| 1. |
-
Historien, barnen och barndomarna. Vad är problemet? : En vänbok till Bengt Sandin
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barndomen som den ter sig i ett bestämt samhälle är aldrig socialt och kulturellt neutral. Den är alltid en konsekvens av kulturella, politiska och sociala krafters samverkan. Barndomen skapas – en del skulle säga konstrueras – av politiska, sociala och kulturella förhållanden, av bestämda historiska förhållanden. Vid sekelskiftet 1900 stod barn och ungdomar i centrum för en livlig offentlig debatt. De sågs som ett påtagligt orosmoment på gator och torg och man klagade över föräldrarnas försummelser. Debatten reser en rad frågor rörande barnens roll i samhället. Var barnen verkligen så vanartade som ofta hävdades, och vad var det för brottslighet man var så räddför? Vilka sociala krafter låg bakom skräckvisionerna av ett samhälle inför sitt sammanbrott? Det är viktigt att de historiska förutsättningarna för engagemanget i barnens villkor klargöres. Sådana studier är viktiga eftersom debatter om barn och ungdomars villkor aktualiseras också i våra dagar. Ofta sker detta med jämförbara termer, begrepp och problemställningar. Vid sekelskiftet fördes diskussionen i termer vi känner igen från dagens Sverige; familjens kris och hemmens otillräcklighet, skolans brister, ungdomens agerande i offentliga miljöer och en ökande kriminalitet. Då som idag aktualiseras behovet av fler institutioner för det uppväxande släktet, familjestöd och rådgivning, samt behovet av skolreformer. Det är därför en central uppgift att klargöra under vilka betingelser och förutsättningar barn uppmärksammas sompolitiska och sociala problem.
|
|
| 2. |
- Lind, Judith, 1971-, et al.
(författare)
-
Displays of parent suitability in adoption assessment reports
- 2017
-
Ingår i: Child & Family Social Work. - : John Wiley & Sons. - 1356-7500 .- 1365-2206. ; 22:S1, s. 53-63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Through adoption, the state actively contributes to creating families. It therefore also assumes the role of guarantor of the child’s best interests in the adoption process, which entails assessing the suitability of presumptive adoptive parents. In the present article, we use the concluding sections of assessment reports on applicants for intercountry adoption in Sweden to answer the following question: What must be said about an individual or a couple in order for her/them to be seen as a suitable adoptive parent? We thus assume that report conclusions serve to display parent suitability to their audiences. The assessment aligns with Swedish national adoption guidelines, and the study shows how the assessment handbook comes to serve as a catalogue of arguments that not only define good parenthood, but also outline a way of life that is suitable for parenthood. The analysis illustrates how valid arguments for granting consent to adopt refer to three layers of suitability. They include not only the applicants’ insights into and knowledge about adoption in particular and children in general, but also their conventional and orderly life, i.e. a life free from distractions that could hinder a wholehearted focus on children and family life.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lind, Judith, 1971-, et al.
(författare)
-
Är intresset för att bli familjehem tillräckligt stort?
