| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Kostenius, Catrine, 1962-, et al.
(författare)
-
Health Dialogue Experiences of Students, Teachers and School Nurses in Swedish Health-promoting Schools
- 2021
-
Ingår i: Californian Journal of Health Promotion. - : California State University. - 1545-8725. ; 19:1, s. 22-33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- According to Swedish law, all students are to be offered health dialogues with a school nurse, which helps to promote students’ health literacy. However, research shows that the health dialogues are not being used to their fullest potential. To explore how health dialogues are experienced by school actors – students, teachers and school nurses. The 93 participants from 14 municipalities in northern Sweden wrote open letters sharing their experiences with health dialogues. Phenomenological analysis resulted in two themes with three sub-themes each that describe well-functioning health-promoting schools in which health promotion was seen as a shared practice among staff. In contrast, the participants expressed frustration or resignation with the challenges connected to health dialogues. When given a voice, school actors paint an informative collective picture of health dialogues. Based on our findings, we argue that health dialogues can \promote students' health literacy and enable collaboration between different actors within educational systems. Furthermore, promoting health in school must be viewed as a common assignment for all school staff, and support from school leadership is needed to systematically use the results from health dialogues to inform effective health promotion practice.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Kostenius, Catrine, 1962-, et al.
(författare)
-
Open letters about health dialogues reveal school staff and students’ expectations of school health promotion leadership
- 2022
-
Ingår i: Health Education. - : Emerald Group Publishing Limited. - 0965-4283 .- 1758-714X. ; 122:3, s. 318-334
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: This study explores to what extent health promotion policy in practice and leadership engagement is reflected in school actors’ experiences of health dialogues (HDs) and their ideas about promoting health and learning in schools. Design/methodology/approach: The 93 participants consisted of 44 school nurses, 37 students in grades 4, 7 or the first year of high school and 12 teachers, who shared their experiences with HDs by writing open letters. Findings: The qualitative content analysis resulted in four themes: Putting health on the agenda, Finding a common goal, Walking side by side and Pointing out a healthy direction. The participants’ expectations of school health promotion leadership are revealed in suggestions on how the HDs can fulfill both the educational assignment and promote student health. Practical implications: Based on the findings, we argue that for successful school health promotion leaders need to acknowledge the field of tension where leadership has to take place, anchor health promotion policy and administer “a Sandwich approach†– a top-down and bottom-up leadership simultaneously that facilitates school-based health promotion. Originality/value: When different school actors (school nurses, teachers and students) are given a voice, a collective picture of HDs can emerge and help develop health promotion practices.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lundqvist, Catarina, 1977-
(författare)
-
Arbetsplatsförlagd utbildning : vägledning och/eller sortering?
- 2007. - 1
-
Ingår i: Utbildning, arbete, medborgarskap. - Stockholm : Boréa. - 9789189140516 ; , s. 267-298
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillgång till utbildning är en förutsättning för jämlika levnadsvillkor och ett fullvärdigt medborgarskap. Men med en allt mer polari serad och etniskt skiktad arbetsmarknad är utbildning inte längre en tillräcklig förutsättning för social mobilitet, trots att samhället är mer beroende av kunskap och utbildning än någonsin.I denna bok beskrivs relationen mellan utbildning och möjligheten att uppnå de levnadsvillkor som det sociala medborgarskapet föreskriver. Vilka strategier utvecklar barn till invandrare för att övervinna hinder i samhället och erfarenheter av exkludering och stigmatisering? Framför allt fokuseras övergången mellan skola och arbete: Hur präglas utbildningsval och syn på arbete och karriär av sociala bakgrundsfaktorer som klass, kön och etnisk tillhörighet? Vilken betydelse har boendemiljön och den lokala skolan för valet av skola? Hur inverkar föräldragrupper, föreningar och andra sociala rörelser på övergången mellan skola och arbetsmarknad?
|
|
| 10. |
- Lundqvist, Catarina, 1977-
(författare)
-
Att vara sin egen
- 2006
-
Ingår i: I & M : invandrare & minoriteter. - 1404-6857. ; 5, s. 10-15
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Lundqvist, Catarina, et al.
