| 1. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Jonsson, Anna-Li, et al.
(författare)
-
Hanöbukten 2015
- 2016
-
Ingår i: Faktablad: resultat från övervakningen av kustfisk.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Olsson, Jens, et al.
(författare)
-
Miljön i Hanöbukten 2015-2017 : finns det ett samband mellan tillståndet för fisken, dess hälsa och belastningen av miljöfarliga ämnen?
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under slutet av 2000-talet inkom flertalet rapporter från allmänheten och fiskare i de västra delarna av Hanöbukten om låga förekomster av fisk, förekomst av sårskadad fisk och illaluktande vatten i området. Den här rapporten sammanfattar resultaten och slutsatserna från undersökningar i Västra Hanöbukten utförda under 2015-2017 med syfte att undersöka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa, samt orsakerna till uppkomsten av sårskadad fisk i området. Därtill presenteras resultaten från provfisken utförda i syfte att kartlägga bestånden av kustfisk i området. Följande fyra frågeställningar besvaras:Vilka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa har framkommit?Vilka orsaker till uppkomst av sårskadad fisk har dokumenterats?Vilka resultat har kartläggningen av kustfiskbestånd, miljöfarliga ämnen respektive fiskhälsa lett till?Vilka slutsatser kan dras gällande vilka arter och storleksklasser som påverkas mest av miljöfarliga ämnen? Resultaten från analyserna av miljöfarliga ämnen i skrubbskädda och torsk visar inte på några generellt förhöjda halter av miljöfarliga ämnen i Västra Hanöbukten under 2015-2016 i jämförelse med referensstationerna Kvädöfjärden och Torhamn (Östra Hanöbukten, skrubbskädda) och sydöstra Gotland (torsk). För några miljögifter såsom DDE och PFOS var halterna hos skrubbskädda något högre i Västra Hanöbukten än i Kvädöfjärden, men halterna ligger under gränsvärden för båda dessa ämnen och inom den naturliga variation som är förväntad med hänsyn till inom- och mellanårsvariation i referensstationer. För torsk visade resultaten att sårskador som antas vara orsakade av nejonöga från Hanöbukten hade högre halter av PCB:er, DDT och dess metaboliter, bromerade flamskyddsmedel och PFAS (poly- och perfluorerade ämnen) jämfört med fiskar utan sårskador i området. Om de högre halterna av miljögifter i sårskadad fisk är ett resultat av lägre kondition och fettvikt hos fisken till följd av sårskadorna eller om gifterna i sig påverkar fisken negativt är idag oklart. För torsk med okända sårskador från Hanöbukten kunde ingen koppling göras mellan uppkomst av sårskador och de analyserade miljögifterna. Undersökningarna av skrubbskäddans hälsa i Västra Hanöbukten visade på tydliga fysiologiska skillnader mellan skrubbskädda som fångats i området jämfört med referenslokalen Kvädöfjärden under 2015. Dessa skillnader kan tyda på påverkan av miljögifter. Men de undersökningar som genomfördes under 2016 och 2017 kunde emellertid inte belägga dessa tydliga skillnader när fisk från Västra Hanöbukten jämfördes med den från referensområdet Torhamn i östra Blekinge. Histopatologiska undersökningar på fisk insamlade 2017 visade även att fiskarna i Västra Hanöbukten är relativt friska. Orsaken till de möjligen episodiskt förekommande förändringarna av fiskens hälsotillstånd i Västra Hanöbukten under 2015 är inte känd, men kan vara ett resultat av variation mellan områden i olika omgivningsfaktorer som födotillgång och/eller vattentemperatur. Det kan dock inte uteslutas att de förändringarna i skrubbskädda som observerats kan vara orsakade av ett eller flera miljöfarliga ämnen som inte ingått i undersökningarna som presenteras i denna rapport. Resultaten från provfiskena visar att fisksamhällets struktur och funktion i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017 inte avviker i jämförelse med tidigare undersökningar i området och andra kustområden i södra Östersjön. Torsk och skrubbskädda är vanliga arter i fisksamhället i Västra Hanöbukten. Även om fångsterna av arterna generellt var låga i provfiskena under 2015-2017, avviker de inte tydligt från tidigare undersökningar i området och i andra kustområden i södra Östersjön utan speglar sannolikt förändringar under senare år i beståndssituationen för arterna i Östersjön. Emellertid var också konditionen hos torsk och skrubbskädda låg i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017, och det finns en antydan till lägre kondition hos båda arterna jämfört med andra kustområden i södra Östersjön som möjligen kan tyda på låg födotillgång i området. Frekvensen av fisk (framförallt torsk och skrubbskädda) med yttre fysiska avvikelser såsom bett, sårskador och deformationer verkar vara något förhöjd i Västra Hanöbukten jämfört med andra områden längs den svenska kusten. De typiska frätskador som allmänheten rapporterat i området kunde inte påvisas i provfiskena, och hudsår delvis sannolikt orsakade av andra djur som säl och nejonöga dominerade de yttre fysiska avvikelserna som noterades. Vad som orsakar övriga avvikelser är idag inte klarlagt, men skulle möjligen kunna kopplas till att fiskens låga kondition gör den mer känslig för yttre påverkan. Med grund i de utförda undersökningar och erhållna resultat under 2015-2017 har inte några tydliga samband mellan miljöfarliga ämnen, fiskens hälsotillstånd och bestånd dokumenterats i Västra Hanöbukten. Det är därför inte heller möjligt att uttala sig om vilka storleksklasser av fisk som är känsligast för miljöfarliga ämnen. Förutom angrepp av andra djur som säl och nejonöga, har inte orsaken till de okända skador som observerats på fisken kunnat fastställas. Med utgångspunkt i de resultat som idag finns tillgängliga, kan det dock inte uteslutas att den avvikande hälsan hos skrubbskäddan i Västra Hanöbukten under 2015 och vissa av de yttre fysiska avvikelserna som noterades hos fisken under provfiskena kan ha orsakats av miljöfarliga ämnen. Undersökningarna i Västra Hanöbukten under 2015-2017 har bidragit till en ökad kunskap om tillståndet för fisken i området gällande miljögiftsbelastning, hälsa, samhälle och bestånd, och huruvida det nuvarande tillståndet avviker från andra delar av Östersjön. Systemet i de västra delarna av Hanöbukten är relativt unikt i Sverige, med en öppen kust mot södra Östersjön, och informationen som presenteras i denna rapport bör utgöra en grund för en långsiktig miljöövervakning av fisken i området. En långsiktig miljöövervakning i Västra Hanöbukten medger även en framtida bedömning av miljötillståndet i området, och möjliggör samtidigt upptäckt och dokumentation av episodiska fenomen som påverkar fisksamhällets struktur och funktion, samt fiskens individuella hälsa och belastning av miljöfarliga ämnen.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Olsson, Jens, et al.
