents) 2023 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan 1996 har Livsmedelsverket varje år samlat in modersmjölk och blod från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POP). Sedan 2008 har mor-barn-paren tillfrågats att vara med i en uppföljande studie när barnet uppnått 4, 8 och 12 års ålder. I följande rapport redovisas halterna av PCB (indikator, mono- och non-orto PCB), dioxiner och furaner (PCDD/F) och bromerade flamskyddsmedel (BFR) i poolade serumprover från barn i uppföljningen. Dessutom har PCB och PCDD/F analyserats i 20 serumpooler från barn i årskurs 5 (12-åringar) från Livsmedelsverkets nationella matvaneundersökning från 2016-17, Riksmaten Ungdom. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i serum högst för CB 153 (16-48 ng/g fett) oavsett ålder på barnen. Många av PCDD/F-kongenerna låg under kvantifieringsgränsen och medelhalten för PCDD TEQ (1,8-4,3 pg/g fett) var liknande som för PCDF TEQ (2,0-3,4 pg/g fett). För BFR låg de flesta proverna under kvantifieringsgränsen och BDE 209 hade högst medelhalt (2,1-3,0 ng/g fett). Utvärdering av tidstrender av serumhalter i POPUP för perioden 2008-2021 visade att halterna sjunkit under perioden för PCB och BFR (PBDE och HBCDD).Halterna av PCDD/F TEQ och total TEQ jämfördes med Efsas riskvärdering från 2018 där ett NOAEL-värde på 7 pg TEQ /g serumfett i 9-åringar fastställts. Resultaten visar att många av PCDD/F-ämnena ligger under kvantifieringsgränsen och att både 8 och 12-åringar i POPUP samt 12-åringar i Riksmaten ungdom har halter under eller omkring detta NOAEL. Halterna i 4-åringar var högre men det beror troligtvis på att de har ammats mer nyligen och att de har ett högre intag i förhållande till sin kroppsvikt, jämfört med de äldre barnen.
30.	Gyllenhammar, Irina, et al. (författare) Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2015 and 2016, and temporal trends for the time period 1996-2016 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F), de klorerade pesticiderna DDT (p,p’-DDT, p,p’-DDE, p,p’-DDD, o,p’-DDT), hexaklorbensen (HCB), hexaklorcyklohexan (β-HCH) och klordan (oxyklordan och transnonaklor) samt bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) i 30 modersmjölksprover insamlade 2015 och 2016. Nya data används också för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i modersmjölk (2015-2016) högst för PCB 153 (27 ng/g fett). Medel-halten för PCDD TEQ (2,0 pg/g fett) var högre än för PCDF TEQ (1,5 pg/g fett). Den DDT-förening som hade högst medelhalt var p,p’-DDE (35 ng/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE-47 (0,75 ng/g fett) och BDE-153 (0,46 ng/g fett) högst medelhalter. Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2016 (multipel linjär regression) visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 6 % per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (7 % respektive 4 % per år). Dessa resultat stämmer överens med de trender som tidigare observerats för POPUP. I denna studie har också en statistisk analys för trendbrott använts. Det finns en tendens till att haltminskningarna för PCB och PCDD/F varit snabbare under perioden den första delen av studien. För mono-orto PCB TEQ och PCDD/F TEQ observerades ett signifikant trendbrott 2002, och för PCB-153 och di-orto PCBer var det ett trendbrott 2012. Efter trendbrotten minskade halterna långsammare eller inte alls. Halterna av p,p’-DDE och HCB i modersmjölk minskade med 7 respektive 5 % per år, vilket stämmer överens med de minskningshastigheter som rapporterats tidigare från POPUP. För HCB sågs ett trendbrott år 2006 och därefter ses ingen signifikant trend. Resultaten för PBDEer stämmer överens med det som rapporterats tidigare och halterna av BDE-47, -99 och -100 har minskat med 6-12% per år. Nivåerna av BDE-153 ökade under 1996-2002 då ett trendbrott sågs och därefter har halterna minskat. BDE-209 har bara analyserats i modersmjölk sedan 2009 och hit-tills kan inte någon tidstrend observeras. Trenden för HBCD har tidigare varit osäker men med de nya halterna för år 2015 och 2016l sågs en nedåtgående trend med 2 % per år och ett trendbrott sågs 2003 med ökande trend före och minskande halter efter det året. Fortsatta undersökningar av POPar i modersmjölk kan ge svar på om halterna av PCBer, PCDD/F och HCB håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer.
31.	Gyllenhammar, Irina, et al. (författare) Perfluoroalkyl acid levels in first-time mothers in relation to offspring weight gain and growth 2018 Ingår i: Environment International. - : Elsevier BV. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 111, s. 191-199 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract We investigated if maternal body burdens of perfluoroalkyl acids (PFAAs) at the time of delivery are associated with birth outcome and if early life exposure (in utero/nursing) is associated with early childhood growth and weight gain. Maternal PFAA body burdens were estimated by analysis of serum samples from mothers living in Uppsala County, Sweden (POPUP), sampled three weeks after delivery between 1996 and 2011. Data on child length and weight were collected from medical records and converted into standard deviation scores (SDS). Multiple linear regression models with appropriate covariates were used to analyze associations between maternal PFAA levels and birth outcomes (n = 381). After birth Generalized Least Squares models were used to analyze associations between maternal PFAA and child growth (n = 200). Inverse associations were found between maternal levels of perfluorononanoic acid (PFNA), perfluorodecanoic acid (PFDA), and perfluoroundecanoic acid (PFUnDA), and birth weight SDS with a change of - 0.10 to - 0.18 weight SDS for an inter-quartile range (IQR) increase in ng/g PFAA. After birth, weight and length SDS were not significantly associated with maternal PFAA. However, BMI SDS was significantly associated with PFOA, PFNA, and PFHxS at 3 and 4 years of age, and with PFOS at 4 and 5 years of age. If causal, these associations suggest that PFAA affects fetal and childhood body development in different directions.