(författare)
-
Beyond a Swedish horizon : Young migrants in Sweden and their transnational prospects
- 2012
-
Ingår i: Nordic Journal of Migration Research. - : Helsinki University Press. - 1799-649X. ; 2:2, s. 124-132
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines the way in which young people of migrant descent in Sweden account for their future prospects and career plans. The article demonstrates how both their position as “migrants” in Sweden and their attachment to a transnational network has a significant impact on how young migrants express ideas and talk about future opportunities. The main conclusion is that from the perspective of young migrants, the transnational social network is a significant social reality to which they position themselves consciously. The network is also attributed a social capital that could extend the subjects’ horizon of action beyond the nation-state boundaries. In this sense, transnationality is a vivid dimension in the young migrants’ life prospects.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Lundqvist, Catarina
(författare)
-
Möjligheternas horisont : Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här avhandlingen handlar om hur unga med utländsk bakgrund berättar om sina liv och om hur de föreställer sig sina karriärval avseende utbildning och arbete. Syftet med avhandlingen är att analysera hur möjlighetshorisonter i relation till karriärskapet – de processer som genererar olika typer av karriärval – framträder i individuella berättelser. Studiens empiriska material grundar sig på fältarbete i en gymnasieskola under ett års tid. I fokus står två klasser med elever som studerats genom deltagande observationer och intervjuer.Studien belyser hur familjens sociala position och föräldrarnas karriärer är en viktig hållpunkt mot vilken ungdomarna bedömer sina egna framtidsmöjligheter. Studien pekar på hur en av både social klass och etnicitet, strukturerad individualisering påverkar ungas karriärval och färgar deras möjlighetshorisonter. Dessutom belyser studien hur karriärval måste förstås i relation till en möjlighetshorisont som har både en temporal och en rumslig dimension. Ungdomarnas möjlighetshorisonter fördunklas dock av en uppfattad etnisk diskriminering på arbetsmarknaden men även av de etniska kategoriseringarnas påverkan på karriärskapet i skolan. När ungdomarna i narrativ mening positionerar sig i (föräldrarnas) hemlandssammanhang vidgas handlingsutrymmet i symbolisk men även i praktisk mening. Genom att ta hänsyn till en translokal position kan vi förstå hur positioneringar i skilda rumsliga sammanhang hänger samman med skiftningar i den möjlighetshorisont som karriärval relateras mot.
|
|
| 16. |
- Lundqvist, Catarina, et al.
(författare)
-
Principals’ enactment of policy on research-based education : interpreting and facilitating policy in local school settings in Sweden
- 2024
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research. - : Routledge. - 0031-3831 .- 1470-1170. ; 68:2, s. 320-339
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Increased international attention paid to research-based education has resulted in various national initiatives to exploit research in education. However, this poses challenges for school professionals. Based on an ethnographic single case study in a Swedish educational setting, this article investigates how national policy on research-based education is realized at local school level from the perspective of principals. Theoretically, the study applies a policy enactment understanding, arguing that policy is put into action in original ways in various local settings. Through thematic analysis four interrelated main strategies deployed by the principals were identified: strategies facilitating durable structures, developing learning cultures, developing teachers’ competencies, and strengthening leadership. The strategies demonstrate the complexities in policy enactment as it involves multiple embedded local processes and settings. Additionally, the study contributes to an understanding of how different interrelated national policies and initiatives intersect when enacted at school level.
|
|
| 17. |
- Lundqvist, Catarina, et al.
(författare)
-
Rektorers ledarskap i skolans vetenskapliga arbete
- 2021
-
Ingår i: Skola på vetenskaplig grund i praktiken. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144138985 ; , s. 167-189
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Lundqvist, Catarina
(författare)
-
Time horizons in young people´s career narratives - strategies, temporal orientations and imagined parallel futures negotiated in local settings
- 2020
-
Ingår i: Education Inquiry. - : Routledge. - 2000-4508. ; 11:4, s. 379-396
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Substantial research has shown that changes in contemporary western societies have prolonged transitions from youth to adulthood and altered the conditions and timing of transitions in education, work and family formation. Thus, contemporary society is creating new temporal conditions with important implications for social institutions, organisation of education, work arrangements, and individual career choices. The presented study explores temporal dimensions of career choices and transitions in this context from perspectives of young people in a small town in Sweden. Three specific temporal questions are addressed: How are time horizons constructed in young peoples´ career narratives; in what ways do individual temporal strategies and orientations towards the past, present and future interact with opportunity structures and socio-geographic space; and how does locality influence these temporal constructions and interactions? There are three main conclusions. First, young people in the focal setting still maintained and constructed career strategies and life goals based on an ideal of linearity and long-term perspectives. Secondly, individual temporal orientations are intertwined with interpretations of local conditions, producing place-based temporalities. Thirdly, imagined parallel futures form a future planning horizon that incorporates multiple temporalities simultaneously.
|
|
| 21. |
- Lundqvist, Catarina, 1977-
(författare)
-
Transnationella horisonter i val av utbildning och karriär
- 2007. - 1
-
Ingår i: Transnationella rum. diaspora, migration och gränsöverskridande relationer. - Stockholm : Boréa. - 9789189140523 ; , s. 50-60
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Transnationella rum är en nyutkommen bok om internationell migration och etniska relationer som har sammanställts i samarbete mellan svenska och finska forskare. Boken undersöker de gränsöverskridande sociala, politiska och ekonomiska relationer som skapats till följd av globaliseringen.Begreppen transnationalism och diaspora är centrala inom forskningsområdet. Boken ger flera olika perspektiv på identiteter och kulturella processer som uppstår till följd av internationell migration. Stort fokus ligger på diasporor runt om i världen, med fokus på hur dessa utvecklar gemenskaper. Ett kapitel fokuserar även på de kvarvarandes förväntningar på dem som emigrerat.
|
|
| 22. |
- Lundqvist, Catarina, 1977-, et al.
