| 1. |
- Alger, David, et al.
(författare)
-
Skattning av areal organogen mark för alla ägoslag
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torvmark lagrar stora mängder organiskt kol som kan emitteras i samband med brukande. Vidare kan lustgas och metan släppas ut från torvmark och därför anses variabeln viktig ur ett klimatperspektiv. Vi har valt att definiera torvmark som att ”mer än halva arealen täcks av torv”. Riksskogstaxeringen har en mer detaljerad definition men normalt ska torvlagret vara djupare än 30 cm. Riksskogstaxeringen mäter alltid torvmark på ägoslagen Skogsmark, Naturbete, Myr, Fjällbarrskog och Annat klimatimpediment (men periodvis har mätningar även förekommit på andra ägoslag). Därmed saknas variabeln för vissa ägoslag. Om provytan är delad i mer än ett ägoslag mäts variabeln per delyta. Internt i nuvarande klimatrapportering redovisas torvmark utifrån en inventering per omdrev (2003-2007) fast variabeln registreras vid varje återinventering av samma provyta. Tanken är att undvika variation orsakad av personlig bedömning i fält samtidigt som vi tror att variabeln sällan ändras. Det finns nu en möjlighet att grovt komplettera variabeln torvmark för ägoslag där densamma inte registrerats av Riksskogstaxering. Tanken är att använda SGUs jordartskarta för ändamålet. Uppgiften går ut på att komplettera de provytor som saknar bedömning av variabeln torvmark med uppgifter från ett nyproducerat kartskikt. Vidare kommer en kontinuerlig registrering av variabeln torvmark per inventeringstillfälle vägas mot att, som idag, enbart basera mätningen på ett inventeringstillfälle.
|
|
| 2. |
-
Arbete med psalm : Text, musik, teologi
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Psalmer är perenna skapelser. Alla psalmer som sjungs idag har en gång först skrivits och komponerats. Därefter har de hållits vid liv, redigerats, översatts, omarbetats, restaurerats, utvalts och återaktualiserats. Titeln på denna årsbok: ”Arbete med psalm” syftar främst på denna senare typ av trädgårdsmästarliknande arbete. Utan psalmboksredaktörer, översättare och bearbetare av psalmer hade vi stått utan de psalmer vi har idag. Vi hade utanför rent akademiska studier möjligen stått helt utan arvet av äldre psalmer. Sådant arbete har nämligen både syftat och lett till bredare relevans och aktualitet i tider av förändring.Årsbokens sju artiklar belyser på olika sätt hur arbete med psalm lett fram till vår nuvarande situation. Här finns också bidrag som kastar ljus över hur psalmerna kan förstås idag och hur deras morgondag kan komma att te sig. Kommer det att finnas en psalmbok även i framtiden? I speciellt fokus står för flera av texterna den i flera samfund formellt gällande och dagligen sjungna Den svenska psalmboken av 1986. Dess ekumeniskt tillkomna första del var och är gemensam för en rad svenska kyrkosamfund och har också på olika sätt blivit en sångbok även långt utanför de kyrkliga sfärerna. Sist i årsboken följer ett tjugotal recensioner av nyutkommen litteratur inom liturgik, kyrkokonst, kyrkomusik och homiletik.
|
|
| 3. |
- Berglund, Örjan, et al.
(författare)
-
Land use on organic soils in Sweden – a survey on the land use of organic soils within agriculture and forest lands during 1983-2014
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Data from the Geological Survey of Sweden (SGU), the Swedish Board of Agriculture and the Swedish National Forest Inventory were used in a GIS analysis to evaluate the distribution of organic soils (OS) used for agriculture and forestry in Sweden. The status of agricultural soils and agricultural land use changes were also studied, based on the most recent data available from the SGU. The total surface area of OS in Sweden was estimated to be 6 207 284 ha (15.2% of the land surface area), which is less than reported in previous assessments (Berglund and Berglund, 2008; Berglund et al., 2009). Of the total OS area 98.2% was peat, of which 4.7% was shallow peat and 2.5% 40K peat (peat determined using gamma radiation data). The remaining 1.8% were gyttja soils. Total agricultural area under EU regulations (i.e. on the EU agriculture block map) in Sweden was 3 232 039 ha (7.9% of the land surface area) and most of this was arable land (82.8%). Pasture occupied approx. 16% of the area, the land use on the remaining 1.2% is unknown. Agricultural area on OS (AOS) based on SGU-data and the EU agriculture block map was estimated to be 225 722 ha which is 7% of the total agricultural area based on EU agriculture block maps and 9.0% based on the national maps over agricultural land areas provided by the Swedish Board of Agriculture. More than 50% of AOS was arable land whereas approx. 40% was divided between pasture and unmanaged arable land. The remaining area was wetland, unknown or other land use type. In comparison to previously studies in 2003 (Berglund and Berglund, 2008) and 2008 (Berglund et al., 2009), both the total agricultural area and AOS area have decreased, probably due to structural changes in agriculture. The decline has been sharper for the surface area of AOS than for the total agricultural area. Among the Swedish National Forest Inventory plots, 12.3% were located on OS. Land use changes recorded on the Forest Inventory plots were mostly from arable land to other land uses rather than from other land uses to arable land both in total area and in OS.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bolinder, Martin, et al.
(författare)
-
Evaluate carbon stock changes based on the Swedish soil-monitoring program
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the national greenhouse gas inventory, SLU is applying a Tier III method using the Introductory Carbon Balance Model (ICBM) in a holistic framework for calculating changes in soil organic carbon (SOC) stocks in arable land for mineral soils, which Sweden is reporting under the Land Use, Land Use Change and Forestry (LULUCF) sector. This method is delivering SOC stock change rates for eight Swedish agricultural production regions (PO8s), which are aggregated to the national level. The effect of the climate on SOC decomposition in ICBM is accounted for using gridded daily weather records from the Swedish Meteorological Institute (SMHI). The model framework is taking agricultural activity data from yearly census records regarding the use of arable land (area and yield of different crops including fallow) and management systems (straw removal and manure applications). In addition, it applies different empirical functions for estimating annual carbon inputs from roots and for estimating dry soil bulk density for expressing carbon concentrations on a mass basis, based on literature reviews and analyses of large Swedish soil databases. For the ICBM model simulations, initial stocks of SOC are derived from data on soil texture and SOC concentrations from the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) national soil-monitoring program (SMP). The national SMP consists of three soil inventories that periodically characterizes the topsoil properties in 10-year cycles across Sweden. The first inventory, conducted between 1988 and 1995 is providing data for the 1990 baseline, while the latest complete inventory ended 2017. The sampling points in the inventories have coordinates, and data can be associated with each of the Swedish PO8s. We have now been calibrating a new version of the ICBM model by integrating the most recent knowledge gained from long-term field experiments. The objectives of this development project were to evaluate SOC changes from the national SMP by using exact coordinates and new statistical tests and compare these changes to predictions with the new version of ICBM. The general trends in SOC changes calculated from the national SMP remain similar to previous analyses, showing consistent SOC increments over time. The absolute increments at the national level are relatively small, SOC concentrations increased by 0.11, 0.07 and 0.21 percentage units from inventory I to inventory II, from inventory II to inventory III, and from inventory I to inventory III, respectively. This is representing a relative increase of 9.3% between inventory III and I. Applying exact coordinates were allowing us to add a few points in each PO8s that were not present in our previous analysis of the three soil inventories. Using other statistical tests improved the inference between inventories at the PO8 level, where the Wilcoxon signed rank test (a non-parametric method) applied to the matched points when comparing inventory III against II now showed significant differences. The predictions with ICBM are mimicking the relative increase in SOC at the national level but the relative increase is much less pronounced (i.e. 1.5%). Compared to results obtained with the national SMP, ICBM predictions are not always matching the same trends in SOC changes for all of the PO8s. There remain several uncertainties relating to both methods that needs further considerations. For example, data from the Swedish SMP may be associated with inconsistences relating to the use of different analytical methods for measuring SOC concentrations, or to possible under-estimations of SOC concentrations in inventory I due to differences in sampling strategies. While uncertainties relating to ICBM predictions are including e.g. estimation of the amount of annual carbon inputs from roots and manures. A fourth inventory has been initiated and will provide precious information about trends in SOC changes at the national scale, which will be useful for developing both methods.
|
|
| 6. |
- Bolinder, Martin, et al.