32.	Gyllenhammar, Irina, et al. (författare) Perfluoroalkyl acids in serum from nursing women living in an area in Sweden with drinking water contamination 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under perioden 1996 till 2011 har Livsmedelsverket samlat in blodserum från förstföderskor i Uppsala län. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta organiska miljögifter (POP) förändras med tiden. I denna rapport utvärderas blodserumnivåer för 14 perfluoroalkylsyror; (PFAA) varav tio perfluoroalkylkarboxylsyror (PFCA), fyra perfluoroalkansulfonsyror (PFSA) och perfluorooktansulfonamiden FOSA , från prover tagna 1996-1999 och 2008-2011 (n=297). Syftet med studien var att utvärdera om det finns signifikanta skillnader i blodnivåer av PFAA mellan kvinnor som bor inom olika områden i Uppsala stad, för att därigenom försöka bedöma om dricksvattenexponering påverkar nivåerna av PFAA i blod. Undersökningar av PFAA i grundvattenbrunnar och dricksvatten i Uppsala har tidigare visat att kontaminerat vatten främst distribuerats till de södra delarna av Uppsala. Kontaminerade brunnar har nu tagits ur produktion. Högre blodnivåer av perflurohexansulfonsyra (PFHxS) och perfluorbutansulfonsyra (PFBS) hittades i främst det södra området av Uppsala, både 1996-1999 (ej PFBS) och 2008-2011, vilket tyder på att konsumtion av dricksvatten är en viktig källa för exponering. Halterna av PFHxS var i allmänhet högre i Uppsala stad 2008-2011 än 1996-1999, men ej bland deltagare boende utanför Uppsala. Liknande resultat sågs för PFBS, vilket antyder att kontaminerat dricksvatten ligger bakom de ökande blodhalter av substanserna som tidigare observerats i Uppsala. Vi såg också samband mellan fiskkonsumtion och ökade nivåer av PFOS från kvinnor 2008-2011, vilket indikerar att fiskkonsumtion som exponeringskälla har ökat i betydelse sen 1990-talet.
33.	Gyllenhammar, Irina, et al. (författare) Perfluoroalkyl Acids (PFAAs) in Children's Serum and Contribution from PFAA-Contaminated Drinking Water 2019 Ingår i: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 53:19, s. 11447-11457 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract We investigated associations between serum perfluoroalkyl acid (PFAA) concentrations in children aged 4, 8, and 12 years (sampled in 2008-2015; n = 57, 55, and 119, respectively) and exposure via placental transfer, breastfeeding, and ingestion of PFAA-contaminated drinking water. Sampling took place in Uppsala County, Sweden, where the drinking water has been historically contaminated with perfluorobutanesulfonate (PFBS), perfluorohexanesulfonate (PFHxS), perfluorooctanesulfonate (PFOS), perfluoroheptanoate (PFHpA), and perfluorooctanoate (PFOA). PFOS showed the highest median concentrations in serum (3.8-5.3 ng g(-1) serum), followed by PFHxS (1.6-5.0 ng g(-1) serum), PFOA (2.0-2.5 ng g(-1) serum), and perfluorononanoate (PFNA) (0.59-0.69 ng g(-1) serum) in children. Including all children, serum PFOA, PFHxS, and PFOS concentrations (adjusted mean), respectively, per unit (ng g(-1) serum) of increase in the maternal serum level (at delivery), the associations being strongest for 4 year-old children. PFHxS and PFOS significantly increased 3.9 and 3.8%, respectively, per month of nursing, with the highest increase for 4 year-olds. PFOA, PFBS, PFHxS, and PFOS increased 1.2, 207, 7.4, and 0.93%, respectively, per month of cumulative drinking water exposure. Early life exposure to PFOA, PFHxS, and PFOS is an important determinant of serum concentrations in children, with the strongest influence on younger ages. Drinking water with low to moderate PFBS, PFHxS, PFOS, and PFOA contamination is an important source of exposure for children with background exposure from other sources.
34.	Gyllenhammar, Irina, et al. (författare) Perfluoroalkyl Acids (PFAAs) in Serum from 2-4-Month-Old Infants : Influence of Maternal Serum Concentration, Gestational Age, Breast-Feeding, and Contaminated Drinking Water 2018 Ingår i: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 52:12, s. 7101-7110 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Little is known about factors influencing infant perfluorinated alkyl acid (PFAA) concentrations. Associations between serum PFAA concentrations in 2-4-month-old infants (n = 101) and determinants were investigated by multiple linear regression and general linear model analysis. In exclusively breastfed infants, maternal serum PFAA concentrations 3 weeks after delivery explained 13% (perfluoroundecanoic acid, PFUnDA) to 73% (perfluorohexanesulfonate, PFHxS) of infant PFAA concentration variation. Median infant/maternal ratios decreased with increasing PFAA carbon chain length from 2.8 for perfluoroheptanoic acid and perfluorooctanoic acid (PFOA) to 0.53 for PFUnDA and from 1.2 to 0.69 for PFHxS and perfluorooctanesulfonate (PFOS). Infant PFOA, perfluorononanoic acid (PFNA), and PFOS levels increased 0.7-1.2% per day of gestational age. Bottle-fed infants had mean concentrations of PFAAs 2 times lower than and a mean percentage of branched (%br) PFOS isomers 1.3 times higher than those of exclusively breast-fed infants. PFOA, PFNA, and PFHxS levels increased 8-11% per week of exclusive breast-feeding. Infants living in an area receiving PFAA-contaminated drinking water had 3-fold higher mean perfluorobutanesulfonate (PFBS) and PFHxS concentrations and higher mean %br PFHxS. Prenatal PFAA exposure and postnatal PFAA exposure significantly contribute to infant PFAA serum concentrations, depending on PFAA carbon chain length. Moderately PFBS- and PFHxS-contaminated drinking water is an important indirect exposure source.
