| 1. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(författare)
-
Indikatorer för Trafikverkets uppföljning av underhåll på belagda vägar : leveranskvaliteter för de transportpolitiska målen
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett sätt för Trafikverket att följa upp effekterna av underhållet på de statliga vägarna är genom att använda sig av indikatorer. De indikatorer som beskrivs i denna rapport benämns som andra ordningens indikatorer och byggs upp av underliggande data. Indikatorerna som vi valt att arbeta med ska på ett allsidigt och transparent sätt beskriva hur Trafikverket uppfyller leveranskvaliteten för punktlighet, kapacitet, robusthet, användarbarhet, säkerhet samt miljö och hälsa. I denna förstudie sammanfattar vi en kunskapsöversikt för valda indikatorer och förslag på hur de kan implementeras i Trafikverkets pavement management system. De indikatorer som vi arbetar med är Säkerhet, Komfort, Strukturellt tillstånd, Rullmotstånd, Buller, Luftkvalitet, Godsskador, Ytskador, Fordonsslitage och slutligen en indikator för Hälsa. Det finns många aspekter att ta hänsyn till då en indikator introduceras. Den absolut viktigaste är, bortsett från att den är validerad, att den får acceptans och används. Det finns många sätt att använda en indikator och att enbart titta på absoluta värden är svårt för en sammansatt indikator. Relativa skillnader vid årliga uppföljningar är att föredra för att avgöra om strategier får avsedd effekt.
|
|
| 2. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(författare)
-
New technology for road surface measurement : transverse profile and rut depth
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The condition of the national coated road network is measured annually in Sweden and Finland. The measuring technology has been unchanged over a long period of time, which has its benefits. As the measurements are performed using the same technology, trends and measurement series are retained without any disruption. In addition, the technology currently used is reliable and can be procured at a price level that has fallen rather than risen over the years. The principal area of use for condition measurement is to provide maintenance work with an objective basis for the planning of surfacing, but when it is found that current objective condition data can only explain between 40 and 75 percent (depending on class of traffic) of the action actually taken on the road network, consideration must be given to whether new condition data need to be added. The information that is lacking is thought to be information on surface damage and cracks. This requires new measuring technology.If new technology will be adopted, for the collection of condition data, the dependability of the basic measured quantities must be ensured before new options and measured quantities are examined. This study is therefore focused only on transverse-profile measurement and measures of unevenness in the transverse direction (rut depth and ridge height).The study has examined two of the leading new technologies that operate with scanning lasers, LCMS from Pavemetrics and PPF from Fraunhofer. The outcome of the study shows that the technology is good, and that accuracy and repeatability are comparable to the present-day point-laser systems. It is also deemed possible to retain criteria and requirements for the procurement of measurement services when the new technology is used.
|
|
| 3. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(författare)
-
Ny teknik för vägytemätning : tvärprofil och spårdjup
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige och Finland mäts tillståndet på det statliga belagda vägnätet årligen. Mättekniken har varit densamma under en lång tid vilket har sina fördelar. I och med att mätningarna utförs med samma mätteknik bibehålls trender och mätserier utan störningar. Den nuvarande tekniken är dessutom driftsäker och kan handlas upp till en prisnivå som genom åren snarare sjunkit än ökat. Det huvudsakliga användningsområdet för tillståndsmätningen är att förse underhållsverksamheten med ett objektivt underlag för beläggningsplaneringen, men när det visar sig att nuvarande objektiva tillståndsdata endast kan förklara mellan 40 och 75 procent (beroende av trafikklass) av de åtgärder som verkligen görs på vägnätet, måste det övervägas om denna ska kompletteras med nya tillståndsdata. Den information som saknas tros vara information om ytskador och sprickor. Detta kräver ny mätteknik.Om ny teknik ska börja anammas, för insamling av tillståndsdata, måste först de grundläggande mätstorheternas tillförlitlighet säkerställas, innan nya möjligheter och mätstorheter undersöks. Denna studie är därför endast inriktad på tvärprofilmätning och mått för ojämnhet i tvärled (spårdjup och spårrygg).I studien har två av de ledande nya teknikerna som arbetar med skannande laser undersökts, LCMS från Pavemetrics och PPS från Fraunhofer. Resultatet av studien visar att tekniken är bra, noggrannhet och repeterbarhet går att jämföra med de nuvarande punktlasersystemen. Kriterier och krav för upphandling av mättjänster där den nya tekniken används bedöms också kunna bibehållas.
|
|
| 4. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(författare)
-
Objektiv mätning av ytskador och sprickor i vägytan : vägytemätning med skannande laserteknik
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den tillståndsmätning av de statliga vägarna som görs i Sverige idag ger inte en tillräckligt allsidig beskrivning av skadeläget för att kunna välja sträckor som är i behov av underhåll. Den information som vi saknar rör vägytans skick. Det kan vara sprickor eller andra ytskador som t.ex. stensläpp. I denna studie har 27 dubbelriktade sträckor valts ut. Sträckorna har i olika grad ett skadeläge i ytskiktet som identifierats som ”i behov av underhåll” av Trafikverkets beläggningsingenjörer. Sträckorna är mätta med ett mätsystem som är heltäckande (HTL, heltäckande lasermätning) över körfältet och som jämförelsegrund har också en okulär inventering gjorts av skadeläget. Vi ser att den objektiva HTL-mätningen har god upprepbarhet avseende sprickor och stensläpp. Vid jämförelse med den subjektiva bedömningen finns det sträckor där identifieringen av ytskadorna stämmer väl överens men även motsatsen. För att en HTL-mätning ska ge användbar information om sprickor och ytskador krävs erfarenhet och arbete med att trimma in parametrar i analysprogramvaran.
|
|
| 5. |
- Ahmed, Abubeker, 1981-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av gummiasfalt : provväg E22 Mönsterås : etapp 1
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Laboratorieundersökningar och vägytemätningar utfördes på referens- och gummimodifierade asfaltbeläggningar på E22 Mönsterås.Laboratorieundersökningarna visar inte några tydliga skillnader i styvhet och skjuvmodul mellan massorna. Gummiasfalt har dock lägre fasvinkel jämfört med referens vilket betyder att gummiasfalten är mer elastisk. Gummiasfalten visar också lite lägre modul i låga temperaturer och lite högre modul i höga temperaturer vilket är bra för sprickbildning vid låga temperaturer respektive deformationsstabilitet. Utmattningsprovningen visar att gummiasfalt har något bättre utmattningsegenskaper men skillnaderna är inte signifikanta.De initiala fältmätningarna visar inte på några framträdande skillnader mellan sträckorna utan mätresultaten är väldigt likvärdiga. Det är dock för tidigt att dra slutsatser efter mindre än ett års trafik och fortsatta tillståndutvecklingen bör följas ytterligare innan slutsatser kan dras. Någon skillnad i spårbildning mellan sträckorna kan inte fastställas p.g.a. systematiska variationer inom provsträckan.
|
|
| 6. |
- Andrén, Peter, 1972-, et al.