(författare)
-
Fånggrödor och rötrester i ICBM
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målsättningen med detta utvecklingsprojekt var att göra en förstudie om tillgänglig statistik för fånggrödor och rötrester. Data med tidsserier för fånggrödor som används i andra modelleringsprojekt på SLU kan anpassas relativt enkelt för att inkluderas i kolbalansmodellen ICBM på länsnivå. För rötrester finns det också potentiella källor med tidsserier, men de skulle kräva lite mer förbehandling innan de kan användas. Båda dataserierna sträcker sig så pass långt bak i tiden att de representerar ganska bra den tidpunkten från och med att dessa två faktorer blir relevanta att ha med i markkolsmodelleringen. Modellparametrar (utöver areal fånggrödor och mängd rötrester), som man skulle behöva justera rör framför allt allometriska funktioner för fånggrödor och humifieringskoefficienten för biogödsel.
|
|
| 7. |
- Bolinder, Martin, et al.
(författare)
-
Implementing a new version of ICBM in NIR
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the sector Land Use, Land-Use Change and Forestry (LULUCF, CRF sector 4) within the national greenhouse gas inventory (NIR), Sweden is applying a Tier 3 method for estimating the loss or gain of soil organic carbon (SOC) stocks for cropland on mineral soils to a depth of 0.25 m. The Introductory Carbon Balance Model (ICBM) is used for calculating stock change rates in eight agricultural production regions and results are aggregated to the national level. Calculations involves yearly agricultural census data and daily weather records, as well as results from a national soil-monitoring program (SMP) on soil carbon contents. Initially, only data from the first sampling of the national SMP were used for initializing ICBM. Since the first soil inventory, two additional samplings within the SMP have become available. Simultaneously, we have also gained more knowledge about SOC dynamics. In a development project last year, we were re-analyzing the complete records of data from the last two decades of the SMP confirming that SOC stocks are increasing, and we were starting to calibrate a new version of ICBM. The purpose of the project this year was to implement the new ICBM version in the NIR system.The results show that the new version of ICBM simulates increasing SOC stocks for the period 1990 to 2018, which is thereby more consistent with estimates from the national SMP data than results obtained using the previous ICBM version. The ICBM and SMP assessment methods of SOC stock changes are complementing each other, and both have their inherent limitations. Our analysis with both methodologies are still not fully completed. There remain some fine-tuning in the new ICBM version. Furthermore, we are continuously working on improving the interpretation regarding SOC stocks in the current database from the national SMP. Maintaining the latter and repeating the sampling at least once more would also substantially improve the value of this database.
|
|
| 8. |
- Bolinder, Martin, et al.
(författare)
-
New calibration of the ICBM model & analysis of soil organic carbon concentration from Swedish soil monitoring programs
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We are using the Introductory Carbon Balance Model (ICBM) within the national inventory reporting (NIR) system for estimating changes in soil organic carbon (SOC) stocks in Swedish arable land for mineral soils. The first version of ICBM was developing from a long-term experiment (LTE) in Ultuna Sweden, with a time-series of data from 1956 to 1991. The model is initialized using data from a soil database and information from Swedish soil monitoring programs (SMPs). For that purpose, it specifically uses data from the first inventory of the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) SMP conducted in the early 1990s. Since the 1990s, the SEPA SMP has conducted two further inventories in a 10-year cycles, with the last inventory completed in 2017. In complement to this SEPA SMP, the Swedish Board of Agriculture (SJV) was completing a spatially more detailed SMP in 2011 and 2012. In an earlier study, when the third inventory of SEPA was still not fully completed, we showed that SOC concentrations are increasing in Swedish arable mineral soils during the past two decades. Simulations with the current version of ICBM are not reproducing this long-term increasing trend.The main purposes of this project were to (i) calibrate a second version of ICBM by incorporating new knowledge gained from LTEs, (ii) evaluate the trends in SOC concentrations with the complete inventories (I, II and III) of SEPA, (iii) compare results from SEPAs last inventory (III) with that of SJV SMP conducted at approximately the same time period. A Bayesian approach was selected for calibrating the second version of ICBM, using an updated time series of data from Ultuna ending in 2017, and by also including experimental data (1996-2017) from a new sister experiment at Lanna in southern Sweden. For adequately comparing the SEPA and SJV SMPs, we were correcting data from the SJV samples so that we could express all results for SOC concentrations on a basis equivalent to dry combustion. Our analysis on the complete SEPA inventories are generally confirming our previous assessment. However, a more detailed exploration using data only from inventories II and III having identical sampling coordinates, clearly indicates that the increases in SOC concentrations were less in the last decade than in the previous one. Furthermore, when comparing SOC concentrations at different spatial scales, the positive trend in SOC concentrations is much more obvious on the scale of Swedish agricultural production regions (eight regions). Indeed, at the scale of the twenty-one Swedish counties, there are few significant differences and the increasing trend is unclear for many of the counties. This is reflecting difficulties related to the density of sampling points in the SEPA SMP; each of them roughly represents 1500 ha of arable land. Besides, only two decades or even only one decade since SEPA was regarding inventory II as a restart of their SMP, remain a short time period in detecting changes in SOC and highlight the importance of maintaining continuous SMPs.We found the comparisons between the SJV and SEPA SMPs useful but further work is necessary to refine the linkage. The overall changes in parameter values related to SOC dynamics for the calibrated second version of ICBM, will give simulations towards higher SOC stocks, compared to the current version. The main parameter explaining this differences is the increased contribution of below ground (i.e., roots) annual C inputs to soil contributing to the formation of more stable SOC. The approach we used here also offers the advantage of making a multi-site calibration and we could in the future, further refine parameter values by including other Swedish LTEs. Additionally, it allows us to include an estimate for uncertainty in the predictions of SOC stocks, which we could also develop for inclusion in the NIR system.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Ellison, David, et al.
(författare)
-
Carbon accounting and the climate politics of forestry
- 2011
-
Ingår i: Environmental Science and Policy. - : Elsevier. - 1462-9011 .- 1873-6416. ; 14:8, s. 1062-1078
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many proposals have been made for the more successful inclusion of LULUCF (Land Use, Land Use Change and Forestry) in the Kyoto framework. Though the positions of individual states or the goal of avoided deforestation guide many approaches, our model sets cost-effective strategies for climate change mitigation and the efficient and balanced use of forest resources at its center. Current approaches to forest resource-based carbon accounting consider only a fraction of its potential and fail to adequately mobilize the LULUCF sector for the successful stabilization of atmospheric greenhouse gas (GHG) concentrations. The presence of a significantly large "incentive gap" justifies the urgency of reforming the current LULUCF carbon accounting framework. In addition to significantly broadening the scope of carbon pools accounted under LULUCF, we recommend paying far greater attention to the troika of competing but potentially compatible interests surrounding the promotion of standing forests (in particular for the purposes of carbon sequestration, biodiversity protection and ecosystem promotion/preservation), harvested wood products (HWP) and bioenergy use. The successful balancing of competing interests, the enhancement of efficiency and effectiveness and the balanced use of forest resources require an accounting mechanism that weighs and rewards each component according to its real climate mitigation potential. Further, our data suggest the benefits of such a broadly based carbon accounting strategy and the inclusion of LULUCF in national and international accounting and emission trading mechanisms far outweigh potential disadvantages. Political arguments suggesting countries could take advantage of LULUCF accounting to reduce their commitments are not supported by the evidence we present. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 12. |
- Ellison, David, et al.
(författare)
-
Reforming the EU approach to LULUCF and the climate policy framework
- 2014
-
Ingår i: Environmental Science and Policy. - : Elsevier BV. - 1462-9011 .- 1873-6416. ; 40, s. 1-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We focus on recent progress in reforming the role of forests and other land use in the EU climate policy framework. EU inclusion of LULUCF (Land Use, Land-Use Change and Forestry) in the climate policy framework still lags international developments, remaining at odds even with the United Nations Framework Convention on Climate Change's (UNFCCC) Kyoto framework. Though the EU has made some important changes that eclipse even the UNFCCC framework-in particular regarding the inclusion of cropland and grazing land management in mandatory EU-level carbon accounting practices-in other respects the EU has far to go. As part of a strategy for fulfilling emission reduction commitments within the EU burden-sharing agreement, Member states are not permitted to trade either in domestically nor foreign produced forest-based carbon credits. On the other hand, both the EU and the UNFCCC/Kyoto LULUCF frameworks remain distant from an idealized model that could facilitate increased climate change mitigation and a more efficient and balanced use of forest-based resources. Limiting the incorporation of forests in the climate policy framework has significant consequences for the cost and rapidity of emission reductions. Forest potential thus remains under-mobilized for climate change mitigation. In this context, we draw particular attention to the fact that forest-based carbon sequestration's potential contribution to negative emissions represents an important missed opportunity. In the context of ongoing discussions over the EU and UNFCCC's Post-Kyoto frameworks, we propose an all-encompassing LULUCF carbon accounting model incorporating all previously omitted carbon pools and activities, thus weighing LULUCF removals and emissions on a par with emissions from other sectors (industry, the energy sector, end-users). The successful integration of LULUCF into the EU climate policy and carbon-trading frameworks could dovetail neatly with emerging international climate change mitigation efforts. (C) 2014 The Authors. Published by Elsevier Ltd. This is an open access article under the CC BY-NC-ND license (http://creativecommons.org(licenses/by-nc-nd/3.0/).
|
|
| 13. |
- Ellison, David, et al.
