| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Peter, 1974, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2014
-
Ingår i: Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden, red. Andersson, Holmberg, Lyngfelt, Nordenstam, Widhe. - Göteborg : Nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI).
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Jansson, Birgitta, 1959-
(författare)
-
Varför har dom ingen tvättmaskin? : Critical literacy hos elever årskurs 2 och 3
- 2022
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka möjligheter finns för unga elever i skolår 2 och 3 att utveckla ett critical literacy-perspektiv utifrån den undervisning de deltar i och de texter de möter? Texter är inte bara skriven text utan text kan vara en bild, en film, ett inlägg på Instagram eller ett musikstycke som ska tolkas. Förståelsen av begreppet läskunnighet behöver därför vidgas eftersom eleven, förutom att läsa och skriva skriven text, också måste kunna tolka, reflektera över, kritiskt granska och skapa mening ur olika typer av källor. En sådan undervisning bidrar också till elevers utveckling till demokratiska medborgare, vilket också är ett övergripande mål i skolans styrdokument.I föreliggande licentiatuppsats undersöks möjligheterna för unga elever i skolår 2 och 3 att utveckla ett critical literacy-perspektiv utifrån den undervisning de deltar i. Syftet är att belysa om och i så fall hur undervisning i årskurs 2 och 3 skapar förutsättningar för elever att utveckla critical literacy. De kunskaperna behövs även för att kunna agera aktivt som samhällsmedborgare. Att kunna läsa och förstå texter ur olika perspektiv, att förstå att texter kan utesluta eller skapa fördelar för olika individer och att texter positionerar läsaren är en del av vad critical literacy handlar om. En teoretisk utgångspunkt för denna studie är därmed att elever, genom att läsa och arbeta med texter ur ett critical literacy-perspektiv, ges verktyg att bearbeta och tolka olika texter och skapa en förståelse för hur olika texter påverkar människor. Studien fokuserar på elevers respons i undervisning och datamaterial har samlats in i en klass med 20 elever under deras tid i klass 2 och 3 och består av klassrumsobservationer och intervjuer. Vid analys av materialet har Janks (2010) fyra begrepp, domination, access, diversity och design, använts för att analysera elevernas respons relaterat till olika textaktiviteter. Resultatet visar att elever, utan någon speciell undervisning om critical literacy, i sina diskussioner, framför allt i samhälls- och naturvetenskapliga ämnen, uppmärksammar vilka som dominerar i texter och varför vissa människor framstår som viktigare än andra. En slutsats är att unga elever både kan och vill diskutera svåra frågor om förutsättningar ges. När undervisningen har ett critical literacyperspektiv ges eleverna möjlighet att upptäcka och möjligen också bättre förstå sin omvärld. Genom sina egna erfarenheter kan eleverna inte bara visa medvetenhet om människor olika villkor utan också bidra med alternativ till förändring.
|
|
| 6. |
- Lindholm, Anna, et al.
(författare)
-
Flerspråkiga elevers tolkande läsning
- 2015
-
Ingår i: Critical literacy i svensk klassrumskontext. - Umeå : Umeå universitet. - 9789176012024 ; , s. 109-132
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- Lyngfelt, Anna, 1965, et al.