- 2024
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - : Linköping University Electronic Press. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 30:4, s. 881-895
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Familjehem är den vanligaste placeringsformen för barn och unga som inte anses kunna bo hos sina föräldrar. Det råder emellertid brist på familjehem och i en nyligen gjord studie svarade 74 procent av de 264 socialtjänster som deltog att det var svårt eller mycket svårt för dem att rekrytera familjehem (Pålsson, Lundström & Sallnäs., 2022). Bristen leder till att barn kan behöva vänta länge på en familjehemsplacering, att barn placeras i ett familjehem som inte matchar deras behov eller placeras på institution i stället. År 2022 var omkring 19 200 barn och unga placerade i familjehem. Det är cirka 500 fler än 2021 (Socialstyrelsen, 2023a). Regeringen har aviserat en satsning på familjehemsvården och antyder att fler barn och unga kan komma att behöva placeras i familjehem, bland annat som en följd av det ökande antalet unga som är inblandade i gängkriminalitet (Sveriges regering, 2023; Sveriges radio, 2023). Behovet av familjehem ser alltså ut att öka de närmaste åren och frågan är om det finns förutsättningar för att kunna rekrytera tillräckligt många. Hur ser intresset för att bli familjehem ut hos den svenska allmänheten? När vi planerade ett större projekt om familjehemsrekrytering och samrådde med våra kontakter inom socialtjänsten efterfrågades särskilt forskning om hur just allmänheten, de personer som socialtjänsten aldrig möter, de som inte efterfrågar information eller anmäler sitt intresse för familjehemsuppdrag resonerar. Hur många finns det som skulle kunna tänka sig att bli familjehem och som socialtjänsten behöver försöka nå? Och är de tillräckligt många? Det är en svår fråga att besvara, men likväl viktig att ställa. För att bidra med kunskap om den har vi genomfört en enkät riktad till den svenska allmänheten med frågor om deras inställning till och intresse för familjehemsuppdrag.Syftet med den här artikeln är tvåfaldigt. Dels ska vi utifrån resultat från enkätstudien diskutera hur stort intresset för att bli familjehem hos den svenska allmänheten är, dels ska vi försöka beräkna hur många nya familjehem det rapporterade intresset skulle kunna resultera i. Beräkningarna bygger på en rad olika antaganden som resulterar i flera olika scenarier. Anslaget är således explorativt och vår förhoppning är att det kan ge uppslag till vidare forskning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lindgren, Cecilia, 1969-
(författare)
-
Adoption. Samarbete för rättslikhet
- 2011. - 1
-
Ingår i: Barnen och välfärdspolitiken. - Stockholm : Dialogos Förlag. - 9789175042343 ; , s. 216-270
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dagens diskussion om barn och barns rättigheter och villkor tar ofta sin utgångspunkt i 1989 års barnkonvention, men dessa frågor hör inte bara till vår egen tid. I Norden har barn under hela 1900-talet haft en viktig plats i det offentliga samtalet och i välfärdspolitiken, men det uppmärksammas sällan i forskningen. I den här boken beskrivs den välfärdshistoriska utvecklingen utifrån ämnet barn i ett jämförande nordiskt perspektiv. De nordiska länderna har mycket gemensamt och det har under hela 1900-talet funnits ett nära samarbete när det gäller barnpolitik och barns rättigheter.Barnen har setts, inte bara som de enskilda nationernas framtid utan som Nordens framtid.Boken diskuterar vad nordiskt samarbete inneburit för barn både i fråga om lagstiftning och barnpolitik i praktiken, och i vilken utsträckning nordisk välfärdspolitik har utvecklats som ett resultat av samarbete, tävlan och politik komparation. Vad är nordiskt, vad är nationellt och vad är internationellt i nordiska välfärdsmodeller?
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lindgren, Cecilia, 1969-
(författare)
-
Changing notions of “good parents” and “the child’s best interest”. : Adoption in Sweden 1918-2018
- 2021
-
Ingår i: Annales de démographie historique. - Paris : Belin. - 0066-2062. ; 142:2, s. 51-80
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines the history of adoption in Sweden through an analysis of the explicit assessment and formation of new families. Against the backdrop of general adoption trends and transitions, from the 1910s through to the 2010s, individual cases are used to explore how adoption has been legitimised with reference to the best interest of the child. The analysis is based on social workers’ written statements concerning non-relative adoptions from four periods: the 1920s, 1950s, 1970s and 2010s. It focuses on the rhetorical means by which adoptive parents were categorised as suitable parents and what this can tell us about changing notions of good parenthood and the child’s best interest. The results are discussed in relation to previous research and the different approaches identified as decisive for the development of adoption, namely, adoption as a child welfare institution to be run and controlled by social work expertise, as a humanitarian act with the main purpose of ‘saving’ children in need, and as a way of helping childless couples waiting to build a family. It is in the intersection of these contesting but overlapping perspectives that adoption, and the meanings ascribed to good parenthood and the child’s best interest, have changed.
