| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Digital tillsynsteknik i djurhållning utomhus
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I enlighet med Jordbruksverkets förfrågan behandlar denna rapport tre områden för digital teknik vid övervakning och kontroll av djur som vistas utomhus på stora ytor: (1) kamerateknologi, t.ex. användning av drönare, (2) positioneringsteknologi som GPS och (3) teknologi för att styra djurens rörelser, som drivning med drönare och användning av s.k. virtuella stängsel. De tre teknikområdena överlappar delvis varandra. Digital tillsyn av utegående djur är beroende av att sensorer mäter det man tror att de mäter med tillräcklig noggrannhet och att data kan överföras och bearbetas till information som lagras och analyseras på ett säkert och korrekt sätt. Sådana teknologier benämns med samlingsnamnet ’Precision Livestock Farming’ (PLF). Användningen av informationen är avgörande för teknikens användbarhet i tillsyns- och djurskyddsarbete. Tillämpningarna är till viss del reglerade av gällande lagstiftning, exempelvis genom krav på tillsyn, begränsad användning av elektricitet för att styra djurs beteende, användning av obemannade luftfarkoster, d.v.s. drönare, samt åtgärder för att förhindra att utrustning skadar djuren eller påverkar deras hälsa och beteende. Inom PLF används en rad olika sensorer som direkt eller indirekt kan mäta djurens miljö och djurens beteende och fysiologiska tillstånd. Den teknologiska utvecklingen har främst varit inriktad på mjölkkor, fjäderfän och grisar och endast i liten utsträckning berört häst, får och get. För djur på bete är överföringen av data från en enhet på eller vid djuret till en mottagare särskilt problematisk p.g.a. stora avstånd, men det sker en snabb teknisk utveckling mot effektivare överföring. PLF-teknologin innebär i de flesta fall att djuren övervakas kontinuerligt och att avvikelser i t.ex. deras hälsotillstånd och välfärd i princip kan upptäckas i realtid, vilket ska ställas mot nuvarande lagkrav på tillsyn minst en eller två gånger dagligen. Sensorer kan ge information om ett stort antal fysiologiska tillstånd och beteenden. En av de vanligaste teknikerna är sensorer för aktivitet. Indirekt kan de också ge information om idissling, liggtid, stegantal och ättid och utlösa larm om exempelvis brunst, hälsoproblem, hälta och kalvning. Sensorer kan även placeras i förmagen hos idisslare (s.k. våmbolus) där de mäter våm-pH och kan larma om störningar i magfunktionen, eller utformas som termometrar som kan larma om hälsostörningar, kalvning och vattenintag eller mikrofoner som kan mäta idissling och larma om brunst, kalvning och onormalt idisslingsmönster. Med kamerateknik kan man mäta aktivitet, kroppsform och hudtemperatur, vilket kan ge information om ketosstatus, hull, hälta och juverhälsa. Kameror monterade på drönare kan användas för att lokalisera och räkna djur, bestämma deras position, habitatval och till viss del deras beteende, särskilt när djuren rör sig över stora arealer. Det finns flera elektroniska positioneringsteknologier varav passiv ’Radio Frequency Identification RFID’ är den vanligaste. Räckvidden är kort med denna teknik men den kan vara användbar om man t.ex. vill mäta hur ofta djuren besöker en vattenpost. Andra teknologier kan med hjälp av antenner följa djurens positioner i realtid. GPS-enheter monterade i halsband kan regelbundet registrera djurens geografiska position. Användningen av GPS har blivit relativt vanlig i renskötseln vilket tycks ha lett till en förbättrad arbetssituation för renskötarna. Positionering med GPS ger inte alltid exakta uppgifter men tekniken har visat sig användbar för studier av habitatval, sociala interaktioner och gruppdynamik. Med positionerna från GPS har man också kunnat styra djur till områden med bättre betestillgång. Med en tillräckligt frekvent bestämning av position med hjälp av GPS (ca en gång per minut) är det möjligt att bestämma betestiden för nötkreatur på ett tillförlitligt sätt. En användning av drönare i djurskötsel och djurtillsyn kan vara att med hjälp av kamera lokalisera djuren över stora ytor. Denna användning begränsas dock av nuvarande bestämmelser om att föraren måste ha ögontakt med drönaren. I renskötseln har drönare börjat användas för att förflytta djur men denna tillämpning är ännu inte juridiskt reglerad. Virtuella stängsel är strukturer som bestäms med kartkoordinater eller elektronisk sändare på marken. Stängslen fungerar som inhägnader, hinder eller gränser. Djuren mottar signaler (vanligen ljud) och stimuli (vanligen elstötar från ett halsband) som gör det möjligt för dem att lära sig var stängslet finns. I vetenskapliga studier har man med varierande framgång lyckats lära djuren att associera ljudsignaler och elstötar med en gräns som inte får passeras. Förmågan att lära sig skiljer mellan olika djurslag, liksom mellan individer. Det finns fortfarande många obesvarade frågeställningar om hur djur kan anpassa sig till virtuella stängselsystemet, liksom hur de påverkas, både under inlärningsfas och bruksfas.
|
|
| 4. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Djurskydd inom grisuppfödning
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige tillåts idag generellt avvänjning av smågrisar i praktiken vid en individuell ålder om tidigast 28 dagar. Detta skiljer från EUs grisdirektiv där avvänjning tillåts från 21 dagars ålder. En digivningsperiod på 21 dagar ger en högre produktion eftersom medeltalet kullar per sugga och år teoretiskt då kan öka med 4,5 % (från 2,2 till 2,3 kullar per år). Det har även föreslagits att en kortare digivningsperiod skulle innebära mindre påfrestningar på suggorna, och därigenom medföra förbättrad välfärd för dessa. Rådet finner att det finns mycket få studier som jämför avvänjning vid just 21 och 28 dagar. De vetenskapliga studier som studerar detta mer i detalj är i de flesta fall genomförda i alternativa system, så som grupphållnings-system eller så kallade ”getaway pens” där suggan kan gå ifrån sina smågrisar. Resultat från dessa studier går därmed inte att generalisera till konventionella system där suggor med smågrisar hålls individuellt med små möjligheter för suggan att reglera t.ex. digivning eller födosöksbeteende. Trots bristen på vetenskapligt granskade rapporter konstaterades att en avvänjning vid 28 dagars ålder var att föredra sett ur smågrisens perspektiv, eftersom matsmältningsapparat och immunsystem är mer utvecklade den fjärde levnadsveckan. Det förefaller dock finnas en ganska tydlig skillnad i fysiologisk mognad mellan grisar som är yngre (<19-21 dagar) respektive äldre (28 dagar), men där grisar som är 25 dagar och äldre skiljer sig mindre från grisar som är 28 dagar gamla än grisar som är 23 dagar och yngre. Diperiodens belastning på den domesticerade suggan i modern grisproduktion överstiger den hos frilevande suggor eftersom antalet överlevande kultingar är högre, samt att suggan inte heller genom att styra digivningen kan skydda sig från kullens ökande krav på att dia. De ökande kullstorlekarna kan teoretiskt innebära påfrestningar på suggan, och tidig avvänjning skulle därmed kunna bidra till att minska påfrestningarna på suggan. Det finns dock inga vetenskapliga studier som stödjer en sådan slutsats. Det kan dock konstateras att en svensk sugga under slutet