(författare)
-
The incentive gap: LULUCF and the Kyoto mechanism before and after Durban
- 2013
-
Ingår i: GCB Bioenergy. - : Wiley. - 1757-1693 .- 1757-1707. ; 5, s. 599-622
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To-date, forest resource-based carbon accounting in land use, land use change and forestry (LULUCF) under the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC), Kyoto Protocol (KP), European Union (EU) and national level emission reduction schemes considers only a fraction of its potential and fails to adequately mobilize the LULUCF sector for the successful stabilization of atmospheric greenhouse gas (GHG) concentrations. Recent modifications at the 2011 COP17 meetings in Durban have partially addressed this basic problem, but leave room for improvement. The presence of an Incentive Gap (IG) continues to justify reform of the LULUCF carbon accounting framework. Frequently neglected in the climate change mitigation and adaptation literature, carbon accounting practices ultimately define the nuts and bolts of what counts and which resources (forest, forest-based or other) are favored and utilized. For Annex I countries in the Kyoto Mechanism, the Incentive Gap under forest management (FM) is significantly large: some 75% or more of potential forestry-based carbon sequestration is not effectively incentivized or mobilized for climate change mitigation and adaptation (Ellison etal. 2011a). In this paper, we expand our analysis of the Incentive Gap to incorporate the changes agreed in Durban and encompass both a wider set of countries and a larger set of omitted carbon pools. For Annex I countries, based on the first 2years of experience in the first Commitment Period (CP1) we estimate the IG in FM at approximately 88%. Though significantly reduced in CP2, the IG remains a problem. Thus our measure of missed opportunities under the Kyoto and UNFCCC framework - despite the changes in Durban - remains important. With the exception perhaps of increased energy efficiency, few sinks or sources of reduced emissions can be mobilized as effectively and efficiently as forests. Thus, we wonder at the sheer magnitude of this underutilized resource.
|
|
| 14. |
- Fransson, Nathalie, et al.
(författare)
-
Emissionsfaktorer för bränslen till el- och värmeproduktion
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har tagit fram uppdaterade och aktuella emissionsfaktorer (växthusgasutsläpp) och primärenergifaktorer för biogas, HVO, RME och energitorv som används till el- och värmeproduktion för svenska förhållanden. Emissionsfaktorerna redovisas i g koldioxid-ekvivalenter per MJ bränsle och primärenergi som MJ per MJ bränsle. Resultaten baseras på publicerade data och har valts ut med hjälp av uppsatta kriterier i Miljöfaktaboken 2011. För HVO, RME och biogas redovisas emissionsfaktorer uppdelade på utsläpp från energiomvandling respektive utsläpp från produktion och distribution. För torv tillämpas en metod där torvens nettoutsläpp från hela livscykeln beräknas och visar på ett spann baserat på vilken typ av mark som tas i bruk, efterbehandling av marken samt val av tidsperspektiv. Rapporten visar att den åtgärdsareal som behövs för att kompensera årliga utsläpp av energitorv skördad på en hektar varierar stort. Den minsta arealen som krävs är 1,2–1,4 ha om åtgärden är att återväta tidigare jordbruksmark till sjöliknande förhållanden för att kompensera för utsläpp som uppstått då torv skördats från näringsrik torvmark utan skog. För andra markexempel och åtgärder kan arealen som behövs för att kompensera utsläppen uppgå till 200 ha. Två olika synsätt för miljövärdering av rökgaskondensering lyfts fram i rapporten, ett bokföringsperspektiv och ett konsekvensperspektiv.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Grundberg, Karl-Erik, et al.
(författare)
-
Fördelning av kolpoolsförändringar på olika skogstyper
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att kunna redovisa kolpoolsförändringar i levande biomassa uppdelat på olika skogstyper kopplades databaserna GreenbaseWeb, som används för Sveriges klimatrapportering, ihop med RT-bas, som utgör Riksskogstaxeringens (RT) viktigaste databas. Den totala skogsmarksarealen summerad per skogstyp i RT-bas överensstämde med total rapporterad skogsmarksareal under Sveriges klimatrapportering baserat på GreenbaseWeb. Detta gällde även förändring av levade trädbiomassa som utgör den viktigaste kolpoolen i Sveriges klimatrapportering för Skog- och marksektorn (LULUCF). I förlängningen möjliggör kopplingen mellan dessa databaser många möjligheter till alternativa skärningar av resultatredovisningen för LULUCF.Resultaten visar att 26 % eller 7,3 Mha av totalt 28,1 Mha skogsmark 2016 var undantagen från skogsbruk för virkesproduktion baserat på Riksskogstaxeringen (formellt skydd, frivilliga avsättningar och improduktiv skogsmark). Så kallade hänsynsytor räknas inte till undantagen areal i denna studie och redovisas under skogsmark för virkesproduktion. Nettoupptaget 2016 i levande biomassa var störst i skogar för virkesproduktion: -24 Mton CO2/år eller 77 % av det totala nettoupptaget om -31 Mton CO2/år. Eftersom Riksskogstaxeringen baseras på fem omdrev med vardera en femårig inventeringscykel så kan redovisningen klassificeras som ett medeltal och därför kan faktiska årliga variationer vara relativt stora beroende på avverkningsnivå och variationer i tillväxt enskilda år.De största nettoupptagen per areal återfanns på produktiv skogsmark för virkesproduktion och frivilliga avsättningar. Det förra beror på att den totala tillväxten är stor i dessa brukade skogar och dessutom större än avverkningen, och det senare på att de frivilliga avsättningarna är biologiskt unga och därmed har en relativt hög tillväxt. Med tiden förväntas nettoupptaget för frivilliga avsättningar att gå mot noll.Levande biomassa har nästan alla år från 1990-2016 utgjort ett nettoupptag för Götaland, Svealand, Södra Norrland och Norra Norrland med två undantag. I samband med stormarna 2005 och 2007 bidrog Götaland med ett nettoutsläpp som delvis tycks ha kompenserats av större nettoupptag i andra regioner.
|
|
| 17. |
- Gustavsson, Leif, 1954-, et al.
(författare)
-
Climate change effects of forestry and substitution of carbon-intensive materials and fossil fuels
- 2017
-
Ingår i: Renewable & sustainable energy reviews. - : Elsevier. - 1364-0321 .- 1879-0690. ; 67:January, s. 612-624
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We estimate the climate effects of directing forest management in Sweden towards increased carbon storage in forests with more land set-aside for protection, or towards increased forest production for the substitution of carbon-intensive materials and fossil fuels, relative to a reference case of current forest management. We develop various scenarios of forest management and biomass use to estimate the carbon balances of the forest systems, including ecological and technological components, and their impacts on the climate in terms of radiative forcing. The scenario with increased set-aside area and the current level of forest residue harvest resulted in lower cumulative carbon emissions compared to the reference case for the first 90 years, but then showed higher emissions as reduced forest harvest led to higher carbon emissions from energy and material systems. For the reference case of current forest management, increased harvest of forest residues gave increased climate benefits. The most climatically beneficial alternative, expressed as reduced cumulative radiative forcing, in both the short and long terms is a strategy aimed at high forest production, high residue recovery rate, and high efficiency utilization of harvested biomass. Active forest management with high harvest levels and efficient forest product utilization will provide more climate benefit, compared to reducing harvest and storing more carbon in the forest.
|
|
| 18. |
- Hjerpe, Karin, et al.