35.	Gyllenhammar, Irina, et al. (författare) Temporal trends of poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) in pooled serum samples from first-time mothers in Uppsala 1997-2016 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala (POPUP-studien) för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POPar). I följande rapport redovisas halterna av poly- och perfluorerade ämnen (PFAS) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 1997- 2016. Prover från ungefär 30 kvinnor per år delades upp i 3 samlingsprover per provtagningsår (9-10 prover per samlingsprov). Nya resultat från 2015 och 2016 är hopslagna med tidigare publicerade data från POPUP där samma analysmetod och laboratorium har använts. Halten av långkedjiga karboxylsyror (8-12 kol) ökade med runt 3 % per år. För PFNA, PFDA och PFUnDA sågs ett trendbrott runt 2004 och därefter ses ingen trend. För PFDoDA sågs ett liknande trendbrott runt 2011. PFTrDA hade inget trendbrott utan halterna har ökat hela tiden under studieperioden. Det är viktigt att följa upp resultaten för de långkedjiga karboxylsyrorna för att se att halterna planar ut och börjar minska. Tillverkningen av sulfonsyran PFOS och liknande substanser i världen upphörde i stort sett runt 2002. Detta har resulterat i sjunkande halter av substansen (ca 8 % per år). Även prekursorer till PFOS visar en nedåtgående trend som också är snabbare än för PFOS, 17-26 % per år. Halterna av andra prekursorer låg i allmänhet under kvantifieringsgränserna, även om de i vassa fall var mätbara. Tillverkningen av en karboxylsyra kallad PFOA har minskat, men inte ännu fasats ut helt, och minskningen av denna substans i kvinnornas blod går därför långsammare (ca 3 % per år). Befolkningen i Uppsala utsattes fram till 2012 för förhöjda halter av den mycket bioackumulerbara sulfonsyran PFHxS i dricksvattnet. Detta har resulterat i ökade blodhalter hos förstföderskor under studieperioden (ca 5 % per år). Ett trendrott sågs också 2011och därefter ses ingen trend. Detta antyder att de åtgärder som sattes in för att rena vattnet i Uppsala 2012 satte stopp för den ökade trenden av PFHxS. Även här krävs en dock en uppföljning framöver för att säkerställa att den minskade exponeringen från dricksvatten efter 2012 verkligen har resulterat i sänkta blodhalter av PFHxS och hur snabbt det går.
36.	Gyllenhammar, Irina, et al. (författare) Temporal trends of poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) in serum from children at 4, 8, and 12 years of age, in Uppsala 2008-2015 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Projektet undersökte om halterna av 13 poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i blodserum förändrats med tiden bland 4-, 8- och 12-åriga barn från Uppsala provtagna under perioden 2008-2015. PFAS är kemikalier som har stor användning i konsument- och kemikalieprodukter. Barnen rekryterades och provtogs i en uppföljning av PFAS-exponeringen 4, 8 eller 12 år efter att de fötts. Barnens mammor deltog, vid barnens födelse, i en undersökning av gravida och ammande kvinnors exponering för miljöföroreningar som genomförs av Livsmedelsverket, med finansiering av Naturvårdsverkets Hälsorelaterade miljööövervakning. Uppföljningen av barnen har godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala och barnens mammor har gett skriftligt samtycke gällande barnens deltagande. De undersökta PFAS kan delas upp i två grupper: karboxylsyror och sulfonsyror. Resultaten visar att tidstrenderna varierar beroende på vilken substans som undersökts. Bland karboxylsyrorna minskade halterna av PFHpA (7,6 %/år), PFOA (7,2 %/år) och PFDA (4,1 %/år), medan halterna av PFUnDA ökade (3,4 %/år). Bland sulfonsyrorna minskade PFOS (5,6 %/år) medan PFHxS ökade (8,1 %/år). För vissa substanser varierade trenden beroende på var barnen bodde vid provtagning. Vissa delar av Uppsala har haft förorenat dricksvatten fram till 2012. En uppdelning av barnen gjordes beroende på om de bodde i ett område som fått eller inte fått förorenat vatten. Denna uppdelning visade att PFHpA sjönk bland barn som inte fått förorenat vatten men var oförändrad hos barn som fått förorenat vatten. Minskningen av PFOS gick snabbare bland barn som inte fått förorenat vatten och ökningen av PFHxS gick snabbare bland barn som fått förorenat vatten. Detta visar att exponeringen från dricksvatten påverkade hur halterna av dessa PFAS förändrades bland barn under studieperioden.
37.	Gyllenhammar, Irina, et al. (författare) Tidstrend 1996-2011: Bisfenol A (BPA) och andrafenolära ämnen i blod från förstföderskor i Uppsala 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under perioden 1996 till 2011 har Livsmedelsverket samlat in blodserum från förstföderskor i Uppsalalän. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta organiska miljögifter(POP) förändras med tiden. I denna rapport utvärderas blodserumnivåer för fem fenolära ämnen,bisfenol A (BPA), bisfenol S (BPS), bisfenol F (BPF), 4-nonylfenol (4-NP) och bensofenon-3 (BP-3).Den fria formen av ämnena analyserades med hjälp av UPLC-MS/MS.Resultaten tyder på att halterna av alla dessa ämnen är låga och ligger under kvantifieringsgränsen(LOQ = 0,1 ng/ml). Nivåer av fritt BPA som uppmättes i vissa prover kommer troligtvis frånkontamination under provhanteringens gång och inte från faktiska nivåer i blodet. Slutsatsen är atthalterna av fritt BPA, BPS, BPF, 4-NP och BP-3 har varit låga hos ammande kvinnor från Uppsalaregionenmellan åren 1996-2011. Studien antyder att det är tveksamt att använda biobankadeblodprover för analys av BPA-exponering i befolkningen, om inte provtagning och provhanteringgenomförts på ett sätt som gör att BPA-kontamination av proverna kan uteslutas.