(författare)
-
Prognosmodeller för tillståndsmått i Trafikverkets Pavement Management System : IRI och spårdjup
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vägytans tillstånd på det statliga svenska vägnätet har inventerats med mätbil sedan 1987. Av kostnadsskäl mäts inte alla vägar varje år, istället kan man använda modeller som prognostiserar tillståndet för de år då mätningar saknas. Syftet med vägytemätningarna är att förse Trafikverkets Pavement Management System (PMS) med tillståndsdata. De främsta användningsområdena för tillståndsmåtten är: • Beskrivning av det övergripande vägtillståndet och tillståndförändringen för att bedöma hur valda drift- och underhållsstrategier lyckats. • Stöd vid underhållsplanering. • Underlag vid beräkning av framtida underhållsbehov. • Stöd vid val av åtgärdsmetod. • Kontroll av utförande av byggnation eller underhåll. • Stöd vid forskning. Trafikverket har behov av en fullständig tillståndsbeskrivning av vägnätet, bland annat för att kunna redovisa för regering och riksdag hur uppdraget att underhålla statens vägar fullföljs. Ett sätt att årligen beskriva tillståndet för hela vägnätet är att använda modeller som prognostiserar tillståndet för de år då mätningar saknas. I valet mellan att använda en global eller lokal modell för att beskriva tillståndsutvecklingen för IRI (International Roughness Index) och spårdjup på enskilda 100-meterssegment visar rapporten att en modell med lokal anpassning är att föredra. Vid anpassning av en global modell får forskarna inte tillräckligt hög förklaringsgrad och ser inte heller ett konsekvent mönster i regressionskoefficienterna för de förklaringsvariabler som provats.
|
|
| 7. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(författare)
-
Appraisal methodology : Deliverable D2.1
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report represents INFRACOMS deliverable D2.1 Appraisal Methodology. It builds upon the deliverables of INFRACOMS Work Package 1 which identified the information needs, gaps and priorities of NRAs in terms of their approach to data collection and monitoring, and a list of current and emerging measurement technologies. This report includes a review of several commonly-used appraisal methodologies that can be used to evaluate the effectiveness, suitability and potential impact of new technologies for an organisation. These methodologies include Technology Readiness Levels (TRLs), Cost Benefit Analysis (CBA), Life Cycle Cost Analysis (LCCA), Risk Assessment, and Multi-Criteria Decision Analysis (MCDA). Elements of these commonly used methodologies are included in the INFRACOMS Appraisal Methodology. The report also includes key highlights from a workshop with NRAs conducted in January 2023 which also fed into the design of the appraisal methodology. The INFRACOMS Appraisal Methodology described here is designed around the technology use case, that is, a particular application of a technology by a NRA. It incorporates three core processes for Pre-Evaluation, Evaluation and Case Studies of technology use cases. It also includes processes for NRAs to define their strategic and technical priorities so that the appraisal process can be tailored to addressing their individual requirements, as identified from Work Package 1.
|
|
| 8. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(författare)
-
Current Practice, Future need and Gap Analysis : Deliverable D1.1
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is INFRACOMS first deliverable D1.1. It addresses the “Understanding of information needs and gaps” component of the project. The aim has been to identify the current priorities and future needs of NRAs for the management of carriageway and bridge assets, specifically in terms of their approach to data collection and monitoring. The approach has been to establish existing knowledge via a review of previous projects, current best practices and standards in data collection and inspection, and a review of current business processes, NRA strategies around data collection and digitalisation etc. The report identifies a set of key imperatives for carriageway and bridge assets covering Availability, Reliability, Environment, Economy and Safety. Each of these is supported by the collection of key condition data, which is used to report technical parameters and performance indicators that can be combined to assess the ability of the asset to meet its key imperatives. A wide range of technologies are identified, which are currently applied to collect the data that supports this assessment.The consultation shows that there are also gaps between the desired and the current capability for the assessment of these assets. These include gaps in the data, challenges in the ability to collect the data, gaps in the application of the data that is already collected etc. A review of emerging technologies shows that there are tools and technologies that could help to fill these gaps. These could overcome the limitations of current technologies, better integrate new data sources, provide greater flexibility in using current and new data, and provide better analysis. They include remote sensing, Internet of Things (IoT), crowdsourcing, and advanced data processing/visualisation.
|
|
| 9. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(författare)
-
Friktion- och makrotexturutveckling på nya beläggningar : verifiering av tidigare resultat
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vägens friktion är troligen den egenskap hos vägen som har störst betydelse för trafiksäkerheten. När en ny beläggning läggs varnas trafikanterna normalt genom skyltning med varningsmärket A10 ”Varning för slirig väg”, med tilläggstavla T22, ”Vid våt vägbana”. Skyltningen utförs som en säkerhetsåtgärd. Huvudsyftet med detta projekt har varit att verifiera resultaten från den första studien, för att veta hur friktionen förändras efter trafikpåsläpp på en nyasfalterad väg. Ambitionen var att kunna avgöra om nylagda vägavsnitt har nedsatt friktion för att kunna ge rekommendationer hur skyltning till trafikanter ska ske i samband med och efter beläggningsarbeten och nybyggnationer. I denna kompletterande studie mättes friktion och makrotextur på vägar med olika nylagda beläggningar från strax innan trafikpåsläpp till dess makrotextur- och friktionsnivåerna hade stabiliserats. De tre beläggningstyper som studerades var Asfaltbetong stenrik (ABS), Asfaltbetong tät (ABT) och Mjukbitumenbundet grus med oljegrusgradering (MJOG). Ett av objekten specialstuderades genom upprepade avgjutningar och fotografering av en specifik kontrollyta för att försöka avgöra hur vägytan förändras över tid. Denna studie bekräftar mycket av vad som framkom i den tidigare studien. En ny beläggning har den högsta friktionen i samband med att trafiken släpps på. Därefter minskar friktionen under de kommande veckorna innan den börjar öka igen för att vara stabiliserad efter ungefär fem veckor. Detta var fallet för två av beläggningstyperna (ABS och ABT). Sträckan med MJOG var stabil redan efter tre veckor. Den normala tiden innan makrotexturnivåerna stabiliserades var mellan fyra och fem veckor. Även där fanns det en viss variation mellan de olika beläggningstyperna. Det visade sig även att det kan skilja sig i friktion mellan en konventionell beläggning och en remixad beläggning.
|
|
| 10. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(författare)
-
Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En ny vägyta bör vara och upplevas som säker av trafikanterna oavsett vilket väglag som råder. Det är därför viktigt att vägbanan har en tillfredställande nivå på friktion redan när vägen öppnas. Det finns begränsade dokumenterade kunskaper hur vägen förändras den första tiden efter en beläggningsåtgärd.Syftet med detta projekt är att fastställa hur friktionen förändras under den första tiden efter att vägbeläggningen är lagd och trafikpåsläpp sker. Ambitionen är att kunna avgöra om nylagda vägavsnitt har nedsatt friktion och ge rekommendationer för när en friktionsmätning ska utföras och hur skyltning ska ske i anslutning till beläggningsarbeten. Upplägget har varit att följa olika objekt med täta friktions- och texturmätningar från strax innan trafikpåsläpp tills nivåerna har stabiliserats.Initialt är friktionen hög för att sen avta med mängden trafik. Efter 1–3 veckor nåddes det lägsta värdet och därefter ökade eller stabiliserades friktionen. Gemensamt för alla undersökta sträckor var att det sker stora förändringar i texturnivåerna från att det första fordonet trafikerar vägen och därefter är den starkaste tendensen en sjunkande texturnivå tills en stabil nivå uppnås efter 1–3 veckor.