(författare)
-
Miljöövervakning i Hanöbukten – finns det ett samband mellan tillståndet för fisken, dess hälsa och belastningen av miljöfarliga ämnen? : Delrapport 2016
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Överlag fanns det inte några övergripande skillnader i de beståndsparametrar som undersökts jämfört med tidigare undersökningar i området. Det fanns heller inga tecken på avvikande fångster utanför Helgeås mynning och endast tecken på syrebrist vid en lokal under den undersökta perioden. Det observerades en något förhöjd sjukdomsfrekvens hos fiskar i Hanöbukten. De bakomliggande orsakerna till den förhöjda sjukdomsfrekvensen i området är inte klarlagd, men pekar på en yttre påverkan på individ-, men inte på bestånds- eller samhällsnivå hos fisken.Resultaten från undersökningarna av fiskars hälsotillstånd visar på flera mycket tydliga fysiologiska skillnader hos fiskarna mellan Hanöbukten och referensområdet Kvädöfjärden. Tolkningen kompliceras av det faktum att de två jämförda populationerna av skrubbskädda anses ha olika lekstrategier vilket kan ha påverkat främst fysiologiska mätvariabler som ska spegla fortplantningfunktionen. Det är dock viktigt att betona att det är mycket unikt att två populationer av samma fiskart som fångats vid samma tidpunkt på året uppvisar så stora skillnader i fysiologiska hälsovariabler mellan två områden. Det kan därför inte uteslutas att de observerade skillnaderna för flera hälsovariabler är en indikation på att fiskarna i Hanöbukten är exponerade för något eller några toxiska ämnen. Resultaten från miljögiftsundersökningen visar att det inte är några förhöjda halter av metaller, PCB:er, bromerade flamskyddsmedel och dioxiner i skrubbskäddor från Hanöbukten jämfört med Kvädöfjärden. DDT, kvoten DDT/DDE och PFOS var däremot något högre i Hanöbukten. Resultat från övervakning av sill i Hanöbukten visar också att PFOS och några andra perfluorerade ämnen är förhöjda jämfört med de flesta andra övervakningslokaler i Östersjön. Sammantaget ger inte fiskundersökningarna under 2015 några belägg för effekter på beståndsnivå. Däremot observerades effekter på fisk i Hanöbukten på individnivå, såsom svagt förhöjd sjukdomsfrekvens hos torsk och skrubbskädda samt tecken på hälsoeffekter hos skrubbskädda. Överlag fanns inga förhöjda halter av miljögifter, men det observerades en förhöjd halt av DDT och PFOS och en högre DDT/DDE kvot hos skrubbskädda i området. Fortsatta fiskundersökningar under hösten 2016 syftar till att säkerställa att observerade skillnader/effekter är bestående, samt att försöka belysa vilken betydelse de olika populationernas fortplantningsstrategi respektive rådande miljögiftsbelastning i området har för de observerade hälsoeffekterna hos skrubbskädda i Hanöbukten.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 : Resursöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och sju skaldjursarter.Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummerÖversikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 11. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : Sammanställning av undersökningar till och med 2008
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Påverkan på fisk och bottenfauna av kylvattenutsläpp från ett kärnkraftverk vid svenska östersjökusten har övervakats under mer än 40 år. Positiva effekter på beståndsstorlek och tillväxt hos abborre har observerats och få fiskarter har påverkats i negativ riktning av kraftverkets drift. Stora och långsiktiga förändringar hos marina fiskarter som torsk, strömming och bottenlevande evertebrater har inte kunnat kopplas till kraftverkets drift utan antas spegla storskaliga förändringar hos Östersjöns ekosystem
|
|
| 12. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2011
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Effekter på det akvatiska ekosystemet av kylvattenanvändning vid kärnkraftverket vid Simpevarp utanför Oskarshamn vid östersjökusten övervakas inom ramen av ett långsiktigt kontrollprogram. Programmet omfattar provfisken med nät och ryssjor inom en påverkansgradient och i ett opåverkat referensområde. Vidare övervakas långsiktig utveckling av bottenfauna och makrovegetation i områden med olika kylvattenpåverkan samt hur mycket fisk som förloras vid kraftverkets rening av inkommande kylvatten och insamling av fångstdata för att bedöma effekter på det lokala yrkesfisket. Det utgående kylvattnet är normalt 10–12 ?C varmare än det inkommande. I de inre delarna av recipienten Hamnefjärden uppmättes en övertemperatur av 4–6 ?C under april–november 2011 i förhållande till referensområden av liknade karaktär och det utgående vattnet översteg tidvis 30 ?C under högsommaren. Fiskförlusterna i kraftverkets silstationer dominerades av strömming och effekterna på berörda bestånd bedöms vara små. Lokala effekter kan dock inte uteslutas. Abborre, mört och björkna dominerade provfiskefångsterna i Hamnefjärden och omgivande skärgård. Fångsterna av abborre uppvisar en på lång sikt positiv utveckling både i det mest kylvattenpåverkade området och i omgivande skärgård, samtidigt som fångsterna av mört har minskat både i Simpevarp och i referensområdet. Abborrarna i simpevarpsområdet var dock betydligt yngre än de i referensområdet, vilket möjligen kan förklaras av en snabbare tillväxt. Störningar på fiskars könsorgan har tidigare observerats i relativt stor omfattning i Hamnefjärden, men var ovanliga hos de abborrar och mörtar som analyserades under 2011. Förekomsten av årsyngel av abborre i Hamnefjärden har inte förändrats över tid. Ynglenas storlek uppvisar dock en positiv utveckling, såväl i Hamnefjärden som i ett närliggande referensområde. Vare sig fångsten av gulål vid provfiske med ryssjor i Hamnefjärden eller ålfångstens storlekssammansättning har förändrats sedan fiskena inleddes under 1980-talet. Förekomsten av simblåseparasiter hos gulål har legat på en stabil nivå av 50–60% sedan parasiten etablerades i Hamnefjärden i slutet av 1980-talet. Fiske med kustöversiktsnät under våren i havsbandet utanför kraftverket syftar till att studera effekter på strömming och andra marina arter som oftast förekommer rikligast vid låga vattentemperaturer. Efter fler års betydande störningar från sälar förändrades metodiken inför 2011. De ytsatta näten ersattes av bottensatta och antalet stationer utökades. Fångsten av dominanterna strömming, rötsimpa och torsk uppvisar stora svängningar sedan detta provfiske inleddes i början av 1970-talet. Endast torsken uppvisar dock en på lång sikt negativ utveckling, som sannolikt kan kopplas till den storskaliga utvecklingen för torsken i östersjön. Yrkesfisket efter blankål med ålflytgarn begränsades från och med 2009 till 90 dagar genom nationella regleringar. Från och med 2009 insamlas endast data från Marsö. Utvecklingen över en längre tidsperiod är negativ, samtidigt som fångsterna i referensområdet uppvisade en positiv trend fram till att det upphörde i sin dåvarande utformning efter 2001. Den observerade nedgången för fångsten per fiskeansträngning överensstämmer dock i stort med den generella utvecklingen på ostkusten. En starkt positiv utveckling av både art- och individantal hos bottenfaunan på grundare lokaler finns i både Simpevarp och referensområdet under perioden 1962–2011. Artrikedomen har utvecklats positivt även på de djupare lokalerna, men trender saknas där hos abundansen. Den till östersjön introducerade havsborstmasken Marenzelleria sp. har haft en stark populationsutveckling i båda områdena under senare år och var en av de dominerande arterna även under 2011. Utvecklingen bedöms till största delen spegla storskaliga förändringar av östersjöns ekosystem. De hårda bottnarnas algsamhällen övervakas på tre lokaler i kraftverkets närhet. Växtsamhällena bedöms ha en god ekologisk status och studerade lokaler tillhör de rikaste i regionen. Den ytnära blåstångens täckningsgrad hade dock minskat på alla tre lokalerna, sannolikt beroende på nötning från is. På de två stationerna söder om utsläppet hade tången ökat sin djuputbredning. Täckningsgraden av fintrådiga grönalger ökade ytnära under det senaste decenniet, medan täckningen av rödalger på 5–6 m djup minskade under senare år.; -- Potential ecosystem effects caused by the effluent cooling water from the Simpevarp nuclear power plant, close to Oskarshamn on the Swedish coast of the Baltic Proper, are monitored in yearly surveys using gillnets and fyke nets. Fishing is undertaken at several sites in a coastal gradient starting at the location of the emitted cooling water, and in a reference area 100 km north of the recipient. Soft bottom macro fauna and macro vegetation are monitored both in the gradient and in the reference area. Fish mortality due to entrapment in the cooling water system and commercial landings are monitored to assess the effects on the local fishery. The water used for cooling is normally heated by 10–12 ?C when passing through the power plant. In sheltered parts of the recipient bay of Hamnefjärden, the surface water was 4–6 ?C warmer in April–November 2011 than in the reference area comparable reference areas and the emitted water occasionally exceeded 30 ?C in the summer. Fish losses in the cooling water rinsing system were dominated by Baltic herring. Effects on abundances at the population level are estimated to be small, but local effects cannot be ruled out. Perch (Perca fluviatilis), roach (Rutilus rutilus) and silver bream (Blicca bjoerkna) dominated the catches in the surveys with gillnets in Hamnefjärden, as well as in the archipelago surrounding the power plant. Perch abundances increased in these areas. Catches of roach decreased close to the power plant, but also in the reference area. Perch in the gillnet catches were younger and grew faster close to the power plant than in the reference area. Abnormal gonads, previously observed at high frequencies in perch and roach in Hamnefjärden, were rare in the 2011 sampling. The abundance of young of the year perch in the recipient did not change over time. The size of the perch fry