38.	Gyllenhammar, Irina, et al. (författare) Utvärdering av samband mellan mammors POP-belastning under graviditets- och amningsperioden och deras barns hälsa 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk och blod från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POPar). Proverna samlas in tre veckor efter förlossning. PCB, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel analyseras i bröstmjölk och perfluorerade alkylsyror (PFAA) i serum. De uppmätta halterna i mammornas mjölk och serum speglar barnens exponering under graviditets och amningsperioden. Barnen till mammorna följs också upp vid 4, 8 och 12 års ålder med frågor om bland annat hälsa. I denna rapport undersöktes hälsoutfallen födelsevikt, och förekomst av astma, allergi och öroninfektioner hos barnen och samband med mammornas halter av olika POPar. Resultaten visar att det finns ett statistiskt signifikanta samband mellan PFAA och sänkt födelsevikt. För PCB/dioxiner sågs tvärt om ett samband mellan ökad exponering och ökad födelsevikt om den statistiska modellen tog hänsyn till mammans halt av bromerade flamskyddsmedel. För förekomst av astma och allergi sågs inga signifikanta samband med POP-halter. Ökade halter av PFDA i mammans blod gav en signifikant ökad risk (oddskvot:2,32) bland barnen för att få 3 eller fler öroninfektioner upp till 12 års ålder. Inga andra samband var signifikanta för öroninfektioner. I den här studien har också stickprovsberäkningar gjorts för att beräkna hur många studiedeltagare som skulle behövas för att upptäcka ett statistiskt säkerställda samband utifrån de data vi har. Resultaten visar att för födelsevikt är antalet tillräckligt, men för att upptäcka mindre förändringar av födelsevikten krävs många fler deltagare. För astma, allergi och öroninfektioner behövs det i de flesta fall ungefär dubbelt så många deltagare för att med 80 % säkerhet kunna upptäcka en förändring av oddskvoter liknande de som observerades i studien
39.	Kippler, Maria, et al. (författare) Total mercury in hair as biomarker for methylmercury exposure among women in central Sweden - a 23 year long temporal trend study 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Exposure to methylmercury (MeHg) through fish is a global public health problem. Exposure monitoringis essential for health risk assessment, especially in pregnant women and children due to the documented neurotoxicity. Herein, we evaluate a time series of MeHg exposure via fish in primiparous Swedish women, covering a time period of 23 years (1996e2019). The 655 included mothers were part ofthe POPUP study (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas) conducted by the Swedish FoodAgency (SFA). MeHg exposure was assessed via measurements of total mercury (Hg) in hair using either cold vapor atomic fluorescence spectrophotometry or inductively coupled plasma mass spectrometry, showing very good linear agreement (R2 ¼ 0.97). Maternal characteristics and fish consumption were obtained via questionnaires. The median concentration of total Hg in hair was 0.38 mg/kg (range 0.17e1.5) in 1996 and 0.25 mg/kg (range 0.03e1.1) in 2019. On average the women consumed 11 ± 8.2 mealsof fish per month, and fish consumption was positively correlated with total Hg in hair (Spearmancorrelation: 0.39; p < 0.001). In multiple regression analyses, the geometric mean annual decrease oftotal Hg in hair was 2.5% (95% CI: -3.2, 1.8%). Total fish consumption increased up to 2011 (B: 0.32times/month per year; 95% CI 0.17, 0.46) after which it started to decline (B: -0.66 times/month per year;95% CI -0.92, 0.40). Moreover, both total Hg in hair and fish consumption was positively associated withmaternal age and education, and inversely associated with pre-pregnancy BMI. In conclusion, theexposure to MeHg via fish appears to be slowly declining among Swedish pregnant women.
40.	Kärrman, Anna, et al. (författare) Exposure of perfluorinated chemicals through lactation : levels of matched human milk and serum and a temporal trend, 1996-2004, in Sweden 2007 Ingår i: Environmental Health Perspectives. - : Environmental Health Perspectives. - 0091-6765 .- 1552-9924. ; 115:2, s. 226-230 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Background Only limited data exist on lactation as an exposure source of persistent perfluorinated chemicals (PFCs) for children.Objectives We studied occurrence and levels of PFCs in human milk in relation to maternal serum together with the temporal trend in milk levels between 1996 and 2004 in Sweden. Matched, individual human milk and serum samples from 12 primiparous women in Sweden were analyzed together with composite milk samples (25–90 women/year) from 1996 to 2004.Results Eight PFCs were detected in the serum samples, and five of them were also above the detection limits in the milk samples. Perfluorooctanesulfonate (PFOS) and perfluorohexanesulfonate (PFHxS) were detected in all milk samples at mean concentrations of 0.201 ng/mL and 0.085 ng/mL, respectively. Perfluorooctanesulfonamide (PFOSA), perfluorooctanoic acid (PFOA), and perfluorononanoic acid (PFNA) were detected less frequently.Discussion The total PFC concentration in maternal serum was 32 ng/mL, and the corresponding milk concentration was 0.34 ng/mL. The PFOS milk level was on average 1% of the corresponding serum level. There was a strong association between increasing serum concentration and increasing milk concentration for PFOS (r2 = 0.7) and PFHxS (r2 = 0.8). PFOS and PFHxS levels in composite milk samples were relatively unchanged between 1996 and 2004, with a total variation of 20 and 32% coefficient of variation, respectively.Conclusion The calculated total amount of PFCs transferred by lactation to a breast-fed infant in this study was approximately 200 ng/day. Lactation is a considerable source of exposure for infants, and reference concentrations for hazard assessments are needed.