|
|
| 11. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(författare)
-
Report on state-of-the-art data assessment and visualisation methods : Deliverable D3.1
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Effective analysis and visualisation of data is critical for the efficient application of the data provided by carriageway and bridge condition monitoring technologies. It supports better decisions in relation to asset reliability, availability, safety, economy and environment. This report discusses the link between the data provided by monitoring technologies on the properties of assets and how the collected data can be analysed and visualised to provide value in decision support. The next step in the report is to use this understanding to develop an appraisal system which could enable technologies in the INFRACOMS technology database to be appraised (scored) in relation to their abilities for data analysis, visualisation, integration and use in decision support.The presented system is referred to as the D3.1 scoring system. It consists of four components covering data visualisation, data analysis, integration within current data architectures and potential for practical decision-making. The present D3.1 report primarily examines the components pertaining to data visualisation and data analysis, while the exploration of the other two components, data architecture and decision support, will be carried out in the D3.2 report. It is proposed that the D3.1 scoring system could be used to appraise the capability of monitoring technologies to support asset management decisions, and would become an integral component of the INFRACOMS Appraisal Toolkit. It will also be used to further filter the current INFRACOMS Technology Database 2.0 technologies as part of the Appraisal Toolkit as INFRACOMS completes the development of the toolkit/database within WP2.
|
|
| 12. |
- Arvidsson, Anna K., 1971-, et al.
(författare)
-
Åkkvalitet på vinterväg
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna VTI-studie konstaterar att det går att mäta ojämnheter på vinterväg på samma sätt som på barmarksväg. Både ojämnheter och buller vid låga frekvenser ökar vid visst vinterväglag och är kopplade till hastighet. De mätningar som utförts inom projektets ramar visar att det går utmärkt att utföra mätningar på en snöklädd yta. Med vinterväglag menas här en snöklädd väg cirka ett dygn efter ett kraftigt snöfall. Baserat på de vägar som mättes visar studien att ojämnheter i våglängdsintervallet 0,05 till 1 meter påverkas allra mest av vinterväglaget. Ojämnheterna ökar cirka 5 gånger i medeltal för hela testslingan från barmarks- till vinterförhållanden. Det går även att se att ytans struktur, som beskrivs av de kortaste våglängderna som undersöktes, <10 mm, blir slätare på den snöklädda ytan vilket var en av hypoteserna och som indikerar att mätningen är pålitlig. Kopplingen mellan buller och ojämnheter är relaterade till hastighet. Den största ljudskillnaden mellan vinter- och sommarväg var vid låga frekvenser. Det uppfattade ljudet i bilen var då mellan 3 och 6 decibel högre för körningen på vinterväg. I de mer högfrekventa områdena var skillnaden i ljudnivå tvärtom, lägre för vintervägen än för sommarvägen och en trolig orsak till detta kan vara att ljudet absorberas av snön.
|
|
| 13. |
- Carlsson, Arne, 1943-, et al.
(författare)
-
Vägslitage och beläggningsunderhåll : analys av spårdjupsmätningar på fyra objekt
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förstudien från 1997 analyserade skillnader i spårdjups- och IRI-utveckling och därtill knutna beläggningskostnader vid nuvarande RUD-krav (17 mm spårdjup och IRI 2,5 över 400 m-sträckor för riksvägar med ÅDT >4 000 axelpar/dygn) för alternativa vägtyper med hjälp av Vägverkets PMS-modeller. Vid ÅDT >4 000 blir spårdjup styrande för underhållskostnaden enligt PMS-modellen.
|
|
| 14. |
- Cedergren, Jan, 1965-
(författare)
-
Radical aspects on arthritis : the role of neutrophil generation of nitric oxide and superoxide in inflammatory conditions
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The polymorphonuclear neutrophil granulocytes (neutrophils) are gaining renewed interest regarding their involvement in chronic inflammatory disorders, including rheumatoid arthritis (RA). Besides phagocytic and destructive capabilities, neutrophils have regulatory roles, e.g. by influencing responses from dendritic cells and lymphocytes. Several animal models have revealed that neutrophils are crucial for the initiation and maintenance of chronic inflammatory diseases. Neutrophil function is highly dependent on their ability to produce superoxide, an oxygen radical which can be further metabolized to other free radicals. Whether or not neutrophils are capable of producing the oxygen radical nitric oxide (NO˙) has been a matter of debate.In this thesis it was shown that freshly isolated neutrophils from the joint cavity of patients with RA, but not from other arthritis patients, had ongoing intracellular production of superoxide, indicating the processing of ingested material.The finding that joint neutrophils, but seemingly not circulating cells, expressed the NO-inducing enzyme iNOS, led to a series of experiments aimed to elucidate where in the exudative process this enzyme could first be detected. We could finally, for the first time, present evidence that human neutrophils actually express iNOS constitutively. Our data also suggest that neutrophil iNOS may be membrane associated, thus differing from the cytosolic location in other cell types. Since NOS activity was not demonstrated in isolated cells, the notion that neutrophil iNOS is regulated primarily at the transcriptional level must be questioned. NO production from iNOS requires the presence of its substrate, L-arginine. To test the hypothesis that neutrophil arginase prevents neutrophil NO-production, we investigated whether arginase inhibition affects neutrophil NO-dependent oxidative function. Initial data revealed a difference in the effect of arginase inhibition comparing neutrophil stimulus with a soluble formylated tri-peptide (fMLF) and integrin-mediated stimulation with particle-bound collagen type-1. This led to the hypothesis that integrin-ligation on neutrophils induces extracellular liberation of arginase, which was confirmed both by measuring arginase and its enzyme activity. The findings in this thesis may be important not only regarding the role of neutrophils in chronic joint inflammation, but also as a link in the accelerated atherosclerosis observed in chronic inflammatory disorders, e.g. RA.
|
|
| 15. |
- Edvardsson, Karin, 1980-, et al.
(författare)
-
Objektiv mätmetod för tillståndsbedömning av grusväglag
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fram tills nu har tillståndsmätningar på grusvägnätet gjorts subjektivt enligt Trafikverkets metodbeskrivning. I denna rapport redovisas en objektiv metodik för kontinuerlig mätning av ojämnheter, löst grus, damm och tvärfall på grusväg. Projektet som redovisas i rapporten syftar till att utveckla en tillförlitlig, objektiv och mobil metodik för kontinuerlig mätning av tillståndsparametrarna på grusväg samt att rekommendera en objektiv inventeringsmetod för dräneringstillståndet i en grusvägskonstruktion. Metodiken har tagits fram för att ge större möjligheter till bedömningar av optimal åtgärd och åtgärdstidpunkt samt för att kunna ligga till grund för nya metod- och standardbeskrivningar samt definition av lägsta acceptabla standard. Resultatet visar att de objektiva tillståndsmått som bäst tycks beskriva efterfrågad funktionalitet på grusväg är acceleration uppmätt med en applikation i en smarttelefon vad gäller jämnhet, samt uppmätt med laserutrustad mätbil: makrotextur vad gäller löst grus och laserpulsens genomsnittliga reflektionstid över vägens tvärprofil vad gäller damm. Som en objektiv inventeringsmetod för dräneringstillståndet hos en grusväg föreslås dikesmätningar (med sveplaserteknik) som säkerställer tillfredställande dikesdjup, tvärfallsmätningar (med laserutrustad mätbil), mätningar av stödremsan (med sveplaserteknik) som säkerställer att det inte förekommer kanthäng etc. som i sin tur förhindrar vattenavrinning från vägen, samt mätning av återkommande och/eller snabbt tillväxande ojämnheter. Eftersom grusväglagstillståndet är så snabbt föränderligt på en grusväg behövs en snabb och förenklad variant av vägytemätning om det ska vara kostnadseffektivt med dessa typer av mätningar på vägnätsnivå. Att använda en smarttelefon med en applikation för jämnhetsmätning är ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att generera aktuell tillståndsdata för grusvägnätet. Applikationen skulle också kunna kompletteras med en knapp för att allmänheten ska kunna rapportera och märka ut skador på vägen eller kopplas ihop med entreprenörens GPS-uppkopplade inrapporteringssystem för att märka ut speciellt intressanta platser, såsom platser för tjällyftning eller erosion.
