| 1. |
- Danesh, Noushin, et al.
(författare)
-
Development of criteria for investigation of periapical tissue from root-filled teeth.
- 2019
-
Ingår i: Acta Odontologica Scandinavica. - : Taylor & Francis. - 0001-6357 .- 1502-3850. ; 77:4, s. 269-274
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: To develop and assess a set of criteria to grade inflammation including relative area of inflammation in periapical lesions in endodontically treated teeth. Material and methods: A set of criteria was developed, encompassing data on: Lymphocytes, denoting chronic inflammation, were graded 0 (occasional) to 4 (heavy/dense inflammation). Polymorphonuclear cells, denoting acute inflammation, were graded 0 (none) to 2 (many). The third parameter, area of inflammation, that is, the relative area of the specimen that was inflamed, was graded 0 (none) to 4 (76–100%). The criteria were tested on 199 consecutive biopsies from 180 patients (aged 31–75 years). Information about symptoms was retrieved from the referrals. Mann–Whitney’s U-test was used to calculate possible differences in average values for the histopathological variables in the two groups of patients: symptomatic or asymptomatic. Results: Using the criteria, varying grades of inflammation were seen in the biopsies. The majority showed few or no PMN cells. There was a correlation between symptoms and the extent of infiltration of lymphocytes and plasma cells (p = .001), PMN cells (p < .001) and the area of inflammation (p = .002): biopsies from the asymptomatic patients exhibited less pronounced and relatively smaller areas of inflammation. Conclusions: Using the criteria on a specific selection of root-filled teeth with persisting apical periodontitis, periapical inflammation was common, but varied in extent and severity. The inflammation was less pronounced and affected a relatively smaller area in asymptomatic teeth, although outliers in both directions were identified.
|
|
| 2. |
- Törneke, Krister, et al.
(författare)
-
Vägledning för kommunal VA-planering : för hållbar VA-försörjning och god vattenstatus
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatförändringar och översvämningar, ökade miljökrav och en åldrad infrastruktur innebär ökade krav på kommunernas vatten- och avloppsverksamhet. Utanför verksamhetsområdet riskerar bristfälliga små avloppsanläggningar att sprida smittoämnen och bidra till att vattenförekomster inte uppnår god status. Kommunerna står inför stora investeringar för att nå en hållbar VAförsörjning. En strategisk och långsiktig VA-planering som omfattar både dricksvatten, spillvatten och dagvatten blir kommunens verktyg för att lyfta fram problem och prioritera åtgärder för att kostnadseffektivt möta de utmaningar som man står inför. Vägledningen är framtagen för att underlätta kommunernas planering för en trygg och hållbar VA-försörjning. Den ger konkreta råd för att komma igång och föreslår en stegvis planeringsprocess. Arbetssättet bygger på att börja med det som är tillgängligt, identifiera de strategiska frågorna och göra vägval inför den fortsatta planeringen. Vägledningen beskriver de olika stegen i planeringsprocessen och vilka styrdokument den bör omfatta. VA-planeringen bör initieras med ett tydligt uppdrag till en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med tillräckliga resurser (steg 1). Steg 2 är att utarbeta en VA-översikt som beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och framtida behov. Steg 3 är att beskriva strategiska vägval för hantering av olika frågor, som fastställs i en VA-policy. Själva VAplanen (steg 4) tas fram utifrån VA-översikten och VA-policyn och innehåller en plan för såväl den allmänna anläggningen som för VA-försörjningen utanför verksamhetsområdet. VA-planen tillämpas sedan genom att åtgärderna förs in i kommunens löpande budgetprocess. Arbetet enligt VA-planen följs sedan upp regelbundet och planen revideras lämpligen varje mandatperiod (steg 5). En förutsättning för en lyckad VA-planering är att det finns en god kommunikation mellan politiker och tjänstemän från olika enheter inom kommunen. Det finns också ett stort värde i att samverka med länsstyrelser och grannkommuner för att utbyta erfarenheter. En väl genomförd VA-planering ger en beredskap och gör kommunen betydligt bättre rustad för att möta utmaningarna på VA-området och möjlighet att påverka utvecklingen i positiv riktning.
|
|