(författare)
-
Skönlitteraturbaserad etikundervisning och fiktionalitet
- 2018
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - Örebro : Örebro universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 27:3, s. 119-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ethical education based on fiction and fictionality. The purpose of this text is to investigate how pupils in school year nine use fiction to discuss pre-given issues related to ethics. Do they limit themselves to associating freely based on the textual content they encounter, or do they use the literature as a ”special form of knowledge” in the sense that they see opportunities to deepen and develop their ethical reasoning based on the potentials of the text as fiction? If it is the case that the students use literature as something more than a ”communicative instrument”, in what ways could they be supported to develop their reasoning on ethics based on the fact that it is a fictional text that they use in their conversations? In order to illustrate possible answers to these two issues, theories based on literary literacy (Frederking et al. 2012) are used, i.e. theories in which the fictionality of the fictional text is highlighted (Eco 1990, Genette 1997). In light of the results, the use of semantic, idiolectic and contextual literacy is discussed.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
-
Mångfaldens möjligheter : litteratur- och språkdidaktik i Norden : Elfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Göteborg, 5-6 december 2013
- 2014
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att göra olikheter till en poäng var utgångspunkten för 2013 års konferens. Det var därför som vi gick ut med uppmaningen att se och forska utifrån olika perspektiv i vår inbjudan till konferensen; vi önskade såväl metodologisk mångfald som intersektionella perspektiv för att utveckla den ämnesdidaktiska forskning som rör skolämnena svenska, norska, danska och finländska. Konferensen, som ägde rum den 5 och 6 december 2013 i Göteborg utgjorde den fjärde nordiska konferensen i modersmålsdidaktik (NNMF 4) och den elfte konferensen i svenska med didaktisk inriktning (SMDI 11).Uppmaningen gav resultat. De svenska, norska, danska och finska forskningsbidragen som efter extern granskning och urval publiceras i Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden visar något av den bredd som finns inom språk- och litteraturdidaktisk forskning i Norden. Mångfaldstematiken framträder tydligast i den avdelning av volymen som fått rubriken ”Klassrummens mångfald”. Vad som här fokuseras är inte oväntat mångfalden av olika språk bland eleverna i Norden. De nordiska länderna har naturligtvis aldrig varit språkligt homogena områden, men det finns idag, inom såväl politik, pedagogisk profession som vetenskap, en bred samstämmighet om att undervisningen ska ta hänsyn till att en stor del av eleverna har andramodersmål än majoritetsspråket.Att undvika alla former av homogenisering när elever diskuteras framstår som centralt i sammanhanget. Flera av författarna riktar därför på mikronivå intresset mot vad som för enskilda elever får betydelse i deras möten med skolans språk- och litteraturundervisning. Detta kunskapsintresse låter sig väl förenas med undersökningar av den mångfald av texter, semiotiska resurser och digitala verktyg som elever med olika modersmål använder sig av för att skapa mening. Just den här dimensionen av mångfald understryks framförallt av de artiklarna i volymens inledande del, ”Texternas mångfald”.I volymens sista del, ”Mångfald i synsätt”, har några artiklar samlats som tillsammans lyfter fram den mångfald av olika forskningsperspektiv som ryms inom fältet svenska, norska och danska med didaktisk inriktning. Detta ska ses som en programförklaring: vi vill inte argumentera för samling kring ett enda forskningsparadigm utan istället uppmuntra till att fältets olika vetenskapstraditioner utvecklas såväl teoretiskt som metodologiskt. Ännu finns mycket kvar att utveckla genom en mångfald av samarbeten.
|
|
| 10. |
- Nordenstam, Anna, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2014
-
Ingår i: Mångfaldens möjligheter. - Göteborg : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI). - 9789187850561 ; , s. 9-11
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 11. |
- Nordenstam, Anna, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2014
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 12. |
- Winlund, Anna, 1973, et al.
(författare)
-
Elever läser
- 2017
-
Ingår i: Skolverkets lärportal - "Läslyftet". - : Skolverket.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att lära sig läsa innebär flera samverkande kompetenser. Elever utvecklar sitt läsande i olika takt under hela skoltiden. Som lärare i textrika ämnen är det bra att känna till något om läsning och läsutveckling för att kunna möta eleverna utifrån deras individuella behov. Delen tar upp vad läskompetens innebär och visar några förutsättningar som gynnar elevers läsande.
|
|
| 13. |
- Winlund, Anna, 1973, et al.
(författare)
-
Nyanlända elevers litteracitetspraktiker
- 2015
-
Ingår i: Nordand, 12. nordiske forskningskonferans om nordiske språk som andre- og fremmedspråk. Hamar 11-13/6 2015.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nyanlända elevers litteracitetspraktiker i skolan Under 2000-talet har antalet nyanlända elever i den svenska skolan ökat vilket har medfört stora utmaningar för utbildningssystemet, inte minst hur den här gruppen elever ska kunna tillägna sig skriftspråket på sitt andraspråk. Mot bakgrund av detta undersöker och diskuterar den här artikeln nyanlända elevers litteracitetspraktiker. En fallstudie utformades i vilken två elever, sju och åtta år gamla, observerades under tio veckor i en undervisningskontext i vilken de utgjorde en minoritet. Data kompletterades med en intervju av den äldre eleven. I analysen har Luke och Freebodys resursmodell (1990) använts för att identifiera olika litteracitetspraktiker. Modellen framhåller fyra olika praktiker som samtliga är nödvändiga, men inte i sig själva tillräckliga för att utveckla en kompetent läsare: att avkoda text, att förstå texters semantiska innehåll, pragmatisk användning av texter samt ett kritiskt förhållningssätt till texter. Undersökningen beskriver elevernas svårigheter i förhållande till samtliga fyra praktiker, men pekar även ut möjliga resurser som kan användas för att stödja eleverna i relation till dessa svårigheter. Med utgångspunkt i resultaten diskuteras pedagogiska implikationer för undervisning av nyanlända elever i lägre årskurser.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Alford, Jennifer, et al.