|
|
| 10. |
- Lindgren, Cecilia, 1969-
(författare)
-
En riktig familj : Adoption, föräldraskap och barnets bästa 1917-1975
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- When a family comes into existence through adoption, the state has a crucial influence. Adoption therefore gives a unique opportunity to study a societal vision of the good family. That is the point of departure for “A Real Family”. The study spans the period from 1917, when the first Adoption Act was passed, to 1975, when international adoption was established. Three periods – the 1920s, the 1950s, and the 1970s – have been studied in detail. The investigation concerns the policy on adoption matters, handbooks for officials administering adoption cases, and the handling of adoption cases in Stockholm.Adoption has been studied as a historical, societal phenomenon, and the focus has been on the public regulation of family formation. Through the principle of “the child’s best interest”, the control of family formation has been distinct, but simultaneously indistinct, since the meaning of the concept has always been open to interpretation. Through an analysis of the meanings ascribed to “the child’s best interest”, it has been possible to reveal the norms for adoption. The idea has served as the key to adoption’s “rules for realness”, i. e. the often implicit criteria that define what “a real family” is.In the 1920s, what gave the adoptive family legitimacy was the will to assume responsibility for the child. Parents’ involvement and devotion distinguished a family. In the 1950s a real family was a normal family, a “typical” family in a normative sense. The adoptive family had to correspond to an ideal version of the biologically based family. The establishment of normality as a “rule for realness” depended on the reinterpretation of the meaning of adoption, which became clear with the introduction of full adoption in 1958. The adoptive family, which had previously been a supplementary family, became instead a replacement family, and social relations could fully take the place of biology as a basis for family ties. At the start of the 1970s a real family was an open and social family. It was supposed to be a platform for the child who was to acquire a place of its own in society. The “rules for realness” within adoption policy and practice, during the studied period, can thus be defined as devotion normality sociality.
|
|
| 11. |
- Lindgren, Cecilia, 1969-, et al.
(författare)
-
Here and now - there and then : Narrative time and space in intercountry adoptees' stories about background, origin and roots
- 2014
-
Ingår i: Qualitative Social Work. - : Sage Publications. - 1473-3250 .- 1741-3117. ; 13:4, s. 539-554
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Intercountry adoption policy emphasizes openness in relation to adoptees’ background. However, because intercountry adoption is a complex web of relations including individuals, institutions and countries, it is impossible to foresee what background, origin and roots will mean to the adopted individual. The present article examines what meanings adoptees themselves ascribe to background, origin and roots. A total of 22 internationally adopted men and women participated in focus group conversations. The participants were invited to discuss their diverse experiences and opinions on these matters and their stories were analyzed from a narrative perspective. The analysis focuses how time and space were made significant in narratives about background, origin and roots. Two contrasting stories – the here-and-now narrative and the there-and-then narrative – are discerned, but further analysis of the narrative space and time dimensions shows a much more complex pattern beyond these extremes. Adoptee narratives characterized by an open time dimension deal with what could have happened, alternative lives, and the analysis shows how these alternative lives are storied and valued. Furthermore, when adoptees tell their stories about background and roots, ‘there’, i. e. the birth country, is ascribed different meanings. Our analysis shows that the categorization of space as wide or narrow, in the sense of collective or personal, respectively, is useful in understanding the different approaches to background and roots. Based on the present results, we suggest that social workers may wish to organize their counseling along the time and space dimensions of adoptees’ narratives.