however, increased in Hamnefjärden, as well as in the local reference area. The catch and size structure of yellow eel (Anguilla anguilla) did not change over time in the recipient since the 1980s. The prevalence of swim bladder parasites (Anguillicoloides sp.) has been 50–60% since the parasite was established in Hamnefjärden in the late 1980's. Gillnet surveys are performed in the spring on the open coast at the power plant to study effects on Baltic herring and other marine species, normally appearing at low water temperatures. Problems due to an increasing population of grey seals forced a change in fishing methodology in 2011, and the pelagic nets were replaced with a series of demersal nets. The abundances of the long term dominants Baltic herring (Clupea harengus), sea scorpions (Myoxocephalus scorpius) and cod (Gadus morhua) have shown large periodic variations since the survey was established in the early 1970's. Cod alone has shown a long term decrease, probably reflecting the general situation in the Baltic Sea. Silver eel (Anguilla anguilla) catches decreased in the local fishery, but increased in the reference area until silver eel fishing stopped in this area in 2001. The long term development is however believed to reflect the general trends of eel in the Baltic region. Abundance and species richness in soft bottom macro fauna increased strongly in shallow sites between 1962–2011, in Simpevarp as well as in the reference area. The number of species increased also on deeper sites, but the total abundance did not change significantly. The abundance of the introduced polychaete Marenzelleria sp. increased rapidly in recent years and is now among the dominants in both areas. The trend is reflective of the general changes in the Baltic Sea. Vegetation on hard bottoms is monitored on three sites in the coastal gradient of cooling water. The algal communities are considered to have good ecological status and the studied sites are among the richest in the region. The Fucus vesiculosus cover decreased however, in recent years due to the wearing of ice. Fucus increased its distribution in deeper parts in two sites south of the power plant. The cover of filamentous green algae increased over the last decade and the cover of red algae in 5–6 m depth decreased in recent years
|
|
| 13. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2012
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Effekter på det akvatiska ekosystemet av kylvattenanvändning vid Oskarshamnsverket vid östersjökusten övervakas inom ramen av ett långsiktigt kontrollprogram. Programmet omfattar provfisken med nät och ryssjor inom en påverkansgradient och i ett av kylvatten opåverkat referensområde. Vidare övervakas långsiktig utveckling av bottenfauna och makrovegetation i områden med olika kylvattenpåverkan samt hur mycket fisk som förloras vid kraftverkets rening av inkommande kylvatten. Fångstdata samlas dessutom in för bedömning av de eventuella effekter kylvattenutsläppet har på det lokala yrkesfisket. Det utgående kylvattnet är normalt 10-12 °C varmare än det inkommande. Reaktor O2 hade dock en genomsnittlig temperaturhöjning på drygt 13 °C under 2012. Utebliven drift på reaktor O1 i kombination med ett kallare intagsvatten till O2 gav dock totalt sett ett kallare utgående vatten än tidigare. I de inre delarna av recipienten Hamnefjärden uppmättes en övertemperatur av 3-5 °C under april-november 2012 i förhållande till referensområden av liknade karaktär, vilket var något lägre än tidigare år. Det utgående vattnet från O2 översteg 30 °C under en knapp vecka i augusti. En övergång till kylning med djupvatten påbörjades under hösten 2011 inför den effekthöjning av reaktorerna O1 och O2 som är planerad till 2015. Syftet är att få ett kallare kylvatten samt att motverka höga utsläppstemperaturer. Skiftet till djupvattenkylning sammanföll med minskad utslagning av strömming och småfisk i kylvattenintagen. Abborre och ål förekom dock som tidigare år. Effekterna på berörda bestånd bedöms vara små, men en negativ påverkan på fisket i närområdet kan inte uteslutas. Abborre, björkna och mört dominerade provfiskefångsterna i Hamnefjärden och omgivande skärgård. Fångsterna av abborre uppvisar en på lång sikt positiv utveckling, både i det mest kylvattenpåverkade området och i omgivande skärgård, samtidigt som fångsterna av mört har minskat både i Simpevarp och på den inre lokalen i referensområdet. Abborrarna vid Simpevarp tenderar att vara yngre än i referensområdet. Störningar på fiskars könsorgan har tidigare observerats i relativt stor omfattning i Hamnefjärden, men var i princip obefintliga hos de abborrar och mörtar som Aqua reports 2013:4 analyserades under 2011-2012. Mycket små fångster av årsyngel av abborre i Hamnefjärden under 2012 bidrog till en långsiktigt negativ trend. Ynglen har dock blivit större i båda Hamnefjärden och referensområdet Getbergsfjärden. Fångsten av gulål vid provfiske med ryssjor i Hamnefjärden var förhållandevis låg 2012, men fångstens storlek och sammansättning har inte förändrats signifikant sedan 1980-talet. Förekomsten av simblåseparasiter hos gulål har legat på en stabil nivå av 50-60% sedan parasiten etablerades i Hamnefjärden i slutet av 1980-talet. Fiske med kustöversiktsnät under våren i havsbandet utanför kraftverket syftar till att studera effekter på strömming och andra marina arter som oftast förekommer rikligast vid låga vattentemperaturer. Trots störningar av säl ses en positiv utveckling för strömming. Torsk har förekommit mycket sparsamt sedan slutet av 1980-talet och stora långsiktiga variationer har observerats hos andra arter. Yrkesfiskets fångster av blankål i referensområdet uppvisade en positiv trend fram till att det 2001 upphörde i sin dåvarande utformning. Samtidigt finns en negativ utveckling i fisket efter blankål i Simpevarps närområde. Den observerade nedgången för fångsten per fiskeansträngning överensstämmer dock i stort med den generella utvecklingen på ostkusten. En starkt positiv utveckling av både art- och individantal hos bottenfaunan på grundare lokaler finns i både Simpevarp och referensområdet under perioden 1962-2012. På de grunda lokalerna dominerade blåmussla och Östersjömussla under 2012, följda av den till Östersjön introducerade havsborstmasken Marenzelleria sp. Artrikedomen har utvecklats positivt även på de djupare lokalerna. För dessa lokaler finns dock inga trender med avseende på individtäthet. De hårda bottnarnas algsamhällen övervakas på tre lokaler i kraftverkets närhet. Växtsamhällena bedöms ha en god ekologisk status och studerade lokaler tillhör de rikaste i regionen. Förekomsten av fintrådiga alger har dock ökat under 2000-talet, både i Simpevarp och i regionen som helhet.
|
|
| 14. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Effekter på det akvatiska ekosystemet av kylvattenanvändning vid Oskarshamnsverket på östersjökusten övervakas inom ramen av ett långsiktigt kontrollprogram. Programmet omfattar provfisken med nät och ryssjor inom en påverkansgradient och i ett av kylvatten opåverkat referensområde. Vidare övervakas långsiktig utveckling av bottenfauna och makrovegetation i områden med olika kylvattenpåverkan samt omfattningen av fiskförluster vid kraftverkets rening av inkommande kylvatten. Fångstdata samlas dessutom in för bedömning av de eventuella effekter kylvattenutsläppet har på det lokala yrkesfisket. Det utgående kylvattnet är normalt 10–12 °C varmare än det inkommande. Det utgående vattnet från O3 översteg 25 °C under sammanlagt 28 dagar 2013, vilket var ovanligt mycket. Utebliven drift större delen av året vid reaktor O2 i kombination med ett kallare vatten från djupintag till O1 gav dock totalt sett ett kallare utgående vatten än tidigare. I de inre delarna av recipienten Hamnefjärden uppmättes förhöjda temperaturer mellan 0,6 och 3 °C under april–november i förhållande till referensområden av liknade karaktär, vilket var lägre än tidigare år. En övergång till kylning med djupvatten påbörjades under hösten 2011, inför den effekthöjning av O2 som är planerad till 2015. Syftet är att få ett kallare kylvatten samt att motverka höga utsläppstemperaturer. Efter skiftet till djupvattenkylning på O2 minskade utslagningen av strömming och småfisk i kylvattenintagets silstation. O1 gick över till djupvatten först i slutet av juni 2013 och innan denna omläggning noterades en riklig förekomst av främst storspigg. Efter övergången var förlusterna av både spigg och större fiskar små. Förlusterna av större fiskar vid O2 var i paritet med tidigare år. Effekterna av fiskförluster i silstationerna bedöms vara små, men en negativ påverkan på fisket i närområdet kan inte uteslutas. Aqua reports 2014:4 I nätprovfisket i Hamnefjärden ökade den totala fiskfångsten jämfört med tidigare år, med en dominans av abborre, björkna, mört och sarv. Fångsterna av abborre och sarv uppvisade en på lång sikt positiv utveckling, både i det mest kylvattenpåverkade området, men även i provfisket i den omgivande skärgården. Fångsten av mört och sarv uppvisade en negativ utveckling på en lokal i referensområdet. På den yttre lokalen i referensen gjordes fortsatt goda fångster av abborre, men ingen trend kunde ses. Abborrarna i Simpevarp tenderade att vara yngre än i referensområdet. Störningar på fiskars könsorgan har tidigare observerats i relativt stor omfattning i Hamnefjärden, men har varit ovanliga eller obefintliga under senare år. Störningsfrekvensen var 2,5 procent i Hamnefjärden 2013 och störningar saknades i referensområdet. Hos mört noterades inga missbildningar i något av områdena. Små fångster av årsyngel av abborre i Hamnefjärden under både 2012 och 2013 bidrog till en långsiktigt negativ trend. Ynglens medellängd i Hamnefjärden och referensområdet Getbergsfjärden skilde sig inte från varandra 2013 och har ökat över tiden i båda områdena. Fångsten av gulål vid provfiske med ryssjor i Hamnefjärden var förhållandevis låg även 2013, men en signifikant ökning av andelen mindre ålar kan ses sedan år 2000. Förekomsten av simblåseparasiter