(författare)
-
Critical literacy as legitimate knowledge : The importance of teacher agency
- 2019
-
Ingår i: Re-imagining education for democracy. - Abingdon : Routledge. - 9780367197124 ; , s. 92-111
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Critical literacy focuses on socially just readings of the world and offers space for articulating hopeful alternatives in contemporary classrooms constrained by narrowing, conservative agendas. However, critical literacy remains the object of ideological tussle and obfuscation in education policy, and teachers struggle to shift away from long-held perceptions of critical thinking with a focus on reliable sources and detecting bias. Critical literacy risks losing its transformational place in education unless it can be re-imagined in ways that educators can mobilise amid contemporary, competing demands of education. This chapter presents analysis of teachers’ agency in legitimising critical literacy. Drawing on Priestley, Biesta and Robinson’s model of teacher agency that draws attention to three interactive dimensions of agency: iterational (the teachers’ past life and professional experiences), projective (creative configurations of future goals) and practical-evaluative (present judgements amid contextual constraints), the chapter explores the agency of three school teachers in Australia and Sweden, through classroom observations, interviews and artefacts. Insights are provided into the conditions of agency that enabled the mobilisation of critical literacy within the current, neo-conservative climate. Two of the three teachers were able to exercise agency at the chalkface to promote critical literacy, offering classroom narratives of resistance and hope. Crucially, the practical-evaluative and the projective aspects of agency appear to be firmly rooted in the teachers’ iterational experiences. All elements of agency need to be considered urgently by teachers and teacher education for critical literacy to remain relevant in reimagined ways.
|
|
| 16. |
- Alford, Jennifer, et al.
(författare)
-
Critical literacy as legitimate knowledge. The importance of teacher agency.
- 2019
-
Ingår i: Re-imagining education for democracy. S. Riddle and M. W. Apple (red.). - London and New York : Routledge. - 9780367197124 ; , s. 92-111
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Re-imagining Education for Democracy takes up the unfinished project of resisting the de-democratisation of education and growing levels of social and educational inequality. Where are the spaces for change and articulating hopeful alternatives? How might we imagine and produce different futures? What are the opportunities for affirmative interference, and how could we produce a more sustainable re-imagining and re-doing of the critical project of education?
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Andersson, Peter, 1974, et al.
(författare)
-
The Challenges of Change in Early Literacy Instruction
- 2014
-
Ingår i: SIG Writing: Conference on Writing Research 2014, 27-29 August 2014, University of Amsterdam and Utrecht University, Netherlands.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Research on the perspectives on reading and writing that come together with the digital media age are connected to a couple of different but closely related research fields such as New literacy studies (Street 2003), Multiliteracies (Cope & Kalantzis 2000; New London Group 1996), Digital literacies (Casey et al 2009) or New literacies (Knobel & Lankshear 2007). Those approaches to literacy undertake a broad and socio-cultural view realized as a shift from print as the primary medium of dissemination towards digital media and an appreciation of the social and cultural change (Jewitt, 2008; Thomas, 2011). Transforming the dominant print-based practices into digital practices raises questions about pedagogies and assessment in literacy education that enable “learners to become creative and collaborative producers, rather than simply consumers, of digital media texts in schools” (Mills & Levido, 2011:81). In the DILS project (Digital Arenas in Literacy Practices in Early Primary School), students at three primary public schools in western Sweden with varying socio-economic backgrounds are being followed from year one to year three. This multi-case research (Yin, 2012) applies “ethnography of communication” (Hymes, 1996) studying the challenges digital technology imposes on early literacy through a range of ethnographic techniques to collect the data: video recordings of participatory classroom observations, semi-structured interviews with teachers and students, workshops and text analyses. In this paper we present analysis of the semiotic and situational choices in technology-mediated composing and peer-response from a cross-border assignment on instructional texts between these three classes. A sample of lectures was analyzed through class room observations, screen-recordings and interviews with twelve focus students. We conclude that visual design is the mode of expression preferred in these early years. The teachers, on the other hand, privilege the print-based mode over other forms of communicating meaning not taking into account the potential affordance of modes and media (Kress, 2003; Jewitt, 2005). We observed a recurrent guidance from teachers instructing students to work in one mode at a time and thus interfering creative and multimodal expression.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Borgfeldt, Eva
(författare)
-