(författare)
-
Utsläpp av växthusgaser från torvmark
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dikad torvmark i Sverige avgav sammanlagt drygt 11,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2012, enligt den senaste klimatrapporteringen. Denna mängd kan jämföras med de totala svenska utsläppen av växthusgaser, som beräknades uppgå till 57,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter samma år. En åtgärd som skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser från dikad torvmark är att återställa marken till våtmark, vilket minskar avgången av koldioxid och lustgas från marken. Samtidigt ökar avgången av metan, men minskningen av koldioxid- och lustgasutsläppen är större, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser från marken totalt sett minskar. Om de ekonomiska resurserna för att återställa dikad torvmark till våtmark är begränsade bör man i första hand återställa dikade torvmarker som är stora källor för växthusgaser till våtmark. Studier av växthusgasutsläpp från dikade torvmarker som används för skogsproduktion visar att näringsrika och väldränerade marker är större källor för växthusgaser än näringsfattigare, fuktigare marker. Vi bedömer därför att det ur ett klimatperspektiv är viktigast att återställa dikad skogsmark med en kol:kväve-kvot under 25 som är frisk-fuktig eller torrare. Dikad torvmark som används för naturbete avger mindre växthusgaser än åkermark på dikad torvmark och därför är det viktigare att återställa åkermark till våtmark. Avgången av växthusgaser varierar mycket mellan olika åkrar på dikad torvmark. Det är dock inte möjligt att identifiera åkrar på dikad torvmark som är stora källor för växthusgaser utifrån markfuktighet eller kol:kväve-kvot, och inte heller utifrån några andra faktorer som är enkla att mäta. Detta beror sannolikt på att åkermarken generellt är så pass väldränerad och näringsrik att varken syreeller kvävetillgången är begränsande för avgången av koldioxid och lustgas. I ett längre tidsperspektiv kommer dikad torvmark att avge koldioxid och lustgas så länge det finns ett syresatt torvlager. Därför bedömer vi att det är viktigast att återställa dikad åkermark med tjockt torvlager till våtmark. Därtill bör mark som inte längre aktivt brukas prioriteras framför mark som fortfarande är i bruk. Utsläppen av växthusgaser verkar inte automatiskt minska när brukandet upphör och även om marken sannolikt kommer att försumpas på sikt, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser minskar, kan det ta väldigt lång tid. Dessutom borde kostnaderna för att återställa marken till våtmark i genomsnitt bli lägre om marken inte längre används. Hur mycket avgången av växthusgaser minskar när dikad torvmark återställs till våtmark beror inte bara på hur stor avgången av växthusgaser från den dikade marken var utan också på hur stor avgången från den anlagda våtmarken blir. Utsläppen från våtmarken påverkas av hur den anläggs och sköts. För att våtmarken ska avge så lite växthusgaser som möjligt bör grundvattennivån höjas så mycket att förhållandena före dikningen återskapas. Om våtmarken anläggs på mark som använts för jordbruksproduktion bör dessutom vegetationen tas bort före återställandet. Anläggning av våtmarker kan också ge andra nyttor – våtmarkerna kan bland annat gynna biologisk mångfald och minska näringsläckaget till våra sjöar och vattendrag. När en våtmark ska anläggas och skötas behöver man ta hänsyn till alla dessa aspekter så att våtmarken ger så stor nytta som möjligt.
|
|
| 19. |
- Hounkpatin, Ozias, et al.
(författare)
-
Predicting the spatial distribution of soil organic carbon stock in Swedish forests using a group of covariates and site-specific data
- 2021
-
Ingår i: Soil. - : Copernicus GmbH. - 2199-3971 .- 2199-398X. ; 7, s. 377-398
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The status of the soil organic carbon (SOC) stock at any position in the landscape is subject to a complex interplay of soil state factors operating at different scales and regulating multiple processes resulting either in soils acting as a net sink or net source of carbon. Forest landscapes are characterized by high spatial variability, and key drivers of SOC stock might be specific for sub-areas compared to those influencing the whole landscape. Consequently, separately calibrating models for sub-areas (local models) that collectively cover a target area can result in different prediction accuracy and SOC stock drivers compared to a single model (global model) that covers the whole area. The goal of this study was therefore to (1) assess how global and local models differ in predicting the humus layer, mineral soil, and total SOC stock in Swedish forests and (2) identify the key factors for SOC stock prediction and their scale of influence.We used the Swedish National Forest Soil Inventory (NFSI) database and a digital soil mapping approach to evaluate the prediction performance using random forest models calibrated locally for the northern, central, and southern Sweden (local models) and for the whole of Sweden (global model). Models were built by considering (1) only site characteristics which are recorded on the plot during the NFSI, (2) the group of covariates (remote sensing, historical land use data, etc.) and (3) both site characteristics and group of covariates consisting mostly of remote sensing data.Local models were generally more effective for predicting SOC stock after testing on independent validation data. Using the group of covariates together with NFSI data indicated that such covariates have limited predictive strength but that site-specific covariates from the NFSI showed better explanatory strength for SOC stocks. The most important covariates that influence the humus layer, mineral soil (0-50 cm), and total SOC stock were related to the site-characteristic covariates and include the soil moisture class, vegetation type, soil type, and soil texture. This study showed that local calibration has the potential to improve prediction accuracy, which will vary depending on the type of available covariates.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Jordan, Sabine, et al.
(författare)
-
Evaluation of the IPCC model for N mineralization : An overview on N2O emissions, N mineralization and C:N ratios from projects recently conducted at SLU and from other Swedish sites
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A smaller literature study and a data retrieval on N2O emissions, N mineralization and C:N ratios from projects recently conducted at SLU and from other Swedish sites have been performed to evaluate whether the current IPCC Tier 1 approach with a default emission factor of 1% (EF1) for N2O emissions from agricultural soils and other land use categories should be changed to a higher Tier with more specific EFs.The study showed that the use of a default N2O EF of 1% of the N applied to soils would either under- or overestimate N2O emissions. It was also concluded that there is no relationship between total N input and N2O emissions, i.e. high fertilizer input must not be related to high N2O emissions and low fertilizer input can result in high N2O emissions. Even though N2O emissions from different Swedish land use categories were lower as the default EF1 in 8 of the 21 reported data sets, there is clear evidence to change from the IPCC Tier 1 approach for N2O emissions to more adjusted EFs related to a country-specific methodology. The strong relationship between C:N ratios and N2O emissions from drained forested histosols may be used to improve our ability to predict N2O emissions from other land use categories such as grassland and cropland.
|
|
| 23. |
- Josefsson Ortiz, Carina, et al.
(författare)
-
Harmonisering av rapporteringen av brukad skogsmark och FRL
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under perioden 2021-2025 bokförs medlemsstaternas åtagande inom LULUCF-sektorn enligt LULUCF-förordningen (EU) 2018/841. Åtagandet innebär att LULUCF-sektorn inte ska generera några bokförda nettoutsläpp för perioden 2021-2025. Kategorierna i LULUCF-sektorn har olika bokföringsregler. För brukad skogsmark bokförs utsläpp eller upptag relativt en särskilt fastställd referensnivå (FRL, Forest Reference Level).I detta projekt föreslås en metod för omallokering av kolförrådsförändringar i de kolpooler som idag inte är direkt jämförbara mellan rapporterade data inom växthusgasrapporteringen och bokföringsreferensen för brukad skogsmark (FRL). Vidare har teknisk korrigering av FRL undersökts och en process för vidare arbete med teknisk korrigering av FRL föreslås. Syftet med teknisk korrigering av FRL är att FRL ska vara konsistent med den årliga växthusgasrapporteringen och kan t.ex. medges om underlagsdata eller modeller som användes i FRL ändras.Metoden för omallokeringen utgår från att separera stubbar från markkol och förna som simulerats för FRL i Q-modellen. Nedbrytning av markkol, stubbar och grövre rötter har därför delats upp i de två poolerna markkol och stubbar, med hjälp av nedbrytningsklasser som baserats på Riksskogstaxeringens permanenta ytor. Övergången till markkol sker när en stubbe övergår till att inte längre vara en stubbe (nedbrytningen har nått ett visst stadium) och skattades till 21 år för gran, 23 år för tall och 10 år för löv.Vägledningen kring teknisk korrigering av FRL är inte tydlig och därför föreslås en process med avsikt att förtydliga om och hur en teknisk korrigering bör ske. Fram till dess föreslås en nivåjustering av den framtagna FRL i enlighet med IPCC riktlinjer (baserat på den redan framtagna FRL). Vidare behövs en fortsatt dialog med/mellan Naturvårdsverket, EU-kommissionen och Joint Research Center (JRC) för klargöranden kring processen. Om en teknisk korrigering av FRL fastslås bör en insats göras inför submission 2027 i form av utveckling av indata och kalibrering av Q-modellen.
|
|
| 24. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
Kartläggning av inhemska biogena koldioxidutsläpp i Sverige
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie har kartlagts hur mycket av de biogena utsläppen i Sveriges inventering av växthusgasutsläpp, som rapporteras till EU och UNFCCC, som härrör från inhemsk produktion av biomassa och hur mycket som är importerad råvara. Ett viktigt syfte har varit att belysa i vad mån storleken på de biogena utsläppen från förbränning av biomassa inom energisektorn som redovisas under ’memo items’ CO2 emissions from biomass överensstämmer med storleken på den del av de rapporterade balanserna för förändringar i kolförråden levande och död biomassa som redovisas i sektorn markanvändning och skogsbruk, LULUCF, som kan förknippas med de biogena utsläppen.Rapporten innehåller en djupgående beskrivning av de metoder som idagsläget används för beräkningar av CO2 emissions from biomass, redovisade under ’memo items’ och de metoder som används i beräkningarna av nettoupptag i LULUCF-sektorn där de biogena utsläppen ingår.Den officiella redovisningen av LULUCF-sektorn är en nettoberäkning av kolförrådsförändringar inom Sverige som inkluderar (men inte särredovisar) upptag och avgång av koldioxid. Därför har en kartläggning gjorts av biomassaflöden i Sverige, inklusive export och import, för att möjliggöra en skattning av utsläppen av biogen koldioxid i LULUCF-sektorn och i vilken utsträckning dessa kan förknippas med utsläpp från energiproduktion från biogent bränsle i Sverige.Tillförseln av skogsråvaror från import och från inhemskt skogsbruk till industrin, inklusive rundved, avverkningsrester samt brännved och annat som används direkt av hushållen, motsvarade nästan 70 miljoner ton koldioxid varav ca 6 miljoner ton härrör från import. Ungefär hälften av rundvirket som tas ut från skogen blir pappersmassa och träprodukter. Resten (brännved, flis, spån, bark, svartlut) används främst till energiframställning och motsvarar ca 32 miljoner ton koldioxid. Utöver rundvirket tas avverkningsrester (grenar och toppar från skogsbruket) tillvara för energiproduktion motsvarande ca 3,5 miljoner ton koldioxid. Tillsammans med den avgång som sker från slutanvända trä- och pappersprodukter skattas den årliga avgången för år 2019 av koldioxid från svensk skogsråvara i LULUCF-sektorn till ca 39 miljoner ton.En genomgång och kvantifiering av flöden och ursprung (inhemsk produktion och import) av den biomassa som utgör biobränsle i Sverige och som ingår i emissionsberäkningarna för CO2 emissions from biomass i energisektorn visade att bränslet kan fördelas mellan 12 olika kategorier. Den största posten av biogena utsläpp med ursprung i svensk skog kommer från förbränning av svartlut och träbränslen. Tillsammans utgör svartlut och träbränslen 74 % av alla biogena utsläpp. Av de totala biogena utsläppen (53 miljoner ton koldioxid) har utsläpp från importerat biobränsle (framförallt FAME, avfall och svartlut) skattats till totalt 20 % för 2021. Det innebär att ca 80 % (41 miljoner ton koldioxid) av utsläppen som redovisas under CO2 emissions from biomass har sitt ursprung i inhemsk produktion av skogsråvara och därmed borde motsvara en betydande del av avgången av koldioxid i nettoberäkningen av kolförrådsförändringarna i levande och död biomassa som beräknas inom LULUCF-sektorn och som kan förknippas med de biogena utsläppen.Den övergripande kartläggningen av flöden av inhemskt biogent producerad råvara och produkter från denna råvara i jämförelse med biobränsleanvändning i Sverige visar att skattningarna av utsläpp är storleksmässig jämförbara (39 respektive 41 miljoner ton koldioxid). Detta trots att det finns kända skillnader i de statistiska underlagen och den tidsmässiga representativiteten.Resultaten visar också hur stor del av en avverkning som blir till långlivade träprodukter och hur mycket som relativt snabbt avgår till atmosfären genom förbränning där energi tas till vara.Slutligen ges i denna rapport en översiktlig schematisk beskrivning av antropogena årliga strömmar, förbränning samt övrig nedbrytning av biogent producerad råvara, samt dess produkter inom Sveriges gränser, inklusive import och export.
|
|
| 25. |
- Karltun, Erik, et al.
(författare)
-
KP-LULUCF
- 2011
-
Ingår i: National Inventory Report 2011 Sweden - submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change and the Kyoto Protocol. ; , s. 331-345
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 26. |
- Karltun, Erik, et al.
(författare)
-
KP-LULUCF
- 2012
-
Ingår i: In: National Inventory Report 2012 Sweden - submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change and the Kyoto Protocol. ; , s. 361-375
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 27. |
- Karltun, Erik, et al.
(författare)
-
KP-LULUCF
- 2013
-
Ingår i: National Inventory Report 2013 Sweden - submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change and the Kyoto Protocol. ; , s. 401-415
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 28. |
- Karltun, Erik, et al.
(författare)
-
Land Use, Land-Use Change and Forestry (CRF sector 5)
- 2011
-
Ingår i: National Inventory Report 2011 Sweden - submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change and the Kyoto Protocol. ; , s. 246-274
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 29. |
- Karltun, Erik, et al.
(författare)
-
Land Use, Land-Use Change and Forestry (CRF sector 5)
- 2010
-
Ingår i: National Inventory Report 2010 Sweden - submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change. ; , s. 201-238
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 30. |
- Karltun, Erik, et al.
(författare)
-
Land Use, Land-Use Change and Forestry (CRF sector 5)
- 2013
-
Ingår i: National Inventory Report 2013 Sweden - submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change and the Kyoto Protocol. ; , s. 271-304
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 31. |
- Karltun, Erik, et al.
(författare)
-
Litter and soil carbon stock changes in connection to land-use changes : A method assessment for the Swedish LULUCF carbon inventory
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The accumulation of areas of land in the land-use change transition classes has increased their importance for the net balance of CO2 emissions/uptake in the LULUCF sector in the Swedish reporting to the UNFCCC and Kyoto protocol. This motivated an initial assessment of currently used methods for estimating emissions and uptake caused by stock changes in dead organic matter (DOM) and soil carbon. In this study we compared currently used methods for carbon stock change estimations with estimates based on a visual inspection of all the plots in the national forest inventory where land-use change had been reported. The plots were viewed in Google earth on scenes before and after land-use transition. The objective was to identify land-use categories where the present calculations could be expected to deviate from actual changes.The dominant net land-use changes in Sweden are conversions to Forest land and to Settlement whereas Cropland and Wetland areas are decreasing. However, it is the transfers of land from Forest land to Settlement and from Cropland to Settlement that has the largest impact on the carbon balance.The visual inspection estimated that 62 % of the land-use transfers observed resulted in no change in DOM and soil carbon stock, 14 % were estimated to result in an increase in the carbon stock while 7 % were estimated to have lost 50 % or more of their carbon held in DOM or soil carbon. The presently used methods for estimations of emissions agreed well with the estimates from visual inspection, especially for the categories that indicated large changes in carbon pools.The study recommends that in order to improve estimates from the transition categories that are large emitters field based assessments in combination with remote sensing could be used to improve estimates of carbon loss from DOM and soil. Further, the currently used emission factors for mineral soil after conversion of Cropland to Forest land and from Grassland to Forest land should be re-assessed. It is important to factor in effects of (1) intrinsic soil properties, (2) time and (3) land-use history.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Kyllmar, Katarina, et al.
(författare)
-
Kol i åkermark : förstudie för klimatverktyget Agrosfär
- 2024
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Inlagring av kol i åkermark bidrar till minskad växthusgaseffekt och klimatpåverkan men möjligheterna att öka kolmängden beror av platsens egenskaper och odlingshistorik. För att kunna följa upp om åtgärder har bidragit till kolinlagring behövs data om odlingssystem, jordar och klimat. Den nationella dataplattformen Agronod som ägs av organisationer och företag i lantbrukssektorn och har stöd från EU genom Jordbruksverket har bildats för att lantbruksdata ska kunna delas och ge mervärde för lantbruksnäringen. I denna rapport har vi undersökt möjligheterna att inkludera beräkning av kolinlagring i Agronods klimatverktyg Agrosfär, och om det går att följa en internationell standard för klimatrapportering i värdekedjan från gård till konsument.Svensk åkermark innehåller en stor mängd organiskt kol och det finns en förväntan i samhället att öka kolförrådet men möjligheterna varierar stort mellan gårdar och fält. En gård med vallbaserad mjölkproduktion på sandjord kan ha nått sin potential och där mer organiskt material kan ge negativa bieffekter som ökat utsläpp av lustgas och högre kväveläckage. En växtodlingsgård på lerjord kan däremot ha större möjligheter att öka markens kolförråd.Mätning av förändring av markens kolförråd på ett enskilt fält förutsätter ofta tio år eller mer för att ge säkra resultat. En osäkerhet är jordprovtagning som ofta sker till ett standardiserat djup. Om kolmängden har ökat mellan två provtagningar blir jorden också mer lucker men kolhalten ökar inte i samma omfattning eftersom jorden blir lättare. Mätning av volymvikt kompenserar för att även markstrukturen har förändrats men ingår inte i normal markkartering. Metoden för bestämning av markens kolhalt har också osäkerheter. Kolhalten bestäms oftast med en indirekt metod baserad på glödförlust och skattning av lerhalt. Metoden ger en god uppfattning om fältets mullhalt men räcker sällan som underlag för att bestämma årlig förändring av markens kolmängd. Mätdata från många gårdar tillsammans utgör däremot ett värdefullt underlag för att beskriva variationer inom landet och förändringar. Mätdata är också nödvändiga för att förbättra precisionen i modellberäkningar oavsett om modellerna är baserade på kända samband om omsättning av organiskt material eller fjärranalys.Greenhouse Gas Protocol är en internationell standard för företags klimatrapportering. Standarden har kompletterats med ett förslag för beräkning av kolinlagring i mark, Land Sector and Removals Guidance. I förslaget ska en kolinlagring kunna spåras ner till gårdsnivå och det ska kunna säkerställas att kolmängden har ökat och att kolet blir kvar i marken över tid. För Sverige innebär förslaget att förändringar i kolmängd på gårdsnivå kan bli svåra att säkerställa även om ett omfattande provtagningsprogram skulle etableras, främst för att förändringar i kolförrådet tar tid och att dagens mätmetoder inte har tillräcklig noggrannhet vid uppföljning med så korta tidsintervall som några år.Även om nuvarande internationell företagsstandard inte passar för klimatrapportering av organiskt kol i åkermark under svenska förhållanden är det ändå viktigt att kunna värdera och premiera åtgärder på gården som ger klimatnytta. Förutom åtgärder som ökar kolmängden är också åtgärder som minskar nettoförlusten av kol eller bibehåller en redan hög kolmängd värdefulla. Som utgångspunkt för ett värderingssystem av åtgärders klimatnytta på fältnivå föreslår vi att den svenska modellen för beräkning av kolbalans i åkermark, ICBM, integreras i Agrosfär. ICBM är utvecklad för svenska odlingsförhållanden och används i Sveriges klimatrapportering till EU och FN. Modellen är också inkluderad i Greppa Näringens rådgivningsverktyg Odlingsperspektiv. Med ICBM som grund kan markens aktuella kolbalans och effekten av alternativa odlingsstrategier bedömas. Det innebär att åtgärder kan lokaliseras dit de ger störst klimatnytta, både inom gården och för lantbruket som helhet.
|
|
| 34. |
- Lind, Torgny, et al.
(författare)
-
Förslag på metod för förbättrad skattning av avskogning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Både KP och EU:s nya förordning (EU/2018/841) särredovisar och bokför avskogning som en egen aktivitet. Sveriges klimatrapportering under Klimatkonventionen, KP och EU använder data om arealer för ägoslag och ägoslagsförändringar från Riksskogstaxeringens permanenta provytor för redovisning inom markanvändningssektorn (LULUCF). Avskogning är relativt ovanlig i Sverige (ca 11 000 ha per år i förhållande till totalt ca 28 000 000 ha skogsmark), vilket betyder att permanent avskogning bara representeras av ett fåtal provytor årligen. Därmed blir variationen i skattning av årlig avskogning relativt stor. Skattning av areal avskogning i Norge och Finland görs i huvudsak på samma sätt som i Sverige. I Finland med visst stöd av fjärranalysinformation kring provytorna.Under senare år har heltäckande skattningarna för skogstillstånd och ägoslag tagits fram för hela Sverige baserat på en kombination av fjärranalys- och provytedata. Exempel på heltäckande data är Nationellt Markdatatäcke (NMD), SLU Skogskarta och Skogliga grunddata. Denna utveckling öppnar upp möjligheten för att med en metod baserat på heltäckande information kunna förbättra rapporteringen av avskogning. För att en sådan metod ska fungera krävs det en god klassificering av vad som är skog och att data om skogstillståndet finns tillgänglig, att permanent avskogning kan särskiljas från rotationsskogsbruket, att objekt som innebär permanent avskogning som nytillkomna vägar, byggnader, åkermark, etc. kan fås från årligen uppdaterade kartdata.I denna rapport föreslås en tänkbar metod där information stegvis samlas in och bearbetas. Metoden utgår från att ett kartskikt som representerar permanent avskogning skapas genom att slå samman objekt (ex. väg, bebyggelse och vindkraftverk) med utförda slutavverkningar där det angivits att området inte är rotationsskogsbruk. Detta skikt läggs ovanpå NMD:s klassifikation av ägoslag för att få den areal skogsmark som avskogats. Slutligen beräknas ingående kolmängd på avskogad mark baserat på biomassainnehållet för den avskogade marken från Skogliga grunddata framskrivet till tidpunkten för permanent avskogning.För att utvärdera tillförlitligheten i denna föreslagna metod krävs att metoden testas med verkliga data för hela eller delar av Sverige. Att genomföra detta ryms inte inom ramen för detta uppdrag.
|
|
| 35. |
- Lindahl, Anna, et al.
(författare)
-
Genomgång av hantering av organogena marker inom klimatrapporteringen
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utsläppen av växthusgaser från dränerad organogen mark står idag (år 2020) för utsläpp motsvarande 10,8 Mt CO2 ekvivalenter, vilket motsvarar närmare 30 % av det totala nettoupptaget i LULUCF-sektorn och 20 % av Sveriges fossila utsläpp. Genom att uppdatera beräkningsmetoderna för dessa typer av marker, allteftersom ny kunskap tillkommer, förbättras noggrannheten för de totala växthusgasemissionerna i stort. Denna rapport går igenom hanteringen av organogena jordar inom Sveriges klimatrapportering och presenterar förslag på nya beräkningsmetoder baserade på uppdaterade databaser, nya datamaterial och expertbedömningar. Bland annat beskrivs lämpligheten i att använda någon av två nyutvecklade dikeskarteringar som beräkningsunderlag, om det är rimligt att som nu använda Jordbruksverkets blockdatabas för att beräkna årlig andel organogen åkermark och om motsvarande metod även kan vara lämplig för betesmark. Vidare presenteras en ny metod för emissionsberäkning för marker som exploateras, d.v.s. marker vars ägoslag övergår till Bebyggd mark.Syftet med detta projekt var att föreslå hur de nya skattningarna av areal organogen åkermark som togs fram under 2021 bör implementeras och se över hur dränerad organogen mark hanteras för olika ägoslag och mark under markanvändningsförändring, dels för att öka konsistensen inom klimatrapporteringen, dels för att undvika överlapp ägoslagen emellan. Vidare undersöks möjligheter till förbättrade arealberäkningsmetoder baserade på alternativa datamaterial.Förutom ett förslag om att implementera nya beräkningar av arealen organogen åkermark så utmynnar rapporten i ytterligare tio förslag till förändringar av Sveriges klimatrapportering för organogen mark. Ett förslag innebär en stratifiering av emissionsberäkningarna för bebyggd mark på så sätt att beräkningen för den delareal som är organogen mark under kraftledning på produktiv skogsmark beräknas med samma emissionsfaktor som för skogsmark. Ett annat förslag förfinar beräkning av arealen dränerad organogen mark för marker under konvertering som tidigare varit Åkermark, då man för detta ägoslag kan utgå från att all mark är dränerad. Ett tredje förslag innebär att en inkonsekvent rapportering gällande arealen torvproduktion korrigeras genom att rapportera denna som en del av Våtmark istället för Bebyggd mark. Tre förslag gäller emissionsberäkningar vid ägoslagsförändring till Bebyggd mark. Dessa innefattar en uppdatering av de ursprungliga ägoslagens initiala kolförråd till 1000 ton C ha-1 samt ett antagande om konverteringspåverkad areal då ursprungligt ägoslag är Våtmark, men också en större metodförändring för beräkning av emissioner från de bortschaktade jordmassorna. Denna metod innefattar en genomsnittlig årlig kolförlust baserad på en årlig avgång av 3 % av kolförrådet inom konverteringsperioden (d.v.s. under 20 år) varefter fortsatt emission, beräknad som den genomsnittliga avgången för kommande 40 år, rapporteras i en underkategori till ägoslagskategorin Bebyggd mark som förblir bebyggd mark. Vidare föreslås även att emissioner från mark som övergår till Övrig mark från Skogsmark, Åkermark och Gräsmark inkluderas i rapporteringen. De resterande tre förslagen gäller val av emissionsfaktor (det ursprungliga eller det nya ägoslagets emissionsfaktor) vid ägoslagsförändringar.En implementering av samtliga av rapportens förslag på klimatrapporteringen för år 2020 innebär en ökning av beräknade växthusgasemissioner från organogen mark i LULUCF-sektorn från 10 781 kt CO2-ekvivalenter per år till 11 216 kt CO2-ekvivalenter, motsvarande en ökning med 4 %. Mest genomslag, förutom effekten av den uppdaterade arealen organogen åkermark, gav förändringsförslagen gällande organogen skogsmark som konverteras till bebyggd mark. Omräkningen av arealen organogen åkermark leder också till en minskning av utsläppen av lustgas från odlad organogen mark som redovisas i jordbrukssektorn från 822 till 694 kt CO2 ekvivalenter för år 2020.
|
|
| 36. |
- Lindahl, Anna, et al.