av diperioden i medeltal ger di till 13 kultingar som vardera väger cirka 10 kg, vilka tillsammans dagligen kräver 108 MJ omsättbar energi (25 800 kcal) varav huvuddelen kommer från suggans mjölk. I dagens svenska grisproduktion med omgångsuppfödning kan det skilja 4-7 dagar mellan de först födda och de sist födda i gruppen. För att samla sugg-gruppen inför nästa grisning avvänjs alla suggor samma dag och vid en lägsta individuell avvänjningsålder av 28 dagar blir medelåldern vid avvänjning därför i praktiken cirka 32 dagar. Om lantbruken fortsätter att fokusera på avvänjning så nära 28 dagars ålder som möjligt kommer ”manöverutrymmet” för att synkronisera suggorna vid avvänjning att försvinna. Suggor med fysiologiskt längre dräktighet än genomsnittet riskerar då att förskjutas i grisningstid jämfört med medelsuggorna. Vid en förlängning med tre dagar mellan två grisningstillfällen kan en sugga redan som tredjegrisare vara så pass avvikande vad gäller grisningsdag att hon kommer att slås ut (slaktas) i förtid om det inte ges möjlighet att synkronisera gruppen vid avvänjning. Vid en bedömning av lämpligaste dagen för avvänjning bör såväl smågrisens som suggans situation beaktas. Det vetenskapliga underlaget för detta är mycket begränsat, men det ska beaktas att inhysning och skötsel har större betydelse för såväl smågrisars som suggors hälsa och välfärd än den exakta avvänjningsåldern. Vid en samlad bedömning ansågs därför att en avvänjning vid 28 dagar i genomsnitt förefaller acceptabel, under förutsättning att avvänjningsåldern i inget enskilt fall understiger 25 dagar.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Minkhållning i Sverige
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten är framtagen av SLUs vetenskapliga råd för djurskydd i syfte att utvärdera djurvälfärden hos minkar inom svensk pälsdjursproduktion och bedöma om den vetenskapliga litteraturen ger stöd för att produktionen, så som den bedrivs i dag, ger djuren möjlighet att bete sig naturligt. Minkar som föds upp för pälsproduktion i Sverige måste hållas och skötas enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:14) om uppfödning och hållande av pälsdjur. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Jordbruksverket som en del i ett regeringsuppdrag om minkhållning. Den beskriver minkens ursprung och domesticering, naturligt beteende hos vild mink, inhysning och skötsel vid pälsuppfödning, onormalt beteende, miljöberikningar, smittskydd, förekommande sjukdomar och avlivningsmetoder. I rapporten ges rekommendationer baserat på tillgänglig vetenskaplig litteratur, och behov av framtida forskning identifieras.Minken är en opportunistisk köttätare som behöver äta relativt ofta. I pälsdjursproduktionen tillämpas i princip fri tillgång på foder till digivande honor och växande valpar men inför parningssäsongen innebär den fria tillgången ökad risk för komplikationer vid valpningen på grund av övervikt hos honan. Fodringen behöver därför anpassas under vintern för att minska risken för feta honor och därmed ökad dödlighet vid valpningen. Neddragen fodertillgång kan orsaka frustration som då visar sig i beteendestörningar. Olika aspekter på utfodring bör därför beaktas i framtida forskning. Den vilda minken lever solitärt under stora delar av året, dock kan en till flera honor leva inom en hanes revir. I pälsdjursproduktionen bör därför vuxna minkar hållas individuellt, undantaget är växande ungminkar som med fördel kan hållas tillsammans. Att hålla två minkar tillsammans är det vanligaste, dock fungerar det att hålla tre ungminkar i etagebur om de ges extra foder och god tillsyn. Grupper med fler än tre djur bör undvikas då riskerna för aggression ökar. En lya fastsatt utanpå buren är viktigt för alla minkar året runt då de naturligt vilar mycket i sina bohål, samt även för att minkhonan ska kunna ta hand om de outvecklade ungarna första tiden efter födelsen. I fångenskap används halm för att skapa ett varmt bo under den kalla årstiden samt för att bygga ett bo för ungarna under uppfödningsperioden.Systematisk genetisk selektion för önskat beteende (temperament) förbättrar välfärden hos minken. Systemet tillämpas på svenska gårdar genom att minkar som uppvisar rädsla eller stress selekteras bort vid avelsurvalet. Urvalet av avelsdjur görs kontinuerligt från det att valparna föds, då reproduktion, valpöverlevnad och temperament registreras tidigt och är viktiga parametrar att ta hänsyn till i urvalet. Det slutliga urvalen sker på hösten då längd, vikt och pälsegenskaper graderas. Ju tidigare dessa urval görs desto tidigare kan utfodringen anpassas för att undvika att avelsdjuren blir överviktiga under hösten. Det är viktigt att aveln inte resulterar i för stora djur, då detta kan leda till välfärdsproblem i framtiden.Mink i vilt tillstånd använder vatten i sin jakt på bytesdjur, men är inget vattenlevande djur, per se. Badvatten till mink bedöms däremot vara en positiv berikning, dock inte vetenskapligt belagt, som ett grundläggande beteendebehov. Forskning visar att beteendestörningar kan förebyggas genom att minkarna ges fri tillgång på foder, hålls i etageburar med bolåda, hyllor, strömedel och berikningar som byts ut regelbundet. I svenska djurskyddsföreskrifter ingår dessa som krav för hållande av mink för pälsdjursproduktion. Mer kunskap behövs för hur ofta berikningar bör skiftas.Djurvälfärd i samband med livdjurstransport och avlivning av mink lyfts fram som angelägna forskningsområden. En snabb avlivning vid hemmaburen bedöms vara det bästa ur djurvälfärdssynpunkt. För att minska risken för spridning av sjukdomar bör importerade minkar hållas i karantän och hög biosäkerhet tillämpas på gården.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Yttrande från SLUs vetenskapliga råd för djurskydd om djurskydd inom grisuppfödning
- 2019
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta yttrande svarar på följande fråga av Djurskyddet Sverige, Svenska Djurskyddsföreningen, Djurens Rätt, World Animal Protection Sverige, Compassion in World Farming Sverige och Vi Konsumenter, som vänt sig till det vetenskapliga rådet med anledning av Jordbruksverkets ändring av djurskyddsbestämmelserna för gris, Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd m ( SJVFS 2017:25) om grishållning inom lantbruket m.m., saknr. L 106: Är det förenat med bättre, likvärdig eller sämre djurvälfärd, vid en sammantagen bedömning av såväl smågrisens välfärd som suggans, om smågrisar avvänjs från suggan vid 21 dagars ålder i stället för vid 28 dagars ålder? Rådet ombads att belysa frågan utifrån ett brett perspektiv innefattande såväl psykisk som fysisk hälsa och välbefinnande.
|
|
| 9. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Yttrande från SLUs vetenskapliga råd för djurskydd om hållande av hund och katt
- 2018
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta yttrande är skrivet på uppdrag av Jordbruksverket i samband med verkets översyn av föreskrifterna för hund och katt. För att Jordbruksverkets föreskrifter ska vara väl förankrade i den senaste forskningen önskar verket inhämta underlag från det vetenskapliga rådet för djurskydd vid Sveriges lantbruksuniversitet, specifikt gällande områdena rörelsebehov, social kontakt och avvänjning.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Guzhva, Oleksiy, et al.