”Det kan vara svårt att förklara på rader” : perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Drawing and coloring have been part of young students text making as longas the writing system has been used, but with the increased use of digital tools and an enlarged focus on accountability of today there is a reinforced educational interest to understand what constitutes multimodal student texts in the context of classroom practice. This thesis project overall aim is to highlight and discuss the opportunities and difficulties in the assessment of language and knowledge-developing multimodal text work in a multilingual educational context.Conceptually the study is grounded in sociocultural theories, in sociosemiotic theory and in multiliteracies research. The methods used consist of qualitative multimodal text analysis and semi-structured interviews with students and their teacher.The three empirical studies were carried out, each having a different perspective. The first study looks at the text production of students in an integrated work of drawing, coloring and writing. The second study focuses how students reason when they choose to draw, write or both draw and write when they report to their teacher what they have learned. The third study discusses what the teacher highlights when assessing her students’ multimodal text productions. Overall, the results show that the semiotic resources, images and color, dominate students’ text productions and that the teacher attaches great importance to the illustrations, but that she, despite the best intentions, has trouble using multimodal criteria when assessing the students’ different ways of expressions and semiotic resources into a whole. It seems to be problematic for the teacher to allow students to freely interpret and independently design the task while she at the same time intends to make an overall assessment of how the content is presented. The results also indicate that it is difficult for the students to verbalize their thoughts on the assessment and in practice; the teacher more often is focused on assessing abilities relating to how thoroughly the students carry out the process of documenting rather than encouraging the students to develop and express their knowledge. Finally, the thesis concludes with discussing the content of an ongoing need for research, especially regarding the consequences it may have for younger students, whatever language background they have.
|
|
| 23. |
- Borgfeldt, Eva, 1961
(författare)
-
”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Drawing and coloring have been part of young students text making as long as the writing system has been used, but with the increased use of digital tools and an enlarged focus on accountability of today there is a reinforced educational interest to understand what constitutes multimodal student texts in the context of classroom practice. This thesis project overall aim is to highlight and discuss the opportunities and difficulties in the assessment of language and knowledge-developing multimodal text work in a multilingual educational context. Conceptually the study is grounded in sociocultural theories, in sociosemiotic theory and in multiliteracies research. The methods used consist of qualitative multimodal text analysis and semi-structured interviews with students and their teacher. The three empirical studies were carried out, each having a different perspective. The first study looks at the text production of students in an integrated work of drawing, coloring and writing. The second study focuses how students reason when they choose to draw, write or both draw and write when they report to their teacher what they have learned. The third study discusses what the teacher highlights when assessing her students’ multimodal text productions. Overall, the results show that the semiotic resources, images and color, dominate students’ text productions and that the teacher attaches great importance to the illustrations, but that she, despite the best intentions, has trouble using multimodal criteria when assessing the students’ different ways of expressions and semiotic resources into a whole. It seems to be problematic for the teacher to allow students to freely interpret and independently design the task while she at the same time intends to make an overall assessment of how the content is presented. The results also indicate that it is difficult for the students to verbalize their thoughts on the assessment and in practice; the teacher more often is focused on assessing abilities relating to how thoroughly the students carry out the process of documenting rather than encouraging the students to develop and express their knowledge. Finally, the thesis concludes with discussing the content of an ongoing need for research, especially regarding the consequences it may have for younger students, whatever language background they have.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Borgfeldt, Eva, et al.
(författare)
-
"Jag ritade först sen skrev jag" : elevperspektiv på multimodal textproduktion i årskurs 3
- 2017
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - Kristianstad. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 5:1, s. 64-88
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study is to examine what students in grade 3, half of them multilingual,stress as important in multimodal text production while performing a task that isgoing to be assessed by their teacher. Sociosemiotic multimodal theories, and researchon multiliteracies, form the theoretical basis for the study. The empirical data consistsof fifteen individual interviews with the students. Through the interviews theirmultimodal text production appears to be complex. Also it becomes clear that images,rather than written text, play an important role for conveying messages in theirtexts. Furthermore, the interviews show that the students find it difficult to verbalizethoughts on qualities in their text productions. To sum up, the study stresses the riskfor discrepancy between what students achieve, by the use of several resources, andthe teachers’ notions of the students´ achievements. Additionally, the study highlightsthe role of task formulation and the need for competence when it comes to assessmentof multimodal texts.
|
|
| 27. |
- Borgfeldt, Eva, 1961, et al.