|
|
| 12. |
- Lindgren, Cecilia, 1969-
(författare)
-
Ideals of parenting and childhood in the contact zone of intercountry adoption : Assessment of second-time adoption applicants in Sweden
- 2015
-
Ingår i: Childhood. - : Sage Publications. - 0907-5682 .- 1461-7013. ; 22:4, s. 474-489
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Intercountry adoption is a global phenomenon, a contact zone in which notions of ‘good parents’ and ‘the child’s best interest’ are negotiated. This article explores what norms of parenthood and childhood Sweden, as a receiving country, communicates in the global flow of children and ideas. Adoption assessment reports are examined, with a focus on how adoption applicants are portrayed and how ‘good parents’ are thereby construed. The analysis demonstrates how certain qualities, for example, being loving, self-sacrificing and child-centred, are ascribed to applicants, and how the presentation of ‘good parents’ also defines a proper childhood.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Lindgren, Cecilia, 1969-
(författare)
-
Internationell adoption i Sverige : Politik och praktik från sextiotal till nittiotal
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1960-talets slut har närmare 50 000 barn kommit till Sverige genom internationell adoption. Adoption är en avgörande händelse som påverkar resten av livet för dem som berörs, och det är därför en viktig samhällsfråga. Den här boken handlar om hur internationell adoption etablerades och utvecklades i Sverige från 1960-talet till 1990-talet, om hur internationell adoption diskuterats och reglerats i politik och lagstiftning och om hur förmedlingen av adoptioner organiserats. Den handlar också om hur samarbetet mellan Sverige och de många ursprungsländerna fungerat och om hur man resonerat kring ursprungets betydelse för adopterade. Studien bygger på offentligt tryck, arkivmaterial från nämnder och myndigheter som ansvarat för internationella adoptionsfrågor samt intervjuer med personer som var aktiva inom adoptionsfältet under den aktuella perioden.
|
|
| 15. |
- Lindgren, Cecilia, 1969-, et al.
(författare)
-
Progression i en bolognaanpassad lärarutbildning
- 2009
-
Ingår i: Ett år med Bologna - vad har hänt vid LiU?. - Linköping : Centrum för undervisning och lärande, Linköpings universitet. - 9789173935807 ; , s. 15-34
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utbildningen vid svenska universitet och högskolor är mitt uppe i en förändringsprocess, en anpassning till den så kallade Bolognamodellen. Denna innebär tydligare och fastare ramar för utbildningen, både när det gäller organisation och utbildningsideologi. I denna process gäller emellertid särskilda villkor för yrkesutbildningarna. Dessa skall anpassas till de gemensamma ramarna, men ges samtidigt större möjlighet än andra utbildningar att skapa en intern utbildningslogik. Yrkesutbildning skall, av pedagogiska skäl, även fortsättningsvis planeras och organiseras som en sammanhängande helhet, vilket innebär att gränsen mellan grundnivå och avancerad nivå bli mindre tydlig. Detta skapar ett friutrymme, men det ställer också stora krav på planering och genomförande av en tydlig progression. Den här artikeln behandlar en av de största utbildningarna, lärarutbildning, och den tar sin utgångspunkt i just det som yrkesutbildningarna har att hantera – frihet, men inom snävare ramar. I fokus står begreppet progression och frågan om hur progression kan förstås och iscensättas i en bolognaanpassad lärarutbildning.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Lindgren, Cecilia, 1969-, et al.
(författare)
-
Resa tillbaka. Om adoption, identitet och ursprung.
- 2009. - 1
-
Ingår i: Historien, barnen och barndomarna. Vad är problemet?. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789173936286 ; , s. 193-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barndomen som den ter sig i ett bestämt samhälle är aldrig socialt och kulturellt neutral. Den är alltid en konsekvens av kulturella, politiska och sociala krafters samverkan. Barndomen skapas – en del skulle säga konstrueras – av politiska, sociala och kulturella förhållanden, av bestämda historiska förhållanden. Vid sekelskiftet 1900 stod barn och ungdomar i centrum för en livlig offentlig debatt. De sågs som ett påtagligt orosmoment på gator och torg och man klagade över föräldrarnas försummelser. Debatten reser en rad frågor rörande barnens roll i samhället. Var barnen verkligen så vanartade som ofta hävdades, och vad var det för brottslighet man var så räddför? Vilka sociala krafter låg bakom skräckvisionerna av ett samhälle inför sitt sammanbrott? Det är viktigt att de historiska förutsättningarna för engagemanget i barnens villkor klargöres. Sådana studier är viktiga eftersom debatter om barn och ungdomars villkor aktualiseras också i våra dagar. Ofta sker detta med jämförbara termer, begrepp och problemställningar. Vid sekelskiftet fördes diskussionen i termer vi känner igen från dagens Sverige; familjens kris och hemmens otillräcklighet, skolans brister, ungdomens agerande i offentliga miljöer och en ökande kriminalitet. Då som idag aktualiseras behovet av fler institutioner för det uppväxande släktet, familjestöd och rådgivning, samt behovet av skolreformer. Det är därför en central uppgift att klargöra under vilka betingelser och förutsättningar barn uppmärksammas sompolitiska och sociala problem.
|
|
| 18. |
- Lindgren, Cecilia, 1969-, et al.