(författare)
-
The Hitchhiker's Guide to Integration of Social and Ethical Awareness in Precision Livestock Farming Research
- 2021
-
Ingår i: Frontiers in animal science. - : Frontiers Media SA. - 2673-6225. ; 2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While fully automated livestock production may be considered the ultimate goal for optimising productivity at the farm level, the benefits and costs of such a development at the scale at which it needs to be implemented must also be considered from social and ethical perspectives. Automation resulting from Precision Livestock Farming (PLF) could alter fundamental views of human-animal interactions on farm and, even further, potentially compromise human and animal welfare and health if PLF development does not include a flexible, holistic strategy for integration. To investigate topic segregation, inclusion of socio-ethical aspects, and consideration of human-animal interactions within the PLF research field, the abstracts from 644 peer-reviewed publications were analysed using the recent advances in the Natural Language Processing (NLP). Two Latent Dirichlet Allocation (LDA) probabilistic models with varying number of topics (13 and 3 for Model 1 and Model 2, respectively) were implemented to create a generalised research topic overview. The visual representation of topics produced by LDA Model 1 and Model 2 revealed prominent similarities in the terms contributing to each topic, with only weight for each term being different. The majority of terms for both models were process-oriented, obscuring the inclusion of social and ethical angles in PLF publications. A subset of articles (5%, n = 32) was randomly selected for manual examination of the full text to evaluate whether abstract text and focus reflected that of the article as a whole. Few of these articles (12.5%, n = 4) focused specifically on broader ethical or societal considerations of PLF or (9.4%, n = 3) discussed PLF with respect to human-animal interactions. While there was consideration of the impact of PLF on animal welfare and farmers in nearly half of the full texts examined (46.9%, n = 15), this was often limited to a few statements in passing. Further, these statements were typically general rather than specific and presented PLF as beneficial to human users and animal recipients. To develop PLF that is in keeping with the ethical values and societal concerns of the public and consumers, projects, and publications that deliberately combine social context with technological processes and results are needed.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Hultgren, Jan, et al.
(författare)
-
Cattle behaviours and stockperson actions related to impaired animal welfare at Swedish slaughter plants
- 2014
-
Ingår i: Applied Animal Behaviour Science. - : Elsevier BV. - 0168-1591 .- 1872-9045. ; 152, s. 23-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- At a slaughter plant, cattle are sometimes exposed to rough handling which may reduce animal welfare (AW). In an observational study at four Swedish commercial slaughter plants, AW-related behaviours of cattle and actions of abattoir stockpersons handling the same animals were recorded simultaneously. The objective was to estimate the occurrence of different behaviours and actions related to negative AW during driving and stunning at large-scale cattle abattoirs, assess associations between such behaviours and actions, and analyse differences between plants and animal categories (dairy cows, beef cows, adult bulls and heifers/bullocks). Direct continuous observations of focal animals were made using laptops either in a section of the driving race to the stun box (132 animals) or in the stun box (313 animals), generating a total of 14.5 h of observations. The animals were stunned using a penetrating captive bolt gun or a rifle. Counts per animal of 14 behaviours and 16 stockperson actions were calculated. Sixteen percent of the observed animals displayed total behaviour counts >5 in the driving race, and 2% did so in the stun box; 32 and 8% of the observed animals received total counts >5 of stockperson actions in the race and stun box, respectively. We estimated that two-thirds of the animals were processed without displaying/receiving any of the behaviours/actions associated with severely negative AW. AW scores were acquired by adding together all observed behaviour counts (and action counts, separately) weighted by expert-assessed ratings denoting the degree of impaired AW. Spearman rank correlation was used to analyse associations between behaviour counts, action counts and AW scores. Only three moderate to strong correlations (p >= 0.4, P <= 0.001) between single behaviours/actions were found ("slapping rear" and "slapping front"; "prodding" and "shouting"; and "prodding" and "beating rear" in the driving race). The correlation between AW scores based on behaviours and actions was statistically significant but rather weak both in the driving race (p = 0.37, P<0.0001) and stun box (p = 0.22, P = 0.0002). The effects of slaughter plant and animal category on behaviour counts and AW scores were estimated using standard or zero-inflated negative-binomial regression. The risks of most behaviours related to negative AW differed considerably between plants. In the stun box, adult bulls had a 2.5 times higher risk of "struggling-kicking" (P = 0.016) and a 2.0 times higher risk of displaying "backing-turning" (P = 0.016) than had dairy cows, indicating poorer welfare for the bulls. (C) 2013 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 14. |
- Krafft, Jannica, et al.
(författare)
-
Delivering too much, too little or off target-possible consequences of differences in perceptions on agricultural advisory services
- 2021
-
Ingår i: Agriculture and Human Values. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0889-048X .- 1572-8366. ; 39, s. 185-199
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Advisory services are considered to play an important role in the development of competitiveness and sustainability in agriculture. Advisory services have been studied at policy level, structural level and within case studies, but there is still restricted knowledge about advisors' and farmers' view on advisory services in general. This paper presents the views of Swedish advisors and farmers on advisory services. In a survey-based study, perceptions of farm advisors and full-time farmers in commercial Swedish agriculture on advisory services were identified and statistically analysed, comparing differences between and within the groups. The results are structured around three main themes; motives for a farmer using or not using advisory services, preferred approach by the advisor and future demands on advisory services and their importance today. Possible consequences of differences in perceptions for on-farm service delivery were assessed. Similarities in perceptions on advisory services among advisors and farmers, were found in areas characterised by well-defined questions or production-related issues. Significant differences in perceptions of advisors and farmers emerged in less concrete areas and on topics connected to change, management and strategy. Consequences of discrepancies in perceptions are that advisors may deliver too much, too little or off target, especially when expectations on advisory services are not clearly expressed. A strong and proactive back-office supporting the advisors is needed to prevent these possible consequences.
|
|
| 15. |
- Kumaraveloo, K. Sakthiaseelan, et al.
(författare)
-
Agriculture and musculoskeletal disorders in low- and middle-income countries
- 2018
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 23:3, s. 227-248
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: To systematically explore and summarize the risk factors of work-related musculoskeletal disorders (WMSDs) among the agricultural workers in low- and middle-income countries (LMIC). In addition, to identify and analyze the methodological flaws in the reviewed studies. Methods: A comprehensive electronic literature search was conducted using PubMed, Medline, SCOPUS, CINAHL, Science Direct, Embase, Wiley Online Library, Google Scholar, and Web of Science databases. Three-phased screening process was undertaken to eliminate irrelevant publications. Assessment of methodological quality was done using a standardized assessment tool. Results: Eighteen cross-sectional studies were included in the narrative synthesis. Based on the median score of 38%, nine publications were classified as having higher methodological quality. Eight countries were represented in this review, mainly the South East Asia countries. Majority of the participants were rice farmers. Most common risk factors associated with WMSDs were physical factors (n = 10), followed by individual (n = 6) and psychosocial (n = 5) risk factors. A majority of the studies investigated the risk factors for spinal region. Several methodological weaknesses were noticed in the studies concerning outcome definition, assessment of potential confounders, generalizability, selection bias, information bias, and statistical analysis. Extensive heterogeneity across the studies prevented statistical pooling. Conclusions: The common anatomical region evaluated was the spine and the most reported risk factors were physical risk factors. Future researches in the LMIC should focus on conducting longitudinal studies that could infer temporality. Researchers should give more attention in defining the study population, evaluating the exposure and outcome in an unbiased way, and in executing reliable statistical analysis.
|
|
| 16. |
- Lavesson, Lillian, et al.
(författare)
-
Fysisk träning för renskötare
- 2018
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Lindahl, Cecilia, et al.
(författare)
-
Occupational Health and Safety Aspects of Animal Handling in Dairy Production
- 2013
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 18:3, s. 274-283
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Livestock handling in dairy production is associated with a number of health and safety issues. A large number of fatal and nonfatal injuries still occur when handling livestock. The many animal handling tasks on a dairy farm include moving cattle between different locations, vaccination, administration of medication, hoof care, artificial insemination, ear tagging, milking, and loading onto trucks. There are particular problems with bulls, which continue to cause considerable numbers of injuries and fatalities in dairy production. In order to reduce the number of injuries during animal handling on dairy farms, it is important to understand the key factors in human-animal interactions. These include handler attitudes and behavior, animal behavior, and fear in cows. Care when in close proximity to the animal is the key for safe handling, including knowledge of the flight zone, and use of the right types of tools and suitable restraint equipment. Thus, in order to create safe working conditions during livestock handling, it is important to provide handlers with adequate training and to establish sound safety management procedures on the farm.
|
|
| 19. |
- Lundqvist, Peter, et al.