41.	Kärrman, Anna, et al. (författare) PFAAs in matched milk and serum from primipara women 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The aim of the study was to assess the association between serum and milk levels of perfluoroalkyl acids (PFAAs) in humans. Individual milk and serum samples from fifty (50) primipara women in Uppsala, Sweden, were collected in 2004, 2007, 2009, and 2011. PFAAs were analysed in milk and serum using in-house validated methods and quality control protocols. PFOS, PFOA and PFHxS were detected in 98-100% of the milk and serum samples in the concentration order PFOS>PFHxS>PFOA. PFBuS, PFHpA, and PFDA were detected in 12-64% of the milk and serum samples. PFNA and PFUnDA were detected at high frequency but low levels in serum and were consequently less frequently detected in milk. PFOS and PFHxS showed a stronger correlation between serum and milk levels compared to PFOA. The regression slope with 95% confidence interval was calculated to assess the association between serum and milk levels. The level of PFOS in milk is 1.4 ± 0.25% of the corresponding maternal serum level. For PFHxS the interval is 1.4 ± 0.33% and for PFOA 2.6 ± 1.1%. The temporal trends (2004-2011) observed are similar in serum and milk.
42.	Lignell, Sanna, et al. (författare) BDE-209 i blodserum från förstföderskor i Uppsala – tidstrend 1996-2010 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
43.	Lignell, Sanna, et al. (författare) Bromerade flamskyddsmedel i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala - uppdaterad tidstrend 1996-2006 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under perioden 1996 till 2006 har Livsmedelsverket samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala län. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta organiska miljögifter förändras med tiden. I denna rapport utvärderas eventuella tidstrender för bromerade flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododecan (HBCD)). Tidstrender för PBDEer under den aktuella tidsperioden har utvärderats tidigare (Glynn et al. 2007), och resultaten har nu kompletterats med analys av ytterligare 80 prover.Bland PBDE kongenerna uppvisade BDE-47 den högsta medianhalten (1,5 ng/g fett) i modermjölk, följt av BDE-153 (0,57 ng/g fett), BDE-99 (0,32 ng/g fett) och BDE-100 (0,29 ng/g fett). Halterna av BDE-28, -66, -138, -154, -183 och HBCD låg under kvantifierings-gränsen i de flesta av proverna.Inga generella trender observerades beträffande PBDEer i modersmjölk. Multipel linjär regression visade att medianhalterna av BDE-47 och BDE-99 har sjunkit (4,3 % respektive 7,5% per år), medan medianhalten av BDE-153 har ökat (4,9% per år) under den studerade tioårsperioden. Ingen signifikant trend kunde påvisas för BDE-100. En långsamt nedåtgående trend av summaPBDE-koncentrationerna (summan av BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 och BDE-154) observerades. Denna nedåtgående trend är dock osäker eftersom den tid det beräknas ta för medianhalten att halveras (34 år) är betydligt längre än den tid som studien sträcker sig över (10 år).I likhet med våra resultat har en studie av PBDE koncentrationer i poolade mjölkprover från kvinnor i Stockholmsområdet också visat att halterna av lägre bromerade kongener (t.ex. BDE-47 och BDE-99) har minskat från mitten av 1990-talet, medan halterna av BDE-153 har ökat (Fängström et al. 2008). Förklaringen till detta kan vara att användningen av lägre bromerade PBDE kongener har minskat och/eller att BDE-153 är mer persistent i jämförelse med t.ex. BDE-47.
44.	Lignell, Sanna, et al. (författare) Concentrations of UV-filters (benzophenones) and arsenic in urine samples from participants in the dietary survey Riksmaten adolescents 2016-17 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Inom ramen för Horizon 2020-projektet HBM4EU analyserade 300 urinprover från deltagare i matvane-undersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 avseende UV-filter (bensofenoner) samt arsenik och arsenikföreningar. I denna rapport redovisas resultaten från dessa analyser och dessutom undersöks skillnader i exponering mellan pojkar och flickor och mellan åldersgrupper (årskurs 5, årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet).Bensofenon-1 (BP-1) och bensofenon-3 (BP-3) kunde detekteras i nästan alla prover (292 respektive 283 av 300), medan bensofenon-2 och bensofenon-7 låg under detektionsgränsen i mer än 90% av proverna. Medianhalten för BP-1 var 0,67 ng/ml (0,49 μg/g kreatinin) och för BP-3 1,2 ng/ml (0,92 μg/g kreatinin). Halterna låg på ungefär samma nivå som i andra europeiska studier av barn och ungdomar. Flickor hade signifikant högre halter av BP-1 och BP-3 i urin än pojkar. Skillnaden kan bero på att flickor använder mer produkter innehållande bensofenoner (kosmetika och hudvårdsprodukter) än pojkar. Halterna av bensofenoner skiljde sig inte åt mellan åldersgrupperna.Förutom total arsenik (total As) analyserades oorganisk arsenik (arsenit, AsIII och arsenat, AsV), metaboliterna monometylarsonsyra (MMA) och dimetylarsinsyra (DMA) samt den organiska formen arsenobetain i urin. Samtliga föreningar kunde kvantifieras i 91-100% av proverna. Medianhalten var 21 ng/ml (16 μg/g kreatinin) för total As, 5,4 ng/ml (4,0 μg/g kreatinin) för summan av AsIII, AsV, MMA och DMA samt 11 ng/ml (8,5 μg/g kreatinin) för arsenobetain. Summan av AsIII, AsV, MMA och DMA låg på liknande nivå som i andra studier av barn och ungdomar. Pojkar hade signifikant högre urinhalter av arsenobetain än flickor, troligen på grund av att pojkar som deltog i Riksmaten ungdom 2016-17 konsumerade mer fisk än flickor. Det fanns inga tydliga skillnader i arsenikexponering mellan åldersgrupperna, men deltagare i årskurs 8 hade högre urinhalter av MMA än deltagare i gymnasiets årskurs 2.