(författare)
-
Sustaining and transgressing borders : The relationship between children and the elderly in Mad Men
- 2018
-
Ingår i: Connecting childhood and old age in popular media. - Jackson, MS : University Press of Mississippi. - 9781496815163 ; , s. 184-206
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Children and the elderly are, in various contexts, portrayed as ideal companions, and positioned as “others” in relation to the more powerful generation in between (Joosen 128, 136-138; Hockey and James 2-5). In children’s literature, for example, the relationship between the two age groups tends to be romanticized, featuring their mutual interests in nature, animals, fantasy and storytelling. In this chapter, we explore how the two categories meet in the award-winning drama TV series Mad Men. The aim is to scrutinize the link between childhood and old age, by analyzing how the relationships between a young girl, Sally Draper, and her elderly relatives are played out. Exploring key scenes, we show how the companionship between children and the elderly is constructed as rewarding for both parties, yet as provocative and challenging rather than romantic and harmless...
|
|
| 19. |
- Lindgren, Cecilia, 1969-
(författare)
-
What is "in the best interest of the child"? Notions of biological and social kinship in Swedish child adoption policy 1917-1970
- 2002
-
Ingår i: Uppväxt, familjeformer och barns bästa.. - Stockholm : Institutet för Framtidsstudier. - 9189655028 ; , s. 43-60
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi ser idag en förändring av familjemönster som visar att familjebegreppet inte är entydigt. Det handlar om styvfamiljer, adoptivfamiljer och homosexuella familjer och man laborerar med begrepp som länkade familjer och postkärnfamiljer. Samtidigt finns en debatt om vad en familj är och bör vara och vilka uppväxtvillkor som tillgodoser barns bästa.Bidragen i rapporten handlar om hur familjer görs. De uppmärksammar både offentliga insatser som berör barns uppväxtvillkor och människors eget sätt att organisera och hantera sin vardag. De ger perspektiv på vår samtida syn på den goda familjen och barnets bästa och möjlighet att fundera över olika framtidsperspektiv på barn, familj och föräldraskap.
|
|
| 20. |
- Namatovu, Fredinah, 1980-, et al.
(författare)
-
Neighborhood conditions and celiac disease risk among children in Sweden
- 2014
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health. - : Sage Publications. - 1403-4948 .- 1651-1905. ; 42:7, s. 572-580
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: To investigate celiac disease (CD) clustering at different geographical levels and to examine the association between neighborhood demographic and socioeconomic conditions and the risk of neighborhood CD.Methods: We included 2080 children diagnosed with CD between 1998 and 2003, identified from 43 of the 47 reporting hospitals in Sweden. A total of 8036 small area market statistics (SAMS) areas were included; these were nested in 253 municipalities that were further nested into eight ‘nomenclature of territorial units for statistics’ (NUTS) 2 regions. We performed multilevel logistic regression analyses.Results: We found the highest geographical variation in CD incidence at the municipality level, compared to the region level. The probability of having CD increased in the statistical areas of (SAMS) areas with higher average annual work income, with an odds ratio (OR) of 2.24 and 95% CI of 1.76–2.85. Reduced CD risk in neighborhoods was associated with higher average age (OR 0.96; 95% CI 0.95–0.97), higher proportion of residents with a university education (OR 0.98; 95% CI 0.97–0.99), and higher level of industrial and commercial activity (OR 0.59; 95% CI 0.44–0.82). We found no significant association between CD risk and population density, proportion of Nordic to non-Nordic inhabitants, nor share of the population with only a compulsory education.Conclusions: Neighborhood composition influences CD risk. This is one of the first attempts to identify factors explaining geographical variation in CD.
|
|
| 21. |
- Wilewska-Bien, Magda, 1977, et al.