(författare)
-
Arbete i stall
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 20. |
- Lundqvist, Peter, et al.
(författare)
-
Arbete i växthus
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Lundqvist, Peter, et al.
(författare)
-
Livestock handling
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Lundqvist, Peter, et al.
(författare)
-
Stable work
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
Agricultural Medicine in: The European Community
- 2016
-
Ingår i: Agricultural Medicine:Rural Occupational and Environmental Health, Safety, and Prevention. - Hoboken, NJ : John Wiley & Sons, Inc. - 9781118647202 ; , s. 495-502
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 29. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet bland renskötare i svenska Sapmí
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Renskötsel omfattar arbete med insamling, märkning, drivning, bevakning och utfordring av renar, året runt i alla sorters väder på betesområdena i skog, mark och på fjäll. Kalvmärkning som sker i juni till juli, renskiljning och slakt från september till januari liksom kantbevakning hösten och vintern samt rovdjursbevakning under året inte minst när kalvarna föds är arbetsintensiva perioder, med riskfaktorer som hög fysisk arbetsbelastning och riskfyllt arbete under tuffa klimatiska förhållanden. En sämre lönsamhet i dagens renskötsel, ökade krav från omgivande samhälle och förändringar i betesområdenas miljöer som förändrat skogsbruk, utbyggnation av vindmöllor och utökning av gruvdrift utgör ytterligare psykosociala och ekonomiska påfrestningar för svenska renskötare. Detta har utan tvekan påverkat renskötarnas arbetsmiljö, hälsa, säkerhet och liv i allmänhet. Trots detta har renskötares arbetsvillkor inte studerats i någon större utsträckning. Syftet med projektet var att öka kunskapen kring arbetsmiljö, hälsa och säkerhet i renskötseln och tillsammans med renskötare utarbeta förslag till åtgärder och informationsmaterial för att förbättra arbetsförhållanden, och minska risken för belastningsbesvär och skador. Projektet var en tvärvetenskaplig studie med Grounded Theory som metodologisk ansats och involverade forskare från SLU i Alnarp med kompetens inom arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, ergonomi och organisationslära. Projektet inleddes med en referensgrupp bestående av representanter från det samiska samhället. Projektets inriktning valdes i samråd med referensgruppen att fokusera på fysisk belastning, olycksfalls förekomst och prevention, samt arbetsorganisation. I studien användes en enkät, fokusgrupps‐ och individuella intervjuer samt observationsstudier. Etisk prövning för projektet söktes och godkändes av Regionala Etikprövningsnämnden våren 2015 (Dnr 2015/219). Samtliga deltagare i projektet informerades om projektet, innebörden av deltagande och gav skriftligt samtycke för medverkande. Studien påbörjades med en fokusgruppsintervju omfattande 6 renskötare med syftet att få en allmän bild av en renskötares arbetsförhållande under ett arbetsår. I samarbete med denna fokusgrupp utarbetades en enkät omfattande 46 frågor om arbetsförhållande, hälsa, arbetsbelastning, fysiska besvär samt olycksfallsrisker och arbetsorganisation. Enkäten skickades till 1388 personer via Svenska Samernas Riksförbund medlemsregister (SSR). Sammanlagt returnerades väl besvarade enkäter från 295 aktiva renskötare. Fältstudierna genomfördes i tre samebyar med videofilmning och individuella intervjuer av det fysiska arbetet, olycksfall, tillbud och arbetsorganisation vid kalvmärkning respektive renskiljning. Videofilmerna utgjorde underlag till biomekanisk analys för beräkning i ALBA, ett datorbaserat analysverktyg, och tillsammans med observationerna i fält gavs underlag att bedöma risken för skadlig inverkan av arbetsmomenten. En andra fokusgrupp hölls med 4 renskötare och här formulerades en kravspecifikation på (snö)skoter som arbetsfordon. En tredje fokusgrupp med 18 renskötare hölls vid projektslut med fokus att presentera, återkoppla, diskutera och förankra projektresultaten. Enkätresultaten, omfattande 295 renskötare (87% män), visade att vibrationer (62%), klimat (61%), motorgaser (53%), buller (44%), damm (42%) och ljus (37%) var fysiska arbetsmiljöfaktorer som renskötarna regelbundet upplevde besvärande. Svåra arbetsställningar (66%), tunga lyft (64%) och repetitivt arbete (49%) rapporterades ofta som anledning till fysiska besvär. De tre mest fysiskt krävande arbetsmoment var manuell hantering av renar (97%), motorfordonskörning (fyrhjuling, motorcykel och (snö)skoter) (87%) och lyft av tunga bördor (41%). Belastningsbesvär rapporterades ofta i axlar (72%), nedre rygg (65%), nacke (61%), händer/handleder (53%) och knän (51%). Endast 10% av renskötarna var helt besvärsfria. 10 Två tredje delar av renskötarna hade någon gång skadats i arbetet och detta i samband med motorfordon (48%) och renar (34%); 31% av renskötarna hade permanenta hälsoproblem orsakat av skadorna. Renskötsel upplevdes som ett farligt yrke (92%) och 85% arbetade ofta ensamma i skogen eller på fjället. Motorfordon användes av 95%, men endast 31% hade en särskild utbildning i att använda dessa. Trots enkätens låga svarsfrekvens, bekräftades enkätresultaten av intervjuerna och fältstudierna. Bland de 12 intervjuade och videofilmade renskötare var ingen besvärsfri, alla (100 %) hade under det senaste året haft besvär från skuldra/axlar och 91 % från rygg och nacke. De flesta intervjuade renskötare saknade formell yrkesutbildning, nätverk med användbara partners och upplevde ett behov av nya sätt att lära sig och sprida kunskap. Resultaten från de biomekaniska beräkningarna visade att ryggkompression vid knäsittande över renkalv vid kalvmarkering var mellan 1300‐2400 Newton (N) och mellan 1800‐3100 N i stående position med böjd rygg. Ryggkompressionen ökade ju djupare renskötaren böjde sig över kalven och dessa nivåer låg nära NIOSH‐gränsvärde på 3400 N (då åtgärder behöver vidtas för att minska risken för belastningsbesvär). Vid renskiljning, där renskötarna oftast ensamma fångade in renen, som därefter drogs av två tillsammans 7‐ 15 m från en större till en mindre fålla låg nivåerna på 2500‐2800 N. Kompressionsnivåer på 3400 N beräknades bli uppnådda om den vuxna renen gjorde motstånd redan vid en kraft på 120 N eller mer (en vuxen ren väger 60‐90 kg). I ALBA beräkningssystem kan inte belastningen från rotation (vridrörelse) i ryggen beräknas, vilket troligen innebär att de fysiska belastningarna underskattas. Resultaten visar att renskötselarbete är riskfyllt och det förkommer arbetsmoment med alltför hög fysisk belastning med risk för belastningsbesvär och skador. Motorfordon används i stor utsträckning året runt under långa arbetspass och svåra förhållanden. Detta innebär statisk och ergonomisk påfrestande arbetsställningar och exponering för fordonsrelaterade vibrationer, vilket kan ge upphov till belastningsskador samt ökat olycksfallsrisk. De flesta renskötare har genom överlämnad kunskap och erfarenhet i generationer lärt sig hur de kan arbeta på ett hållbart, hälsosamt och säkert sätt; och att vara same och renskötare är för detta ursprungsfolk ett värdefullt kulturarv och livsstil. Ytterligare åtgärder är emellertid nödvändiga för genomförandet av goda arbetstekniker, hur man förebygger skador, utveckling av ergonomiska motorfordon och lämplig personlig skyddsutrustning för att förbättra renskötarnas arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. En nyckel faktor för projektets framgång har varit det kontinuerliga deltagande, engagemang och diskussioner med renskötare om projektets fokus, metodval, konsekvenserna av projektresultaten och hur dessa kan implementeras inom renskötseln.