45.	Lignell, Sanna, et al. (författare) Kompletterande mätningar av syntetiska myskföreningar i bröstmjölk från förstföderskor i Uppsala, 1996-2003. 2004 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Synthetic musks have a widespread use as a substitute for natural musks in fragrances, and can be found in a number of consumer products such as laundry detergents, cleaning agents and cosmetic products (soaps, perfumes etc.). The most frequently used synthetic musks belong to the nitro musks (e.g. musk xylene (MX) and musk ketone (MK)) and to the polycyclic musks (e.g. HHCB, AHTN, ADBI, ATII, AHDI) (Figure 1). Because of their high lipofility and chemical stability, musk compounds can be expected to accumulate in the human body, and it is important to investigate their occurrence in human milk. For risk assessment purposes, the Swedish NFA (National Food Administration) has made recurrent measurements of levels of selected persistent organic pollutants (POP) (e.g. polychlorinated biphenyls (PCBs), dioxins, persistent pesticides and flame retardants) in human breast milk. The ambition is to follow changes in the levels of these environmental contaminants in human breast milk and to establish a time trend. The aim is also to evaluate possible health risks for the mother and in particular for the breastfed infant. The first sampling of breast milk performed by the NFA occurred in Uppsala County in 1996-1999. About 300 primiparae participated in this large study that to some parts was financially supported by the Swedish EPA (Environmental Protection Agency). The second sampling was performed in Uppsala in 2000-2001 (n=31) and the third sampling in Uppsala in 2002- 2003 (n=31). A new sampling (2004-2005) is in progress. The investigations in 2000-2001, 2002-2003 and 2004-2005 have partly been financed by the Swedish EPA. Earlier (in 1999-2000 and 2002), 44 randomly selected breast milk samples from the monitoring of environmental contaminants have been analysed for synthetic musk compounds. The results presented in Eriksson et al. (2003) indicated that the levels of HHCB, AHTN and MX decreased from 1998 to 2001. The investigation also pointed to the possibility of a relationship between perfume exposure from cosmetics and detergents, and musk levels in breast milk. During 2003, 80 additional breast milk samples have been analysed for synthetic musk compounds. In this report results from the earlier (2002) and the latest (2003) analyses of nitro musks (MX, MK) and polycyclic musks (HHCB, AHTN, ADBI, ATII, AHDI) are presented. Results from the analysis in 1999-2000 have been excluded since the later analyses are of better quality. The total number of samples analysed in 2002 and 2003 is 101. The possible time trend and the possible relationship with use of perfumed products are investigated as well as relationships between musk levels and lifestyle factors such as age and body mass index (BMI). The analyses of musk compounds in breast milk and the compilation of data was financed by the Swedish EPA (Environmental Protection Agency).
46.	Lignell, Sanna, et al. (författare) Levels of PBDEs and HBCD in blood serum from first-time mothers in Uppsala – temporal trends 1996-2014 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) i 48 samlingsprover av serum (3 samlingsprover per provtagningsår) insamlade 1996-2014. Halter och trender för perioden 1996-2010 har rapporterats tidigare, och i denna rapport har data från prover insamlade 2011-2014 lagts till.Halterna av BDE-47, BDE-99, BDE-100 och HBCD låg under analysmetodens kvantifieringsgräns, LOQ (limit of quantification), i 75-94% av proverna medan BDE-153 kunde kvantifieras i samtliga prover och BDE-209 i 46 av 48 prover. Högsta medelkoncentrationen uppmättes för BDE-209 (1,4 ng/g mjölkfett).Vid den statistiska utvärderingen av trender användes uppmätta halter under LOQ (justerade för halterna i blankprover) trots att dessa har en större osäkerhet. För BDE-47, BDE-99, BDE-100 och HBCD var andelen prover med halter under LOQ stor, vilket gör att dessa trender mer osäkra än trenderna för BDE-153 och BDE-209.Linjär regression visade att halterna av BDE-47, BDE-99 and BDE-100 minskade signifikant med 7-17% per år, medan halterna av BDE-153 ökade något (+1,8% per år). Ingen signifikant trend kunde påvisas för BDE-209. Trenderna för PBDE stämde överens med de trender som tidigare observerades för perioden 1996-2010. För HBCD påvisades tidigare en signifikant nedåtgående trend för perioden 1996-2010, men utvärderingen av perioden 1996-2014 visade ingen trend. Detta visar att det kan vara problematiskt och osäkert att utvärdera trender för substanser med halter som i huvudsak ligger under LOQ. Att använda samlingsprover för utvärdering av tidstrender kan också vara problematisk eftersom enstaka prover med höga halter i vissa samlingsprover kan ha stor påverkan på resultaten.