hos gulål har legat på en stabil nivå av 50–60 procent sedan parasiten etablerades i Hamnefjärden i slutet av 1980-talet. Fiske med kustöversiktsnät under våren i havsbandet utanför kraftverket syftar till att studera effekter på strömming och andra marina arter som oftast förekommer rikligast vid relativt låga vattentemperaturer. Störningar av gråsäl förekom i 25 procent av fiskeansträngningarna. De senare årens observerade positiva utveckling för strömming fortsatte inte 2013, troligtvis beroende på alltför låga vattentemperaturer. Förändringar i fångsterna av de övriga vanliga arterna torsk, rötsimpa, skrubbskädda och tånglake var måttliga. Aqua reports 2014:4 Yrkesfiskets fångster av blankål i referensområdet uppvisade en positiv trend från 1972 fram till att det 2001 upphörde i sin dåvarande utformning. Under samma period skedde en negativ utveckling i fisket efter blankål i Simpevarps närområde. Sedan bottenåret 1996 har dock en positiv utveckling observerats i Simpevarp, vilken kvarstår efter de relativt goda fångsterna 2013. En positiv utveckling av artantalet hos bottenfaunan finns i både Simpevarp och referensområdet under perioden 1962–2013. I synnerhet gäller detta de grunda lokalerna, där även individtätheten visar en stigande trend. På den grunda lokalen i Simpevarp och den djupa i referensområdet var den till Östersjön introducerade havsborstmasken Marenzelleria sp. den art som förekom i störst antal. På de övriga var östersjömussla (Macoma balthica) dominerande. De hårda bottnarnas algsamhällen övervakas på tre lokaler i kraftverkets närhet. Sammanvägt för de tre stationerna ökade täckningen av fintrådiga alger 2013, medan både täckning och utbredning av tång minskade något jämfört med 2012. Algsamhällena bedöms ha en god ekologisk status och studerade lokaler tillhör de rikaste i regionen.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2015 : Resursöversikt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 40 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sex skal-och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är en beskrivning av hur de provfisken som ligger till grund för analys och rådgivning utförs.Översikten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Bryhn, Andreas, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2019 : Resursöversikt
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisken i havet är en resurs som rör sig fritt över nationella gränser. EU har därför en gemensam fiskeripolitik (GFP). Många arter som är viktiga för Sverige regleras inte i GFP och förvaltas därför nationellt.Denna rapport syftar till att:beskriva utvecklingen av fiskeripolitikenförklara den nuvarande politikens mål och regelverk och dess relation till mål och regler på miljöområdetförklara politikens nationella genomförande och det nationella handlingsutrymmetexemplifiera hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket.
|
|
| 20. |
- Danerek, Margaretha, et al.
(författare)
-
Attitudes of Midwives in Sweden Toward a Woman's Refusal of an Emergency Cesarean Section or a Cesarean Section on Request.
- 2011
-
Ingår i: Birth. - 0730-7659. ; 38:1, s. 71-79
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: A woman's refusal or request for a cesarean section can be a problem for midwives and obstetricians working in maternity units. The objective of this study was to describe the attitudes of midwives in Sweden toward the obstetrician's decision making in relation to a woman's refusal of an emergency cesarean section and to a woman's request for a cesarean section without a medical indication. Methods: The study has a cross-sectional multicenter design and used an anonymous, structured, and standardized questionnaire for data collection. The study group comprised midwives who had experience working at a delivery ward at 13 maternity units with neonatal intensive care units in Sweden (n = 259). Results: In the case of a woman's refusal to undergo an emergency cesarean section for fetal reasons, most midwives (89%) thought that the obstetrician should try to persuade the woman to agree. Concerning a woman's request for a cesarean section without any medical indications, most midwives thought that the obstetrician should agree if the woman had previous maternal or fetal complications. The reason was to support the woman's decision out of respect for her autonomy; the midwives at six university hospitals were less willing to accept the woman's autonomy in this situation. If the only reason was "her own choice," 77 percent of the midwives responded that the obstetrician should not comply. Conclusions: The main focus of midwives seems to be the baby's health, and therefore they do not always agree with respect to a woman's refusal or request for a cesarean section. The midwives prefer to continue to explain the situation and persuade the woman to agree with the recommendation of the obstetrician. (BIRTH 38:1 March 2011).
|
|
| 21. |
- Danerek, Margaretha, et al.
(författare)
-
Attitudes of Swedish midwives towards management of extremely preterm labour and birth
- 2012
-
Ingår i: Midwifery. - : Elsevier. - 0266-6138 .- 1532-3099. ; 28:6, s. e857-e864
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective the aim of the study was to ascertain the attitudes of Swedish midwives towards management of very preterm labour and birth and to compare the attitudes of midwives at university hospitals with those at general hospitals. Design this cross-sectional descriptive and comparative study used an anonymous self-administrated questionnaire for data collection. Descriptive and analytic statistics were carried out for analysis. Participants the answers from midwives (n=259) were collected in a prospective SWEMID study. Setting the midwives had experience of working on delivery wards in maternity units with neonatal intensive care units (NICU) in Sweden. Findings in the management of very preterm labour and birth, midwives agreed to initiate interventions concerning steroid prophylaxis at 23 gestational weeks (GW), caesarean section for preterm labour only at 25 GW, when to give information to the neonatologist before birth at 23 GW, and when to suggest transfer to NICU at 23 GW. Midwives at university hospitals were prone to start interventions at an earlier gestational age than the midwives at general hospitals. Midwives at university hospitals seemed to be more willing to disclose information to the parents. Key conclusions midwives with experience of handling very preterm births at 21–28 GW develop a positive attitude to interventions at an earlier gestational age as compared to midwives without such experience. Implications for practice based on these results we suggest more communication and transfer of information about the advances in perinatal care and exchange of knowledge between the staff at general and university hospitals. Establishment of platforms for inter-professional discussions about ethically difficult situations in perinatal care, might benefit the management of very preterm labour and birth.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Franzén, Fredrik, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Oskarshamns kärnkraftsverks kylvattenpåverkan på recipientens vattentemperatur var under 2019 större igen jämfört med hur situationen varit sedan omläggningen till djupvattenkylning, och senare även nedläggning av reaktor 1 och 2. Orsaken till detta var att den återstående reaktorn, O3, med undantag för revisionen i september, gick med full effekt hela året. Under vårens, sommarens och höstens nätprovfisken med biologiska länkar i kraftverkets recipient Hamnefjärden var abborre den vanligaste arten i fångsten, med sarv som den näst mest förekommande. I augustifisket med nätlänkar i skärgården söder om Simpevarp var abborre vanligast, medan motsvarande fiske i två områden i Kvädöfjärden hade mört som den mest fångade arten. Abborre, björkna och mört var de tre vanligaste arterna i fisket med nätlänkar på samtliga tre lokaler. Den överlägset största andelen av de fångade abborrarna i samtliga nätprovfisken både i Simpevarp och Kvädöfjärden var ett år gamla. Fisket med kustöversiktsnät utanför Hamnefjärdens mynning under april och maj hade, likt tidigare år, strömming som den absolut vanligaste arten. Fångsterna av den invasiva arten svartmunnad smörbult minskade 2019 och var nu nere i nivå med när den först började observeras 2016. I vårens ryssjeprovfisken i Hamnefjärden var fångsten av ål något större igen 2019 efter historiskt låga fångster de fem föregående åren. Abborre var även i år den vanligaste fångsten med nästan en abborre per ryssja och dygn, vilket är det högsta värdet i tidsserien. Även i detta fiske var fångsterna av den invasiva arten svartmunnad smörbult betydligt lägre än året innan. Förekomsten av årsyngel av abborre var rekordlåg i Hamnefjärden. Längdtillväxt hos dessa konstaterades ha varit god. Mörtyngel fångades varken i Hamnefjärden eller i referensområdet Getbergsfjärden. Journalföringen av yrkesfisket norr om Simpevarp noterade de lägsta fångsterna av blankål sedan undersökningarnas start 1972. Dykinventeringar av algsamhällena på hårda bottnar uppvisade att tångens utbredning på de tre lokalerna i Simpevarp är fortsatt stor för området. Under 2019 års undersökningar av faunan på mjuka bottnar registrerades totalt 20 arter i Simpevarp och 17 arter i referensområdet Kvädöfjärden. Antalet arter på samtliga lokaler i de två aktuella undersökningsområden var högre 2019 än medelvärdet för hela tidsperioden 1962–2019. Blåmussla var den dominerande arten på grunda bottnar i de båda undersökta områdena. På de djupare bottnarna i Simpevarp var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den vanligaste arten, och på samma djup i Kvädöfjärden förekom östersjömusslan i högst tätheter. Vitmärla påträffades återigen på grunda bottnar i Simpevarp efter att den inte registrerats vid 2018 års undersökningar. En ny art, större dammsnäcka, anträffades för första gången i Simpevarp sedan provtagningarnas början.
|
|
| 24. |
- Franzén, Fredrik, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Oskarshamns kärnkraftverks kylvattenpåverkan på recipientens vattentemperatur var under 2020 något mindre igen beroende på en förhållandevis lång revisionsavställning. Under vårens, sommarens och höstens nätprovfisken med biologiska länkar i kraftverkets recipient Hamnefjärden var abborre den vanligaste arten i fångsten, följd av sarv och mört. I augustifisket med nätlänkar i skärgården söder om Simpevarp och i motsvarande fiske i två områden i Kvädöfjärden var mört den mest fångade arten, tätt följd av abborre. Den överlägset största andelen av de fångade abborrarna i samtliga nätprovfisken både i Simpevarp och i Kvädöfjärden var två år gamla. Fisket med kustöversiktsnät utanför Hamnefjärdens mynning under april och maj hade, likt tidigare år, strömming som den absolut vanligaste arten. I vårens ryssjeprovfisken i Hamnefjärden var fångsten av ål mindre igen 2020 efter att ha ökat något 2019. Abborre var även i år den vanligaste fångsten följd av den invasiva arten svartmunnad smörbult. Förekomsten av årsyngel av både mört och abborre uteblev helt i yngelundersökningar i Hamnefjärden. Journalföringen av yrkesfisket norr om Simpevarp noterade den näst lägsta fångsten av blankål sedan undersökningarnas start 1972. Fångsterna har endast varit lägre 2019. Vid 2020 års undersökningar av faunan på mjuka bottnar registrerades totalt 22 arter i Simpevarp och 17 arter i referensområdet Kvädöfjärden. Blåmussla var den dominerande arten på grunda bottnar i de två undersökta områdena. Antalet registrerade arter på samtliga lokaler i de två aktuella undersökningsområden var högre år 2020 än medelvärdet för hela tidsperioden 1962-2020. På djupare bottnar i Simpevarp var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den vanligast förekommande arten. På samma djup i Kvädöfjärden var förekomsten av östersjömussla störst. Sedan år 2018 har förekomsten av vitmärla på grundbottnar i Kvädöfjärden ökat från en registrerad individ till 228 individer och vitmärla var den näst mest förekommande arten i området.
|
|
| 25. |
- Franzén, Fredrik, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2021
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Oskarshamns kärnkraftverk påverkar den omgivande havsmiljön, främst genom användning av kylvatten. Dess kylvattenpåverkan på recipientens vattentemperatur var under 2021 förhållandevis hög beroende på stabila driftförhållanden. Reaktor O3 slog produktionsrekord.Från april 2020 till och med mars 2021 utfördes en pilotstudie vid kylvattenintaget till O3 för att undersökafiskdödligheten i silstationen. Fiskar delades in i två storleksklasser, stora och små. Resultatet visar att det igenomsnitt dör cirka 1 500 fiskar och räkor per dygn vid drift, där små individer är mer än 15 gånger vanligareförekommande än större.I fisket med biologiska länkar noterades under sommaren stor fångst i Hamnefjärden. Endast två gångertidigare har fångsten varit större. Till skillnad från föregående år var det större fångst i referensområdet jämfört med närreferensen söder om Simpevarp. Under hösten fångades mer fisk i referensområdet jämfört med i Hamnefjärden. Under samtliga fisken med biologiska länkar har abborre dominerat fångsten förutom under hösten i referensområdets ena lokal där mört var vanligast.I augustifisket med nätlänkar i skärgården söder om Simpevarp och i motsvarande fiske i två områden iKvädöfjärden var mört och abborre de mest fångade arterna. Den överlägset största andelen av de fångade abborrarna i samtliga nätprovfisken både i Simpevarp och i Kvädöfjärden var tre år gamla.I fisket med kustöversiktsnät registrerades relativt låga fångster av strömming. Störning från säl noterades inära hälften av fiskeansträngningarna. I vårens ryssjeprovfiske i Hamnefjärden var totalfångsten fortsatt relativt stor. Rekordstor fångst noterades av den invasiva arten svartmunnad smörbult samtidigt som den minsta fångsten sedan provfiskets början 1982 registrerades av gulål.Konditionsvärdet för abborr- och mörthonor i samtliga områden omkring Simpevarp och Kvädöfjärden lågöver gränsvärdet för god kondition (1,0). Vid 2021 års provtagningar påträffades inga abborrhonor medmissbildade gonader i något av ovan nämnda områden. Under samma period var siffran för mört i Kvädöfjärden 1,1 procent. Majoriteten av fiskar med sjukdomssymptom fångades i Simpevarp. Vissa arter såsom tånglake, gädda och rötsimpa uppvisade oftare symptom än andra fångade fiskar. Endast en sjuk fisk noterades i referensområdet Kvädöfjärden.För första gången sedan 2018 var antalet årsyngel av abborre i Hamnefjärden uppe i nivåer näramedelvärdet sedan undersökningarna inleddes 1983. De låga nivåerna av motsvarande för mört kvarstod.Fångsterna i yrkesfisket efter vandrande ål, så kallad blankål, var de lägsta sedan journalföringen av detta fiske startades 1972.Vid 2021 års undersökningar av faunan på mjuka bottnar registrerades totalt 19 arter i Simpevarp och 15arter i referensområdet Kvädöfjärden. Slammärla var den dominerande arten på grunda bottnar Simpevarp.På motsvarande djup i Kvädöfjärden var blåmussla den vanligast förekommande arten. Den rörbyggandehavsborstmasken Pygospio elegans dominerade på djupare bottnar i Simpevarpsområdet. På Kvädöfjärdens djupare bottnar var förekomsten av östersjömussla störst. Nyckelarten vitmärla minskade i antal på samtliga stationer där den påträffas år 2021. På djupa bottnar i Simpevarp har arten inte registrerats sedan 2013.
|
|
| 26. |
- Franzén, Fredrik, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Oskarshamns kärnkraftverk (OKG AB) påverkar den omgivande havsmiljön, främst genom användning av kylvatten. Den kylvattenpåverkade recipientens vattentemperatur var i medeltal 3,4 °C varmare än referensområdet Borholmsfjärden under 2022. Under 2022 pågick inga särskilda studier av fiskförluster i kylvattenhanteringen och det rapporterades inga avvikande händelser från kraftverkets silstation. Revisionsavställningen under våren, innebar en utebliven värmeökning i Hamnefjärden, vilket sannolikt påverkade resultatet i vårfisket med biologiska länkar till att en större andel av arterna var så kallade kallvattenarter som har högre förekomst i vatten med lägre temperaturer. Även ryssjefisket bör ha påverkats av detta och det kan vara en del i förklaringen till de låga ålfångsterna. I ryssjorna slogs däremot nytt fångstrekord av svartmunnad smörbult i år igen och storspigg fångades i ovanligt stort antal. I fisket med biologiska länkar, nätlänkar och nordiska kustöversiktsnät var fångsterna stora av abborre, mört, björkna och andra karpfiskar. De skillnader vi såg i fiskfångsterna mellan områdena kan förklaras av naturliga skillnader i temperatur, exponeringsgrad och geografisk lokalisering snarare än påverkan av varmvattenutsläppen från kärnkraftverket. I vårens fiske med kustöversiktsnät utanför Hamnefjärdens mynning registrerades låga fångster av de flesta för fisket vanligen förekommande arterna. Störning från säl noterades i nära 90 procent av fiskeansträngningarna. De varma somrarna 2018 och 2021 har resulterat i att en stor andel av de fångade abborrarna i provfiskena var fyra respektive ett år gamla. Konditionsvärdet för abborr- och mörthonor låg i samtliga områden omkring Simpevarp och Kvädöfjärden på eller över gränsvärdet för god kondition. Vid 2022 års provtagningar påträffades inga abborrhonor med missbildade gonader i något av ovan nämnda områden. Majoriteten av fiskar med sjukdomssymptom fångades i Simpevarp. Endast en sjuk fisk noterades i Kvädöfjärden. Antalet årsyngel av abborre och mört var lågt i Hamnefjärden 2022. Fångsterna i yrkesfisket efter vandrande ål, så kallad blankål, var återigen ett av de lägsta sedan journalföringen av detta fiske startades 1972.Under 2022 års undersökning av fauna på mjuka bottnar registrerades totalt 19 arter i Simpevarp och 21 arter i referensområdet Kvädöfjärden. Östersjömusslan var den vanligast förekommande arten på grunda bottnar och på djupa bottnar i Kvädöfjärden. På Simpevarps djupa bottnar var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den mest förekommande arten. Vitmärla, en art som används som indikator för bland annat förändringar i halter av näringsämnen, sjönk ytterligare i antal på Kvädöfjärdens stationer. I år hittades den inte alls på grunda bottnar i Simpevarp. På djupa bottnar i samma område har den inte registrerats sedan 2013.