|
|
| 30. |
- Lunner Kolstrup, Christina
(författare)
-
Awareness and Need for Knowledge of Health and Safety among Dairy Farmers Interviewed in Uganda
- 2016
-
Ingår i: Frontiers in Public Health. - : Frontiers Media SA. - 2296-2565. ; 4, s. 1-10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Safe working conditions are essential for healthy living and for ensuring food security among farmers and farm communities in developing countries. There is limited research on this topic, and documentation is essential to understand and change patterns of human health and safety. Methods: In May 2014, six male and female farmers on four dairy farms in Uganda and a female veterinarian were interviewed about their awareness and attitudes to agricultural risk factors, health, and safety. In addition, transect walks were conducted on the four dairy farms. Results: The dairy farmers reported health and safety concerns, e.g., diarrhea, coughs, fever, cuts while using machetes in plantations, bruises when handling animals, and dizziness and poisoning symptoms from using different agrochemicals, and considered these an occupational hazard. The most important topic mentioned was the use of agrochemicals and drugs on livestock. The farmers spray their animals with insecticides to prevent ticks, lice, tsetse flies, and other biting nuisance flies, using a backpack or hand sprayer. Spraying is conducted without personal protection equipment, which is considered too expensive and difficult to obtain. The farmers reported that they usually feel dizzy, vomit, and have pain and a burning feeling in their face and eyes after spraying. The symptoms are sometimes so severe that they require treatment. In such cases, the farmers buy medication without a prescription at the local drugstore, where the storekeeper often has limited or no knowledge of agrochemicals or drugs except for dosage. Agricultural health and safety training in the region is non-existent, and the farmers expressed a need and desire for improvements in this area. Conclusion: The level of knowledge and awareness of agricultural health and safety risks, disease, and injury prevention among the Ugandan dairy farmers interviewed was low. The farmers mentioned few agriculture-related complaints, injuries, or diseases except poisoning from using agrochemicals. Training on health and safety in Ugandan agriculture is urgently needed.
|
|
| 31. |
- Lunner Kolstrup, Christina
(författare)
-
Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns lantbruksföretagare som idag upplever en stor arbetsbelastning, ekonomisk börda, frustration och stress orsakat av olika lagkrav och myndighets- och branschkontroller, vilket är ett allvarligt hinder för utveckling och tillväxt i sektorn. Denna studie syftade till att identifiera och kvantifiera tid och kostnader för olika regelverk som belastar de svenska lantbruks- och landsbygdsföretagarna och analysera effekterna av dessa. Studien omfattade analys av utvecklingen av antalet regler som gäller för lantbruksföretag under 1996-2016. För att kvantifiera tid och kostnad för lantbruksföretagens administration användes en digital dagbok där cirka 50 lantbruksföretagare registrerade den tid som de årligen lade ner för insamling, dokumentation och rapportering av uppgifter och kostnader för administration, kontroll, inspektioner och tillstånd. Vidare intervjuades 30 lantbruks- och landsbygdsföretagare, statliga tjänstemän och rådgivare om deras erfarenheter kring lagstiftning och byråkrati i svensk livsmedelsproduktion.Under 20-årsperioden 1996-2016 ökade antalet lagkrav som berör lantbruket med 120%. Flest lagkrav berör gårdar med nötkreatur i kombination med växtodling (ca 450 lagkrav). Under samma period ökade även kravet på antalet journaler med 340% (från 5 till 22) och tillfällen då det krävs en anmälan eller tillstånd med 450% (från 6 till 33).Den ökande byråkratin tar tid att hantera och medför en kostnad och mental belastning för företagen. Den administrativa aktivitet som tog mest tid var journalföring, märkning och rapportering av djur. Kostnaden för rapportering av djur (per djurenhet) var fem gånger högre för får jämfört med nötkreatur. Förberedelser, genomförande och efterarbete av kontroller var den administrativa aktivitet som tog näst mest tid för företagen. Drygt 70% av företagen som deltog i studien kontrollerades minst en gång under en sexmånadersperiod. Knappt 30% av företagen kontrollerades av både myndighet och bransch under samma period. Flera företag framförde önskemål om att kommuner, myndigheter och bransch skulle samordna eller samverka kring kontroller.De flesta företagen som medverkade i projektet var generellt nöjda med sin inspektör eller kontrollant men upplevde det som ett stort problem när kontrollanten hade låg kompetens, speciellt inom djurskydd. De ansåg att utfallet av kontrollen delvis var ett resultat av vilken kontrollant de haft, eller vilken kommun de var verksamma i och att det skiljde sig åt mellan kontrollanter och kommuner. Företagarna upplevde tvärvillkorskontroller extra jobbiga, då en avvikelse kunde få stora ekonomiska konsekvenser. Tjänstemännen ansåg att de arbetade med samsyn inom myndigheten och kände sig ibland hotade och uthängda i media. Det har i många år funnits en politisk vilja att förenkla regelverket för företagen. Detta har avspeglats i att flera myndigheter har fått i uppdrag att förenkla via sitt regleringsbrev. Frekvensen på detta uppdrag har varierat mellan olika myndigheter och år. Förenklingarna som genomförts har ibland förenklat för företagen och ibland för myndigheterna.
|
|
| 32. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
Consumer preferences for riding lessons in Finland, Sweden and Finland
- 2020
-
Ingår i: Journal of Outdoor Recreation and Tourism. - : Elsevier BV. - 2213-0780 .- 2213-0799. ; 32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Services in the equine sector offer a new form of livelihood for farms around cities. However, studies focusing on the demand for these services are limited, even though the knowledge on client preferences would enable the systematic development of riding services. This study examines riding lesson choice and attributes affecting it in Finland, Sweden, and Latvia, i.e. three countries of the Central Baltic Sea region. We used a choice experiment method with both pooled and country-specific models to assess the heterogeneity of the clientele and define consumer segments. The pooled model aimed to look at the demand as a whole and the country models to obtain more specific information on the consumer segments. The pooled model proved that there was clear heterogeneity in preferences among the respondents. Furthermore, the results of the country-specific models revealed three distinctive consumer groups in each country. Even though there were some differences between countries, all in all, the groups could be described as one with low interest in lessons, one with recreational focus and one more interested in skills. Based on the models, we were also able to calculate willingness to pay estimates for different attribute combinations.Management implications: Our study adds to the limited knowledge about riding as an outdoor activity and riders as clients of rural leisure service providers. Overall, the most important attribute for Latvian, Swedish and Finnish riders in selecting riding lessons was a qualified teacher, as it affected consumer willingness to pay the most. Furthermore, there is high potential for stables to add value to their services by focusing on horse welfare and developing horsemanship. However, the importance of the attributes differed significantly between consumer segments. Equine service providers should therefore consider whether to provide versatile services or to concentrate on specific clientele.
|
|
| 33. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
Consumer preferences for riding lessons in Finland, Sweden and Latvia
- 2014
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Services by equine sector offer a new livelihood for farms around cities, but studies focusing on the demand for these services are limited. Knowledge of the clients’ preferences enables systematic development of the riding services. We examined a riding lesson choice, and attributes affecting it, in Finland, Sweden and Latvia using a choice experiment method. The latent class model revealed three distinctive consumer groups in each country: one with low interest in lessons, one with recreational focus and one interested in skills. Based on the model, we estimated willingness to pay for a riding lesson with different attribute combinations.