(författare)
-
Markanvändning på organogena jordar i Sverige : En översikt av markanvändning, och förändring i markanvändning, på organogena jordar inom jordbruksmark och skogsmark
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras resultaten av ett projekt med syfte att beräkna arealer av olika typer av markanvändning på organogena jordar utifrån senast tillgängliga datakällor för markanvändning och jordart. Rapporten kommer att utgöra ett underlag för eventuella uppdateringar av den metod som idag används inom den svenska växthusgasrapporteringen för beräkning av växthusgasemissioner från främst organogen jordbruksmark. I den nationella växthusgasrapporteringen till UNFCCC rapporterar Sverige torvjordar som uppfyller FAOs definitioner för histosoler (FAO, 1998), som organogena jordar. Enligt den svenska jordartsklassificeringen hör dock även gyttjejordar med en organisk halt på över 6 % till de organogena jordarna. Vid jordartskartering hålls inte alltid torv och gyttjejordar åtskilda.Korrekt information om torvmarkens ytareal, samt fördelningen av olika markanvändningskategorier över dessa, är väsentlig vid utvärdering och bedömning av dränerade torvjordars miljöpåverkan. Tillgången på information innebär att skattningarna görs på lite olika sätt. Inom den svenska växthusgasrapporteringen till UNFCCC beräknas t ex arealen organogen skogsmark baserat på Markinventeringens löpande inventering medan arealen organogen jordbruksmark, över tid, antas förändras proportionerligt med den totala jordbruksarealen baserat på en skattning av arealen organogen jordbruksmark från 2015.
|
|
| 37. |
- Lindahl, Anna, et al.
(författare)
-
Växthusgasemissioner från dränerad organogen naturbetesmark : Uppdatering av nationella emissionsfaktorer (CO2, N2O, CH4) för Sveriges rapportering av LULUCF-sektorn till FN och EU
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den svenska växthusgasrapporteringen definieras gräsmark som naturbetesmark. Markanvändningen på naturbetesmark har ansetts vara mer lik den för skogsmark än den som sker på de intensivt brukade gräsmarker som IPCC:s standardfaktorer för dränerad organogen gräsmark till övervägande del baseras på vad gäller emissioner av koldioxid, lustgas, metan från dräneringsdiken och metan från mark i tempererat klimat. Utifrån detta resonemang har Sverige, sedan submission 2015, istället nyttjat IPCC:s standardfaktorer för skogsmark vid beräkning av dessa emissioner för dränerad organogen naturbetesmark.I denna rapport presenteras resultaten av ett utredningsprojekt, vars syfte var att antingen motivera valet av de emissionsfaktorer för dränerad organogen gräsmark som används idag eller, alternativt, föreslå att dessa ersätts med mer relevanta emissionsfaktorer. Utredningen baseras dels på en genomgång och utvärdering av befintlig litteratur, dels på en jämförande dataanalys av svenska dränerade organogena naturbetesmarker och skogsmarker.Litteraturstudien visar att markanvändningens intensitet signifikant påverkar växthusgasemissioner, bekräftar att det är olämpligt att applicera IPCC:s standardfaktorer på extensivt brukade organogena gräsmarker och påvisar behovet av särskilda emissionsfaktorer för sådana marker. Endast ett fåtal studier av årliga växthusgasemissioner baserade på emissionsmätningar har utförts på extensivt brukade organogena betesmarker. Det är därför inte möjligt att ta fram några robusta emissionsfaktorer utifrån dessa studier. Litteraturstudien indikerar dock att IPCC:s standardfaktorer för gräsmark överskattar den totala emissionen för naturbetesmarker samtidigt som studien inte ger belägg för att IPCC:s emissionsfaktorer för skogsmark underskattar denna.Dataanalysen av svenska dränerade organogena marker kunde inte särskilja de två markanvändningskategorierna naturbetesmark och skogsmark med avseende på kolkväve-kvoten, en indikator för torvjordars nedbrytningsgrad vilken varierar med markanvändningssystem.Utredningsprojektets samlade resultat utmynnar i en rekommendation av fortsatt användning av IPCC:s standardfaktorer för skogsmark för dränerad organogen naturbetesmark fram till dess att nya data för denna typ av mark publiceras, allra helst i form av resultat från mätningar av växthusgasemissioner.
|
|
| 38. |
- Linde, Mattias, 1966, et al.
(författare)
-
Sumatriptan (5-HT1B/1D-agonist) causes a transient allodynia.
- 2004
-
Ingår i: Cephalalgia : an international journal of headache. - : SAGE Publications. - 0333-1024. ; 24:12, s. 1057-66
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Unpleasant sensory symptoms are commonly reported in association with the use of 5-HT1B/1D-agonists, i.e. triptans. In particular, pain/pressure symptoms from the chest and neck have restricted the use of triptans in the acute treatment of migraine. The cause of these triptan induced side-effects is still unidentified. We have now tested the hypothesis that sumatriptan influences the perception of tactile and thermal stimuli in humans in a randomized, double-blind, placebo-controlled cross-over study. Two groups were tested; one consisted of 12 (mean age 41.2 years, 10 women) subjects with migraine and a history of cutaneous allodynia in association with sumatriptan treatment. Twelve healthy subjects (mean age 38.7 years, 10 women) without migraine served as control group. During pain- and medication-free intervals tactile directional sensibility, perception of dynamic touch (brush) and thermal sensory and pain thresholds were studied on the dorsal side of the left hand. Measurements were performed before, 20, and 40 min after injection of 6 mg sumatriptan or saline. Twenty minutes after injection, sumatriptan caused a significant placebo-subtracted increase in brush-evoked feeling of unpleasantness in both groups (P < 0.01), an increase in brush-evoked pain in migraineurs only (P = 0.021), a reduction of heat pain threshold in all participants pooled (P = 0.031), and a reduction of cold pain threshold in controls only (P = 0.013). At 40 min after injection, no differences remained significant. There were no changes in ratings of brush intensity, tactile directional sensibility or cold or warm sensation thresholds. Thus, sumatriptan may cause a short-lasting allodynia in response to light dynamic touch and a reduction of heat and cold pain thresholds. This could explain at least some of the temporary sensory side-effects of triptans and warrants consideration in the interpretation of studies on migraine-induced allodynia.
|
|
| 39. |
- Lindgren, Amelie, et al.
(författare)
-
Towards new reporting of drained organic soils under the UNFCCC : assessment of emission factors and areas in Sweden
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The 2013 Supplement to the 2006 Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories: Wetlands (Wetlands Supplement), hereafter called WL GL, was adopted and accepted at the 37th Session of the IPCC in October 2013. This study assesses how to adapt the WL GL for Swedish conditions and available data sources. This includes both the assessment of emission factors and the possibility to obtain relevant activity data for the categories included in the WL GL. The report focuses on land use categories in the Land use, Land use change and Forestry sector (LULUCF) where emissions from drained organic soils occur, and the rewetting of these organic soils. Table 2 summarizes the recommended emission factors described throughout the sections in this report, and the total impact of the new emission factors on the emissions from a land-use area (IEF). See relevant sections for discussion on the choice of emission factors. The emission factors presented here are only representative for land remaining within a category and not for land use change between categories, except rewetting. These results show that drained organic Cropland has the highest impact per area. Swedish Forest land contributes with the highest CO2 -eq emissions due to the large area. The total emissions from the land-use categories described in table 2 are 10.63 Mt CO2 eq.
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Lundberg, Mattias, 1976-, et al.
(författare)
-
Framing Lutheran Music Culture
- 2021
-
Ingår i: Lutheran Music Culture. - Berlin : Walter de Gruyter. ; , s. 1-20
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Lundblad, Mattias, et al.