47.	Lignell, Sanna, et al. (författare) Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden – results from 2008/2010 and temporal trends 1996-2010 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Tidstrender för POP i modersmjölk mellan 1996 och 2006/2008 har rapporterats tidigare (Glynn et al. 2007a, Lignell et al. 2008, Lignell et al. 2009a). I följande rapport redovisas halterna av mono-, di- och non-orto PCBer, dioxiner och furaner (PCDD/F) samt bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) i modersmjölk från 2008 och 2010 (enligt överenskommelse 215 0906 och 215 0615). Nya data används också för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen.Bland PCBerna var mediankoncentrationen i modersmjölk (2008/2010) högst för PCB 153 (32/24 ng/g fett), följt av PCB 180 (16/13 ng/g fett) och PCB 138 (17/14 ng/g fett). PCB 126 var den non-orto PCB som hade högst medianhalt (21/19 pg/g fett) och bidrog mest till totalhalten non-orto PCB TEQ. Medianhalten för PCDD TEQ (2,4/1,8 pg/g fett) var högre än för PCDF TEQ (1,4/1,1 pg/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE-47 (0,76/0,27 ng/g fett) och BDE-153 (0,57/0,45 ng/g fett) de högsta medianhalterna.Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2010 (multipel linjär regression) visade att halterna av PCB 28 har minskat med i medeltal 4% per år, medan halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med 7-8% per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (8 respektive 5% per år). De beräknade minskningshastigheterna stämmer överens med de trender som tidigare observerats för perioden 1996-2006/2008 (Lignell et al. 2009a & 2009b).Resultaten för PBDEer stämmer också överens med det som rapporterats tidigare för perioden 1996- 2006/8 (Lignell et al. 2009a & 2009b), dvs. halterna av BDE-47, -99 och -100 har minskat, medan nivåerna av BDE-153 har ökat. Resultaten tyder dock på att minskningen nu går något fortare för BDE- 47, -99 och -100 och att halterna av BDE-153 har börjat vända neråt. Trenden för HBCD är osäker eftersom halterna ligger under analysmetodens kvantifieringsgräns i många prover. En utvärdering av tidsperioden 2002-2010 indikerar ändå att halterna har minskat med ca 4% per år. Fler datapunkter påtidstrendskurvorna krävs för att bekräfta trenderna för BDE-153 och HBCD.
48.	Lignell, Sanna, et al. (författare) Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2012 and temporal trends for the time period 1996-2012 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F), de klorerade pesticiderna DDT (p,p’-DDT, p,p’-DDE, p,p’-DDD, o,p’-DDT), hexaklorbensen (HCB), hexaklorcyklohexan (β-HCH) och klordan (oxyklordan och transnonaklor) samt bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) i 30 modersmjölksprover insamlade 2012. Nya data används också för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen.Bland PCBerna var medelkoncentrationen i modersmjölk (2012) högst för PCB 153 (22 ng/g fett). Medelhalten för PCDD TEQ (1,9 pg/g fett) var högre än för PCDF TEQ (1,3 pg/g fett). Den DDT-förening som hade högst medelhalt varp,p’-DDE (39 ng/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE-47 (0,84 ng/g fett) och BDE-153 (0,74 ng/g fett) de högsta medelhalterna.Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2012 (multipel linjär regression) visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 7% per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (8 respektive 5% per år). Dessa resultat stämmer överens med de trender som tidigare observerats för perioden 1996-2010. En uppdelning av studieperioden i två delar visade att haltminskningarna för PCB och PCDD/F var ungefär lika under perioden 1996-2003 som under 2004-2012. Halterna av p,p’-DDE och HCB i modersmjölk minskade med 7 respektive 6% per år, vilket stämmer överens med de minskningshastigheter som rapporterats för 1996-2008. Haltminskningarna var snabbare under 1996-2003 än under 2004-2012.Resultaten för PBDEer stämmer också överens med det som rapporterats tidigare för perioden 1996-2010, dvs. halterna av BDE-47, -99 och -100 har minskat (5-10% per år), medan nivåerna av BDE-153 har ökat något (1,5% per år). Resultaten antyder att minskningarna för BDE-47, -99 och -100 varit snabbare 2004-2012 än under 1996-2003 och att halterna av BDE-153 ökade under 1996-2003 men att de därefter har minskat. BDE-209 har analyserats i modersmjölk sedan 2009 och det behövs mer data innan en tidstrend kan utvärderas. Trenden för HBCD är osäker eftersom halterna ligger under analys-metodens kvantifieringsgräns i många prover. En utvärdering av tidsperioden 2002-2012 visade en icke signifikant haltminskning för HBCD på 2,5% per år, men fler datapunkter krävs för att bekräfta denna trend.
49.	Lignell, Sanna, et al. (författare) Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2014 and temporal trends for the time period 1996-2014 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F) samt bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCD) i 30 modersmjölksprover insamlade 2014. Dessa nya data används också för att uppdatera tidstrenderna för dessa ämnen.Bland PCB var medelkoncentrationen i modersmjölk (2014) högst för PCB 153 (27 ng/g fett). Medel-halten för PCDD TEQ (2,1 pg/g fett) var högre än för PCDF TEQ (1,7 pg/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE-153 (0,55 ng/g fett) och BDE-47 (0,36 ng/g fett) högst medelhalter.Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2014 (multipel linjär regression) visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 6-7% per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (7% respektive 4% per år). Dessa resultat stämmer överens med de trender som tidigare observerats för perioden 1996-2012. En uppdelning av studieperioden i två delar visade en tendens till att haltminskningarna för PCB och PCDD/F varit snabbare under perioden 1996-2004 än under perioden 2005-2014. Fortsatta undersökningar av dessa ämnen i modersmjölk kan ge svar på om halterna håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer.Resultaten för PBDEer stämmer överens med det som rapporterats tidigare för perioden 1996-2012, dvs. halterna av BDE-47, -99 och -100 har minskat (5-12% per år). Resultaten antyder att minskningar-na varit snabbare 2005-2012 än under 1996-2004. Nivåerna av BDE-153 ökade under 1996-2004 men har därefter minskat med 3 % per år. BDE-209 har bara analyserats i modersmjölk sedan 2009 och hit-tills kan inte någon tidstrend observeras. Trenden för HBCD är osäker eftersom halterna ligger under analysmetodens kvantifieringsgräns (LOQ) i många prover. En utvärdering av resultat från år då de flesta resultat låg över LOQ (2002-14) visade dock en signifikant haltminskning för HBCD på 5% per år. Fler datapunkter behövs för BDE-209 och HBCD innan några säkra slutsatser kan dras om tidstrender.En mer omfattande statistisk utvärdering av trenderna av POP i modersmjölk kommer att genomföras och redovisas till Naturvårdsverket under 2016 (avtalsnummer 2215 15 001).. Denna utvärdering kommer att ge svar på om det finns icke-linjära trender i materialet och också ge underlag för hur trendstudien ska genomföras och utvärderas i framtiden.