(författare)
-
"Jag ritade först sen skrev jag” - elevperspektiv på multimodal textproduktion i årskurs 3
- 2017
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2001-6131. ; 5:1, s. 64-89
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikelns syfte är att undersöka vad femton elever i årskurs 3, hälften av dem flerspråkiga, framhåller som betydelsefullt i samband med att de producerar multimodala texter som ska bedömas av deras lärare. Sociosemiotisk multimodal teoribildning, och multiliteracies-forskning, präglar forskningsansatsen. Det empiriska underlaget utgörs av individuella intervjuer med eleverna och deras multimodala textproduktioner. Resultaten visar att eleverna, oavsett språklig bakgrund, framhåller de semiotiska resurserna bild och färg, medan skrift tillsammans med övriga resurser utgör ett komplement. Resultaten visar också att eleverna, med ett undantag, har svårt att verbalisera sina tankar om bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten på diskrepansen mellan det som eleverna i en specifik uppgift lyckas åstadkomma och det som de kan uttrycka att de har åstadkommit. Artikeln belyser också betydelsen av lärares uppgiftsformulering för resultatet av multimodal textproduktion, liksom behovet av kompetens för att kunna bedöma multimodal textproduktion.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Dahlbäck, Katharina, 1957, et al.
(författare)
-
Arbete med poesi som hållbart utvecklingsarbete
- 2019
-
Ingår i: https://www.ntnu.no/nnmf7/program.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I de övergripande målen for grundskolan betonas jämlikhet och allas rätt till möjligheten att få använda sig av olika uttrycksformer (Skolverket, 2011). Samtidigt är kursplanerna sedan 2011 inriktade på kunskaper som är mätbara. Den här konflikten, mellan kunskap som är mätbar och utbildningens demokratiska syften (Gustavsson, 2000; Liedman, 2011; Bornemark, 2018) finns även i lärarutbildningen. I examensmålen för grundlärare finns målet att studenterna ska "visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser" (SFS 2010:541). Därmed finns det skäl att diskutera betydelsen av estetiska uttrycksformer i såväl grundskola som lärarutbildning. I den här presentationen är arbete med poesi vår utgångspunkt också för att vi ser dylikt arbete som identitetsskapande och därmed betydelsefullt ur ett (socialt) hållbarhetsperspektiv. Estetik i grundlärarutbildningen (F-6) I den nya lärarutbildningen (2011) togs estetiska ämnen bort i utbildningen, men estetiska uttrycksformer ska finnas som inslag i kurserna. För samtliga grundlärarstudenter gäller att de ska "visa kännedom om estetiska läroprocesser" (SFS 2010:54,s. 13). Studenter med inriktning F-3 ska även "visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning och om barns kommunikation och språkutveckling" medan studenter med inriktning 4-6 ska "visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikutveckling" (ibid). Vi noterar att målen skiljer sig mellan F-3 och 4-6. Vid Göte borgs universitet läser studenter F-3 en kurs "Språk som kommunikativ resurs", 15 hp. I kursen ges studenterna möjligheter att utveckla sina kommunikativa färdigheter genom estetiska uttryck som bild, musik och gestaltning. Någon motsvarande kurs finns inte för studenter som läser 4-6. De väljer däremot ett fördjupningsämne, 30 hp: bild, idrott, musik, NO eller SO. Studenter med inriktning F-3, samt studenter 4-6 som inte väljer bild eller musik, ska alltså endast "visa kännedom" om estetiska uttrycksformer. Det är en svag skrivning att studenterna endast behöver "kännedom" om praktiska och estetiska läroprocesser när vi utbildar framtidens lärare i ett samhälle där olika medier och modaliteter samspelar såväl fysiskt som digitalt. När estetiska ämnen inte längre ingår i lärarutbildningen innebär det att studenterna inte utbildas i att använda, bedöma och utveckla estetiska uttrycksformer. Lärarutbildningen bidrar därigenom till att legitimera en språksyn där verbalspråket i alla lägen är överordnat andra uttrycks- och kommunikationsformer. En ökad fokusering på måluppfyllelse av basfärdigheter bidrar till att estetiska erfarenheter och kunskapsvägar marginaliseras - ett exempel på det sistnämnda är det faktum att de estetiska ämnena efter gymnasiereformen 2011 inte längre är obligatoriska i gym nasiet (Dahlbäck, 2017). Samtidigt finns det inget som talar för att lärare inte skulle värdesätta estetiska uttrycksformer (Aulin Gråhamn & Thavenius, 2003). Ett problem kan dock vara att lärare ser arbeten med estetiska uttrycksformer som svårgenomförbara på grund av bristande strukturellt stöd och en osäkerhet vad gäller den egna kompetensen - det sistnämnda gäller till exempel arbete med poesi (Dahlbäck, Lyngfelt & Bengtsdotter Katz, 2018). Estetik i grundskolan Vilken betydelse har då estetik i grundskolan? Faktum är att de senaste femtio årens läroplaner har betraktat estetiska uttrycksformer som en möjlighet att utveckla demokratiska medborgare med humanistiska värderingar. Särskilt i läroplanen från 1980 är de demokratiska värdena i förgrunden. Här verkar estetiska ämnen vara lika viktiga som alla ämnen i grundskolan. Iden om barn som kreativa går delvis tillbaka till Rousseaus inflytande. I Sverige har tron på barnets inre drivkrafter och kreativitet varit stark, särskilt sedan 1970-talet (Lyngfelt, 2003). I Lgr 80 framstår eleven som kompetent att själv undersöka och påverka sin omvärld, medan eleven i Lgr 11 ska uppnå förutbestämda kunskapskrav. Kontrasten mellan Lgr 80 och Lgr 11 kan också beskrivas med en demokratisk legitimering för utbildning i Lgr 80 där lärarna medverkar i ett samhälleligt projekt, medan Lgr 11 är förenlig med en marknadsanpassad legitime ring med betoning på mätbara kvalitetskrav där lärarnas fokus är prov, bedömningar och kvalitetssäkring (Dahlbäck & Lyngfelt, 2017). Som Gustavsson skriver dominerade en humanistisk syn på utbildning före andra världskriget medan legitimeringar ur ett demokratiperspektiv vuxit sig starka efter andra världskriget (Gustavsson, 2000). Från mitten av 1980-talet, då ett intresse för utbildning som investering i humant kapital växte fram, förlorade den demokratiska och humanistiska utbildningstraditionen i betydelse (Gustavsson, 2000; Liedman, 2011). I läroplanen från 1980 kan poesi sägas ha en ganska stark ställning. Poesi är här relaterad till barns erfarenheter och behov av att uttrycka sig; att läsa och skriva dikter anses ge nyanser och perspektiv på verkligheten i förhållande till elevers erfarenheter oavsett om dessa aktiviteter berör de första blommorna på våren, händelser på skolgården eller något aktuellt i nyhetstidningen. Länkar mellan poesi och andra konstformer betonas också under denna period, särskilt mellan poesi, målning och musik. Ändå är det i läroplanen från 1950 den tydligaste beskrivningen av poesins värde uttrycks: Önskvärt är, att elevernas sinne öppnas för poesi och för vad som är litterärt värdefullt. Försiktighet måste dock iakttas, så att inte läsestyckena ligger över elevernas fattningsförmåga eller alltför långt utanför deras erfarenheter. I icke ringa mån måste läraren därvid rätta urvalet efter klassens allmänna nivå. Detta gäller inte minst läsningen av poesi. Mottagligheten för poetisk stämning får inte underskattas, men i regel bör endast sådana dikter ifrågakomma, som kan bli njutbara utan vidlyftig kommentar [... ] Det väsentliga är [... ] att texterna har något att säga eleverna, sätter deras själskrafter i verksamhet och väcker önskan efter att läsa mer. (Skolverket, 1955, s. 71) Detta synsätt (liknande l'art pour l'art och New Criticism) kan relateras till den pedagogik med inriktning på barns erfarenheter, som uttrycks i läroplanen 1969 och fortsätter med läroplanerna 1980 och 1994. Frågan om estetikens roll i utbildning diskuteras (naturligtvis) även internationellt. Till exempel har Bamford (2009), efter att ha studerat undervisning i 170 länder, uppmärksammat användning av estetiska uttrycksformer i undervisning. Bamford betonar vikten av att lärare använder estetiska uttryck för att aktivera elevernas sinnen och därigenom stödja deras lärande i såväl estetiska som andra ämnen. Syftet i vårt utvecklingsprojekt är att undersöka grund lärarstudenters syn på poesi och deras möjligheter att undervisa i och om poesi. Följande frågeställningar har därför formulerats: ▶ Vilka hinder och möjligheter finns för lärarstudenter att använda och kombinera olika språkliga uttrycksformer (inklusive de estetiska)? ▶ Vad säger lärarstudenternas uppfattning om deras möjligheter till agens vad gäller att arbeta med estetiska uttrycksformer, exempelvis poesi, som didaktiska verktyg i sin framtida lärargärning? För att kunna besvara frågorna har vi intresserat oss för blivande lärare som ‘agents of change’ (Priestly, Biesta & Robinson 2013) och har genomfört associationsintervjuer. Resultatet av dessa intervjuer redovisas vid symposiet.
|
|
| 30. |
- Dahlbäck, Katharina, 1957, et al.
(författare)
-
Estetiska dimensioner i svenskämnets kursplaner från Lgr 69 till Lgr 11
- 2017
-
Ingår i: Educare. - 1653-1868. ; :2017:1, s. 152-182
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The possibilities young pupils have to express themselves by using ver-bal, written and aesthetic languages depend on the multilingual discourse at school. In this presentation, multilingualism is defined as languages with roots in different nations and cultures, linked to aesthetic languages (music, fine arts, literature, theatre, film and dance). The term multimo-dality is used to highlight the variety of communicative forms used by people to utilize and develop knowledge (Selander & Kress, 2010). Alt-hough people increasingly communicate by the use of different modali-ties in today’s society (Kress, 2003), the written language holds a unique position in Swedish as a school subject, and the aesthetic means of ex-pression could be said to be marginalized. The study presented is a quali-tative, comparative study based on close reading of curricula for the sub-ject Swedish from 1969 (Lgr 69) to 2011 (Lgr 11). The purpose is to make clear how aesthetic perspectives of Swedish appear in the different curricula, starting with the didactic questions on what students are ex-pected to learn, how this is told to be executed and why. Among the ana-lysed curricula, the curriculum from 1980 (Lgr 80) represents an empiri-cal, multimodal, communicative, democratic and creative approach to the subject Swedish, where aesthetic forms of expressions are emphasized. The analysis shows that the importance of these communicative forms is reduced in later curricula, leaving the aesthetical aspects in the back-ground. The possibilities represented by a variety of modalities and sign systems decrease. Instead a skill oriented school subject increase that weakens the bridges between different expressions of multilingual lan-guage. The discussion, has a focus on the problems that the curriculum implicates, when young, multilingual students are not given the possibili-ties to use their different sign systems and communicative capacity, and therefore not the possibility to learn with their full potential.
|
|
| 31. |
- Dahlbäck, Katharina, 1957, et al.
(författare)
-
Poesi som estetisk uttrycksform i skola och lärarutbildning
- 2019
-
Ingår i: Vetenskaplighet i högre utbildning. Franck, Olof (red). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130637 ; , s. 291-314
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här kapitlet handlar om estetiska uttrycksformer i skola och lärarutbildning. Vi författare har själva lång erfarenhet av att arbeta med poesi i grundskola, gymnasium och lärarutbildning och vi ingår i ett nätverk inom Göteborgs universitet; Poesi som kunskapsform. I grundlärarutbildningen (F–6) finns några tillfällen med poesi och det är tydligt att studenterna inte har så stora egna erfarenheter av poesi i skolan. En workshop i poesi har för en del studenter varit en ögonöppnare och vi blev därför intresserade av att studera poesi som estetisk uttrycksform i skolan. Vad anser studenterna om sina möjligheter att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin framtida lärargärning? Ser de kunskaper i poesi som en kompetens som är betydelsefull att utveckla och, i så fall, på vilka grunder?
|
|
| 32. |
- Dahlbäck, Katharina, 1957, et al.