|
|
| 34. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
Current status of the equine sector in the central Baltic region (Finland, Latvia and Sweden)
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report covers basic descriptions and characteristics of the equine sector, including statistics on number of horses, horse farms, employment, current structure and recent dynamics in the horse sector in Finland, Latvia and Sweden and also the mobility (e.g. trade, import, export and tourism) within the Central Baltic Region. The information was gathered through literature reviews, round table discussions and interviews with equine organisations and stakeholders, and through visits to farms with equine business activities in each of the three countries. Horses in Finland, Latvia and Sweden At the moment the horse population in Finland is growing steadily. In 2010 there were about 75 000 horses. Most of these are warm-blooded trotting horses, but riding horses are becoming increasingly popular as riding as a hobby increases in popularity. Approximately 35 000 people own at least one horse and co-ownership is becoming a common way of owning a horse with relatively small costs and responsibilities, especially among trotting sports. There are approximately 16 000 stables, of which over 3 000 are business orientated. These numbers are still only estimates, because Finland is lacking a comprehensive register of stables and stable enterprises. Although statistical data on the number of horses, breeds, herds, stables etc. are being collected and are available in Latvia, there is still a lack of statistical data that characterise the sector in relation to employment, provide an idea of the financial results, and characterise horse uses for tourism or therapy purposes. For example, there are no data on the number of people working with horses. This is perhaps related to the perception of the sector as being located within the context of horse breeding. Statistical data show that the number of horses in Latvia in general has decreased, from 15 250 in 2005 to 11 476 in 2012, and the current trends indicate that it could decrease even more. The number of livestock has decreased correspondingly, from 9814 in 2005 to 5577 in 2012. More than 84% of all farms have 1 to 5 horses, and only a few farms have more than 100 horses. The number of horses in Sweden decreased in the early 1920s from about 700 000 to about 70 000 in the 1970s. During the past 30 years the number of horses has increased tremendously, but the trend seems to be stagnated the last few years. Today there are approximately 362 700 horses and about 20% of all horses in Sweden are within business establishments. The number of horses per 1 000 habitants is 39 for the whole country and Sweden is now estimated to have the second highest density of horses per capita in Europe. There are approximately 77 800 establishments involving horses in Sweden. The equine businesses have on average 4.7 horses and provide full-time or part-time work for a total of 25 000 people. About two-thirds of those working with horses are women. Horse related legislation in Finland, Latvia and Sweden Environmental legislation is one of the broadest judicial systems in Finland. It consists of a number of different laws and regulations, relating to waste disposal, water protection, environmental protection, land use and construction. After EU membership, environmental legislation in Finland was harmonised with EC (European Community) legislation, especially in the case of environmental protection and conservation. The main environmental legislation concerning the horse sector in Finland consists of following laws, directives and regulations: 1) Environmental protection law and regulation, 2) Waste law and regulation, 3) EU waste incineration directive, 4) By-product regulation, 5) Nitrate regulation, 6) Law concerning dead animals in remote areas, 7) The law on processing household water in remote areas, 8) Health protection law and regulation, 9) Fertilizer law, 10) Conservation law, 11) Land use and construction law and 12) Law about neighbourliness. According to the requirements of the Ministry of Agriculture, the policy of the horse breeding sector in Latvia is based on: a) Horse breeding is performed according to the targets stated in the breeding programme, which are based on production of high quality animals, preservation and improvement of the genotype through purposeful use of the breeding stock and improvement of horse monitoring, b) The importance of the development of horses and equestrian sports within the framework of the common agricultural policy is emphasised in order to encourage development of the rural environment, and c) Horse breeding is compliant with welfare regulations. National and European Union aid for the development of the agricultural sector is allocated to horse breeding too. Most of it consists of aid for breeding measures in the equine sector. Currently there are no specific regulations in Latvia which define requirements for keeping horses. Horse breeding is not distinguished separately within the field of animal welfare in Latvia and therefore the main document is the Animal Protection Law. Its norms are general, while Cabinet Regulation No 959 ´Welfare Requirements for the Keeping and Training of Sport, Work and Exhibition Animals and Use Thereof in Competitions, Work or Exhibitions´ does not specify actions with horses and can easily be interpreted in different ways. There is no measurable evaluation system to assess fulfilment of the requirements in the Cabinet Regulations. The law stipulates the actions and activities which may be undertaken with an animal and those which are strictly forbidden and lists the institutions that should supervise compliance with the law and the welfare requirements. Latvia lacks the basis of normative documents that would specifically regulate personal safety in the horse breeding sector and in businesses related to horse use. Therefore the common normative basis has to be considered, the foundation of which is the ´Labour Protection Law´. The foundation of Swedish environmental legislation is the Swedish Environmental Code. The purpose of the Swedish Environmental Code is to promote sustainable development which will assure a healthy and sound environment for present and future generations. The Code is a legislative framework based on a number of fundamental principles permeating international environmental protection and resource management. These include the "precautionary" principle, the "polluter pays" principle, the "product choice" principle and principles governing resource management, natural cycles and appropriate siting of industrial (and other) operations and remedial measures. The main environmental legislation in Sweden concerning the horse sector consists of the following laws, directives, ordinances and regulations: 1) Environmental Code, 2) Ordinance concerning environmentally hazardous activities and the protection of public health, 3) Ordinance on environmental consideration in agriculture, 4) Nitrate directive, 5) Water directive, 6) Swedish guidance on storage and spreading of manure, 7) Regulation on environmental consideration in agriculture as regards plant nutrients, 8) Ordinance on inspection and enforcement according to the Environmental Code, 9) Ordinance on self-inspection by operators, 10) Ordinance on animal by-products, 11) Ordinance on fees for examination and supervision under the Environmental Code and the fees ordinance, 12) Regulations on the protection of the environment, in particular the soil, when sewage sludge is used in agriculture, 13) Regulations on consideration for natural and cultural values in agriculture, 14) Ordinance on environmental penalty charge, 15) The Planning and Building Ordinance, 16) The Land Code. In Sweden the occupational safety and health issues in general are regulated in the Work Environmental Act (SFS 1977:1160), in the Work Environmental Ordinance (SFS 1977:1166) and in several provisions. There is no specific legislation regarding occupational health and safety in the horse sector. However, these issues are included in the provision Working with animals (SFS 2008:17). Some results of the round table discussions in Finland, Latvia and Sweden In general, the participants in round table discussions in Finland were hoping for concrete solutions and examples of low-cost and easy help for everyday businesses. Entrepreneurs with lower profitability need more support, but the challenge is to get them involved in education or advisory events. The riding sector at least is much divided, with some businesses having as many customers as they can serve, and others who are constantly on the edge of bankruptcy. To help those small and medium-sized enterprises that need help the most, the project should produce advice that can immediately be used in practice, and concrete results and solutions. The problem with small and medium-sized businesses is the lack of capital and the related impossibility of investing large amounts of money in new technologies or large-scale facilities. In this sector the profitability and competitiveness are often low, but small changes in operations could improve these. Many business owners are still lacking business skills and they may not see what they could use as a competitive advantage. The current understanding of the equine sector in Latvia has to be reconsidered or a better understanding has to be created. Therefore the policy guidelines and the aid to the sector will have to be reviewed. For example, according to the view of the Ministry of Agriculture of the Republic of Latvia, the equine sector only concerns breeding and accordingly state aid is predominantly provided for this purpose. The Latvian Horse Breeding Association also considers breeding to be its priority, but several representatives of the tourism industry expressed the opinion that horse breeding should be reconsidered, paying special attention to the Latvian horse breed, which could be interesting for foreign and local tourists as a special feature of
|
|
| 35. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
Development of a safety management web tool for horse stables
- 2015
-
Ingår i: Animals. - : MDPI AG. - 2076-2615. ; 5, s. 1136-1146
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Managing a horse stable involves risks, which can have serious consequences for the stable, employees, clients, visitors and horses. Existing industrial or farm production risk management tools are not directly applicable to horse stables and they need to be adapted for use by managers of different types of stables. As a part of the InnoEquine project, an innovative web tool, InnoHorse, was developed to support horse stable managers in business, safety, pasture and manure management. A literature review, empirical horse stable case studies, expert panel workshops and stakeholder interviews were carried out to support the design. The InnoHorse web tool includes a safety section containing a horse stable safety map, stable safety checklists, and examples of good practices in stable safety,Managing a horse stable involves risks, which can have serious consequences for practices in stable safety, horse handling and rescue planning. This new horse stable safety management tool can also help in organizing work processes.