|
|
| 27. |
- Franzén, Fredrik, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2023
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Oskarshamns kärnkraftverk (OKG AB) påverkar den omgivande havsmiljön, främst genom användning av kylvatten. Den kylvattenpåverkade recipienten Hamnefjärdens vattentemperatur var i medeltal 3,3 °C varmare än det opåverkade närreferensområdet Borholmsfjärden under 2023. Revisionsavställningen under vår- och försommarperioden var något längre än vanligt.Under 2023 pågick inga särskilda studier av fiskförluster i kylvattenhanteringen och det rapporterades inga avvikande händelser från kraftverkets silstation.Revisionsavställningen från mitten av april till början av juni innebar en utebliven värmeökning i Hamnefjärden, vilket sannolikt påverkade resultatet i vårfisket med biologiska länkar till att en större andel av arterna var så kallade kallvattenarter som har högre förekomst i vatten med lägre temperaturer. Även ryssjefisket bör ha påverkats av detta och det kan vara en del i förklaringen till de låga ålfångsterna. I ryssjorna var förekomsten av både svartmunnad smörbult och storspigg hög i år igen.I sommar- och höstfiskena var fångsterna stora av abborre, mört, björkna och andra karpfiskar. I de med nätlänkar och nordiska kustöversiktsnät var även fångsterna av strömming stora. De skillnader vi såg i fiskfångsterna mellan områdena kan förklaras av naturliga skillnader i temperatur, exponeringsgrad och geografisk lokalisering snarare än påverkan av varmvattenutsläppen från kärnkraftverket.I vårens fiske med kustöversiktsnät utanför Hamnefjärdens mynning registrerades något fler strömmingar än de föregående tre åren, men fångsterna av de flesta för fisket vanligen förekommande arterna var låga. Störning från säl noterades i 75 procent av fiskeansträngningarna.Kalla vårar och försomrar under både 2022 och 2023 har gett avsaknad av både årsyngel och ett år gamla abborrar i provfisken både i Simpevarp och referensområdena. De varma somrarna 2018 och 2021 har däremot resulterat i att en ovanligt stor andel av de fångade abborrarna i provfiskena var två respektive fem år gamla.Antalet årsyngel av abborre och mört i höstens undersökningar med undervattensdetonationer var obefintligt respektive lågt i Hamnefjärden 2023.Konditionsvärdet för abborr- och mörthonor låg i samtliga områden omkring Simpevarp och Kvädöfjärden på eller över gränsvärdet för god kondition. Vid 2023 års provtagningar påträffades inga abborrhonor med missbildade gonader i något av ovan nämnda områden. Majoriteten av fiskar med sjukdomssymptom fångades i Simpevarp. Endast en sjuk fisk noterades i Kvädöfjärden.Fångsterna i yrkesfisket efter vandrande ål, så kallad blankål, var något högre 2023 än föregående fyra år, men återigen ett av de lägsta sedan journalföringen av detta fiske startades 1972.Under 2023 års undersökning av fauna på mjuka bottnar registrerades totalt 20 arter i Simpevarp och 19 arter i referensområdet Kvädöfjärden när stationer på båda djupen räknas in. Blåmussla följt av östersjömussla var de vanligast förekommande arterna på grunda bottnar både i Simpevarp och Kvädöfjärden. På de djupa bottnarna var den rörbyggande havsborstmasken Pygospio elegans den mest förekommande arten i Simpevarp medan motsvarande i Kvädöfjärden var Östersjömussla.
|
|
| 28. |
- Kahn, Robin, et al.
(författare)
-
Population-based study of multisystem inflammatory syndrome associated with COVID-19 found that 36% of children had persistent symptoms
- 2022
-
Ingår i: Acta Paediatrica, International Journal of Paediatrics. - : Wiley. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 111:2, s. 354-62
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: Our aim was to describe the outcomes of multisystem inflammatory syndrome in children (MIS-C) associated with COVID-19. Methods: This national, population-based, longitudinal, multicentre study used Swedish data that were prospectively collected between 1 December 2020 and 31 May 2021. All patients met the World Health Organization criteria for MIS-C. The outcomes 2 and 8weeks after diagnosis are presented, and follow-up protocols are suggested. Results: We identified 152 cases, and 133 (87%) participated. When followed up 2weeks after MIS-C was diagnosed, 43% of the 119 patients had abnormal results, including complete blood cell counts, platelet counts, albumin levels, electrocardiograms and echocardiograms. After 8weeks, 36% of 89 had an abnormal patient history, but clinical findings were uncommon. Echocardiogram results were abnormal in 5% of 67, and the most common complaint was fatigue. Older children and those who received intensive care were more likely to report symptoms and have abnormal cardiac results. Conclusion: More than a third (36%) of the patients had persistent symptoms 8weeks after MIS-C, and 5% had abnormal echocardiograms. Older age and higher levels of initial care appeared to be risk factors. Structured follow-up visits are important after MIS-C.
|
|
| 29. |
- Lingman, Anna, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Södra Cell Värö : årsrapport för 2011
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Södra Cell Värös påverkan på fisksamhället har övervakats sedan 1983 genom provfisken med bottentrål i det havsområde där avloppsvattnet släpps ut. Motsvarande undersökningar har utförts i ett opåverkat referensområde. Fångsten har främst dominerats av unga individer av flera torsk- och plattfiskarter. De vanligaste arterna i fisket är sandskädda och vitling. Flera av de fångade arterna har visat ökande fångster under senare år, särskilt i recipientområdet. Fjärsing, tungevar och svart smörbult är arter som har ökat i båda områdena. Kolja, slätvar och randig sjökock har ökat i recipientområdet, men ingen trend har kunnat urskiljas i referensområdet. Rödspätta och torsk däremot, saknade trend i recipienten men minskar i referensen. Sedan provfiskets början har artrikedomen i fångsten ökat i både recipient- och referensområdet. Utifrån undersökningarna kunde ingen tydlig negativ effekt på fisk urskiljas från Södra Cell Värös utsläpp. Uppvandringen av unga ålar i Viskan har dokumenterats årligen med hjälp av fällor i åmynningen. Uppvandringen har varit mycket liten de senaste 20 åren. En stark nedgång har skett sedan provtagningens början och under 2011 fångades det hittills lägsta antalet ålar. Ålens nedgång har följt de trender som setts på andra platser i Europa (ICES, 2009) och beror troligtvis inte på verksamheten vid Södra Cell Värö. För att undersöka bottenförhållandena på och i anslutning till utsläppstuben har området filmats varje höst med en fjärrstyrd undervattensfarkost, ”Sjöugglan”. Havsbotten i anslutning till tuben visade mindre tecken på syrebrist i årets filmning.
|
|
| 30. |
- Lingman, Anna, et al.
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Södra Cell Värö : Årsrapport för 2012
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Pappersmassafabriken Södra Cell Värös påverkan på fisksamhället har övervakats sedan 1983 genom provfisken med bottentrål i det havsområde där avloppsvattnet släpps ut (recipienten). Motsvarande undersökningar har utförts i ett opåverkat referensområde. Fångsten har främst dominerats av unga individer av flera torsk- och plattfiskarter. De vanligaste arterna i fisket är sandskädda och vitling. Den trend vi tidigare sett med ökande fångster under senare år har nu brutits och sett till den senaste tioårsperioden har fångsten av fler arter minskat än ökat. Fjärsing, tungevar, svart smörbult, simkrabba och krabba (krabbtaska) är arter som har ökat i båda områdena. Kolja och slätvar har ökat i recipientområdet, men ingen trend har kunnat urskiljas i referensområdet. Rödspätta och bergtunga däremot, saknar trend i recipienten men har minskat i referensen. Torsk har minskat på båda lokalerna den senaste tioårsperioden. Sedan provfiskets början har artrikedomen i fångsten ökat i både recipient- och referensområdet. Utifrån undersökningarna kunde ingen tydlig negativ effekt på fisk urskiljas från Södra Cell Värös utsläpp. Uppvandringen av ålyngel i Viskan har dokumenterats med hjälp av fällor i åmynningen sedan 1971. En stark nedgång i uppvandringen har skett sedan mitten av sjuttiotalet och totalfångsten under säsongen 2012 var den tredje lägsta som registrerats. Nedgången i Viskan har följt de trender som setts på andra platser i Europa och den bedöms inte ha något tydligt samband med verksamheten vid Södra Cell Värö. För att undersöka bottenförhållandena på och i anslutning till utsläppstuben har området filmats varje höst med en fjärrstyrd undervattensfarkost, en så kallad sjöuggla. Havsbotten i anslutning till tuben visade inte några tecken på syrebrist vid årets filmning.
|
|
| 31. |
- Lingman, Anna
(författare)
-
Biologisk recipientkontroll vid Södra Cell Värö : årsrapport för 2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1983 övervakas fisksamhället utanför pappersmassafabriken Södra Cell Värö. Undersökningarna utförs genom provfiske med bottentrål i det havsområde där processvattnet strömmar ut (recipient). För att kunna göra relevanta tidserieanalyser utförs även motsvarande provtagning i ett opåverkat område (referens). Årets fångst har främst dominerats av unga individer av olika torsk- och plattfiskarter. De vanligaste förekommande arterna i fisket är sandskädda och vitling. Flera av arterna har visat stigande antal sedan provtagningarna startade, särskilt i Värö. Fjärsing, tungevar, svart smörbult, slätvar, sandstubb, simkrabba, strandkrabba och krabba har ökat i båda områdena. Till de arter som minskat i antal hör rödspätta, torsk och bergtunga, som båda visar en nedåtgående trend i referensområdet. Sett till den senaste tioårsperioden har torsk och rödspätta minskat i båda områdena. Sedan provfiskets början har artrikedomen ökat i båda områdena. Undersökningarna kunde inte påvisa någon negativ effekt på fisk till följd av Södra Cell Värös utsläpp. 2014 fångades spindelkrabba för första gången i fisket. Uppvandringen av ålyngel i Viskan har dokumenterats med hjälp av fångst i fällor i åmynningen sedan 1971. Även om fångsten under säsongen 2014 var den högsta på elva år så har det skett en stark nedgång i uppvandringen av ål sedan mitten av sjuttiotalet. Nedgången i Viskan har följt de trender som observerats på andra platser i Europa och den bedöms inte ha något samband med verksamheten vid Södra Cell Värö. För att undersöka bottenförhållandena och djurlivet på och i anslutning till utsläppstuben har området filmats varje höst med en fjärrstyrd undervattensfarkost, en så kallad sjöuggla. Havsbotten i anslutning till tuben visade inte några tydliga tecken på syrebrist vid i årets filmning och djurlivet var inte förändrat jämfört med tidigare år.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Lingman, Anna
(författare)
-
Faktablad Regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön. Lagnö 2002-2014
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- • Resultaten indikerar att fisksamhällets status varit oförändrad under den studeradetidsperioden 2002-2014, sett till antal fiskar, antal arter och trofisk struktur. Fisksamhälletsartssammansättning har dock förändrats.• Fångsten av strömming har ökat medan björkna, braxen, gädda, gös, och id har minskat.• Fångsten av individer större än 30 centimeter har minskat.• I områden fångas tre arter som återfinns på Artdatabankens rödlista; torsk, tånglakeoch vimma.• En del av förändringarna skulle kunna förklaras av en sjunkande vattentemperaturvid fisket.
|
|
| 38. |
- Lingman, Anna
(författare)
-
Faktablad – Resultat från övervakningen av kustfisk : Kullen (Kattegatt) 2002–2023
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Provfisket i Kullen har utförts med ryssjor i oktober varje år sedan 2002, förutom 2013. Fiskemetodiken reviderades 2021 och i detta faktablad har de 16 stationer som var gemensamma för de två metoderna analyserats och fisksamhället beskrivs med olika indikatorer. En enkel översikt av fångsten på olika djup från den nya metodiken visas också.Omgivningsfaktorerna temperatur, salthalt och siktdjup vid fiske har fluktuerat under åren 2002– 2023. Siktdjup visar en nedåtgående trend, det vill säga att sikten har blivit sämre med tiden. Totalt sett har 35 olika arter fångats under 2002–2023 med ett genomsnitt på 9 arter per år.Resultaten visar att det kustnära fisksamhället i Kullen har fluktuerat men inte har trender som är signifikant säkerställda över tid med avseende på totalantalet i fångsten, mesopredatorer, rovfisk, stor fisk, stor ål, stor torsk, artantal, diversitet eller trofisk medelnivå.De enda arter som uppvisar en statistisk förändring över tid är gråsej som ökat och tånglake som minskat.Fångsterna av fisk större än 30 cm har nästan uteslutande bestått av ål och torsk.Den vanligaste arten i fångsten, med avseende på antal, har varit strandkrabba som i snitt svarat för 69 procent av fångsten. Den vanligaste fiskarten till antalet har varit rötsimpa (10 procent) följt av skärsnultra och torsk som vardera stått för cirka 5 procent av fångsten.Tre arter som har förekommit i fångsten återfinns på Artdatabankens rödlista (version 2020): torsk, vitling och ål.Under provfisket 2021–2023, enligt den nya metoden, har fisket utförts på flera djupstrata. Strandkrabba var den överlägset vanligaste arten på samtliga djup. Ju grundare det var desto störra antal individer, av både krabbor och fisk, fångades.
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Lingman, Anna
(författare)
-
Kustfiskövervakning i Öresund, 2011 Barsebäck, Lundåkrabukten/Lommabukten 1999-2011 December
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Majoriteten av analyserna på art- och samhällsnivå tyder på ett relativt stabilt fisksamhälle under de analyserade åren. Stabila eller ökande fångster av fiskar av konsumtionsstorlek av kommersiellt viktiga arter som torsk, skrubbskädda och ål indikerar ett måttligt fisketryck och/eller goda förutsättningar för föryngring i bestånden.
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Lingman, Anna, et al.
(författare)
-
Västra Hanöbuktens kustvatten - Åhus 2015–2019
- 2020
-
Ingår i: Faktablad: resultat från övervakningen av kustfisk.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport visar att det finns viss mellanårsvariation i kustfisksamhällets sammansättning och struktur i Västra Hanöbuktens kustområde, men få trender har statistisk signifikans. Tillståndet för fisken vid Åhus tycks inte avvika nämnvärt från andra liknande kustområden i södra Östersjön, men jämförelsedata från längre bak i tiden än 2010-talet saknas. Tillståndet för fisken i Hanöbukten bedöms inte som tillfredsställande men då inga tydliga avvikelser finns från andra kustområden i Södra Östersjön, har orsakerna till detta sannolikt sitt ursprung i en större och mer omfattande miljöförändring än den som skett lokalt i Hanöbukten.
|
|
| 46. |
- Lingman Framme, Jenny, 1977, et al.
(författare)
-
Long-Term Follow-Up of Newborns with 22q11 Deletion Syndrome and Low TRECs
- 2022
-
Ingår i: Journal of Clinical Immunology. - : Springer. - 0271-9142 .- 1573-2592. ; 42, s. 618-633
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Population-based neonatal screening using T-cell receptor excision circles (TRECs) identifies infants with profound T lymphopenia, as seen in cases of severe combined immunodeficiency, and in a subgroup of infants with 22q11 deletion syndrome (22q11DS).Purpose: To investigate the long-term prognostic value of low levels of TRECs in newborns with 22q11DS.Methods: Subjects with 22q11DS and low TRECs at birth (22q11Low, N=10), matched subjects with 22q11DS and normal TRECs (22q11Normal, N=10), and matched healthy controls (HC, N=10) were identified. At follow-up (median age 16 years), clinical and immunological characterizations, covering lymphocyte subsets, immunoglobulins, TRECs, T-cell receptor repertoires, and relative telomere length (RTL) measurements were performed.Results: At follow-up, the 22q11Low group had lower numbers of naïve T-helper cells, naïve T-regulatory cells, naïve cytotoxic T cells, and persistently lower TRECs compared to healthy controls. Receptor repertoires showed skewed V-gene usage for naïve T-helper cells, whereas for naïve cytotoxic T cells, shorter RTL and a trend towards higher clonality were found. Multivariate discriminant analysis revealed a clear distinction between the three groups and a skewing towards Th17 differentiation of T-helper cells, particularly in the 22q11Low individuals. Perturbations of B-cell subsets were found in both the 22q11Low and 22q11Normal group compared to the HC group, with larger proportions of naïve B cells and lower levels of memory B cells, including switched memory B cells.Conclusions: This long-term follow-up study shows that 22q11Low individuals have persistent immunologic aberrations and increased risk for immune dysregulation, indicating the necessity of lifelong monitoring.Clinical Implications: This study elucidates the natural history of childhood immune function in newborns with 22q11DS and low TRECs, which may facilitate the development of programs for long-term monitoring and therapeutic choices.
|
|
| 47. |
- Löfström, Emma, et al.