|
|
| 16. |
- Ekblad, Jonas, et al.
(författare)
-
Texturmätning med vägytemätbil, som indikator för beläggningens friktion
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillräcklig friktion är en viktig egenskap hos en vägyta. Normal friktionsmätning är omständlig och resurskrävande. Vägytans makrotextur mäts varje år för den större delen av vägnätet. Det skulle därför vara effektivt att använda makrotextur som indikator för nedsatt friktion. I denna rapport studeras sambandet mellan makrotextur och friktion.Mätningar utfördes på ett riktat urval av sträckor i Östergötland. Urvalet riktades mot låga makrotextur-värden. På identifierade sträckor mättes friktion (SAAB Friction Tester) och makrotextur (MPD, Mean Profile Depth med vägytemätbil). Makrotextur mättes av 2 olika mätare.Resultaten tyder på att det inte finns något tillräckligt starkt samband mellan friktion och MPD för att användas som indikator. Några generella mönster kan dock skönjas. Låg friktion uppträder främst vid låg makrotextur dock är det samtidigt endast en mycket liten del av sträckor med låga MPD som uppvisar nedsatt friktion.
|
|
| 17. |
- Eriksson, Olle, 1967-, et al.
(författare)
-
Comparison of IRI from connected vehicles and IRI from profilometer : Measurements done in 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of the present study is to perform an objective evaluation of the roughness measurements from connected vehicles equipped with software from Nira Dynamics AB (Nira). The focus of the study is to determine the quality of the estimated IRI from the connected vehicles, regarding both daily and aggregated long-term data. The quality will be determined by comparing with a dedicated road surface measurement vehicle (VTIRST) from the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) which is approved according to the Swedish Transport Administration's “Technical approval for road surface measurement”.The study shows that the Nira estimated IRI is not quite the same as the IRI from the VTIRST. Nira’s estimated IRI may, however, be seen as a different index of road roughness, that may well be used in parallel with the standardized IRI. Also, the algorithms used by Nira can most likely be improved and produce a result closer to IRI from the VTIRST.
|
|
| 18. |
- Eriksson, Olle, 1967-, et al.
(författare)
-
MPD and IRI in the position of large goods vehicles : network measurements
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Monitoring of the state road network in Sweden includes the longitudinal measurements of International Roughness Index (IRI) and Mean Profile Depth (MPD). This data can be used to predict values associated with rolling resistance, comfort and vehicle wear. The paths of the measurements correspond to the surface contact points of the wheels of a light passenger vehicle. In Sweden, lateral position comparisons made between medium and large goods vehicles show that right wheel track positions are not similar. This applies to larger and wider roads (typical motorways and other wide main roads). Knowledge of the surface conditions (IRI and MPD) at the surface contact points associated with a large goods vehicle would prove to be useful when predicting e.g. rolling resistance for large goods vehicles on entire or local road networks. If these conditions are not measured, it is important to know how they differ from the values in the measured path. Using this knowledge VTI’s measurement vehicle was equipped with two extra texture lasers which were mounted to the right of the ordinary texture laser in the right wheel track. Data was collected on a road network with mixed categories of road standard, from secondary roads to motorways. During the study, differences in IRI and MPD values were analysed. Values corresponded to the position of light passenger vehicles right wheel paths and two other paths 25 centimetre and 45 centimetre further out to the right (position of medium and large goods vehicles). The possibility of predicting local differences (shorter sections) and average differences was analysed.
|
|
| 19. |
- Eriksson, Olle, 1967-, et al.
(författare)
-
MPD/IRI Transverse Position
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Road monitoring of the state road network in Sweden includes for the longitudinal measurement of international roughness index (IRI) and mean profile depth (MPD). In Sweden the paths of the longitudinal measurements correspond to the surface contact points between the wheels of a light passenger vehicle. This data can be used to estimate values for friction, rolling resistance, comfort and vehicle wear. Knowledge of the surface condition (IRI and MPD) at the surface contact points associated with a large goods vehicle would prove to be useful when estimating similar values for large goods vehicle on an entire or local road network. If these conditions are not measured, it is important to know how they differ from the measured path.In Sweden, lateral position comparisons made between light and heavy vehicles show that left wheel track positions are similar. This applies to larger and wider roads (typical motorways and other wide main roads). Using this knowledge VTI’s measurement vehicle was equipped with two extra texture lasers which were mounted to the right of the ordinary texture laser in the right wheel track. Data was collected on a road network with mixed categories of road standard, from secondary roads to motorways.In this talk, we will present a study of the differences of IRI and MPD corresponding to the position of light vehicles right wheel path with two other paths, 25 and 45 cm further out to the right (position of large goods vehicles). We also will discuss the possibility to predict the differences between the tracks. A statistical analysis procedure for calculating the mean difference and an error margin is suggested. The results showed that although it is very difficult to explain or predict local differences, average differences can be estimated.
|
|
| 20. |
- Eriksson, Olle, 1967-, et al.
(författare)
-
Prediction models for international roughness index and rut depth
- 2019
-
Ingår i: Pavement and Asset Management - Proceedings of the World Conference on Pavement and Asset Management, WCPAM 2017. - : CRC Press/Balkema. - 9780367209896 ; , s. 225-230
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In Sweden, road surface conditions have been assessed with laser-based profilographs since 1987. The Swedish Transport Administration needs a complete description and prediction but not all roads are assessed every year. Therefore, models are needed to forecast and complete the data. We propose a linear regression model of International Roughness Index (IRI) and rut depth against pavement age on individual 100-meter segments, with a random component pooled for all segments within the same pavement category and county. This method depends heavily on the rate at individual segments. A model that uses explanatory variables like Annual Average Daily Traffic (AADT), road with etc. has not showed better results. Also, the analysis does not show that the rate of change is higher the first year. We describe available data and corrections for outliers, unregistered maintenance activities and sudden changes. We also show the widths of confidence and prediction intervals for new observations.
|
|
| 21. |
- Jerdhaf, Oskar, et al.
