| 1. |
- Fallahi, Sara, 1985-, et al.
(författare)
-
Recruitment Equality & Diversity Opportunities : Slutrapport för forskningsprojektet ’Rekrytering till sjöfarten – måste sjömän vara män?’
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När #metoo-rörelsen svepte över världen startade kvinnor i sjöfarten i Sverige ett eget upprop som lyfte ett stort antal frågor rörande den sociala arbetsmiljön ombord, detta blev under 2018 startskottet för initiativet Vågrätt.Vågrätt är ett samarbete mellan branschföreningar/arbetsgivarorganisationer, fackföreningar, akademi, myndigheter, studentföreningar och ideella organisationer inom den svenska sjöfartssektorn med målet att skapa en sjöfartssektor med arbetsmiljö i världsklass, med en nollvision om trakasserier och diskriminering för alla som arbetar inom sjöfartssektorn i Sverige.Med grund i detta startades forskningsprojektet REDO (Recruitment Equality & Diversity Opportunities) i januari 2020 som ett samarbetsprojekt mellan RISE Research Institutes of Sweden och Sjöfartsverket med en vision att förbättra den sociala arbetsmiljön ur ett jämställdhetsperspektiv.Syftet med REDO är att skapa en trygg och inkluderande sjöfartsindustri där fler kvinnor ska vilja söka jobb till sjöss, samt känna sig motiverade och inspirerade att stanna kvar. Detta är ett förhållningssätt som behöver omfatta alla, från högsta ledningen till varje medarbetare.I detta projekt har vi använt Design Thinking som den övergripande, användarcentrerade problemformuleringen och lösningsmetoden. För att identifiera drivkrafter och hinder för ökad mångfald och rekrytering av fler kvinnor inom sjöfarten har vi genomfört undersökningar, intervjuer och workshops med kvinnor som arbetar eller har arbetat i sjöfartsbranschen i olika roller. En benchmarkstudie av andra mansdominerade branscher och deras mångfaldsstrategier genom marknadsföring och kommunikation, mentorskap och nätverksinitiativ, samt förändring av befintliga normer och arbetskulturer, har gett inspiration till hur sjöfartsnäringen kan hantera jämlikhet och mångfald för att förbättra den sociala arbetsmiljön ombord.Denna rapport avser att sammanfatta de resultat och insikter som genererats genom detta projekt och att ge rekommendationer för hur sjöfartsnäringen kan fortsätta att främja mångfald genom att erbjuda en social arbetsmiljö som är byggd på tre hörnstenar av trygghet, inkludering och motivation. Mer detaljerad dokumentation av resultat från olika genomförda studier kompletterar denna rapport som fyra bilagor.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Kolind, Torsten, et al.
(författare)
-
Officers and drug counsellors : new occupational identities in Nordic prisons
- 2015
-
Ingår i: British Journal of Criminology. - : Oxford University Press (OUP). - 0007-0955 .- 1464-3529. ; 55:2, s. 303-320
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Increasingly, prison drug treatment is introduced in European prisons. This increase may begin to change the prison as officers and drug counsellors are given new occupational responsibilities. Based on six month of observational studies and qualitative interviews with 104 prison employees in Denmark, Sweden, Finland and Norway in 12 prisons, this article investigates the practices and values of drug counsellors and officers. This shows that increasingly, counsellors integrate the control and disciplinary sanctions of the prison environment into their treatment approach. Simultaneously, officers working in drug treatment wings highlight the importance of the treatment ethos in their control work, adjusting the social representations of their professional identities accordingly. We discuss whether the concepts of treatment and control should be rethought.
|
|
| 4. |
- Kolind, Torsten, et al.