50.	Lignell, Sanna, et al. (författare) Maternal body burdens of PCDD/Fs and PBDEs are associated with maternal serum levels of thyroid hormones in early pregnancy : a cross-sectional study 2016 Ingår i: Environmental Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1476-069X. ; 15 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Background: Thyroid hormones (THs) regulate many biological functions in the human body and are essential for normal brain development. Epidemiological studies have observed diverging associations between halogenated persistent organic pollutant (POP) exposure and concentrations of THs in pregnant women and their infants. We investigated whether background exposure to polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) is related to TH status in a Swedish population of pregnant women and their infants. Furthermore, we examined associations between polychlorinated dibenzo-p-dioxins/dibenzofurans (PCDD/Fs) and polychlorinated biphenyls (PCBs) and TH status in early pregnancy as an extension of an earlier study focusing on late pregnancy TH status. Methods: Free thyroxine (T4), total triiodo-thyronine (T3) and thyroid stimulating hormone (TSH) were analysed in serum from first-time mothers (N = 220-281) in the first and third trimester, and in infants (N = 115-150) 3 weeks and 3 months after delivery. Antibodies to thyroid peroxidase (anti-TPO) (N = 260) were measured in maternal third trimester serum. Maternal body burdens of PCBs (N = 281) were estimated from serum lipid PCB concentrations in late pregnancy, and PCDD/F (N = 97) and PBDE (N = 186) body burdens were estimated from concentrations in mother's milk lipids 3 weeks after delivery. Linear regression models allowed for covariate adjustment of the associations between ln-transformed POP body burdens and concentrations of TH and anti-TPO. Results: Maternal body burden of BDE-153 was inversely associated with first trimester total T3, otherwise no associations between PBDEs and first and second trimester THs were observed. No associations were found between maternal PBDE body burdens and infant THs. Maternal body burden of PCDD/Fs were inversely associated with first trimester total T3. No associations were observed between PCBs and first trimester THs. Third trimester anti-TPO was not associated with maternal PCBs, PCDD/Fs and PBDEs. Conclusions: Our results suggest that maternal PCDD/F and BDE-153 body burdens influence maternal TH status in early pregnancy, which is a critical period when maternal TH status influences fetal development.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Resultat 1-50 av 73

Avgränsa träffmängd

Typ av publikation: rapport (48); tidskriftsartikel (22); annan publikation (2); doktorsavhandling (1)

Typ av innehåll: övrigt vetenskapligt/konstnärligt (51); refereegranskat (22)

Författare/redaktör: Lignell, Sanna (73); Glynn, Anders (53); Aune, Marie (40); Gyllenhammar, Irina (34); Darnerud, Per Ola (33); Cantillana, Tatiana (14); visa fler...; Sandblom, Oskar (12); Benskin, Jonathan P. (10); Bignert, Anders (9); Fridén, Ulrika (9); Berger, Urs (8); Törnkvist, Anna (5); Sellström, Ulla (5); Bjermo, Helena (5); Lampa, Erik, 1977- (4); Ahrens, Lutz (4); de Wit, Cynthia A. (4); Benskin, Jonathan (4); Moraeus, Lotta (4); Lindh, Christian (3); Lundh, Thomas (3); Lindh, Christian H. (3); Ankarberg, Emma (3); Isaksson, Martin (3); Nyström, Jennifer (3); Halldin Ankarberg, E ... (3); Lampa, Erik (2); Wiberg, Karin (2); Plassmann, Merle (2); Berglund, Marika (2); Ottoson, Jakob (2); Barregård, Lars (2); Patterson, Emma (2); Kärsrud, Anne-Sofie (2); Bergdahl, Ingvar (2); Kärrman, Anna (2); Larsson, Elin (2); Nyberg, Elisabeth (2); Lindroos, Anna Karin (2); Warensjö-Lemming, Ev ... (2); Ullah, Shahid (2); Kiviranta, Hannu (2); Sundström, Maria (2); Stenberg, Karin (2); de Wit, Cynthia (2); Kotova, Natalia (2); Plassmann, Merle, 19 ... (2); Benskin, Jonathan P. ... (2); Svensson, Kettil (2); Plassmann, Merle M. (2); visa färre...

Lärosäte: Naturvårdsverket (48); Stockholms universitet (16); Uppsala universitet (8); Sveriges Lantbruksuniversitet (7); Karolinska Institutet (6); Lunds universitet (4); visa fler...; Göteborgs universitet (2); Umeå universitet (1); Örebro universitet (1); visa färre...

Språk: Engelska (50); Svenska (23)

Forskningsämne (UKÄ/SCB): Naturvetenskap (67); Medicin och hälsovetenskap (14); Teknik (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se

Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy