SwePub - sökning: WFRF:(Liss Per Erik)

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Bäckman, Karin, et al. (författare) Vårdens alltför svåra val? : kartläggning av prioriteringsarbete och analys av riksdagens principer och riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract PrioriteringsCentrum har på uppdrag av Socialstyrelsen genomfört en kartläggning av på vilket sätt hälso- och sjukvårdens huvudmän och andra centrala aktörer arbetar med prioriteringar och har utvärderat hur detta arbete överensstämmer med intentionerna i riksdagens beslut om prioriteringar. Vi har även analyserat innehållet i och tillämpningen av riksdagens riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården. Det har skett genom en etisk analys och mot bakgrund av ett stort antal intervjuer i landsting och kommuner samt med representanter för statliga myndigheter och yrkesorganisationer och med ledning av vad som framkommit i tidigare uppföljningar. Vi föreslår i rapporten ett anta förändringar och förtydliganden av riktlinjerna.Vi kan konstatera att sättet att arbeta med prioriteringar i landsting och kommuner inte är helt olikt det som gällde när Prioriteringsdelegationen redovisade en motsvarande uppföljning år 2001. Fortfarande finns knappast några öppna beslut om fördelning och prioritering av resurser om man med öppenhet avser att beslutsfattaren medvetet överväger flera alternativ och att grunderna för besluten är kända för dem som önskar ta del av dem.I situationer då tillgängliga resurser inte befinner sig i paritet med önskvärda ambitioner får sjukvårdspersonalen ta det största ansvaret för att besluta om och genomföra ransonering av vården. Förutom på chefsnivå tycks dock sjukvårdpersonal fortfarande i liten utsträckning vara medveten om de etiska principer som enligt riksdagsbeslutet ska styra prioriteringar i vården. Få känner till den etiska plattformen med de tre etiska principerna. Lokala mallar eller styrdokument för prioriteringar är ovanliga. Det saknas nödvändiga förutsättningar för att tillämpa riksdagens prioriteringsbeslut och det finns inte heller några tydliga strategier för hur man vill skapa sådana förutsättningar inom landstingen.Den kommunala vård- och omsorgsverksamheten upplever sig fortfarande i ringa utsträckning berörd av den etiska plattformen och prioriteringsprinciperna. Någon gemensam prioritering mellan huvudmännen sker knappast alls.Medborgarna är i mycket liten utsträckning involverade i prioriteringsarbetet. Den ökade öppenheten gentemot brukare innebär oftast att viss information om prioriteringar sker genom traditionella kanaler som patientorganisationer, pensionärsråd och handikappråd och synpunkter inhämtas via allmänna patientenkäter medan klagomål hanteras genom patientnämnder.Vi har också funnit tydliga skillnader när det gäller hur arbetet med prioriteringar bedrivs idag jämfört med för sex år sedan. Genom Socialstyrelsen och Läkemedelsförmånsnämnden har staten tagit ledningen när det gäller att visa hur prioriteringar kan göras på ett systematiskt och öppet sätt. Detta arbete har resulterat i en tydlig metodutveckling. Idag finns det dessutom flera exempel på konkret utvecklingsarbete och samverkan mellan huvudmän kring det vidare begreppet kunskapsstyrd vård till vilket systematiska prioriteringar är starkt relaterat. Vi kan också notera olika initiativ till vertikala prioriteringar i verksamheten där det framförallt är läkarkåren som engagerat sig; men också enstaka försök med systematiska politiska prioriteringar. Det finns dessutom flera lovande utvecklingsprojekt rörande prioriteringar som initierats av och drivs av sjukvårdspersonal både lokalt och nationellt. Yrkesförbunden är också mer aktiva idag när det gäller att sprida kunskap om prioriteringar....
2.	Carlsson, Per, 1951-, et al. (författare) Fortsatt analys behövs av förslaget till reviderade riktlinjer för prioriteringar 2008 Ingår i: Läkartidningen. - : Sveriges Läkarförbund. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 105:47, s. 3458-3459 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
3.	Carlsson, Per, 1951-, et al. (författare) Maximalt minskat lidande eller vård efter behov? 2008 Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 105:19, s. 1412-1414 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
4.	Carlsson, Per, 1951-, et al. (författare) Prioriteringar inom hälso- och sjukvård - erfarenheter från andra länder 2005 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under de senaste femton åren kan man notera ett uppvaknande hos politiker i flera länder när det gäller behovet av att göra prioriteringar i hälso- och sjukvården. I själva verket har ransonering skett i alla tider. Sådan kan dock föregås av mer eller mindre medvetna och systematiska prioriteringar. När svenska politiker i likhet med sina kollegor i andra länder började prata om behovet av att göra prioriteringar handlade det om att göra dem mer öppet än vad som gällt tidigare. Det har dock visat sig svårt att agera öppet på grund av mängd orsaker. Avsaknaden av enhetliga begrepp, svårt att bestämma vilka kriterier för rättvisa som skall användas och en oförståelse från allmänheten att hälso- och sjukvård ska begränsas på något sätt är exempel på sådana svårigheter. För att övervinna dessa svårigheter har man valt olika strategier i de länder som på allvar försökt göra sina prioriteringar mer öppna. I några länder har man valt att fokusera på att utveckla en gemensam värdegrund medan andra valt att utveckla medborgardialogen. I ytterligare andra länder väljer man att undvika att tala öppet om prioriteringar.I den internationella debatten är det framförallt de amerikanska etikerna Norman Daniels och James Sabin teorier om diskursiv rättvisa som fått ett stort genomslag. De menar att vi aldrig kommer att kunna nå en fullständig enighet om vilka principer som skall gälla vid nödvändiga prioriteringar. Istället anser de att det borde vara möjligt att nå större acceptans om ett prioriteringsbeslut fattats på ett sätt som flertalet anser som legitimt och rättvist. Förutom kravet på öppenhet är det enligt Daniels och Sabin viktigt att grunderna för besluten uppfattas som relevanta. Ett sätt för beslutsfattare att uppnå detta är att alliera sig med andra grupper som åtnjuter viss legitimitet t ex att politiker och vårdpersonal samarbetar. Ett annat sätt kan vara att rationalisera svåra beslut; d v s ge dem karaktär av att vara rationella. Här spelar tillgången på fakta om olika hälso- och sjukvårdsinsatsers effekter och patientnytta en stor roll.Andra forskare menar att prioriteringar av sjukvård alltid innehåller ett stort mått av värderingar och individuella variationer mellan olika patienter. Därför kan man inte grunda sina ställningstaganden på vetenskapliga studier och utarbeta riktlinjer utan istället låta sig styras av vedertagna etiska principer. I Sverige gäller sedan 1997 principen att de med stora behov av vård i första hand skall garanteras vård. Denna princip liksom principen om människors lika värde och kostnadseffektivitet som Riksdagen tagit ställning till är ett försök få igång en bred dialog kring prioriteringar men även att bidra med en plattform för mer öppna och legitima prioriteringar i hälso- och sjukvården. I praktiken visar det sig svårt att omsätta allmänna principer i det dagliga beslutsfattandet.I Sverige efterlyser läkare och andra vårdgrupper tydligare riktlinjer för att kunna ta sitt ansvar för prioriteringar. Den aktuella genomgången visar att man nått olika långt när det gäller öppenheten i de länder som ingår i vår undersökning.Norge var tidigt ute med att utarbeta riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Redan år 1987 avlämnade regeringen en offentlig utredning (NOU 1987:23) i ämnet (Lönning I). Tio år senare återkom regeringen med ytterligare tankar och förslag i NOU 1997:18 (Lönning II). Liksom i alla västländer har den norska hälso- och sjukvårdssektorn haft kostnadsproblem. I synnerhet under 1990-talet tycks kostnaderna ha vuxit i en snabbare takt än vad tillgängliga resurser har tillåtit. En öppen prioritering i enlighet med Lönning-utredningarna tycks dock inte ha varit lösningen på detta dilemma. Genomgången av den norska hälso- och sjukvården ger inget stöd för att dessa tankar fått genomslag i vården. I Norge har man istället försökt lösa problemen med en omfattande strukturförändring som i korthet inneburit att staten genom de regionala hälsoföretagen tagit ett än fastare grepp om den specialiserade sjukhusvården. I de dokument som ligger till grund för den nya ordningen finns dock klara viljeyttringar om att de principer och diskussioner om öppna prioriteringar som finns i både Lönning I och Lönning II ska genomsyra vården framöver. Särskilt omfattande konkret och praktiskt prioriteringsarbete tycks emellertid inte pågå inom ramen för det nya statliga huvudmannaskapet. Införande av en rättighetslag för slutenvård på sjukhus ställer dock krav på en tydligare avgränsning av det offentliga åtagandet. Inte heller inom andra hälso- och sjukvårdssektorer tycks aktiviteterna vara särskilt omfattande.Förändringar av detta slag tar dock lång tid. Det Nationella rådet för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att vara regeringens rådgivande organ ska utveckla principer och metoder för prioriteringar inom hela hälso- och sjukvårdsområdet, både det statliga och det kommunala. Genom rådet har prioriteringsarbetet kommit alltmer i fokus i den omfattande strukturförändring som norsk hälso- och sjukvård genomgår.Nya Zeeland var liksom Norge tidigt med att diskutera prioriteringar inom hälso- och sjukvården på ett öppet och medvetet sätt. I samband med en genomgripande förändring av sjukvårdssystemet i början av 1990-talet påbörjade regeringen ett samtal om gränserna för det offentliga åtagandet och behovet av prioriteringar. Man valde metoder som involverade både sjukvårdspersonal och medborgare. Drygt tio år senare kan man konstatera att det nya zeeländska försöket bara delvis realiserats. Prioriteringar som var tänkta att göras genom att definiera en kärna av sjukvårdstjänster som skulle finansieras offentligt utifrån fastställda kriterier kom aldrig riktigt till stånd.Ekonomin vände, en regering med en annan majoritet tillträdde år 1999 och hälso- och sjukvårdssektorn tillfördes ytterligare medel. Under de första åren på 2000-talet har sjukvården blivit tillförsäkrad resurser motsvarande en utgiftsökning för staten med 21 procent på tre år. Intresset för att diskutera prioriteringar och rättvisefrågor har därmed falnat.Samtidigt kan man konstatera att diskussionen och det arbete som lades ner från början av 1990-talet och framåt har haft viss effekt. Det finns idag en medvetenhet om att det är nödvändigt att se över hur åtminstone tillskottet av resurser som sektorn tilldelas ska fördelas. Arbete pågår både centralt i Ministry of Health och regionalt i de nytillskapade District Health Boards att finna metoder och fördelningsnycklar för hur nytillskottet av pengar ska användas på bästa sätt med de fyra prioriteringskriterierna som formulerades redan i början av 90-talet som grund. Samtalet med befolkningen fortsätter i nya former i första hand genom de nya distriktsstyrelserna.Storbritannien uppvisar relativt låga ambitioner när det gäller att utveckla former för öppna prioriteringar. Det beror dels på att majoriteten av sjukvård fördelas genom en politiskt styrd organisation och dels på den starka symboliska roll som National Health Service (NHS) intar i det brittiska samhället. NHS är en av få organisationer i ett ganska ojämlikt samhälle som alltid har stått för principen om jämlikhet – vård efter behov och inte betalningsförmåga. Det har därför varit särskilt känsligt för politikerna på den nationella nivån att öppet diskutera att utesluta vissa vårdåtgärder.På den lokala nivån inom den offentliga sjukvården har dock beslutsfattare prövat olika former för en mer öppen prioritering. Det finns ingen klar linje utan det förekommer stora lokala variationer, där vissa sjukvårdsområden försökt gå i riktning mot en tydlig process där motiven bakom prioriteringar tydliggörs för allmänheten. Hur framtiden kommer att te sig i detta avseende är svårt att uttala sig om då den lokala beställarorganisationen befinner sig i en period av omställning, där de läkardominerade Primary Care Trusts håller på att ta över ansvaret från de traditionella ”health authorities”.Den nuvarande brittiska regeringen har valt en strategi för att lösa brister i NHS med mer pengar och effektivisering. I fallet med prioriteringar har politikerna lämnat över ansvaret till allehanda expertorgan, helt i linje med uppfattningen att god evidens ska leda till mer självklara avvägningar inom den lokala sjukvården. I vilken utsträckning den verksamhet som bedrivs inom expertorganet NICE kommer att underlätta prioriteringar är dock oklart. En effekt blir också att den lokala sjukvården måste implementera de nya medicinska metoder som av NICE bedöms vara kostnadseffektiva. Att detta leder till att nya prioriteringar aktualiseras är givet.NICE löser inte det grundläggande dilemma som en heltäckande offentlig sjukvårdsorganisation, som brittiska NHS, står inför, nämligen att kraven på organisationen tenderar att hela tiden öka. Trots en del försök med konsultation av medborgare i frågor om prioritering finns dock inget som tyder på att den brittiska allmänheten stöder uppfattningen att den offentliga hälso- och sjukvården måste begränsa sitt åtagande.Liksom i flera andra länder väcktes frågan om öppna prioriteringar i Nederländerna under en tid av dålig offentlig ekonomi. På samma sätt som i Sverige mynnade diskussionen ut i ett politiskt dokument med höga ambitioner rörande öppenhet och prioriteringsprinciper (den s k Dunningkommitténs slutrapport). Trots vissa försök att begränsa det samhälleliga åtagandet inom hälso- och sjukvården har de flesta tjänster som genom politiska beslut lyfts ut ur förmånssystemet lyfts tillbaka igen efter påtryckningar. Kostnadskontrollen har följd
5.	Carlsson, Per, et al. (författare) Replik till Nils-Eric Sahlin : Fortsatt analys behövs av förslaget till reviderade riktlinjer för prioriteringar 2008 Ingår i: Läkartidningen. - : Läkartidningen Förlag AB. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 105:47, s. 3458-3459 Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Tvärtemot vad Nils-Eric Sahlin hävdar kräver en mer flexibel ordning mellan etiska principer mer av etisk reflektion. Vårt förslag är en vidareutveckling av den tidigare etiska plattformen, som i vissa avseenden innehöll brister i etisk reflektion och koppling av denna till praktiken.
6.	Ortsäter, Henrik, et al. (författare) Oscillations in oxygen tension and insulin release of individual pancreatic ob/ob mouse islets 2000 Ingår i: Diabetologia. ; 43, s. 1313- Tidskriftsartikel (refereegranskat)
7.	Warg, Lars-Erik, et al. (författare) Christian Denominations in Central Sweden: sick leave, work enviornment and ill-health 2011 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Results in research and statistics in Sweden strongly suggest that the work environment in christian churches could be improved. Fuzzy leadership, in-built structural conflicts and inadequate internal communication are apparent. This study takes its departure from this and examines the work environment in four different christian denominations in central Sweden. The specific aim is to study the reasons behind long term sick leave in order to provide preventive measures to avoid ill-health. The study will be conducted in three phases. In Phase I, data from Statistics Sweden will be compared to information from self-administered questionnares. In Phase II, a questionnaire on psychosocial work environment and health will be distributed to all those employed in the four denominations. In Phase III, interviews with church staff, politicians, trade unions and health workers will be conducted. By integrating all the data, ways to improve the work environment for those employed will be presented.
8.	Warg, Lars-Erik, et al. (författare) Christian Denominations in Central Sweden: Sick leave, work environment and ill-health 2012 Ingår i: Church Work and Management in Change. - Tampere : Church Research Institute. - 9789516933156 ; , s. 156-167 Bokkapitel (refereegranskat)
9.	Warg, Lars-Erik, et al. (författare) ”KYRKAN ÄR NOG EN LITE SPECIELL ARBETSPLATS” Arbetsmiljö, ohälsa, sjukskrivning i fyra kristna samfund : Slutrapport till AFA Försäkring angående projektet ”Religiösa samfund i DUSTLänen:Sjukfrånvaro, arbetsmiljö och ohälsa”, mars 2013. Dnr 100020 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten redovisar material från empiriska undersökningar med fokus påarbetsmiljön inom fyra kristna samfund, Svenska kyrkan, Svenska missionskyrkan,Svenska baptistsamfundet och Pingströrelsen. Samfunden låg i Sörmlands län,Västmanlands län, Värmlands län samt Örebro län (DUST‐länen). I FAS I jämfördes desamfundsanställda i DUST‐länen med en grupp ur den arbetande befolkningen i sammalän med avseende på långtidssjukskrivningar. De samfundsanställda uppvisade intehögre eller annorlunda siffror rörande långtidssjukskrivningar, än den arbetandebefolkningen under perioden 2001 – 2009. I FAS II distribuerades en arbetsmiljöenkättill samtliga samfundsanställda inom DUST‐länen, totalt 3 436 anställda (svarsfrekvens61 %). De samfundsanställda uppvisade i jämförelser med en referensgrupp (2 010personer i de nordiska länderna), överlag inte någon annorlunda eller speciellt dåligarbetsmiljö. När vi analyserade de samfundsanställda inbördes om deras värderingarskilde sig från församlingens erhöll vi dock skillnader. Stora värderingsskillnadersignalerade en sämre upplevd arbetsmiljö och även fler långtidssjukskrivningar. Fördem som angav värderingsskillnader noteras överrisker (oddskvoter) för flera avfrågorna i intervallet 4,12 – 5,19 vilket inom arbetsmiljöforskningen anses som myckethöga överrisker. I FAS III intervjuades samfundsanställda samt personer med kunskapom samfundsarbete. Bilden som tecknades var att ledarfunktionen var viktig för enfungerande bra arbetsmiljö. Intervjupersonerna önskade en snabb handläggning avarbetsmiljöproblem, man var dock inte alltid övertygad om att samfunden hadekunskap/verktyg att identifiera problem eller att åtgärda dessa. I rapportenrekommenderas att samfunden följer Arbetsmiljölagen och det systematiskaarbetsmiljöarbete som finns för att hjälpa arbetsplatser att själva övervaka, identifieraoch åtgärda arbetsmiljöproblem. Mer forskning om betydelsen av värderingsskillnaderoch arbetsmiljö efterlyses.
10.	Dimensions of health and health promotion 2003 Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract This book contains scholarly contributions to several current debates in the philosophy of medicine and health care regarding the nature of health and health promotion, concepts and measurements of mental illness, phenomenological conceptions of health and illness, allocation of health care resources, criteria for proper medical science, the clinical meeting, and ethical constraints in such a meeting.With one exception, the authors in this book are or have been teachers or graduate students at the interdisciplinary Department of Health and Society (Tema H) at Linköping University, Sweden. While all the texts have a philosophical focus, many other disciplines have influenced the choice of specific perspectives. The university backgrounds of the authors range from medicine, psychology, sociology, and religion to philosophy. What binds the authors together is their deep interest in the theory of medicine and in the pursuit of a philosophy of humanistic medicine and health care.
11.	Gustafsson Stolt, Ulrica, 1965-, et al. (författare) Attitudes to bioethical issues : a case study of a screening project 2002 Ingår i: Social Science and Medicine. - 0277-9536 .- 1873-5347. ; 54:9, s. 1333-1344 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Commonly expressed in theoretical discussions about ethical problems in the context of epidemiology and screening is the need for more data. A study was carried out involving 21 explorative interviews with participant and nonparticipant mothers in a neonatal research screening project in progress in Sweden, ABIS (All Babies in Southeast Sweden). The respondents were asked, by way of open-ended questions, to give their opinions about certain ethical issues: informed consent; reasons for joining/declining; surrogate decision; the collection, analysis and storage of written and “live” material (biobanks); intervention etc.The ethical implications mentioned in the literature mostly concern the risk of creating distress and anxiety (anxiety and possible stigmatisation in respect of positive or false-positive results, worry about material collected and stored, distress caused by blood sampling procedures, etc.). Our results do not support the idea that the risks are substantial. The respondents rather indicate an attitude of benevolence—they are positive both to the current research on children, to the material they contribute (both written material and “biomaterial”), to possible results and intervention plans. On the other hand the participants expressed concern about the storage of material and the right to be informed of any screening/project results. Further studies in this field are needed and would be of help in theoretical discussion, the work of ethical committees and the designing of, for example, screening and research projects.
12.	Gustafsson Stolt, Ulrica, 1965-, et al. (författare) Bioethical theory and practice in genetic screening for type 1 diabetes 2003 Ingår i: Medicine, Health care and Philosophy. - 1386-7423 .- 1572-8633. ; 6:1, s. 45-50 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Due to the potential ethical and psychological implications of screening, and especially inregard of screening on children without available and acceptable therapeutic measures, there is a common view that such procedures are not advisable. As part of an independent research- and bioethical case study, our aim was therefore to explore and describe bioethical issues among a representative sample of participant families (n = 17,055 children) in the ABIS (All Babies In South-east Sweden) research screening for Type 1 diabetes (IDDM).The primary aim is the identification of risk factors important for the development of diabetes and other multifactorial immune-mediated diseases. Four hundred, randomly chosen, participant mothers were asked to complete a questionnaire exploring issues of information, informed consent, bio-material, confidentiality and autonomy, and of prevention/intervention. 293 completed the questionnaire, resulting in a response rate of 73.3%. The majority of questions had the form of 6-point Likert-type response scales (1–6).We found that the majority of respondents felt calm in regard of samples and written material, and also concerning the possibility of their child in the future being identified as having high risk of developing Type 1 diabetes. An important finding concerning access and control of mainly biological data was indicated, with the respondents expressing concern for potential future use. We believe our findings indicate that this kind of empirical studies can substantially contribute to our understanding of bioethical issues of medical research involving genetics. Issues, such as safeguards ensuring theethical criteria of autonomy and respect, were emphasised by our respondents. We believe theissues brought up may promote further discussion, and do suggest issues for consideration by, among others, researchers, bioethicists and Institutional Review Boards.
13.	Gustafsson Stolt, Ulrica, 1965-, et al. (författare) Information and informed consent in a longitudinal screening involving children : a questionnaire survey 2005 Ingår i: European Journal of Human Genetics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1018-4813 .- 1476-5438. ; 13, s. 376-383 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This empirical study explores participants' perceptions of information and understanding of their children's and their own involvement in a longitudinal screening, the ABIS Study. ABIS (All Babies In Southeast Sweden) is a multicentre, longitudinal research screening for Type 1 diabetes and multifactorial diseases involving 17 005 children and their families. For this study, a random selection of mothers was made, using perinatal questionnaire serial numbers from the ABIS study. In total, 293 of these mothers completed an anonymous questionnaire (response rate 73.3%). Our findings from the questionnaire indicate a marked difference between the reported satisfaction with and understanding of the information provided on the one hand and the significant lack of knowledge of some of the aims and methods of the ABIS screening on the other, namely concerning high-risk identification of involved children, potential prevention and future questionnaires. Two questions evoked by our results are: (1) what information is required for participants in longitudinal studies involving children? and (2) how do we ensure and sustain understanding, and thus in a prolonging, informed consent in these studies? This study underlines the importance of an increased understanding of the ethical issues that longitudinal research on children raise and the need to discuss how information and informed consent strategies should be analysed and designed in longitudinal studies.
14.	Gustafsson Stolt, Ulrica, 1965-, et al. (författare) Nurses’ views of longitudinal genetic screening of and research on children 2005 Ingår i: British Journal of Nursing. - 0966-0461 .- 2052-2819. ; 14:2, s. 71-77 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract There is a lack of empirical data exploring ethical issues of genetic screening and longitudinal research involving children. Therefore, this pilot interview study explored the perceptions of nurses and midwives in relation to their involvement in an ongoing genetic preventive screening process involving children - the All Babies in South-east Sweden (ABIS) study (n=17,005). Data were collected through semistructured interviews with 10 nurses involved in all information and sampling procedures. While providing the preliminary nature of this study, it supports the idea of the importance of further research, both from a nursing professional perspective and from other parties involved in clinical research. The findings made in this study suggest that for such studies it is vital that nurses and midwives are fully informed about aims, methods, and potential intervention/prevention since in many cases they have a central role in several areas of screening and clinical longitudinal research involving children, e.g. information to potential research participants, obtaining informed consent, and data collection. With a thorough understanding of the research, including both basic aims and methods as well as potential future prevention aims, the nursing staff involved will be better placed to help participants make an informed choice and to provide additional information to the participants. Further research may be needed that aims to develop effective methods in preparing data collectors. It is also suggested that the design of the information process, and especially in longitudinal research involving young children, is of utmost importance before such studies are commenced.
15.	Gustafsson Stolt, Ulrica, 1965-, et al. (författare) Parents want to know if their child is at high risk of getting diabetes 2003 Ingår i: Annals of the New York Academy of Sciences. - : Wiley. - 0077-8923 .- 1749-6632. ; 1005, s. 395-399 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Not least among professionals, voices have been raised against screening research projects, which have been regarded as involving a risk of being unethical as they may disturb, scare, or even harm the included people without giving enough benefit. This problem with large-scale screening should be especially pronounced if increased risk of a serious disease like type 1 diabetes is identified when no effective prevention is available, and even more problematic if children were involved. ABIS (All Babies in Southeast Sweden) is a screening project including 17,000 newborn babies in the general population, followed prospectively to identify children at risk to get diabetes, and to study the influence of environmental factors causing the disease process. Four hundred randomly selected ABIS families received a questionnaire on attitudes and ethical questions regarding the project to be answered anonymously: 293/400 (73.3%) answered; 279/293 (95.3%) stated that they regarded it their right to be informed of results in the study and 278/293 (94.9%) said they really want to know. In fact, 254/293 (86.7%) report wanting to know if their child has increased risk of getting diabetes even if there is no preventive measure available. This clear result supports the view that this type of study may well be ethically justified as long as informed consent can be given based on adequate understanding and voluntariness. The results may have implications for the design of future screening studies.
16.	Gustafsson Stolt, Ulrica, et al. (författare) The problems of obtaining informed consent in screening for Type 1 diabetes involving small children Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Purpose As part of a research ethical case study our objective was to explore existing and potential bioethical issues with regard to a research screening for Type 1 involving 17,000 children and their families (present outcome: 78.6%).Research design and methods The setting was ABIS (All Babies In Southeast Sweden), a presently ongoing Swedish research screening designed as a multi-centre, longitudinal and geographically located research screening for Type 1 Diabetes in an unselected birth cohort. From the perinatal questionnaire serial numbers we made a random selection of participating mothers. 293 completed the anonymous questionnaire, resulting in a response rate of 73.3%.Results The overall majority of respondents reported (1), being satisfied with the information, (2), looking upon the information as sufficient for their decision, (3), having fully understood the information and (4), having made a fully voluntary decision to participate. However, knowledge about the study varied widely and we found several variations of misunderstandings, even regarding basic facts. For example, one in three respondent was unsure (or indeed unaware) with regard to one aim being the identification of children at high risk.Condusions We have recorded flaws in research participants understanding of their own and their child's participation in a prospective screening programme, even though attention was paid to distributing information through a variety of methods. This points to the importance of giving information: in a variety of methods and also repeatedly in long-term studies.
17.	Gustafsson Stolt, Ulrica, et al. (författare) Understanding and informed consent in longitudinal studies : what action we take when we have reason to believe subjects lack sufficient understanding? Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Taking the point of departure in empirical research data we discuss what action should we take when we are uncertain of to what extent participants in a prospective, longitudinal screening for pre-diabetes lack sufficient understanding?The empirical case study showed that, on one hand, an overall majority of respondents reported being satisfied with the information in several respects, but, on the other hand their knowledge and comprehension of aim, purpose and potential benefit varied widely to the extent that doubt must be put as to whether they have sufficient understanding. In this situation we need criteria or guidance as to what constitutes a sufficient understanding. A brief sutvey of ethical codes and ethical theory show, we argue, that while they enumerate some important items that the subject should be informed about, like aims, methods, anticipated benefits and potential risks, nothing substantial is said that can guide us as to what the meaning of "a sufficient understanding" is. The second question concems what is then the ethically right thing to dor We propose we have five possible alternatives: a), we can ignore the data, b), we can exclude individuals who lack sufficient understanding, c) we can give complementary information, without renewed consent, d), inform and ask for a renewed consent, and finally we can ask participants if they want to increase their understanding. We conclude that due to the ethical problems involved in screening and genetic testing of children, there is a need to develop theories or principles for guidance.
18.	Gustavsson Stolt, Ulrica, et al. (författare) Advancing the nursing perspective in screening and genetic research : ethics, informed consent and councelling Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The aim of the present study was to explore ethical attitudes and reflections among nurses and midwives involved in a primaty prevention research screening for Type 1 diabetes, ABIS (All Babies In South-East Sweden). We selected a strategic sample of ten respondents (midwives, paediatric and assistant nurses) from wards involved in all information and sampling procedures. We found a general positive attitude towards this type of screening. Even though no bioethical problems were said to be experienced, there were questions raised concerning the bio-material collected. We also found variations in the respondents understanding of aims and methods, something subsequently reflected in their information to the potential ABIS participants. We argue that the findings and the potential implications can be of importance with regard to several issues of genetic testing and screening: design, information, informed consent and counselling. The study supports the opinion that nursing perspective studies are important, not only in addressing issues in regard of the new genetics, but also because of their potential value in the ethics of nursing and of research ethics.
19.	Holm, S, et al. (författare) Access to health care in the scandinavian countries : Ethical aspects 1999 Ingår i: Health Care Analysis. - 1065-3058 .- 1573-3394. ; 7:4, s. 321-330 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The health care systems are fairly similar in the Scandinavian countries. The exact details vary, but in all three countries the system is almost exclusively publicly funded through taxation, and most (or all) hospitals are also publicly owned and managed. The countries also have a fairly strong primary care sector (even though it varies between the countries), with family physicians to various degrees acting as gatekeepers to specialist services. In Denmark most of the GP services are free. For the patient in Norway and Sweden there are out-of-pocket co-payments for GP consultations, with upper limits, but consultations for children are free. Hospital treatment is free in Denmark while the other countries use a system with out-of-pocket co-payment. There is a very strong public commitment to access to high quality health care for all. Solidarity and equality form the ideological basis for the Scandinavian welfare state. Means testing, for instance, has been widely rejected in the Scandinavian countries on the grounds that public services should not stigmatise any particular group. Solidarity also means devoting special consideration to the needs of those who have less chance than others of making their voices heard or exercising their rights. Issues of limited access are now, however, challenging the thinking about a health care system based on solidarity.
20.	Hälsosamma tankar. 1995 Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
21.	Jonasson, Lise-Lotte (författare) A comprehensive picture of ethical values in caring encounters, based on experiences of those involved : Analysis of concepts developed from empirical studies 2011 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Older people should have a life with a sense of value and should feel confident. These ethical values, which are expressed in normative ethics, are expected to prevail in empirical ethics. Central components of nursing are the ethical issues of autonomy, beneficence, non-maleficence and the principles of justice. The general aim of this thesis is to identify and describe the ethical values that are apparent in the caring encounter and their influence on the people involved. This is done from the perspective of the older person in study (I), next of kin in study (II) and nurses in study (III). In study (IV) the aim was to synthesize the concepts from empirical studies (I- III) and analyze, compare and interrelate them with normative ethics. Studies (I, III) were empirical observational studies including follow-up interviews. Twenty-two older people participated voluntarily in study (I), and in study (III) 20 nurses participated voluntarily. In study (II) fourteen next of kin were interviewed. In studies (I- III) constant comparative analysis, the core foundation of grounded theory, was used. Five concepts were used in the analysis in study (IV); three from the grounded theory studies (I- III) and two from the theoretical framework on normative ethics i.e. the ICN code and SFS law. Five categories; being addressed, receiving respect, desiring to participate, increasing self-determination and gaining self-confidence formed the basis for the core category ‚Approaching‛ in study (I). ‘Approaching’ indicates the ethical values that guide nurses in their caring encounters with older people. These ethical values are noted by the older people and are greatly appreciated by them, and also lead to improved quality of care. Four categories were identified in study (II): Receiving, showing respect, facilitating participation and showing professionalism. These categories formed the basis of the core category ‚Being amenable‛, a concept identified in the next of kin’s description of the ethical values that they and the older patients perceive in the caring encounter. In study (III), three categories were identified: showing consideration, connecting, and caring for. These categories formed the basis of the core category ‚Corroborating‛. Corroborating deals with support and interaction. Empirical ethics and normative ethics are intertwined, according to the findings of this study (IV). Normative ethics influence the nurse’s practical performance and could have a greater influence in supporting nurses as professionals. Criteria of good ethical care according to this thesis are: showing respect, invitation to participation, allowing self-determination, and providing safe and secure care. These criteria are elements of the concept of being professional. Professionalism of nurses is shown by: the approach nurses adapt to the performance of their duties, and their competence and knowledge, but also how they apply laws and professional codes
22.	Jonasson, Lise-Lotte, 1956-, et al. (författare) Corroborating indicates nurses' ethical values in a geriatric ward 2011 Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. - Stockholm (Järfälla), Sverige : Informa UK Limited. - 1748-2623 .- 1748-2631. ; 6:3, s. -10 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Aim. The aim of the study was to identify nurses’ ethical values, which become apparent through their behavior in the interactions with older patients in caring encounters at a geriatric clinic.Background. Descriptions of ethics in caring practice are a problem since they are vague compared with the four principles of autonomy, beneficence, non-maleficence, and justice.Methods. A Grounded Theory methodology was used. In total, 65 observations and follow-up interviews with 20 nurses were conducted, and data were analysed by constant comparative analysis.Findings. Three categories were identified: showing consideration, connecting, and caring for. These categories formed the basis of the core category: “Corroborating”. In corroborating the focus is on the person in need of integrity and self-determination, that is, the autonomy principle. A similar concept was earlier described in regard to confirming. Corroborating deals more with support and interaction. It is not enough to be kind and show consideration, i.e. to benefit someone; nurses must also connect and care for the older person, i.e. demonstrate non-maleficence, in order to corroborate that person.Conclusion. The findings of this study can improve the ethics of nursing care. There is a need for research on development of a high standard of nursing care to corroborate the older patients in order to maintain their autonomy, beneficence and non-maleficence. The principal of justice was not specifically identified as a visible nursing action. However, all older patients received treatment, care and reception in an equivalent manner.
23.	Jonasson, Lise-Lotte, et al. (författare) Empirical and normative ethics : a synthesis relating to the care of older patients 2011 Ingår i: Nursing Ethics. - : Sage Publications. - 0969-7330 .- 1477-0989. ; 18:6, s. 814-824 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The aim of this study was to synthesize the concepts from empirical studies and analyze, compare and interrelate them with normative ethics. International Council of nurses (ICN) and the Health and Medical Service Act are normative ethics. Five concepts were used in the analysis; three from the grounded theory studies and two from the theoretical framework on normative ethics. A simultaneous concept analysis resulted in five outcomes; interconnectedness, interdependence, corroboratedness, completeness and good care are all related to the empirical perspective of the nurse’s interaction with the older patient, and the normative perspective, i.e. that found in ICN code and SFS law. Empirical ethics and normative ethics are intertwined according to the findings of this study. Normative ethics are supporting documents for nurses as professionals and by extension also beneficial for older patients.
24.	Jonasson, Lise-Lotte, 1956- (författare) Ethical values in caring encounters from elderly patients’ and next of kin´s perspective 2009 Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The welfare of the elderly population is one of the most important goals of the public health services. At macro level the Swedish National Board of Health and Welfare state that the premier goal is for elderly people to have dignified and comfortable lives. They should have a life with a sense of value and feel confident. These ethical values which are expressed on macro level or as normative ethics are expected to prevail at micro level. In our study the micro level is the caring encounter between the elderly patient, next of kin and nurses. Ethical values and morals are important aspects that influence the quality of care, videlicet in empiric ethics.The aim of study (I) was to identify and describe the ethical values experienced by the older person in the daily interaction with nurses in a ward for older people during caring encounters. In study (II) the aim was to identify and describe the governing ethical values that next of kin experience in interaction with nurses who care for elderly patients at a geriatric clinic. Study (I) which was an empirical observational study included follow-up interviews. Twenty-two older people participated voluntarily. In study (II) interviews with fourteen next of kin were conducted. In both studies Constant comparative analysis, the core foundation of grounded theory was used.Five categories; Being addressed, receiving respect, desiring to participate, increasing self-determination and gaining self-confidence formed the basis for the core category in study (I): Approaching. Approaching concerns the way people become closer to each other in a physical space .It also includes how people become closer to each other in a dialogue, which involves verbal or bodily communication. Approaching indicates the ethical values that guide nurses in their caring encounters with older people. This ethical value is noted by the older person and has an individual value, as well as leading to improved quality of their care. The older person will be confident and satisfied with the caring encounter if the desired components in the nurse’s approaching are exhibited.Four categories were identified in study (II): Receiving, showing respect, facilitating participation and showing professionalism. These categories formed the basis of the core category: “Being amenable”, a concept identified in the next of kin’s description of the ethical values that they and the elderly patients perceive in the caring encounter. Being amenable means that the nurses are guided by ethical values; taking into account the elderly patient and next of kin. Nurses who focus on elderly patients’ well-being as a final principle will affect next of kin and their experience of this fundamental situation.
25.	Jonasson, Lise-Lotte, 1956-, et al. (författare) Ethical values in caring encounters on a geriatric ward from the next of kin´s perspective : An interview study 2010 Ingår i: International Journal of Nursing Practice. - : Wiley. - 1322-7114 .- 1440-172X. ; 16:1, s. 20-26 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The aim of this study was to identify and describe the governing ethical values that next of kin experience in interaction with nurses who care for elderly patients at a geriatric clinic. Interviews with fourteen next of kin were conducted and data were analysed by Constant comparative analysis. Four categories were identified: Receiving, showing respect, facilitating participation and showing professionalism. These categories formed the basis of the core category: “Being amenable”, a concept identified in the next of kin’s description of the ethical values that they and the elderly patients perceive in the caring encounter. Being amenable means that the nurses are guided by ethical values; taking into account the elderly patient and the next of kin. Nurses’ focusing on elderly patients’ well-being as a final criterion affects the next of kin and their experience of this fundamental condition for high quality care seems to be fulfilled.
26.	Liss, Per-Erik, 1941-, et al. (författare) Ethical reasons motivate screening for abdominal aortic aneurysm in 65-year-old men. Aneurytsm-related mortality can be halved. 2005 Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 102 32-33, s. 2216-2219 Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
27.	Liss, Per-Erik (författare) Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård : en begreppsanalys 2002 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I diskussioner om prioriteringar förekommer andra begrepp närbesläktade med begreppet prioritering såsom fördelning och ransonering. Likaså förekommer begreppet prioritering i ett flertal olika innebörder. Detta är otillfredsställande både ur handlings- och kommunikationssynpunkt. Enligt prioriteringsutredningen, och senare riksdagen, skall prioriteringsbesluten vägledas av vissa riktlinjer. Frågan blir då vilka beslut det är som skall räknas som prioriteringsbeslut. Syftet med denna skrift är att redovisa resultatet av en analys av begreppen fördelning, prioritering och ransonering.Begreppet fördelning. Med termen “fördelning” kan vi endera syfta på en process eller ett tillstånd. Processen kan innehålla en sammanhängande yttersta avsikt – ett resultat (resultatorienterad). Processen kan också vara av annan karaktär. Den kan vara slumpartad eller sakna sammanhängande avsikt (tillståndsorienterad). För att processen skall räknas som en fördelningsprocess där något fördelats mellan olika mottagare måste de tänkta mottagarna ingå i reflektionen över hur fördelningen skall ske. Detta ger oss följande formella definitioner av begreppet fördelning:Processen P innebär en fördelning av X i den utsträckning P utförs i syfte att dela upp eller dela ut X mellan två eller flera mottagare.Förutom att syfta på en process kan vi syfta på ett tillstånd när vi använder termen “fördelning”. Vi betraktar då ett visst tillstånd ur fördelningssynpunkt.Tillståndet T innebär en fördelning av X i den utsträckning delar av X tillfallit två eller flera, alternativt att X endast tillfallit en mottagare men delar av X kunde ha tillfallit ytterligare minst en mottagare.Begreppet prioritering. Kärnan i begreppet prioritering torde fångas av Nationalencyklopedins formulering ”ge företräde åt”. Beslutet att ge företräde åt något innebär ett val och kan ske genom att endera ”sätta före” eller ”säga nej”. Alla val utgör dock inte prioritering.För att ett val mellan olika alternativ skall räknas som en prioritering måste följande villkor vara uppfyllda:alternativen måste alla vara övervägda,valet innebär skapandet av en ordning mellan alternativen, ochordningen måste skapas utifrån enhetligt prioriteringsobjekt.Det första villkoret innebär att endast medvetna val skall räknas som prioritering. Det andra villkoret berör beslutet att ”sätta före” eller ”säga nej”. Det sista villkoret innebär att ett val mellan t.ex. två patienter utgör prioritering endast om valet baseras på samma prioriteringsobjekt (vårdbehov, kostnadseffektivitet, etc.). Vart och ett av de tre villkoren är nödvändiga för att ett beslut skall räknas som en prioritering. Tillsammans utgör de tre villkoren en tillräcklig betingelse för att ett beslut skall räknas som en prioritering.Begreppet öppen prioritering. Analysen har utmynnat i följande förslag till definition av begreppet öppen prioritering.En prioritering är öppen i den utsträckning prioriteringsbesluten, grunderna och resonemangen (inklusive förväntade konsekvenser) är tillgängliga för alla som önskar ta del av dem.Begreppet ransonering. Vi kan med termen ransonering syfta på både ett beslut och ett tillstånd.Beslut B innebär en ransonering av vård i den utsträckning B fattas med insikten att vårdbehovet inte blir optimalt åtgärdat.Tillstånd T utgör en ransonering i den utsträckning T innebär att vårdbehoven inte är optimalt åtgärdade.Begränsning av vårdbehovets tillfredsställande utgör kärnan i ransoneringsbegreppet. Begränsningen kan ske på flera olika sätt. Vi kan därför tala om olika typer av ransonering.Målransonering – en begränsning av behovsmålet, d.v.s. optimal hälsa kommer ej att uppnås.Tidsransonering – t.ex. ökade väntetider för patienten, vilket betyder en begränsning av hur snabbt patientens vårdbehov blir åtgärdat.Utspädning – glesare återbesök, sämre protestyper, personal med lägre utbildning, billigare läkemedel med sämre effekt eller med flera biverkningar än ett dyrare alternativ. Det handlar här om en begränsning av kvaliteten på åtgärderna.Besparing och satsning i relation till prioritering och ransonering. Besparing eller minskning av vårdutbud kan vara en vanlig form för ransonering. Men alla besparingar eller minskningar av vårdutbud innebär inte ransonering. Det kan t ex ibland handla om att anpassa utbudet till ett förändrat vårdbehovspanorama. En satsning på ett visst område kan ha förgåtts av ett prioriteringsbeslut. Men enbart beslutet att satsa resurser på ett område kan inte räknas som en prioritering.
28.	Liss, Per-Erik (författare) Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård : en begreppsanalys 2004 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I diskussioner om resursfördelning förekommer andra begrepp närbesläktade med begreppet prioritering som t ex ransonering, besparing eller utbudsminskning. Det händer ibland att termen prioritering används för att benämna samtliga aktiviteter som är aktuella vid fördelning av begränsade resurser. Begreppet prioritering förekommer dessutom i ett flertal olika innebörder. Denna oklara och mångtydiga användning av begreppet prioritering är otillfredsställande både ur handlings- och kommunikationssynpunkt. Enligt prioriteringsutredningen, och senare riksdagen, skall prioriteringsbesluten vägledas av de tre etiska riktlinjerna Människovärdesprincipen, Behovs- eller solidaritetsprincipen och Kostnadseffektivitetsprincipen. Frågan blir då vilka beslut det är som skall räknas som prioriteringsbeslut och därmed vägledas av riktlinjerna. Ur kommunikationssynpunkt är det viktigt med en enhetlig terminologi. När ett begrepp omedvetet används i olika betydelser blir följden ofta missförstånd, ofruktbara diskussioner och i slutändan minskad rationalitet i olika processer. Syftet med denna skrift är att redovisa resultatet av en analys av begreppen “fördelning”, “prioritering” och “ransonering”.Begreppet fördelningResultatet av analysen av begreppet “fördelning” kan sammanfattas i några påståenden som finns förklarade i kapitlet om fördelning.Med termen “fördelning” kan vi endera syfta på en process där något fördelas, eller på ett tillstånd som är resultatet av en process.Det som fördelas kallas fördelningsobjekt.Standardformen av fördelning som process innebär att det som utgör fördelningsobjekt delas upp och delas ut till olika mottagare som t ex sjukhus, vårdcentraler, kliniker eller patienter.Avgörande kriterier för om beslut skall räknas som fördelning är att de är medvetna och mottagarna kända.Processer kan vara av två slag – planerade eller oplanerade. Den planerade processen kännetecknas av att deltagarna i processen har en gemensam målsättning att komma fram till ett resultat. Den oplanerade processen kan innehålla moment av slump eller sakna sammanhängande målsättning.Med termen “fördelning” kan vi även syfta på ett tillstånd. Vi betraktar då ett visst tillstånd ur fördelningssynpunkt – hur det som utgör fördelningsobjektet är fördelat mellan olika mottagare. Vid denna användning av termen “fördelning” finns inga krav på att processen som leder fram till tillståndet innehåller medvetna val.Begreppet prioriteringKärnan i begreppet “prioritering” fångas av Nationalencyklopedins formulering “ge företräde åt”. Beslutet att ge företräde åt något eller någon innebär ett val baserat på en rangordning.Att prioritera innebär att rangordna eller välja ut.Rangordning är en central komponent i begreppet “prioritering”. Prioritering innebär också att utifrån rangordningen välja ut de alternativ som skall sättas före och åtgärdas framför de alternativ som skall senareläggas eller inte åtgärdas alls. Vi måste dock ställa vissa krav på rangordning respektive val för att de skall kunna räknas som prioritering. Resonemangen har lett fram till att följande villkor måste vara uppfyllda:alternativen måste vara övervägda,de måste vara relevanta.Det sista villkoret innebär att en rangordning mellan två alternativ utgör prioritering endast om bägge alternativen skulle ha kunnat komma ifråga. Bägge villkoren är nödvändiga för att ett beslut skall räknas som en prioritering. Tillsammans utgör villkoren en tillräcklig betingelse för att en rangordning skall räknas som en prioritering.Det som vi rangordnar eller prioriterar mellan, t ex olika sjukdomstillstånd, behandlingar, etc kommer att benämnas prioriteringsobjekt.Prioriteringskriterium är det som vägleder rangordningen. Det är vad vi prioriterar med avseende på och anges av de etiska riktlinjerna.Horisontella prioriteringar innebär val mellan t ex verksamhetsområden, kliniker eller sjukdomsgrupper. Vertikala prioriteringar innebär val mellan t ex sjukdomar inom en sjukdomsgrupp eller mellan olika behandlingsformer för en enskild patient.Öppen prioritering innebär att prioriteringsbesluten, grunderna och resonemangen är tillgängliga för alla som önskar ta del av dem.Begreppet ransoneringVi kan med termen “ransonering” syfta på både ett beslut och ett tillstånd.Beslut B innebär en ransonering i den utsträckning B fattas med insikten att behovet inte blir optimalt åtgärdat.Tillstånd T utgör en ransonering i den utsträckning T innebär att behoven inte är optimalt åtgärdade. Begränsning av behovets tillfredsställande utgör kärnan i ransoneringsbegreppet. Begränsningen kan ske på flera olika sätt. Vi kan därför tala om olika typer av ransonering.Målransonering – en begränsning av behovsmålet, d v s optimal hälsa eller livskvalitet kommer ej att uppnås.Bortval – vissa besvär, sjukdomar eller tillstånd av nedsatt livskvalitet blir inte alls att åtgärdade.Tidsransonering – t ex ökade väntetider för patienten, vilket betyder en begränsning av hur snabbt patientens behov blir tillfredsställt.Utspädning – glesare återbesök, sämre protestyper, personal med lägre utbildning, billigare läkemedel med sämre effekt eller med flera biverkningar än ett dyrare alternativ.Indikationsförändringar – ökad försämring innan behovet åtgärdas.Besparing och satsning i relation till prioritering och ransoneringBesparing eller minskning av vårdutbud kan vara en vanlig form för ransonering. Men alla besparingar eller minskningar av vårdutbud innebär inte ransonering. Det kan t ex ibland handla om att anpassa utbudet till förändrade behov hos befolkningen. En satsning på ett visst område kan ha förgåtts av ett prioriteringsbeslut. Men enbart beslutet att satsa resurser på ett område kan inte räknas som en prioritering.
29.	Liss, Per-Erik (författare) Hard choices in public health : The allocation of scarce resources 2003 Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health. - : SAGE Publications. - 1403-4948 .- 1651-1905. ; 31:2, s. 156-157 Forskningsöversikt (refereegranskat)
30.	Liss, Per-Erik, 1941- (författare) Health care need : Meaning and measurement 1990 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Determining how the health services are to be, and allocating health care, are basic issues in health policy. Need is a frequent criterion for an ethical or rational allocation of health service resources. The primary aim of this study is to analyse and explicate the concept of health care need.Methods for measuring health care need are examined. Current views on the concept of health care need are analysed. The results generate questions about the logical structure of the concept of need. The analysis of this concept shows that need is instrumental. The thing needed is necessary for a certain goal. The significance of this goal is pointed out. It determines the object of need. The significant goal in the case of health care need is health. The study espouses a holistic theory of health where health is defined in terms of ability to realize vital goals. It is pointed out that 'health' is a value-laden concept and that it bears with it this value-load to the concept of health care need.The concepts of health care, prevention and promotion are analysed. They are distinguished according to the actions involved. Health care means improving a state of ill health. Prevention means avoiding a state of ill health. Promotion means enhancing or supporting a healthy state.Assigning priority to certain needs is necessary in a situation where the health service resources are scarce. The theoretical platform for the setting of priorities in accordance with need is examined. Seven dimensions for a ranking of health care needs are identified. Finally some implications for an assessment of health care need are discussed, and a model for such an assessment is sketched.
31.	Liss, Per-Erik, 1941-, et al. (författare) Interpreting definitions : The problem of interpreting definitions of medical concepts 2004 Ingår i: Medicine, Health care and Philosophy. - 1386-7423 .- 1572-8633. ; 7, s. 137-141 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
32.	Liss, Per-Erik (författare) Målformuleringar och dess betydelse för prioriteringar i kommunal vård och omsorg : en pilotstudie 2001 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Prioriteringar är nödvändiga även inom den kommunala hälso- och sjukvården. Enligt hälso- och sjukvårdslagen, som också omfattar den kommunala hälso- och sjukvården, skall prioriteringarna inom området utgå ifrån de tre etiska principerna människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Tillämpningen av de båda senare principerna innebär en bedömning av vårdbehov respektive en värdering av åtgärdernas effekter. I bägge dessa tillämpningar har målet med verksamheten en avgörande betydelse. Både behovsbedömning och värdering av åtgärdernas utfall bör ske i relation till verksamhetens mål.Syftet med denna studie är att studera målformuleringar rörande kommunal vård och omsorg. Detta innebär att följande frågor kommer att besvaras: (1) Vilken karaktär har målformuleringarna, och (2) vilken begreppsapparat behövs för att analysera målen?Målformuleringar har studerats i följande dokument: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL), Prioriteringsutredningens slutbetänkande, Nationella folkhälsokommitténs slutbetänkande, allmänna inriktningsmål för Norrköpings kommun, äldreomsorgsplaner i 5 kommuner i Östergötland samt plan för kommunsjukvården i Linköping.Målformuleringarna har analyserats med hjälp av en preliminär begreppsapparat, vilket ledda fram till följande slutsatser.Hälsa och livskvalitet föreslås i en del sammanhang som mål för hälso- och sjukvården. Det förekommer ingen explicit definition av begreppen, men vi finner motstridiga antydningar hos några dokument. HSL anger ett vitt hälsobegrepp medan Prioriteringsutredningen använder ett smalt begrepp. Många målformuleringar i kommunala dokument betonar det allmänna eller det vanliga. Målet för verksamheten är t.ex. att ge individen möjlighet att leva som andra. Att kunna bo kvar i eget boende är ett annat viktigt mål för kommunal vård och omsorg.Målformuleringarna anger i första hand den kvalitativa dimensionen. De svarar på frågan vad det är som skall uppnås. Men det förekommer även inslag av den kvantitativa dimension i termer av t.ex. god, skälig, ökad, minskad, främja eller stärka. Dock förekommer ingen precisering av dessa termer. Intressanta målformulering är dessutom de som sker i termer av ”största möjliga” eller ”så långt som möjligt”. Några av dem innehåller även en restriktion. Det heter t.ex. att verksamheten skall så långt möjligt anpassa insatserna till den enskildes önskemål. Det framgår dock inte av dokumentet exakt vad som utgör restriktionen eller dess omfattning. I något fall utgörs restriktionen av tillgängliga resurser. Den temporala dimensionen, d.v.s. inom vilken tidsram målet bör realiseras, är överhuvudtaget inte är nämnd i dokumenten.Målen är genomgående vagt formulerade. Detta medför att de ger liten vägledning. Även om de är avsedda som inriktningsmål krävs en viss grad av precisering. Ett inriktningsmål som t.ex. ”ett gott liv för alla boende i kommunen” ger praktiskt taget ingen vägledning för val och beslut.Vagheten hos målformuleringar ger intrycket att målen i första hand är avsedda att fylla en symbolisk eller motiverande funktion. I något fall är detta klart uttryckt i dokumentet.Det förekommer både finala och instrumentella mål. I en del fall förekommer en mer eller mindre utvecklad målhierarki i andra fall endast ett finalt mål. Exempel på det senare utgör de båda lagarna HSL och LSS. Målet är där ”en god hälsa” respektive ”möjlighet att leva som andra”. Ett tydligt exempel på målhierarki förekommer hos Nationella folkhälsokommittén. Det finala målet är enligt kommittén ”lika möjligheter att fritt forma sitt liv”. Detta mål skall realiseras genom det instrumentella målet ”minskad ohälsa” vilken i sin tur skall realiseras genom förverkligandet av 18 instrumentella mål som kommittén kallar för ”nationella mål för folkhälsan”. De flesta av de kommuner som ingår i studien formulerar mål som hierarkier bestående av inriktningsmål samt delmål. I något fall anges även en viss arbetsfördelning mellan kommunens instanser. Fullmäktige antar inriktningsmål medan nämnderna formulerar och antar delmål.Vården och omsorgen om vissa grupper av individer omfattas av ett flertal olika målformuleringar. Lagarna HSL, LSS, SoL innehåller alla formuleringar som berör målet för den kommunala hälso- och sjukvården mer eller mindre direkt. Dessutom har varje kommun utformat egna mål oftast framställda som hierarkier. Det är dock oklart hur relationen mellan dessa olika mål ser ut. Är målen förenliga eller är de i konflikt? Det tycks t.ex. finnas en spänning mellan det individuella och unika å ena sidan och det mer allmänna och vanliga å andra sidan.Vagheten hos målformuleringarna och dess begränsning till kvalitativ och kvantitativ dimension gör dem mindre lämpliga som grund för precisering av behovsbegreppet och därmed som underlag för behovsbedömning. Det gör dem också mindre lämpade att utgöra grund för val av utfallsmått vid bedömning eller värdering av olika åtgärders effekter.Pilotstudien har givit värdefulla erfarenheter för fortsatta och mera omfattande studier inom området. Studiet av målformuleringarna i centrala och kommunala dokument gav ytterligare stöd för kravet på en väl utarbetad begreppsapparat för att studera och analysera målsättningar. Fortsatta studier bör därför inkludera en teoretisk analys av målbegreppet och relaterade begrepp. Det innebär att utarbeta och föreslå en struktur för målanalys som också kan bli användbar i ett framtida empiriskt arbete.
33.	Liss, Per-Erik, 1941-, et al. (författare) Målsättningar och verklighet – vård och omsorg i kommunal regi : Del I Mål och prioriteringar 2006 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Hur bra är vården och omsorgen i kommunal regi? Det är en vidsträckt fråga där svaren åtminstone delvis måste vara av rent subjektiv karaktär. ”Bra” respektive ”dålig” är inga objektiva egenskaper som saker bara har, utan de är något som vi människor tillskriver dem genom att relatera till våra personliga värderingar. Det blir lite mer lätthanterligt ur vetenskaplig synvinkel om vi istället frågar oss hur vården och omsorgen lever upp till de målsättningar som verksamheten själv ställt upp.Att diskutera och utvärdera vården inom landstingen är ju något vi vant oss vid under de senare decennierna. Men idag sker det faktiskt en hel del vård i kommunernas regi. Inom kommunerna har man bland annat ett uppdrag att sköta äldrevården. Hur ser det ut där? Hur bra lever man upp till sina egna ofta mycket ambitiösa målsättningar? I den här rapporten kommer vi inte att kunna ge något uttömmande svar på hur verkligheten stämmer med idealen men den innehåller en hel del intressanta indikationer och ledtrådar.När vi – Per-Erik Liss, Tommy Svensson och undertecknad – diskuterade upplägget för det här projektet sade vi oss att det var viktigt att angripa problemet från två håll samtidigt; dels att titta närmare på kommunernas målsättningar, dels att dyka ned i verkligheten och försöka ta reda på hur omsorgen fungerar i praktiken. Uppgiften rörande målsättningarna var först och främst att ta reda på vilka de var och hur de var formulerade. Det var bl a väsentligt att se hur målen var relaterade ”uppåt”, d v s hur de stämmer överens med de mål och prioriteringar som görs på ett nationellt plan. Inte minst borde prioriteringsprinciperna i Hälso- och sjukvårdslagen vara central, inte bara för hur landstingen, utan även kommunerna väljer att fördela sina vårdresurser. I vilken mån spelar exempelvis rättviseprincipen om att fördela efter ”vårdbehov” en roll inom den kommunala sektorn? Och vad utgör ”behov” när det gäller äldre människor? Vad behövs det för hjälp för att vara gammal på ett bra sätt?En annan väsentlig fråga är hur de kommunala vård- och omsorgsmålsättningarna relaterar till varandra internt. Vilka är de övergripande målsättningarna och vilka är blott operativa mål eller delmål? Om det exempelvis fastställs ett delmål att hemtjänsten skall vara behjälplig med städning men inte med att sitta ned och prata så har det därmed bestämts att det förra är nödvändigare än det andra för att nå övergripande syften. Det har gjorts en bedömning att den första åtgärden bättre fyller ett väsentligt behov hos de äldre än den andra.Men hur har man gått tillväga för att komma fram till denna slutsats? Är det så säkert att de olika delmålen verkligen leder mot de stolta proklamationerna i den övergripande visionen? När vi sedan kontemplerade dykt ner i verkligheten så stod det ganska snart klart att det borde bli en djupdykning snarare än blott ett snorklande vid ytan. Det vill säga, vi skulle kanske inte se så mycket av den övergripande statistiken beträffande budgetar och antal människor under åtgärd. Men för att nå de intressanta skikten där vi kan hoppas på att få syn på enskilda människors, i synnerhet äldre människors, behov av vård, trygghet och värdighet så måste vi dyka på djupet. Vi måste lyssna på enskilda människors berättelser om vilka de är, hur de ser på sina liv och vad som är viktigt för dem. Det är ju först på denna nivå som vi kan börja förstå vilka problem och behov det finns, och hur dessa sedan kan relateras till vårdens och omsorgens målsättningar. Hur betydelsefull är överhuvudtaget den kommunala omsorgsservicen i en människas liv på äldre dagar?I detta sammanhang är det också viktigt att beakta det vi kan kalla för ”mellangruppens” erfarenheter, d v s de som har att implementera målen i sin verksamhet; vårdare, biträden och assistenter. Detta är en grupp som ofta hamnar i kläm mellan politiker och allmänhet. I sin dagliga gärning möter de människorna som behöver vård och omsorg. Samtidigt skall deras verksamhet bedrivas i enlighet med de direktiv och riktlinjer som politikerna ställt upp. Går dessa krav ihop? Hur bedömer vårdaren att han/hon kan möta upp mot de dubbla kraven? Deras observationer, erfarenheter och intressen skiljer sig tydligt från de båda andra gruppernas, det utgör ett eget perspektiv.När jag, vid slutet av projekttiden, sträckläste först Per-Eriks analytiska diskussion om mål och prioriteringar och sedan Tommys djupintervjuer med hemtjänstens vårdbiträden och gamla, hade jag en stark impuls att vi skulle låta studierna stå helt okommenterade. De utgör alla en del av verkligheten, och jämförelsen inbjuder till många frågor och tankar. Varför inte låta läsaren själv dra sina slutsatser? Hur går dessa vitt skilda bilder ihop?Men, trots allt är det här en vetenskaplig rapport och forskare bör kommentera och dra slutsatser. Det hör väl ändå till? Så Per-Erik gör några avslutande kommentarer där han jämför målsättningar med verklighet. Men dessa kommentarer är blott en liten hjälp på traven. Studien om de officiella målsättningarna å ena sidan och studierna av verksamheten bland personal och mottagare å den andra står på egna ben. Att läsa dem tillsammans ger en stark läsupplevelse och mycket att fundera vidare på.
34.	Liss, Per-Erik, et al. (författare) Terms used to describe urinary tract infections - The importance of conceptual clarification 2003 Ingår i: Acta Pathologica, Microbiologica et Immunologica Scandinavica (APMIS). - : Wiley. - 0903-4641 .- 1600-0463. ; 111:2, s. 291-299 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Inaccuracies in medical language are detrimental to communication and statistics in medicine, and thereby to clinical practice, medical science and public health. The purpose of this article is to explore inconsistencies in the use of some medical terms: urinary tract infection, bacteriuria and urethral syndrome. The investigated literature was collected from medical dictionaries, textbooks, and articles indexed in Medline«. We found various practices regarding how the medical terms should be defined, and had great difficulty in interpreting the status of the statements under the heading of 'definition'. The lesson to be learned, besides a reminder of the importance of clearly defined medical concepts, is that it must be explicitly stated whether what is presented as a definition is to be considered as defining criterion, as recognising criterion or as characteristic of the disease entity.
35.	Liss, Per-Erik (författare) The significance of the goal of health care for the setting of priorities 2003 Ingår i: Health Care Analysis. - 1065-3058 .- 1573-3394. ; 11:2, s. 161-169 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The purpose of the article is to argue for the significance of a clarified goal of health care for the setting of priorities. Three arguments are explored. First, assessment of needs becomes necessary in so far as the principle of need should guide the priority-setting. The concept of health care need includes a goal component. This component should for rational reasons be identical with the goal of health care. Second, in order to use resources efficiently it is necessary to assess the effects of health care. It is not, however, a question of assessing whether there is an effect but a question of assessing whether there is the right effect. And what constitutes the right effect can only be determined in relation to the goal of the enterprise. Third, the health sector involves several groups of actors such as politicians, administrators, doctors, nurses, physiotherapists, occupational therapists, educationists and patients. It is common knowledge that successful teamwork requires an understanding of a common goal. The article ends with an example of a goal chosen from ethics.
36.	Ludvigsson, Johnny, 1943-, et al. (författare) Mothers of children in ABIS, a population-based screening for prediabetes, experience few ethical conflicts and have a positive attitude 2002 Ingår i: Annals of the New York Academy of Sciences. - : Wiley. - 0077-8923 .- 1749-6632. ; 958, s. 376-381 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Screening is supposed to create less anxiety among first-degree relatives of diabetic patients where the risk of developing diabetes already is well known. It has also been argued that screening of a general child population should never be performed unless identified high-risk individuals can be offered intervention to prevent diabetes. However, the empirical data are scarce, especially regarding what opinions patients or their parents have of these matters/issues themselves. We have therefore tried to evaluate mothers' attitudes to and ethical views on participation in a research screening for prediabetes in an unselected birth cohort. All 21,700 mothers of children in southeast Sweden born between 1 October 1997 and 1 October 1999 were asked to participate in ABIS (All Babies in Southeast Sweden). They were given information about the design of the study and that HLA types and autoantibodies will be determined in order to predict diabetes, but that no prevention of diabetes will be offered unless future studies show effective methods. After informed consent, 78.6% of mothers let their babies participate (17,055 children) despite a quite laborious study protocol. Explorative in-depth semistructured interviews were performed in 21 mothers, of whom 15 were strategically selected to get as many various attitudes as possible and of whom 6 chose not to participate in ABIS. All interviewed mothers were positive to the ABIS project. We conclude that a well-designed screening program to detect individuals in the general population with high risk of developing diabetes does not evoke anxiety nor severe ethical conflicts.
37.	Nordin, Ingemar, 1949-, et al. (författare) Målsättningar och verklighet : vård och omsorg i kommunal regi 2005 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
38.	Papakokkinou, Eleni, et al. (författare) Excess Morbidity Persists in Patients With Cushing’s Disease During Long-term Remission : A Swedish Nationwide Study 2020 Ingår i: Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. - Washington : Oxford University Press. - 0021-972X .- 1945-7197. ; 105:8, s. 2616-2624 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Context: Whether multisystem morbidity in Cushing's disease (CD) remains elevated during long-term remission is still undetermined.Objective: To investigate comorbidities in patients with CD.Design, setting, and patients: A retrospective, nationwide study of patients with CD identified in the Swedish National Patient Register between 1987 and 2013. Individual medical records were reviewed to verify diagnosis and remission status.Main outcomes: Standardized incidence ratios (SIRs) with 95% confidence intervals (CIs) were calculated by using the Swedish general population as reference. Comorbidities were investigated during three different time periods: (i) during the 3 years before diagnosis, (ii) from diagnosis to 1 year after remission, and (iii) during long-term remission.Results: We included 502 patients with confirmed CD, of whom 419 were in remission for a median of 10 (interquartile range 4 to 21) years. SIRs (95% CI) for myocardial infarction (4.4; 1.2 to 11.4), fractures (4.9; 2.7 to 8.3), and deep vein thrombosis (13.8; 3.8 to 35.3) were increased during the 3-year period before diagnosis. From diagnosis until 1 year after remission, SIRs (95% CI were increased for thromboembolism (18.3; 7.9 to 36.0), stroke (4.9; 1.3 to 12.5), and sepsis (13.6; 3.7 to 34.8). SIRs for thromboembolism (4.9; 2.6 to 8.4), stroke (3.1; 1.8 to 4.9), and sepsis (6.0; 3.1 to 10.6) remained increased during long-term remission.Conclusion: Patients with CD have an increased incidence of stroke, thromboembolism, and sepsis even after remission, emphasizing the importance of early identification and management of risk factors for these comorbidities during long-term follow-up.
39.	Ragnarsson, Oskar, 1971, et al. (författare) Overall and Disease-Specific Mortality in Patients With Cushing Disease: A Swedish Nationwide Study 2019 Ingår i: Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. - : ENDOCRINE SOC. - 0021-972X .- 1945-7197. ; 104:6, s. 2375-2384 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Context: Whether patients with Cushing disease (CD) in remission have increased mortality is still debatable. Objective: To study overall and disease-specific mortality and predictive factors in an unselected nationwide cohort of patients with CD. Design, Patients, and Methods: A retrospective study of patients diagnosed with CD, identified in the Swedish National Patient Registry between 1987 and 2013. Medical records were systematically reviewed to verify the diagnosis. Standardized mortality ratios (SMRs) with 95% CIs were calculated and Cox regression models were used to identify predictors of mortality. Results: Of 502 identified patients with CD (n = 387 women; 77%), 419 (83%) were confirmed to be in remission. Mean age at diagnosis was 43 (SD, 16) years and median follow-up was 13 (interquartile range, 6 to 23) years. The observed number of deaths was 133 vs 54 expected, resulting in an overall SMR of 2.5 (95% CI, 2.1 to 2.9). The commonest cause of death was cardiovascular diseases (SMR, 3.3; 95% CI, 2.6 to 4.3). Excess mortality was also found associated with infections and suicide. For patients in remission, the SMR was 1.9 (95% CI, 1.5 to 2.3); bilateral adrenalectomy and glucocorticoid replacement therapy were independently associated with increased mortality, whereas GH replacement was associated with improved outcome. Conclusion: Findings from this large nationwide study indicate that patients with CD have excess mortality. The findings illustrate the importance of achieving remission and continued active surveillance, along with adequate hormone replacement and evaluation of cardiovascular risk and mental health.
40.	Ragnarsson, Oskar, 1971, et al. (författare) The incidence of Cushing’s disease : a nationwide Swedish study 2019 Ingår i: Pituitary. - : Springer. - 1386-341X .- 1573-7403. ; 22:2, s. 179-186 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Background: Studies on the incidence of Cushing’s disease (CD) are few and usually limited by a small number of patients. The aim of this study was to assess the annual incidence in a nationwide cohort of patients with presumed CD in Sweden.Methods: Patients registered with a diagnostic code for Cushing’s syndrome (CS) or CD, between 1987 and 2013 were identified in the Swedish National Patient Registry. The CD diagnosis was validated by reviewing clinical, biochemical, imaging, and histopathological data.Results: Of 1317 patients identified, 534 (41%) had confirmed CD. One-hundred-and-fifty-six (12%) patients had other forms of CS, 41 (3%) had probable but unconfirmed CD, and 334 (25%) had diagnoses unrelated to CS. The mean (95% confidence interval) annual incidence between 1987 and 2013 of confirmed CD was 1.6 (1.4–1.8) cases per million. 1987–1995, 1996–2004, and 2005–2013, the mean annual incidence was 1.5 (1.1–1.8), 1.4 (1.0–1.7) and 2.0 (1.7–2.3) cases per million, respectively. During the last time period the incidence was higher than during the first and second time periods (P < 0.05).Conclusion: The incidence of CD in Sweden (1.6 cases per million) is in agreement with most previous reports. A higher incidence between 2005 and 2013 compared to 1987–2004 was noticed. Whether this reflects a truly increased incidence of the disease, or simply an increased awareness, earlier recognition, and earlier diagnosis can, however, not be answered. This study also illustrates the importance of validation of the diagnosis of CD in epidemiological research.
41.	Svensson, Tommy, 1950- (författare) Målsättningar och verklighet - vård och omsorg i kommunal regi. Del II : Ålderdom, omsorgsberoende och livsperspektiv samt Mål, prioriteringar och omsorgsarbetets vardag 2006 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Hur bra är vården och omsorgen i kommunal regi? Det är en vidsträckt fråga där svaren åtminstone delvis måste vara av rent subjektiv karaktär. ”Bra” respektive ”dålig” är inga objektiva egenskaper som saker bara har, utan de är något som vi människor tillskriver dem genom att relatera till våra personliga värderingar. Det blir lite mer lätthanterligt ur vetenskaplig synvinkel om vi istället frågar oss hur vården och omsorgen lever upp till de målsättningar som verksamheten själv ställt upp.Att diskutera och utvärdera vården inom landstingen är ju något vi vant oss vid under de senare decennierna. Men idag sker det faktiskt en hel del vård i kommunernas regi. Inom kommunerna har man bland annat ett uppdrag att sköta äldrevården. Hur ser det ut där? Hur bra lever man upp till sina egna ofta mycket ambitiösa målsättningar? I den här rapporten kommer vi inte att kunna ge något uttömmande svar på hur verkligheten stämmer med idealen men den innehåller en hel del intressanta indikationer och ledtrådar.När vi – Per-Erik Liss, Tommy Svensson och undertecknad – diskuterade upplägget för det här projektet sade vi oss att det var viktigt att angripa problemet från två håll samtidigt; dels att titta närmare på kommunernas målsättningar, dels att dyka ned i verkligheten och försöka ta reda på hur omsorgen fungerar i praktiken. Uppgiften rörande målsättningarna var först och främst att ta reda på vilka de var och hur de var formulerade. Det var bl a väsentligt att se hur målen var relaterade ”uppåt”, d v s hur de stämmer överens med de mål och prioriteringar som görs på ett nationellt plan. Inte minst borde prioriteringsprinciperna i Hälso- och sjukvårdslagen vara central, inte bara för hur landstingen, utan även kommunerna väljer att fördela sina vårdresurser. I vilken mån spelar exempelvis rättviseprincipen om att fördela efter ”vårdbehov” en roll inom den kommunala sektorn? Och vad utgör ”behov” när det gäller äldre människor? Vad behövs det för hjälp för att vara gammal på ett bra sätt?En annan väsentlig fråga är hur de kommunala vård- och omsorgsmålsättningarna relaterar till varandra internt. Vilka är de övergripande målsättningarna och vilka är blott operativa mål eller delmål? Om det exempelvis fastställs ett delmål att hemtjänsten skall vara behjälplig med städning men inte med att sitta ned och prata så har det därmed bestämts att det förra är nödvändigare än det andra för att nå övergripande syften. Det har gjorts en bedömning att den första åtgärden bättre fyller ett väsentligt behov hos de äldre än den andra.Men hur har man gått tillväga för att komma fram till denna slutsats? Är det så säkert att de olika delmålen verkligen leder mot de stolta proklamationerna i den övergripande visionen? När vi sedan kontemplerade dykt ner i verkligheten så stod det ganska snart klart att det borde bli en djupdykning snarare än blott ett snorklande vid ytan. Det vill säga, vi skulle kanske inte se så mycket av den övergripande statistiken beträffande budgetar och antal människor under åtgärd. Men för att nå de intressanta skikten där vi kan hoppas på att få syn på enskilda människors, i synnerhet äldre människors, behov av vård, trygghet och värdighet så måste vi dyka på djupet. Vi måste lyssna på enskilda människors berättelser om vilka de är, hur de ser på sina liv och vad som är viktigt för dem. Det är ju först på denna nivå som vi kan börja förstå vilka problem och behov det finns, och hur dessa sedan kan relateras till vårdens och omsorgens målsättningar. Hur betydelsefull är överhuvudtaget den kommunala omsorgsservicen i en människas liv på äldre dagar?I detta sammanhang är det också viktigt att beakta det vi kan kalla för ”mellangruppens” erfarenheter, d v s de som har att implementera målen i sin verksamhet; vårdare, biträden och assistenter. Detta är en grupp som ofta hamnar i kläm mellan politiker och allmänhet. I sin dagliga gärning möter de människorna som behöver vård och omsorg. Samtidigt skall deras verksamhet bedrivas i enlighet med de direktiv och riktlinjer som politikerna ställt upp. Går dessa krav ihop? Hur bedömer vårdaren att han/hon kan möta upp mot de dubbla kraven? Deras observationer, erfarenheter och intressen skiljer sig tydligt från de båda andra gruppernas, det utgör ett eget perspektiv.När jag, vid slutet av projekttiden, sträckläste först Per-Eriks analytiska diskussion om mål och prioriteringar och sedan Tommys djupintervjuer med hemtjänstens vårdbiträden och gamla, hade jag en stark impuls att vi skulle låta studierna stå helt okommenterade. De utgör alla en del av verkligheten, och jämförelsen inbjuder till många frågor och tankar. Varför inte låta läsaren själv dra sina slutsatser? Hur går dessa vitt skilda bilder ihop?Men, trots allt är det här en vetenskaplig rapport och forskare bör kommentera och dra slutsatser. Det hör väl ändå till? Så Per-Erik gör några avslutande kommentarer där han jämför målsättningar med verklighet. Men dessa kommentarer är blott en liten hjälp på traven. Studien om de officiella målsättningarna å ena sidan och studierna av verksamheten bland personal och mottagare å den andra står på egna ben. Att läsa dem tillsammans ger en stark läsupplevelse och mycket att fundera vidare på.
42.	Swahnberg, Katarina, et al. (författare) Female patients report on health care staff's disobedience of ethical principles 2006 Ingår i: Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica. - : Wiley. - 0001-6349 .- 1600-0412. ; 85:7, s. 830-836 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Background. Earlier studies have shown a high prevalence of abuse in health care (AHC). We hypothesized that patients might easily feel abused when staff do not follow prevailing ethical principles. Therefore we developed the Violations of Ethical Principles Questionnaire (ViolEP), with 30 examples of situations in health care where four ethical principles are disobeyed (autonomy, nonmaleficence, justice, and integrity). Respondents reported whether or not they had ever experienced each of the situations, and whether or not they had perceived that event as a violation. Research questions: 1. What proportion of female patients have ever experienced staff disobeying ethical principles in health care? 2. To what extent are such events perceived as violations? and 3. How well do perceived violations of ethical principles correspond to experiences of AHC?Method. Our sample was 661 consecutive female patients at the Department of Obstetrics and Gynecology in Linköping, Sweden. They completed ViolEP and NorVold Abuse Questionnaire (NorAQ) at home and returned them by post.Results. 20/661 (64%) women answered the ViolEP and 426/661 (64%) returned the NorAQ. The majority (73%) (306/420) had experienced staff disobeying ethical principles. More than every second woman had perceived those events as violations (68%) (209/306). The prevalence of AHC was 23%. ViolEP had good sensitivity but low specificity when we used AHC according to NorAQ as the “gold standard”.Conclusion. The majority of the patients had experienced health care staff disobeying prevailing ethical principles. These events were not always perceived as violations. The reason for this discrepancy needs to be explored.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Träfflista för sökning "WFRF:(Liss Per Erik) "

Avgränsa träffmängd

År