(författare)
-
Evaluating Pre-Trained Language Models for Focused Terminology Extraction from Swedish Medical Records
- 2022
-
Ingår i: Proceedings of the Workshop on Terminology in the 21st century. - : European Language Resources Association. - 9791095546955 ; , s. 30-32, s. 30-32
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In the experiments briefly presented in this abstract, we compare the performance of a generalist Swedish pre-trained language model with a domain-specific Swedish pre-trained model on the downstream task of focused terminology extraction of implant terms, which are terms that indicate the presence of implants in the body of patients. The fine-tuning is identical for both models. For the search strategy we rely on KD-Tree that we feed with two different lists of term seeds, one with noise and one without noise. Results shows that the use of a domain-specific pre-trained language model has a positive impact on focused terminology extraction only when using term seeds without noise.
|
|
| 22. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(författare)
-
Automatiserad metod för detektering av kantdeformationer
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att mäta kantdeformationer har länge varit önskvärt. Då en stor del av det svenska statliga belagda vägnätet tillståndsmäts årligen med mätbilar, vore det naturligt att samla in information så att deformationerna kan detekteras och lägesplaceras. Vägverket föreskriver idag att minst 17 mätgivare ska användas vid mätning av medeltvärprofilen. En tätare placering av dessa mätpunkter skulle vara önskvärt vid detektering av kantdeformationer. Detta projekt visar hur man med befintlig utrustning kan lokalisera vissa av de skadetyper som kan härledas till kanthängs problem eller bärighetsproblem med ett relativt gott resultat. Projektet är uppdelat i tre faser och en eventuell fjärde fas är nödvändig för att förbättra de i notatet beskrivna algoritmerna.Fas 1 KunskapsinsamlingFas 2 Konstruktion av ett analysprogramFas 3 Verifiering av resultatFas 4 Förbättringar
|
|
| 23. |
- Lundberg, Thomas, 1965-
(författare)
-
Jämförelse av makrotextur och permittivitet : vägyte- och georadarmätning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Georadarmätning av vägytans slitlager kan användas för att avgöra homogenitet hos en ny beläggning. Vägytemätning med mätbil används också för att kontrollera denna egenskap, detta utförs med makrotexturmätning. Med tanke på att mätmetoderna är helt olika uppvisar resultatet ändå en god överensstämmelse. Georadartekniken som används avgör slitlagrets homogenitet då den läser av vägytans övre lager och beroende på utrustningens centralfrekvens får den övre delen av beläggningen störst betydelse, från ytan och minskande nedåt i beläggningen. Makrotexturmätning med laser läser av det som ses ovanifrån på vägytan. De jämförelser som är gjorda i denna undersökning är baserad på fyra objekt (sju delobjekt om olika körfält räknas in). På ett av objekten har alla utrustningar gjort mätningarna vid samma tidpunkt och därför har undersökningen fokuserat på just det objektet. Resultatet från detta objekt uppvisar en god överensstämmelse mellan Pavescan-utrustningen (GSSI Pavescan RDM) och makrotexturmätning (MPD, Mean Profile Depth) med tanke på förutsättningarna. Överensstämmelsen är sämre mellan makrotextur och den andra georadarutrustningen som mätte på sträckan (S&S PDP Pavement Density Profiler). De rekommendationer som kan ges baserat på resultaten i denna rapport är att initiera ett arbete där en metod skapas för att avgöra vilka georadarutrustningar som kan användas för att avgöra homogeniteten hos en ny beläggning. Utrustningarna bör underkänna samma del av en sträcka och kunna använda samma gränsvärden. Detta görs lämpligen med ett Round robin test där man bestämmer sig för att använda en utrustning som referens. Den kontrollmetod som används för vägytemätning kan användas som utgångspunkt eller modell för arbetet. Vid dessa kontroller görs bl.a. en årlig test av de leverantörer och utrustningar som ska användas för att kontrollera Trafikverkets vägar. För att förstå innebörden av vad en underkänd sträcka får för långsiktiga konsekvenser för vägen bör en studie initieras, gärna i samarbete med LTPP-projektet (Long Term Pavement Performance, VTI och Trafikverket). Då en sträcka i LTPP-programmet får ett nytt slitlager bör det mätas med georadartekniken (med avseende på homogenitet) och sedan studeras under slitlagrets livslängd för att på så sätt kunna koppla uppkomna skador till det initiala tillståndet. I LTPP[1]uppföljningen utförs en årlig okulär besiktning av objekten där de vägar med skador som uppstår på grund av dålig homogenitet skulle upptäckas och dokumenteras.
|
|
| 24. |
- Lundberg, Thomas, 1965-
(författare)
-
Jämnhetsvariation hos sommar- och vintervägar
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien försöker ge ett svar på vägojämnhetens variation under året. Mäter man ojämnheten vid rätt tidpunkt? Om variationen är stor kan man då prediktera den mellan olika tidpunkter? Studien visar att jämnheten på våra vägar förändras under vinterhalvåret relativt sommarhalvåret. Den här studien visar att en förhöjning sker med ca: 30 % av jämnhetsmåttet, IRI (International Roughness Index). Resultaten i denna rapport baseras på mätningar gjorda i Värmland. IRI är det tillståndsmått som har den största inverkan vid resursprioritering och åtgärdsplanering av det statliga vägnätet. Då Sverige ligger i många olika klimatzoner och en stor del av trafikarbetet också sker under vinterhalvåret borde en större hänsyn tas till ojämnhetsökningen som orsakas av tjälen. Studien ger inte svar på hur tjälens effekt på jämnheten ska hanteras, det visar däremot att hänsyn bör tas då effekten är så stor.En annan del av undersökningen visar att det finns en större sannolikhet att stora differenser mellan IRI sommar och vinter uppträder där stora IRI registrerats sommartid. Detta var i och för sig väntat men det var också en förvånande stor andel stora differenser där låga IRI registrerats sommartid.Slutligen tyder allt på att man också fortsättningsvis ska genomföra inventeringen av det statliga vägnätet under sommarhalvåret, då det p.g.a. väderleksförhållanden är mycket svårt att genomföra snabb beröringsfri vägytemätning vintertid. Tillvägagångssättet borde istället vara att prediktera effekten av tjälen med hjälp av modeller.
|
|
| 25. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(författare)
-
Kontroll och uppföljning av entreprenader - del 1, dagens krav och metoder : Vägytemätning med mätbil
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket har som mål att öka antalet totalentreprenader. För att få en fungerande kontrollapparat kring entreprenaderna krävs metoder för att verifiera att ställda krav uppfylls under vägens garantitid. I denna undersökning riktar vi in oss på funktionella krav som ställs vid totalentreprenader och som kan kontrolleras med vägytemätning. Rapporten belyser vilka krav som finns och hur de kontrolleras men den tar även upp subjektivt bedömda krav som borde ersättas med en objektiv metod.Vidare beskrivs viktiga aspekter vid genomförandet av en entreprenad, bl.a. är kontakten mellan mätleverantören och entreprenören ytterst viktig för att avgöra när, hur och var kontrollerna ska göras. En totalentreprenad innehåller ofta flera vägar, ramper och dylikt som kräver sin speciella planering och kontroll.En genomgång görs av defekter som kan uppträda på totalentreprenader och i vilket skede de uppträder (byggskede/bruksskede). För många av de defekter som identifieras finns ingen etablerad objektiv mätmetod och därför sammanfattas möjliga metoder som kan användas men som bör utvecklas och verifieras.Ytterligare en viktig aspekt vid totalentreprenader är hur kraven ställs och följs upp. Tydliga riktlinjer för kravställningen bör arbetas fram där det framgår vilken hänsyn som ska tas till exempelvis trafikmängd, dubbdäcksandel, hastighet och klimat.