|
|
| 36. |
- Lunner Kolstrup, Christina
(författare)
-
Epidemiology of Musculoskeletal Symptoms Among Milkers and Dairy Farm Characteristics in Sweden and Germany
- 2016
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 21, s. 43-55
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract Objectives International studies have shown that musculoskeletal symptoms (MSS) and disorders (MSD) are common among dairy farm milkers. Although dairy production is diverse it has so far not been possible to explain the high risk by production parameters. Two national studies carried out under similar conditions were the incentive to merge the data and increase the sample size. Methods The Standardized Nordic Questionnaire was used to assess MSS prevalence among 92 Swedish and 116 German male and female milkers. Results and Conclusions Eighty-four and 85% of the Swedish and German milkers reported MSS in at least one body part. Highest prevalence was reported in the lower back, shoulder and neck. Females showed a significantly higher risk of MSS. Apart from that small significant influence of MSS was found for other risk factors. Our findings indicate that technical and organizational modifications of the work place design in milking parlors are needed.
|
|
| 37. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
Ergonomics in Modern Dairy Practice: A Review of Current Issues and Research Needs
- 2013
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 18, s. 198-209
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Dairy farming is an ancient occupation. Traditionally, cows have been manually milked while tethered in stalls or stanchions. In the latter half of the 20th century as machine milking emerged, the parlor milking system has become more popular, especially among larger dairy farms. The transition from manual milking to automatic milking systems as well as the transition from stanchion to parlor milking systems involved a dramatic change in milking tasks. These transitions have resulted in changing patterns of occupational exposure to risk factors for work-related musculoskeletal disorders among dairy workers. However, aspects of the milking task such as sanitization of teats, stripping milk from teats, and attachment and detachment of milking equipment have remained relatively the same. Work-related musculoskeletal symptoms have been reported in the low back, shoulders, hands/wrists, and knees. Research that has measured exposures to risk factors for work-related musculoskeletal disorders among dairy farm workers has been limited, especially when using ergonomic tools to directly measure exposure, such as electrogoniometry or electromyography. Self-reported exposure measures have been most commonly used. The interventions that have been tested to reduce exposure to risk factors for work-related musculoskeletal disorders include assisted lift-hold devices, use of lighter-weight equipment, adjustable flooring, and use of rubber mats. However, research evaluating potential solutions to reduce dairy farm worker exposure to risk factors for musculoskeletal disorders is scarce. Future research efforts should further characterize hazards while simultaneously testing viable solutions that fit within the business model of the dairy farm industry.
|
|
| 38. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
Farm operators' experiences of advanced technology and automation in Swedish agriculture: a pilot study
- 2018
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 23, s. 215-226
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This pilot study investigated how farm operators use and experience working with advanced farm technology and automated systems. The study participants included 10 farm operators at 4 modern and technically well-equipped arable and dairy farms. The informants reported that the technology allowed for more accuracy and efficiency in daily work, made the work less physically strenuous, and gave more time for leisure. The challenges lay in systems and programs not being compatible and difficulties in interpreting generated data. At times, the technology was considered complex or difficult to handle and operate. It was also considered mentally stressful when it did not work as expected. Nightly alarms causing disturbed sleep and work time, and tasks losing some of their clear and natural starts and ends were the most challenging issues on dairy farms. Malfunctions disturbed the daily work, especially when spare parts or service technicians were unavailable. The informants concluded that advanced farm technology and automated systems had both positive and negative sides. They reported no consistent mental strain caused by the technology and considered it a necessity for their future work. However, technology and automated systems must be functional, user-friendly, and reliable to avoid imposing potential mental strain.
|
|
| 39. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
Förebyggande av belastningsbesvär vid arbete i mjölkproduktion - råd och exempel på lösningar
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antalet mjölkproducenter fortsätter att minska och storleken på besättningar för kvarvarande mjölkproducenter blir allt större. Satsningar på storskalig produktion och nya tekniska lösningar innebär stora förändringar vad gäller djurskötarens arbetsförhållanden. Arbetstakten och arbetstiden för enskilda arbetsmoment, som t.ex. mjölkning, tenderar att öka. Denna förändringsprocess har resulterat i ett förändrat arbetsmönster och exponering för olika riskfaktorer, som det är angeläget att ha kunskap om för utveckling av effektiva, och preventiva åtgärder i djurskötarens arbetsmiljö. Det finns en rad olika åtgärder som mjölkproducenter i de olika mjölknings-systemen kan och har vidtagit för att minska arbetsbelastningen och därmed risken att utveckla belastningsbesvär. I det uppbundna systemet kan t.ex. installation av mjölkningsräls rekommenderas för transport av mjölkningsutrustning, hinkar, etc. Även en organvagn eller mjölkarbälte som fördelar tyngden över höfterna istället för på rygg axlar och armar är lämpliga transportalternativ. Automatisk avtagare på mjölkmaskinerna och användning av mjölkpall minskar belastningen på rygg och knän. Lättare och ny design av mjölkningsorgan reducerar belastningen på hand-handled. Nya dockningssystem för att minska arbetshöjden för framförallt skuldror/axlar reducerar också belastningen. Dessutom minskar lättare mjölkningsslangar belastningen på de övre extremiteterna. I lösdriftssystemet då mjölkningen sker i grop av typen fiskben/parallell eller i karusell system är ett höj- och sänkbart golv att rekommendera. Gummimattor på golvet minskar belastningen på ben och fötter. Automatisk avtagare i kombination med en avlastningsarm (supportarm) på vilket mjölkningsorganet är fastsatt minskar belastningen på hand och handled. Det finns ett behov av fortsatt utveckling av tekniska hjälpmedel som kan underlätta arbetsbelastningen vid mjölkningen. Fortsatt forskning behövs också som avser mjölkproducenters trivsel och livskvalitet, upplevd stress och fritidsaktiviteter samt hur dessa och liknande faktorer påverkar förekomsten av belastningsbesvär. Strategin för förebyggande åtgärder och intervention måste innefatta faktorer som berör den fysiska arbetsplatsen (byggnader, redskap, utrustning) såväl som individfaktorer och levnadssätt, såsom kön, ålder, längd, vikt och fritidsaktiviteter.