(författare)
-
Measures to reduce discharges and emissions
- 2016
-
Ingår i: Shipping and the Environment: Improving Environmental Performance in Marine Transportation. - Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg. - 9783662490457 ; , s. 341-396
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Discharges and émissions from shipping can be reduced through different technical measures, many of which apply similar principies, e.g., filtration or absorption. Ballast water treatment systems can be used to limit the spread of invasive species. Selective catalytic reduction units and exhaust gas recirculation can be used to reduce nitrogen oxide emissions, and scrubbers and diesel particulate filters can be used to reduce sulphur dioxide and particle emissions. The restoration or remediation of natural environments may also be required after large oil spills. Possible remediation methods include booms, mechanical techniques and dispersant chemicals. These and several additional technical measures to reduce discharges and emissions are described in this chapter, including measures to reduce the impact of the infrastructure related to the shipping industry.
|
|
| 22. |
- Wirzén, Madeleine, 1984-
(författare)
-
Granskning och vägledning : Utredningssamtal med presumtiva adoptivföräldrar som institutionell praktik
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen undersöker hur lämplighet för adoptivföräldraskap granskas i och genom samtal. I avhandlingen analyseras utredningssamtalens innehåll och genomförande i relation till institutionella mål. Avhandlingens empiriska underlag bygger på intervjuer med familjerättssekreterare och inspelade utredningssamtal mellan familjerättssekreterare och presumtiva adoptivföräldrar. Materialet har analyserats med tematiska och interaktionsanalytiska metoder. Analyserna visar att familjerättssekreterare har förväntningar på presumtiva adoptivföräldrars deltagande och bidrag i utredningssamtalet. Dessa förväntningar handlar om att adoptionssökande ska prata om vissa ämnen på specifika sätt för att deras lämplighet ska kunna bedömas och för att utredningens trovärdighet ska kunna garanteras. Vidare visar avhandlingens studier hur familjerättssekreterarna med hjälp av olika frågekonstruktioner utvecklar och fördjupar utredningssamtalet så att bedömning av lämplighet och förberedelse för adoption realiseras. Avhandlingens studier visar även att presumtiva adoptivföräldrar presenterar sig som lämpliga för adoptivföräldraskap genom att bekräfta familjerättssekreterarnas perspektiv och därefter demonstrera sin kunskap om adoption. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att utredningssamtal inför medgivande om adoption präglas av både granskning och vägledning, ett kommunikativt arbete som utförs gemensamt av familjerättssekreterare och presumtiva adoptivföräldrar.
|
|
| 23. |
- Wirzén, Madeleine, 1984-, et al.
(författare)
-
‘It shouldn’t just be these kinds of sunshine stories’: social workers’ discussion of ‘past difficulties’ as a key theme in adoption assessment interviews
- 2021
-
Ingår i: European Journal of Social Work. - London : Taylor & Francis Group. - 1369-1457 .- 1468-2664. ; 24:4, s. 578-590
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- According to the Hague Convention on Intercountry Adoption, the receiving state must determine that prospective parents are suited to adopt, and it is up to each State Party to identify the criteria and methods by which suitability is determined. The present study focuses on social workers’ accounts of the assessment practice, and offers insight into the complexity of the assessment task as well as what is expected and required of adoption applicants. More precisely, it explores why talking about past difficulties and crises is considered to be crucial when assessing prospective adoptive parents. The analysis of social workers’ discussions of their work demonstrates how ‘talking about difficulties’ in assessment interviews serves two primary institutional purposes, as it relates to both the examination of suitability for parenthood and the credibility of the assessment per se. Furthermore, the study points to how social workers’ professional discourse on the significance of past experiences holds and reproduces the ideal of a reflective confessing subject, the hallmark of a therapeutic culture.
|
|