|
|
| 26. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(författare)
-
Kontroll och uppföljning av entreprenader - del 2, tillståndsutveckling, mätfel och risker : Vägytemätning med mätbil
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket har som mål att öka antalet totalentreprenader. För att få en fungerande kontrollapparat kring entreprenaderna krävs metoder för att verifiera att ställda krav uppfylls under vägens garantitid. I denna undersökning riktar vi in oss på funktionella krav som ställs vid totalentreprenader och som kan kontrolleras med vägytemätning.Rapporten belyser mätfel vid objektmätning (kontrollmätning). Mätfelet delas upp i olika komponenter: slumpmässiga, systematiska och variation mellan olika leverantörer. Även riskbedömning berörs där beräkningar av risken för felbedömning av en sträcka presenteras.Slutligen presenteras hur jämnheten vid anläggningen av en entreprenad påverkar vägens framtida tillståndsutveckling och vilka initialvärden vi kan förvänta oss på en totalentreprenad och underhållsbeläggning. Vi ser att en väg med god jämnhet längs och tvärs färdriktningen ger lägre utvecklingstakt under beläggningens livslängd.
|
|
| 27. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(författare)
-
Makrotexturens möjlighet att identifiera låg friktion : tillståndsmätning av vägytan
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket vill kunna beskriva friktionen för hela det statliga vägnätet. En rikstäckande friktionsmätning är praktiskt svår att hantera och mycket kostsam medan vi redan idag mäter vägytans makrotextur. I projektet testar vi om makrotexturen (MPD, Mean Profile Depth) kan användas för att beskriva friktionstillståndet på vägnätet. Vi har inte kunnat visa på detta samband men vi redovisar andra intressanta iakttagelser som ger en pusselbit till hur Trafikverket kan och bör hantera friktionsfrågan. Vi ser bland annat att risken för låg friktion är större på vägavsnitt som har låga MPD-värden speciellt på lappade ytbehandlade vägar med blödningar. Vidare beskriver vi vilka friktionsrisker det finns med olika beläggningar och hur dessa kan hanteras.
|
|
| 28. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(författare)
-
Reference calculations and implementation of mean profile depth
- 2023
-
Ingår i: Roads and Airports Pavement Surface Characteristics. - London : CRC Press. - 9781003429258
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ISO/TC 43/SC 1/WG 39 is a working group under the Acoustics/Noise committee working with standardization of the subject, “Measurement of pavement surface texture using a profiling method”. The standardization is focusing on road surface properties in the texture range, i.e., wavelengths under 500 mm. Currently, the main topic is to characterize road surface texture by use of surface profiles and providing standardized measures to be used for noise and road condition investigations. One of the standards developed by WG 39 is ISO 13473-1, Characterization of pavement texture by use of surface profiles — Part 1: Determination of mean profile depth (MPD) (International Organization for Standardization (ISO) 2019). The standard was revised 2019 and a correction was published in June 2021.WG 39 has proposed an unofficial procedure to make a common interpretation of the standard to help researchers, system providers and developers of macrotexture calculations with a “reference” program code. Four members of WG 39 made calculations of MPD from eight digital reference raw texture profiles. During the work some ambiguities were detected in the standard that led to the corrected version in June 2021. The main reasons for the correction are related to how to process dropouts and some filtering details. It was decided how to address the ambiguities before the work was finalized. The calculations of the four members organizations of WG 39 provided their interpretation of the calculations and the results were compared. The comparison between calculated MPD values from the reference profiles shows very good results with only small differences that can be explained. To spread the work done by WG 39, the reference data, reference program code and the calculated MPD values are publicly available via https://www.erpug.org/ (European Road Profile Users’ Group). This work shows the importance of making a reference implementation of a standard when the standard is under development to ensure avoiding parts which can be interpreted in different ways.
|
|
| 29. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(författare)
-
Svenska vägtillståndsmått, då, nu och i morgon : del 3: i morgon – år 2010 och framåt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Trafikverket har VTI gjort ett arbete med att utveckla och föreslå mått som på ett bättre sätt beskriver skador eller felaktigt konstruerade vägavsnitt utifrån data insamlade med vägytemätbilar. Måtten ska kunna användas för att karakterisera vägnätets tillstånd och förändringen när detta trafikeras och belastas. I denna rapport föreslås fyra nya mått samt förändring i användningen och beräkning av ytterligare två mått. Dessa nya mått kan komplettera dagens mått med ytterligare information om vägens tillstånd. Huvudprincipen vid utvecklingen av de nya måtten har varit att utnyttja befintliga data och skapa ett nytt enskilt mått eller ett nytt mått byggt på en kombination av andra mått så att det nya måttet svarar mot en specifik effekt eller egenskap, till exempel säkerhetsrisk. I samband med utvecklingen av de nya måtten har även gränsvärden för dessa föreslagits som kan användas i underhållsstandarden. De mått som är framtagna i denna sista fas av projektet ”Nya mått” och vilka kan komplettera dagens underhållsstandard är: • mått för ytskador (små och större ytskador). • tvärfallsvariation. • lokala ojämnheter (ny definition). • vattenarea. • kantdjup (ny definition). • IRI vänster (komplement till IRI höger).Denna rapport beskriver nya vägtillståndsmått för perioden 2010 och framåt. Två tidigare rapporter i denna serie beskriver mått för perioden 1987–2005 (R717, 2013) respektive år 2006–2009 (R718, 2011).
|
|
| 30. |
- Lundberg, Thomas, 1965-, et al.
(författare)
-
Trafikverkets upphandling av vägytemättjänsten för vägnät 2014 för perioden 2015–2018 (2019) : vägnätsmätning med mätbil
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket följer årligen upp tillståndet på det statliga belagda vägnätet med mätbil. Det är en verksamhet som fortfarande i grunden har samma tekniska lösning som vid starten 1986. Under åren har dock antalet mätstorheter ökat, mätkvaliteten förbättrats och metoderna förfinats. Syftet med mätningarna är, förutom att följa det övergripande tillståndet på vägnätet, att få ett underlag för beläggningsplanering och val av åtgärdsobjekt. Vi kan se tillståndsmätningen som en första skanning att välja åtgärdskandidater vilka ofta kompletteras av, och slutligen väljs ut med kunskap hos Trafikverkets projektledare. Trafikverket vill i förlängningen kunna beskriva tillståndet från vägytemätningen ännu mer tillförlitligt för att projektledarnas val ska underlättas och bli än mer objektivt underbyggt.Med tekniskt stöd av VTI upphandlas mättjänsten av Trafikverket. Upphandlingen av vägytemättjänsten för perioden 2015 till 2018 (plus optionsår 2019) genomfördes som en selektiv upphandling där sex deltagande företag (leverantörer) bjöds in till upphandlingen. Tre av företagen valde att delta i de tekniska testerna och därmed fullfölja upphandlingen. De tekniska testerna går ut på att undersöka leverantörernas förmåga att under produktionsliknande förhållanden utföra mätningar enligt i förväg beskrivna förhållanden och uppställda kravgränser. Denna rapport sammanfattar utfallet av de tekniska testerna.
|
|
| 31. |
- Mahmood, Dana, 1965-, et al.