|
|
| 40. |
- Lunner Kolstrup, Christina
(författare)
-
Good health and a safe work environment – a requirement for sustainable livelihood and food security among Ugandan farmers
- 2014
-
Ingår i: The SLU Global Food Security Research and Capacity development Programme 2012-2014 – A Swedish Government Initiative. - 9789157692566 ; :2014:6, s. 98-101
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A pilot study was conducted among Ugandan farmers in May 2014. Six male and female farmers were interviewed about their experiences and attitudes towards health, safety and risk factors in agriculture, and how these affected their livelihood. In general, the level of knowledge and awareness of agricultural health and safety risks as well as disease and injury prevention was low. The farmers found milking, spraying of animals and plantation work demanding work tasks. The main findings concerned the farmers reporting symptoms of poisoning when they sprayed the animals with insecticide and lack of safety information. The farmers expressed the need for information and practical training in agricultural health and safety, and disease and injury prevention
|
|
| 41. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
Horse stable safety map – new tool for managing safety in horse stable activities
- 2014
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intruduction Horse stable manager has to manage multiple safety risks, which can have serious consequences to the stable and the stable employees. New safety management tools are also needed for horse farm managers for particularly when stable unit sizes increase. As a result of Innoequine project conducted by MTT Agrifood Research Finland and Swedish University of Agricultural Sciences, safety management tools were designed for horse stable activities and adapted into horse stable manager’s use. Methods The project introduced new web tools for horse stable safety practices and management. An extensive literature review, empirical horse stable case studies, expert panel workshops and stakeholder interviews were utilized in the stable safety map design. Results and discussion As a result, the new Horse Stable Safety Map is presented in a one page checklist covering the main stable features and operations like walkways and corridors, stable and other buildings, working tools, equipment and machines, PPE, fire safety and rescue operations, employee and customer services and safety rules for horse handling, horsemanship and horse transportation. The stable safety map is a part of the Innohorse web tool safety section http://www.hippolis.fi/innohorse/safety/, which includes stable safety checklists, good practices, for example stable safety, horse handling, rescue planning and an information page about safety in horse stable activities. The new horse stable management tool can help organize horse stable activities. European Union Central Baltic Interreg IVA Programme funded the Innoequine project.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Lunner Kolstrup, Christina
(författare)
-
Hur attraheras och motiveras människor till att arbeta som anställda inom storskalig mjölkproduktion?
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp genomförde under 2008-09 en enkätstudie med syftet att identifiera vilka attraktions- och motivationsfaktorer som naturbrukselever, anställda djurskötare samt arbetsgivare ansåg som betydelsefulla för att vilja arbeta och stanna kvar inom svensk mjölkproduktion. Dessutom var syftet också att undersöka om det fanns överensstämmelse mellan deras uppfattningar. Generellt hade elever, djurskötare och arbetsgivare likvärdiga uppfattningar av vad som attraherar och motiverar en djurskötare i sitt arbete. Även om prioritetsordningen av faktorerna var olika, så var de var överens om att roligt på arbetet, bra arbetsledare, stolthet över yrket, anställningstrygghet, bra laganda, bo på landet, meningsfulla arbetsuppgifter, säker och hälsosam arbetsplats, omväxlande arbetsuppgifter, att företaget hade ett bra rykte som arbetsplats samt feedback var bland de viktigaste attraktions- och motivationsfaktorer. Dessutom var de också överens om att faktorer som inte var viktiga för att attrahera och motivera djurskötare i deras arbete var: inte ha helgarbete, oregelbundna arbetstider, arbetstid mellan 8-16, fyra veckors sammanhängande semester, ekologisk produktion, jakt/fiske möjligheter samt egen häst på gården. Det fanns dock skillnader i prioriteringarna mellan grupperna, speciellt mellan elever och arbetsgivare, men även mellan könen
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
International Perspectives on Psychosocial Working Conditions, Mental Health, and Stress of Dairy Farm Operators
- 2013
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 18, s. 244-255
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Dairy farm operatorsfarmers, workers, and family membersare faced with many demands and stressors in their daily work and these appear to be shared across countries and cultures. Dairy operators experience high psychosocial demands with respect to a hard work and production ethos, economic influences, and social and environmental responsibility. Furthermore, both traditional and industrial farms are highly dependent on external conditions, such as weather, fluctuating markets, and regulations from government authorities. Possible external stressors include disease outbreaks, taxes related to dairy production, and recent negative societal attitudes to farming in general. Dairy farm operators may have very few or no opportunities to influence and control these external conditions, demands, and expectations. High work demands and expectations coupled with low control and lack of social support can lead to a poor psychosocial work environment, with increased stress levels, ill mental health, depression, and, in the worst cases, suicide. Internationally, farmers with ill mental health have different health service options depending on their location. Regardless of location, it is initially the responsibility of the individual farmer and farm family to handle mental health and stress, which can be of short- or long-term duration. This paper reviews the literature on the topics of psychosocial working conditions, mental health, stress, depression, and suicide among dairy farm operators, farm workers, and farm family members in an international perspective.
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Lunner Kolstrup, Christina
(författare)
-
Job Resources and Work Engagement among Finnish Dairy Farmers
- 2018
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 23, s. 249-261
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: The aims of this study were to examine job resources, work engagement and Finnish dairy farmers' preferences concerning methods to enhance overall well-being while working on farms.Methods: A postal survey yielded 265 completed questionnaires from 188 dairy farms. The sample was assessed as representative of Finnish dairy farmers. Exploratory factor analysis and a linear mixed model were utilized during the data analyzing process.Results: The variables lowering work engagement were stressors related to the workload and problems with health. Elevated work engagement was associated with the factors work with farm animals and family. The most important resource variables were child or children, own family, and animal health. Female dairy farmers considered resource variables related to the family, love, and work with cattle as significantly more important than male dairy farmers. Male dairy farmers experienced higher work engagement and, concerning the dimensions, especially higher dedication and absorption than male respondents in a reference sample of workers in difference occupations. A sustainable farm economy and the possibility to have a holiday period were the most important methods to improve overall well-being on dairy farms.Conclusion: The results indicate that the family, working with cattle, healthy farm animals, a reasonable workload, and a sustainable farm economy have the capacity to create positive impacts on well-being among dairy farmers. Well-being on farms is a part of sustainable food production.
|
|
| 50. |
- Lunner Kolstrup, Christina
(författare)
-
Key Factors for Attracting and Motivating Young People to Work as Employees in Swedish Livestock farming
- 2010
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Key Factors for Attracting and Motivating Young People to Work as Employees in Swedish Livestock Farming Christina Kolstrup Swedish University of Agricultural Sciences, P.O. Box 88, S-230 53 Alnarp, Sweden. christina.kolstrup@ltj.slu.se Introduction Swedish livestock farming has undergone considerable structural changes and this has lead to fewer but larger farms with employed workers - and in Sweden it is difficult to recruit qualified workers. If agriculture should be an attractive occupation for young people in the future, it is important to know what attracts and motivates them to work and stay in the profession. Objectives The aim of the study is to identify key factors which are important when young people choose to work with livestock. Methods The study was based on a questionnaire to elucidate young people’s attitudes towards working in agriculture e.g. What will attract you to choose livestock farming as a profession? What will motivate you to stay as employee in livestock farming? Furthermore, in order to elucidate the farm employer’s view, they were asked what they believed were important as key factors to attract and motivate young people to choose livestock farming as a profession´? The study was conducted 2008 and comprised 183 agricultural students 197 employed livestock workers and 146 farm employers. Results The preliminary results showed that the five most important key factors for agricultural students to be attracted and motivated to work with livestock farming were: Having fun at work, good leadership, feeling proud of their work, living in the country and safe employment. The least important factors were: Regular working hours and working overtime. Having a high wage was low prioritised. Among employed livestock workers the five most important key factors were: Good leadership, working with animals, having fun at work, living in the country and feeling proud of their work. The employers believed that safe employment, having fun at work, good team work, good leadership and feeling proud of the work were the most important factors for employed workers. The least important factors among employees and employers were the same as for the agricultural students. Implications The preliminary results of this study have enlarged the knowledge about how farmers can increase the interest to the occupation by identifying the most important key factors that workers appreciate when they are choosing to work with livestock farming. Conclusions In general, the results indicated that the most important key factors that attract and motivate presumptive and existing employees to a large degree corresponded with the employer’s perception. The results will be further analysed to study the effect of gender, age, geographical location or level of education
|
|