(författare)
-
Utbildning, arbete och medborgarskap
- 2008
-
Ingår i: Resultatdialog 2008. Forskning inom utbildningsvetenskap. - Stockholm : Vetenskapsrådet. ; , s. 137-142
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 25. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 26. |
- Nordlund, Marie, et al.
(författare)
-
En spirande modell : Examensarbetet som en framgångsfaktor för samverkan universitet och verksamhet - exemplet Spira förskola
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Syftet med denna studie är att identifiera och synliggöra framgångsfaktorer i ett 3-årigt universitets- och kommungemensamt projekt kring studenters praxisnära examensarbeten. Studien är en kvalitativ undersökning som huvudsakligen vilar på fenomenografisk grund där intervjuer har genomförts med fyra kategorier av aktörer involverade i samarbetsprojektet: studenter, förskolepedagoger, förskolechef och universitetslärare. Alla intervjuade uppvisar en positiv inställning till det projekt de deltagit i och kan alla se fördelar med sitt deltagande. De framgångsfaktorer som identifierats kan sammanfattas i ett antal nyckelord: delaktighet, engagemang, forskningsanknytning, handledningsgrupper, kontinuitet, starkt ledarskap, verksamhetsförankring och verksamhetsutveckling. Faktorerna är generaliserbara och kan appliceras också på andra samarbeten mellan universitet och verksamhet. Liknande samverkansprojekt kan därför bli en viktig del av t.ex. kommuners arbete med att säkra den framtida kompetensförsörjningen och därmed också stärka verksamhetens vetenskapliga grund.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
-
Transnationella rum : diaspora, migration och gränsöverskridande relationer
- 2007. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Internationell migration och ökade etniska spänningar har skapat förutsättningar för utvecklingen av sociala, politiska och ekonomiska relationer som överskrider nationsgränser. Gränslösa gemenskaper uppstår där människor och platser knyts samman i ett globalt rum. De båda begreppen transnationalism och diaspora är centrala inom detta nydanande forskningsområde. Boken Transnationella rum ger nya insikter och perspektiv på identiteter och kulturella processer i en värld som länkats ihop av globaliseringen.
|
|
| 29. |
- Westerlund, Stina, Filosofie doktor, PhD, 1968-, et al.
(författare)
-
Bridges and breaks in a local school organization's work to develop research-based education
- 2022
-
Ingår i: Education and involvement in precarious times. - Reykjavik : University of Iceland. - 9789935468222 ; , s. 916-917
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Research-based education has become increasingly important, in Sweden as well as in other Nordic countries. The Swedish School Act explicitly states that all education should rest on scientific basis and proven experience. This has placed new demands on school leaders to foster organizational conditions to promote research-based education in teachers' classroom practices. However, the Education Act's authoritative, but vague, requirements have left local schools to interpret and handle the policy reform in practice. The aim of this study is to analyze and discuss a school organization's learning and transformation to fulfill the assignment regarding research-based education. The study is conducted as an ethnographic case study of a local school municipality which during several years has worked purposively to facilitate enactment of the policy in their organization. Theoretically, the study draws on policy enactment theory (Ball et al, 2012) with emphasis on local context combined with an activity theoretical understanding of organizational learning as an outcome of doing and learning together. Empirical data derive from participant observations, field notes and recordings from recurrent meetings 2019–2021 in a local research and development-group (R&D-group). The group consisted of three school leaders, a scientific leader and an inhouse researcher from the municipality. As researchers we had an active participation with an ‘engaged scholarship’ approach (Van de Ven, 2018) in the collaborative group. The R&D-group's agenda were characterized by discussions and valuation of previous, ongoing or future activities regarding the assignment. To identify and extract narratives from the data, Mishler's four categories for analysis were used. The approach enabled us to link together individual and organizational narratives as a way to structure past experiences representing organizational memory. The analysis highlights the longitudinal dynamics of continuity and discontinuity, as bridges and breaks, in the organizational learning (Engeström, 2016). Preliminary result indicates that organizational learning to develop a research-based education proceeds in small steps, balancing continuity and discontinuity. Horizontal dissemination of scientific knowledge and attitudes are important, and function as bridging by stimulating creative initiatives. Acts of bridging presupposes new ways of dealing with uncertainty and requires a transformed leadership compliant to variable leading positions and strategies. Results also show the importance of the R&D-group's function with strategic bridging at several organizational levels. Given that research-based education has become increasingly important in the Nordic countries, the study contributes with an understanding of how structured bridging in organizations can strengthen learning and capacity. Ball S. J., Maguire, M., & Braun, A. (2012). How schools do policy: Policy enactments in secondary schools. Abingdon, Oxon: Routledge.Engeström, Y. (2016). Beyond discontinuity: Expansive organizational learning remembered. In Studies in Expansive Learning: Learning What Is Not Yet There (pp. 171-190). Cambridge: Cambridge University Press. Van de Ven, A. H. (2018). Academic-practioner engaged scholarship. Information and organization, 28, 37–43.
|
|