(författare)
-
Lipoprotein lipase responds similarly to tinzaparin as to conventional heparin during hemodialysis
- 2010
-
Ingår i: BMC Nephrology. - London : BioMed Central. - 1471-2369. ; 11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Low molecular weight (LMW) heparins are used for anticoagulation during hemodialysis (HD). Studies in animals have shown that LMW-heparins release lipoprotein lipase (LPL) as efficiently as unfractionated (UF) heparin, but are less able to retard hepatic uptake of the lipase. This raises a concern that the LPL system may become exhausted by LMW-heparin in patients on HD. We have explored this in the setting of clinical HD.Methods: Twenty patients on chronic hemodialysis were switched from a primed infusion of UF-heparin to a single bolus of tinzaparin. There were long term follow up of variables for the estimation of dialysis efficacy as well as of the LPL release during dialysis and the subsequent impact on the triglycerides.Results: The LPL activity in blood was higher on tinzaparin at 40 but lower at 180 minutes during HD. These values did not change during the 6 month study period. There were significant correlations between the LPL activities in individual patients at the beginning and end of the 6 month study period and between the activities on UF-heparin and on tinzaparin, indicating that tissue LPL was not being exhausted. Triglycerides were higher during the HD-session with tinzaparin than UF-heparin. The plasma lipid/lipoprotein levels did not change during the 6 month study period, nor during a 2-year follow up after the switch from UF-heparin to tinzaparin. Urea reduction rate and Kt/V were reduced by 4 and 7% after 6 months with tinzaparin.Conclusion: Our data demonstrate that repeated HD with UF-heparin or tinzaparin does not exhaust the LPL-system.
|
|
| 32. |
- Niklasson, Erik, et al.
(författare)
-
Assessment of anterior thigh muscle size and fat infiltration using single-slice CT imaging versus automated MRI analysis in adults
- 2022
-
Ingår i: British Journal of Radiology. - London, United Kingdom : British Institute of Radiology. - 0007-1285 .- 1748-880X. ; 95:1133
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: We examined the longitudinal and cross- sectional relationship between automated MRI-analysis and single-slice axial CT imaging for determining muscle size and muscle fat infiltration (MFI) of the anterior thigh.Methods: Twenty-two patients completing sex-hormone treatment expected to result in muscle hypertrophy (n = 12) and atrophy (n = 10) underwent MRI scans using 2-point Dixon fat/water-separated sequences and CT scans using a system operating at 120 kV and a fixed flux of 100 mA. At baseline and 12 months after, auto- mated volumetric MRI analysis of the anterior thigh was performed bilaterally, and fat-free muscle volume and MFI were computed. In addition, cross-sectional area (CSA) and radiological attenuation (RA) (as a marker of fat infiltration) were calculated from single slice axial CT-images using threshold-assisted planimetry. Linear regression models were used to convert units.Results: There was a strong correlation between MRI- derived fat-free muscle volume and CT-derived CSA (R = 0.91), and between MRI-derived MFI and CT-derived RA (R = −0.81). The 95% limits of agreement were ±0.32 L for muscle volume and ±1.3% units for %MFI. The longi- tudinal change in muscle size and MFI was comparable across imaging modalities.Conclusions: Both automated MRI and single-slice CT-imaging can be used to reliably quantify anterior thigh muscle size and MFI.Advances in knowledge: This is the first study examining the intermodal agreement between automated MRI anal- ysis and CT-image assessment of muscle size and MFI in the anterior thigh muscles. Our results support that both CT- and MRI-derived measures of muscle size and MFI can be used in clinical settings.
|
|
| 33. |
- Said, Safwat, 1951-, et al.
(författare)
-
Utförandets inverkan på hållbarhet för beläggningslager
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utförandet av en vägbeläggning har stor betydelse för hållbarheten. Separation i massabeläggningar leder till kortare livslängd på asfaltbeläggningar och för tidigt uppkomna skador har ofta ett direkt samband med hur väl utfört beläggningsarbetet är. Svårigheten med separationsproblemet ligger i att det saknas lätthanterliga och objektiva praktiska metoder för bestämning av separationsgrad och dess effekt på hållbarheten. Under senare år har vägytemätbilar använts för mätning av makrotextur med måttet MPD (Mean Profile Depth). Korrelationen mellan MPD-värden och styvhetsmodul antyder att MPD-mätvärden skulle kunna vara en praktisk och snabb metod för utvärdering av kvaliteten hos utfört arbete. Ett begränsat antal fallviktsmätningar utfördes på positioner med olika separationsgrad i AG-lagret (Asfaltbundet Grus). Det konstaterades en tendens till inverkan av separation i AG-lagret på fallviktsdata även om det fanns en variation i data. I denna studie presenteras ett tillvägagångssätt för detektering av ytor med hög makrostruktur. Fast MPD-värden bara beskriver ytans textur, kan det användas för en snabb skanning av separerade ytor i det översta beläggningslagret. Begränsad och riktad provtagning kan därefter utvärderas för mer exakt bestämning av separationsgrad och dess effekt på livslängden/ hållbarheten.
|
|
| 34. |
- Schwanen, Wout, et al.
(författare)
-
Evaluation of uncertainty in spectral analysis of surface texture
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ISO/TC 43/SC 1/WG 39 is a working group under the Acoustics/Noise committee of ISO, working on standardization of the subject “Measurement of pavement surface texture using a profiling method”. The standardization focuses on road surface properties in the texture range, i.e. texture wavelengths under 500 mm. The main topic is to characterize road surface texture by using surface profiles and providing standardized measures for road condition investigations. Such conditions are essential in studies of, for example, noise, rolling resistance and skid resistance properties of pavement surfaces. The spectral analysis is especially used to distinguish different surface properties within the texture wavelength range, for instance high energy for a specific wavelength that could explain a uniformity at the surface.One of the documents developed by WG 39 is ISO/TS 13473-4, Characterization of pavement texture by use of surface profiles — Part 4: Spectral analysis of surface profiles (Part 4 in the following text). This document has been under revision since 2020. The revised version aims to convert Part 4 to an international standard (ISO) from the current format, technical specification (TS). The future ISO describes two ways of doing spectral analysis, one mandatory Method 1 and one informative Method 2.Method 1: constant-percentage bandwidth obtained by digital filtering (main method);Method 2: constant narrow bandwidth frequency analysis by means of Discrete Fourier Transform (DFT), followed by a transformation of the narrow-band spectrum to an octave- or one-third-octave-band spectrum.During this revision of Part 4 there have been significant improvements to the whole document, in almost every step of the calculation. Special attention has been given to the uncertainty analysis and the influence on various input quantities to the texture spectrum. Uncertainty is an important and mandatory part of a standard that estimates the uncertainty magnitude or impact on the result. The studies done to complete the uncertainty chapter of Part 4 have been compiled into this document, and it could be seen as a model of how to work with uncertainties in a standard.
|
|
| 35. |
- Sjögren, Leif, 1953-, et al.