(författare)
-
Förslag på uppföljning av åtgärder för ökad kolinlagring och minskade utsläpp i LULUCF-sektorn - Beskogning av tidigare jordbruksmark
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom att aktiviteter inom markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn) fått större betydelse i klimatarbetet, såväl internationellt (EU/2018/841) som nationellt (SOU 2020:4) har behovet av förbättrad uppföljning av dessa aktiviteter aktualiserats. Det finns även ett behov av att förbättra bedömningen av potentialen, dvs. effekten på växthusgasbalansen av att åtgärderna införs. I denna rapport analyseras hur kolinlagringen kan öka genom beskogning av jordbruksmark och hur åtgärden kan följas upp. I uppdraget ingår att (i) föreslå hur förändrade utsläpp och upptag kan kvantifieras på objektsnivå i samband med utförd åtgärd, (ii) identifiera tillgängliga datakällor för att följa upp åtgärderna, (iii) föreslå eventuellt ytterligare behov av data för uppföljning av åtgärderna. Eftersom omfattande inventering krävs för mäta effekten av beskogning på plats har vi tagit fram en uppsättning typbestånd för olika trädslag (gran, tall, björk, asp, contortatall, ek, lärk, bok), bördighet (låg, medel, hög), tidigare markanvändning (vallbruk, odling av ettåriga grödor respektive grönträda) för tre regioner (Götaland, Svealand, Norrland), dvs. 216 olika alternativ. Dessutom har vi också tagit fram motsvarande uppsättning för fall där föryngringen är något mindre lyckad. De olika typbestånden simulerades med Heureka Planwise med komplettering av markkolsdata för tidigare markanvändning som simulerades med ICBM-modellen. För att också visa effekten av att välja snabbväxande trädslag som poppel och hybridasp gjordes en litteraturgenomgång som jämfördes med de simulerade bestånden. Det är stor skillnad i utfallet för de olika simulerade beskogningsalternativen. Gran binder i genomsnitt 2,3 ton C ha-1 år-1 över en omloppstid, medan björk binder 0,9 ton C ha-1 år-1 över en omloppstid. Generellt sker ett större kolupptag vid lyckade föryngringar med i snitt 1,4 ton C ha-1 år-1 nettoupptag över en omloppstid vid 2000 stammar vid en återväxtinventering jämfört med 1,1 ton C ha-1 år-1 vid 1000 stammar. Högre bonitet ger i snitt 1,7 ton C ha-1 år-1 jämfört med 0,9 ton C ha-1 år-1 vid lägre bonitet i genomsnitt över samtliga simulerade bestånd. En intressant observation är att det tar ett antal år innan bestånden bidrar som nettosänka (men med stor variation givet variationerna ovan). Detta beror på att nedbrytningen av det gamla kolet i marken inledningsvis är högre än tillförseln av nytt kol. Även om man ska tolka dessa simulerade resultat med viss försiktighet visar det att tidigare markanvändning bör tas i beaktande för var beskogning bör ske och med vilka trädslag. Det finns annars en risk att nyttan med beskogningen begränsas både i total effekt och tidsmässigt för att bidraget ska bli signifikant relativt befintliga klimatmål. Underlagen från de simulerade typbestånden kan användas i kombination med aktivitetsdata, dvs. arealer för aktiv plantering för att beräknas totaleffekt av beskogning. Genomsnitt kan t.ex. tas fram som kan komplettera de utsläpps- och upptagsfaktorer som används i klimatrapporteringen idag i kombination med data från SLU Riksskogstaxeringen (RT), exempel ges i rapporten på regionvisa faktorer. Det är också möjligt att använda typvärden på den aggregeringsnivå som är lämplig givet de aktivitetsdata som finns tillgängliga. Andra källor för aktivitetsdata kan vara den anmälan som görs till Länsstyrelsen när jordbruksmark tas ur bruk eller uppgifter om att jordbruksmarken inte längre ingår i ansökan om stöd inom landsbygdsprogrammet. Om en bra uppföljning ska kunna göras i framtiden behöver ett system som sammanställer den anmälan som görs idag och de ansökningar om stöd som kan bli verklighet om aktiviteten beskogning kommer ges stöd i någon form (antingen genom ett nytt system eller genom att det implementeras i befintliga stödsystem). Uppföljning kan göras genom stickprovsinventering i lämpliga tidsintervall men också genom att markägaren informerar ansvarig myndighet löpande om beståndets utveckling, i.e. i vilken utsträckning beskogningen varit lyckad (kanske vart femte år). Uppgiftslämnarbördan ska dock hållas så låg som möjligt för att inte minska intresset för åtgärden. När det gäller potentialen av beskogning relativt klimatmål till 2030 och 2045 är det uppenbart att bidraget inte hinner bli så stort till 2030 givet att det tar tid innan tillväxten får fart och effekten av att nedbrytningen av markkol är högre än tillförseln av nytt kol initialt. Vi har beräknat ett antal scenarier med stöd av simuleringar av typbestånd. Utgångspunkten har varit dagens beskogningsintensitet och trädslagsfördelning. Den additionella effekten jämfört med det bidrag som aktiviteten beskogning ger idag, hamnar på i storleksordningen 50 kton CO2 år--1 10 år efter att scenarierna startar, men efter 25 år, dvs. runt 2045 kan bidraget bli mer än 1 000 kton CO2 år-1 vid beskogning på 10 kha år-1 i 20 år, dvs. totalt 200 kha. Det är dock stor variation beroende på vilken beskogningsstrategi som väljs. Ett alternativ där andelen löv ökar samtidigt som vi antar att bättre lokaler väljs ger bara ett extra bidrag på drygt 100 kton CO2 år-1 efter 25 år. Kortsiktigt verkar det effektivt att satsa på att plantera snabbväxande trädslag som poppel eller hybridasp, åtminstone på en del av den aktuella arealen. Beskogningen bidrar inte bara med inlagring av koldioxid utan också till produktion av träråvara. Efter 60 år kan bidraget från beskogad mark, dvs. den mark som beskogas i scenarierna bidra med mellan ca 0,4 miljoner m3 sk år-1 (scenario löv) och ca 1,4 miljoner m3 sk år-1 (scenario BAUx2) i gallring. Om utvecklingen följer alternativ Hög kan det handla om uppemot 2 miljoner m3 sk år-1för scenario BAUx2 (som innebär att upp till 400 kha mark tas i anspråk för beskogning). Jämfört med dagens avverkningsnivåer motsvarar detta ca 1-2% av det årliga virkesuttaget. Därtill tillkommer förstås virkesleveranser när bestånden slutavverkas men den kolmängden är inkluderad i nettoupptaget. Potentiellt skulle beskogning och produktion av skogsråvara på nedlagd jordbruksmark kunna frigöra produktiv skogsmark för andra ändamål, t.ex. för ökat bevarande av biologisk mångfald. Hur våra marker utnyttjas i framtiden är dock en svår balansgång, samtidigt som jordbruksmark läggs ner, pekar mycket på dessa arealer kan behövas för livsmedelsproduktion i framtiden. Det är därför rimligt att inte inteckna alltför stor areal för beskogning. Vår bedömning är att de 200 kha som vi använt i denna studie inte i alltför stor utsträckning inkräktar på framtida livsmedelsproduktion eftersom marken i huvudsak redan tagits ur jordbruksproduktion.
|
|
| 45. |
- Lundblad, Mattias, et al.
(författare)
-
Grenar och toppar istället för kol
- 2010
-
Ingår i: Miljötrender från SLU. - 1403-4743. ; , s. 4-5
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 46. |
- Lundblad, Mattias, et al.
(författare)
-
KP-LULUCF
- 2016
-
Ingår i: National inventort report Sweden 2016: greenhouse gas emission inventories 1990-2014: submitted under the United Nations framework convention om climate change and the Kyoto protocol. ; , s. 471-500
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 47. |
- Lundblad, Mattias, et al.
(författare)
-
KP-LULUCF
- 2015
-
Ingår i: National Inventory Report Sweden 2015: Greenhouse Gas Emission Inventories 1990-2013: Submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change and the Kyoto Protocol. ; , s. 440-465
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 48. |
- Lundblad, Mattias, et al.
(författare)
-
KP-LULUCF
- 2019
-
Ingår i: National inventory report Sweden 2019 : greenhouse gas emission inventories 1990-2017. ; , s. 457-483
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 49. |
- Lundblad, Mattias, et al.
(författare)
-
Land use, land-use change and forestry (CRF sector 4)
- 2015
-
Ingår i: National Inventory Report Sweden 2015: Greenhouse Gas Emission Inventories 1990-2013: Submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change and the Kyoto Protocol. ; , s. 326-364
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 50. |
|
|