(författare)
-
Dynamics of IgG-avidity and antibody levels after Covid-19
- 2021
-
Ingår i: Journal of Clinical Virology. - Amsterdam : Elsevier. - 1386-6532 .- 1873-5967. ; 144
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: A potentially important aspect of the humoral immune response to Covid-19 is avidity, the overall binding strength between antibody and antigen. As low avidity is associated with a risk of re- infection in several viral infections, avidity might be of value to predict risk for reinfection with covid-19. Objectives: The purpose of this study was to describe the maturation of IgG avidity and the antibody-levels over time in patients with PCR-confirmed non-severe covid-19. Study design: Prospective longitudinal cohort study including patients with RT-PCR confirmed covid-19. Blood samples were drawn 1, 3 and 6 months after infection. Antibody levels and IgG-avidity were analysed. Results: The majority had detectable s- and n-antibodies (88,1%, 89,1%, N = 75). The level of total n-antibodies significantly increased from 1 to 3 months (median value 28,3 vs 39,3 s/co, p<0.001) and significantly decreased from 3 to 6 months (median value 39,3 vs 17,1 s/co, p<0.001). A significant decrease in the IgG anti-spike levels (median value 37,6, 24,1 and 18,2 RU/ml, p<0.001) as well as a significant increase in the IgG-avidity index (median values 51,6, 66,0 and 71,0%, p<0.001) were seen from 1 to 3 to 6 months. Conclusion: We found a significant ongoing increase in avidity maturation after Covid-19 whilst the levels of antibodies were declining, suggesting a possible aspect of long-term immunity. © 2021 The Authors. Published by Elsevier B.V.
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Sandström, Alfred, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018 : Resursöversikt
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 14:e utgåvan av den samlade resursöversikten av fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten.I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och åtta skaldjursarter.Nytt för i år är att flodkräftan och signalkräftan har fått egna presentationer. Vi har även ett nytt kapitel "Hållbarhetsbedömning av fisk- och skaldjursbestånd i havsområden runt Sverige”. Det består av en sammanfattning av den årliga bedömningen av hållbarheten i nyttjandet av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav runt Sverige. Bedömningenär baserad på de senaste tre åren vilket möjliggör en jämförelse över tid iantalet hållbart nyttjade bestånd. Jämförelsen visar inga tydliga förändringar över de senaste tre åren.Det finns ett nytt avsnitt i kapitlet ”Från biologi till förvaltning” om hur Havs- och vattenmyndighetens tillståndsgivning går till, och hur bedömningen baseras på resursöversikten vid ansökan om fiskelicens eller annan tillståndsgivning. Kapitlet har också utökats med ett avsnitt där SCB:s fritidsfiskeundersökning beskrivs och hur resultatet används i beståndsanalyserna.
|
|
| 50. |
- Svahn, Emma, et al.
(författare)
-
Faktablad – Resultat från integrerad kustfiskövervakning 2023
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det här faktabladet sammanfattas resultaten från sju områden längs den svenska kusten inom programmet integrerad kustfiskövervakning för perioden 2002-2022. Områden är Fjällbacka och Vendelsö i Västerhavet, Torhamn, Hanöbukten och Kvädöfjärden i Egentliga Östersjön, samt Forsmark och Holmöarna i Bottniska viken. Syftet med den integrerade kustfiskövervakningen är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer. Resultaten från övervakningen visar att miljöförhållandena, kvantifierat som siktdjup, vattentemperatur och salthalt, har varit relativt stabila i alla provfiskeområden. De förändringar som observerats inkluderar en minskning i vattentemperaturen över tid i Holmöarna och Kvädöfjärden och en fördubbling av siktdjupet i Fjällbacka. Undersökningarna av fiskbeståndens status visar att diversiteten i fisksamhället har ökat i Torhamn och Kvädöfjärden, medan den trofiska medelnivån minskat i alla områden utom Torhamn, Vendelsö och Fjällbacka. De fiskarter som ökat i förekomst i provfiskena är ål i Fjällbacka, karpfiskar i Kvädöfjärden och Holmöarna, mesopredatorer i Hanöbukten, sik i Holmöarna, gös i Kvädöfjärden, samt strömming/sill i Forsmark, Torhamn och Hanöbukten. De arter som minskat i fångsterna är stensnultra och skrubbskädda i Fjällbacka och Vendelsö, gös i Forsmark, och gädda i Torhamn. Abborren är en indikatorart i det kustnära fisksamhället i Östersjön och det finns en tendens till minskande provfiskefångster av arten i alla områden i Östersjön, men inga signifikanta trender. Storleken på de stora abborrarna, kvantifierad genom indikatorn L90, har dock inte ändrats under den studerade tidsperioden. Alla områden utom Torhamn har värden för L90 över gränsvärdet vilket indikerar en generell god status. Trots att storleken hos stora abborrar har varit relativt konstant i de undersökta områdena, har dess längd vid ålder generellt ökat i alla provfiskeområden, vilket indikerar snabbare tillväxt hos fisken. Resultaten från undersökningarna av fiskens hälsa visar inga tydliga tecken på förändring i tånglakens reproduktion men förekomst av onormala yngel har observerats i alla provfiskeområden. Under enstaka år överskrids dock det föreslagna gränsvärdet för den naturliga bakgrundsnivån. Även om andra hälsoparametrar hos abborre och tånglake tyder på en negativ påverkan, så finns tecken på att den negativa utvecklingen har planat ut under de senaste åren i alla undersökta områden. Till exempel har den tidigare observerade tidstrenden med minskning i den relativa gonadvikten hos abborrhonor avstannat men den ligger fortfarande cirka 30 procent lägre jämfört med 1980-talet, något som skulle kunna förklaras av fiskens ökade tillväxt men även av flera andra miljöfaktorer samt miljögiftsexponering. Även om den tidigare ökningen i aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD hos abborre har avstannat, så ligger den fortfarande på en högre nivå jämfört med 1980-talet. Detta sammantaget med starkt ökade aktiviteter av leverenzymerna glutationreduktas och katalas under senare år indikerar att fisken periodvis är exponerad för organiska miljögifter och ökad oxidativ stress. Dessutom observeras tecken på påverkat immunförsvar och ämnesomsättning. Hälsotillståndet hos skrubbskädda i Hanöbukten, där undersökningarna startat så sent som 2017, visar få förändringar vilket trots den korta tidsperioden kan tyda på stabil hälsa. Halterna av flertalet metaller och organiska miljögifter i abborre, tånglake och sill visar generellt inga tydliga trender under den undersökta tidsperioden. Medan kvicksilverhalterna minskar i tånglake, syns inga trender i abborre. Halterna ligger över EU:s gränsvärde för kvicksilver i toppredatorer med undantag för sill, men under gränsvärdet för skydd av människans hälsa vid konsumtion av fiskeriprodukter. Två metaller vars halter ökar i fisken är koppar i både abborre och tånglake i Kvädöfjärden, och kadmium i tånglake i Kvädöfjärden. Pesticiden hexaklorbensen minskar i sill i Hanöbukten men ökar i abborre i Holmöarna, och för PCB-varianten PCB-153 går halterna ner i abborre i Holmöarna och i tånglake i Kvädöfjärden. För perfluoroktansulfonsyra (PFOS) syns inga trender med undantag för en nedåtgående trend i Hanöbukten. Alla arter ligger under EU:s gränsvärde men för abborre i Kvädöfjärden ligger halterna väldigt nära gränsvärdet. Sammantaget visar resultaten från övervakningen i många fall en, i många fall, icke önskad utveckling av de studerade fisksamhällena. Övergödning, klimatförändring, möjlig påverkan från både kända och okända miljögifter, samt förändringar i den kustnära födoväven med ökande populationer av säl, fiskätande fågel och spigg, är alla i kombination möjliga förklaringar till det observerade tillståndet. Det finns även positiva signaler med ökande fångster av vissa känsliga arter, att den tidigare negativa trenden i fiskens hälsa avstannat, samt att det generellt finns få ökande trender under den undersökta tidsperioden i halterna av de studerade metallerna och organiska miljögifterna. Oroande är dock att de negativa förändringarna som observeras sker i referensområden som kan anses vara relativt opåverkade av direkt mänsklig aktivitet. Att det därtill finns brister i förståelsen för de bakomliggande orsakerna till förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och fisksamhällets sammansättning och funktion, gör det angeläget att kartlägga påverkan på kustfisken från okända och kända miljögifter som inte övervakas i dag i samspel med andra miljöfaktorer som övergödning, klimatförändringar och förändrad födovävsstruktur.
|
|