(författare)
-
Krav på belagda väg-, cykel- och gångbanors friktionsegenskaper vid barmarksförhållanden : Underlag och rekommendationer
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att ge Transportstyrelsen underlag och rekommendationer för beslut på krav av tillräckligt väggrepp och friktion. I och med Transportstyrelsens utökade bemyndigande att föreskriva om tekniska egenskapskrav för vägar och gator behövs ett uppdaterat underlag om läget. Kravet ska gälla för nya vägar, det vill säga vid trafikpåsläpp. I vägar inbegrips alla belagda vägar inklusive gång- och cykelvägar. Även vägar som inte är statligt kontrollerade ingår, till exempel kommunala vägar.I rapporten redovisas en sammanfattning av befintliga underlag för gällande krav och gränsvärden, historisk tillbakablick, omvärldsbevakning och faktorer att ta hänsyn till samt rekommendationer för mätmetod, mått och gränsvärden med hänsyn till konsekvenser och genomförbarhet. Man kan konstatera att det ofta saknas evidensbaserat underlag för gällande regler och gränsvärden. Däckvägfriktion är en komplicerad egenskap som är svår att mäta då den beror på så många faktorer. Rekommendationerna blir därför ofta att använda gällande metoder och gränsvärden. För bilvägar föreslås att fortsatt använda skiddometerprincipen och SFT (Surface Friction Tester) med specifikationer enligt tidigare standard. För vägmarkeringar föreslås att använda SFT där det går, annars PFT (Portabel Friction Tester) och för gång- och cykelvägar föreslås att använda PFT. Som gränsvärden rekommenderas att använda 0,50 vid 70 km/h (som tidigare). Från jämförande mätningarna kan man konstatera att 0,55 vid mäthastigheten 40 km/h motsvaras av 0,50 vid 70 km/h. Vidare pekar mätningar på att PFT och SFT mätdata direkt kan ersätta varandra med vissa förbehåll. För att kontrollera väggreppet ännu bättre är det rimligt att ställa krav på makrotexturen, som ett komplement till friktionsmätningen vid högre tillåtna farter, till exempel över 70 km/h.
|
|
| 36. |
- Svensson, Nina, 1988-, et al.
(författare)
-
Ride the future – strategisk satsning : fem studier med fokus på autonoma bussar i städer
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fem noga utvalda förstudier har initierats av VTI som en del i den strategiska satsningen ”Ride the future” kopplad till framtidens mobilitetslösningar. Förstudiernas titel är följande: ▪ Databearbetning och visualisering av mobila luftkvalitetsmätningar. ▪ SUMO och Unreal Engine för co-simulering. ▪ Exploring spatio-temporal accessibility in Lambohov: a pre-study. ▪ Vägytans betydelse för vibrationer och komfort i långsamma fordon. ▪ Infrastrukturbehov vid busshållplatser. Föreliggande pm innehåller en kort beskrivning av studierna och den mer utförliga redovisningen återfinns i bilagan.
|
|
| 37. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Säker framkomlighet : spårutveckling på mitträfflade, mötesfria och riktningsseparerade vägar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta notat redovisar en studie av spårdjupstillväxt för tre olika åtgärder som implementerats inom Trafikverkets projekt ”Säker framkomlighet”. Åtgärderna är:2-fältsvägar med frästa mitträfflorsmala mötesfria vägar (”gles 2+1-väg med räcke”)riktningsseparerade vägar (2+1 med målad/räfflad mitt)Såväl mitträffling som mitträcke kan innebära att trafiken kanaliseras mer och därmed ge en snabbare tillväxttakt för spårbildning. Syftet med studien är att redovisa effekter på årlig spårtillväxt i första hand och i andra hand årlig tillväxt av spårarea för 2-fältsvägar med frästa mitträfflor, mötesfria vägar och riktningsseparerade vägar.Resultaten visar att för mitträffling finns ibland skillnader mellan spårtillväxten på test- och kontrollsträckorna men denna skillnad är oftast mycket liten och skillnaderna slår dessutom åt båda håll, vilket innebär att resultatet inte pekar konsekvent åt ena eller andra hållet. Slutsatsen av resultaten är att mitträffling inte ger en kanaliserande effekt på trafiken och därmed påverkas heller inte spårbildningen.
|
|
| 38. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Säker framkomlighet : sammanfattande slutrapport 2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport redovisar övergripande resultat av fyra olika åtgärder som implementerats inomTrafikverkets projekt ”Säker framkomlighet” vilket haft som syfte att förbättra framkomlighet ochtrafiksäkerhet på främst befintliga tvåfältsvägar med hastighetsgräns 90 km/tim. Åtgärderna somstuderats är: frästa mitträfflor på 2-fältsvägar, vägrensräffling på motorväg, smala mötesfria vägar(”gles 2+1-väg med räcke”) och riktningsseparerade vägar (2+1 med målad/räfflad mitt).Resultaten visar att för samtliga åtgärder har trafiksäkerhetseffekterna varit positiva med minskningarav de dödade och svårt skadade trafikanterna. Vad gäller spårdjupstillväxt visar resultaten att mitträfflinginte har en kanaliserande effekt på trafiken och därmed påverkas inte heller spårbildningen.För mötesfria vägar är den årliga spårdjupsutvecklingen cirka 25 procent högre för mötesfri väg än förmotsvarande vanlig väg för årsdygnstrafik (ÅDT) > 8 000 fordon/dygn. För lägre ÅDT är skillnaden 10–15 procent.För riktningsseparerade vägar visar resultaten endast på högre spårdjupstillväxt för ÅDT över 8 000fordon/dygn. En studie om effekter och konsekvenser av olika räffeltyper avseende buller visar att detinte finns kända argument för att inte använda sinusräffla, men ytterligare studier kring effekten förförare av tunga fordon rekommenderas. Studien avseende framkomlighetseffekter visar att andelentung trafik är en viktig faktor att beakta i utformningen av mötesfria vägar.
|
|
| 39. |
- Zhang, Fengqiao, et al.
(författare)
-
Integration of New and Emerging Technologies into Data Architectures : Deliverable D3.2
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- To appraise the ability to integrate the data provided by a specific technology into an existing data architecture this report commences with the development of an approach to describe the "ideal" data architecture, that can integrate various types of data from new and emerging technologies to facilitate decision making. The data architecture forms a pipeline from raw data creation/delivery to data ingestion, data organization, data analysis and visualisation, until information that is useful for decision making. We then review two existing data architectures as examples in the context of the proposed data architecture pipeline. From the understanding of the two sides – the data properties of technologies and the capabilities of data architectures – we develop an appraisal scoring process to evaluate the ability to integrate the new data into the existing data architecture.To generalize this approach, the report presents a list of questions that can be used by stakeholders to help understand the data architecture used by any NRA (not only limited to the selected examples) when conduct the appraisal. We also develop an appraisal scoring process to evaluate the potential of the technologies to support practical decision making.The outcomes in this report (D3.2) and the previous one (D3.1), complete the INFRACOMS appraisal (scoring) system for the aspects of: data analysis, visualisation, integration into data architecture and potential support for decision making (forming part of the overall appraisal process). An example application of the process is presented for the case of acoustic emission monitoring the wire break in steel cables. In addition, the process has been applied to further technologies in the INFRACOMS database 1.0, and provided in the appendix. It is anticipated that refinement, and further guidance
|
|