(författare)
-
Prison-based drug treatment in Nordic political discourse : an elastic discursive construct
- 2013
-
Ingår i: European Journal of Criminology. - : SAGE Publications. - 1477-3708 .- 1741-2609. ; 10:6, s. 659-674
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Prison-based drug treatment (PDT) has increased markedly in the Nordic countries over the last 15 years. Based on data from Denmark, Finland, Norway and Sweden, we outline the historical development of PDT and analyse the rationales employed in the political discourse in the Nordic countries legitimizing this development. These rationales relate to the reduction of criminality zero tolerance, rights and the modern welfare state, and managerialism. Though these rationales may appear dissimilar, they have been combined with relative ease in the political discourse. Actually, this elasticity may partly explain the popularity of PDT. We discuss whether the increased use of PDT reflects a criminalization of social problems and signals a rebirth of the treatment ideology in Nordic prisons.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Stenberg, Rebecca, 1957-, et al.
(författare)
-
Lokalisering i oländig terräng : Slutrapport Terrängpejlen-projektet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Flygplan och personer som råkar i nöd i oländig terräng kan använda nödsändare som via satellitsystemet COSPAS-SARSAT kan meddela en räddningscentral att det är ett nödläge, samt ungefärlig position. För att sedan lokalisera nödsändaren används ofta flygande resurser, till exempel helikopter, med fast pejl-utrustning som kan fastställa riktningen mot signalkällan. Ibland kan dock flygande resurser inte användas, som till exempel vid dåligt väder eller om de är upptagna på annat uppdrag, och i dagsläget finns inget bra markbaserat alternativ. Syftet med projektet Terrängpejlen var därför att utveckla och utvärdera ett system för markbaserade pejlresurser, så kallad handpejl. Följande slutsatser kunde dras från projektet:Handpejl kommer att behövas mycket sällan vid skarpa insatser. En analys av de senaste fem årens relevanta incidenter tyder på att handpejl inte hade varit till nytta vid något tillfälle. Detta kan dock komma att ändras till exempel. som en följd av ökad frekvens av extremväder, eller vid höjd beredskap på grund av militära hot.Det finns i dag ingen pejl som är perfekt för ändamålet att lokalisera nödsändare. Av de tre pejlar som testades i projektet bedömdes två kunna uppfylla grundfunktionen, att hitta en nödsändare, men hade brister i till exempel användarvänlighet. Bäst för ändamålet bedömdes Rhotheta RT 400 vara, medan Rohde & Schwarz PR 200 är att föredra om pejlen också ska användas för att hitta störsändare, vilket kan vara önskvärt om den är stationerad på en flygplats.Pejling kan utföras av räddningstjänstpersonal på utvalda flygplatser i samverkan med fjällräddare som får agera transportörer. Vid flera flygplatser finns det fortfarande kvar pejlutrustning, trots slopat krav på detta, och det finns också intresse av att upprätthålla kunskapen.Utlarmning och kommunikation bör ske enligt dagens rutin med regelbundna samverkanskonferenser. Direkta kontaktvägar mellan pejloperatörer (flygplatspersonal) och transportörer (fjällräddare) måste upprättas och samverkan måste övas regelbundet.Nödvändig utbildning och övning omfattar utbildning av lokala instruktörer, lokal operatörsutbildning samt regelbundna samverkansövningar. Instruktörsutbildning kan genomföras av Sjöfartsverket. Instruktörerna sköter sedan lokala utbildningar och övningar, vilka bör genomföras minst en gång per år. Dessa kan kombineras med återkommande samverkansövningar tillsammans med Sjö- och flygräddningscentralen, Polisen, SOS Alarm och Fjällräddningen.Sjöfartsverket bör vara ansvarig organisation som äger pejlarna och lånar ut dessa till flygplatserna, samt har ansvar för tillsyn av verksamheten. Urval av flygplatser bör göras i första hand med utgångspunkt från geografiskt täckningsområde. Utslaget på årsbasis blir den dominerande kostnaden vid en implementering att ha flygplatspersonal i beredskap. Med ett riktpris på 250 000 SEK per pejl, blir det också en viss investeringskostnad om många flygplatser ska utrustas.
|
|