(författare)
-
Views of poetry as a competence, expressed by students in teacher education
- 2018
-
Ingår i: Theoria et Historia Scientiarum Journal. - : Uniwersytet Mikolaja Kopernika/Nicolaus Copernicus University. - 0867-4159 .- 2392-1196. ; 15, s. 101-121
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since 2011 the Swedish curriculum has been oriented towards creating knowledge at school that is measurable and evidence-based. At the same time, there is still an overarching aim for education at school to stress equality by, among other things, letting all students use languages of their own to express themselves. This conflict, between knowledge that is measurable and goals aiming at maintaining democracy, also characterizes teacher education in Sweden. Hence, there are reasons to discuss the role of aesthetics at school by focusing on students’ views of the role of poetry in education. We present qualitative data consisting of interviews with eight student teachers being educated to work in primary school. In this way, a variety of conceptions of poetry, and the role of poetry at school, are captured and analyzed, which in turn, makes it possible to discuss what counts as a competence at school. The results show that lack of knowledge about aesthetic expressions limits the student teachers’ agency in several ways. They express a lack of self-confidence and they are afraid of being trapped by the school system in spite of their aspirations to work independently with poetry and other aesthetic expressions
|
|
| 33. |
- Dahlbäck, Katharina, 1957, et al.
(författare)
-
Views of poetry as a competence, expressed by students in the teachers education
- 2018
-
Ingår i: International conference. The future of education, edition 8.. - 2384-9509.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Views of poetry as a competence, expressed by students in the teachers education Anna Lyngfelt, Katharina Dahlbäck and Viktoria Bengtsdotter Katz Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg, Sweden anna.lyngfelt@gu.se katharina.dahlback@gu.se viktoria.bengtsdotter@ped.gu.se In Sweden the syllabuses since 2011 are oriented toward work with creating knowledge at school that is measureable and evidence based. At the same time the overarching aim with the work at school, stated by goals in the curriculum for comprehensive school, stresses work with equality and everyone’s right to express themselves by using a language of their own (https://www.skolverket.se). This conflict characterizes the teachers education, and makes students’ views on the role of poetry at school engaging. Do the students regard knowledge in poetry as a competence worth achieving, and if so, for what reasons? In our article we give a historical background to the use of a variety of forms of aesthetics in the Swedish school system, by discussing how work with aesthetics (like poetry) is stated by syllabuses before 2011, and how these syllabuses are related to the overarching aims expressed by the curricula linked to them. We are also presenting qualitative data consisting of interviews with teachers being educated to work in primary school. By this, a variety of conceptions of poetry, and the role of poetry at school, is grasped and analysed, which in turn makes it possible to discuss what counts at school as a competence.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Ehrlemark, Anna, et al.
(författare)
-
Retrieving Occurrences of Grammatical Constructions
- 2016
-
Ingår i: Proceedings of COLING 2016, the 26th International Conference on Computational Linguistics : Technical Papers, December 11–17; Osaka, Japan. - 1525-2477. - 9784879747020
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Finding authentic examples of grammatical constructions is central in constructionist approaches to linguistics, language processing, and second language learning. In this paper, we address this problem as an information retrieval (IR) task. To facilitate research in this area, we built a benchmark collection by annotating the occurrences of six constructions in a Swedish corpus. Furthermore, we implemented a simple and flexible retrieval system for finding construction occurrences, in which the user specifies a ranking function using lexical-semantic similarities (lexicon-based or distributional). The system was evaluated using standard IR metrics on the new benchmark, and we saw that lexical-semantical rerankers improve significantly over a purely surface-oriented system, but must be carefully tailored for each individual construction.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Göthberg, Martin, PhD, 1959-, et al.
(författare)
-
Känslor spelar roll – om bildning och kollektiv dramatexttolkning på gymnasiet
- 2021
-
Ingår i: LDN2021, Högskolan Kristianstad, 2021-11-11 –12 Litterturdidaktik och känslor (LDN=Litteraturdidaktiskt nätverk).
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Känslor spelar roll – om bildning och kollektiv dramatexttolkning på gymnasietBildning kan ses som en samhällsförsvarande process, där ett mål är att lära sig veta tillsammans (Sörlin, 2019). I presentationen prövar vi att förstå texttolkningsarbete som en gemensam bildningsprocess i en kontext där känslor och läspraktiker av nödvändighet samspelar, nämligen vid iscensättningen av dramatext (jfr. Vygotskij, 1999). Forskningsfrågorna är följande: a) Om bildning får sin betydelse genom ett processorienterat arbetssätt, hur kan kollektiv texttolkning beskrivas? och b) Hur ser det potentiella sambandet ut mellan textarbete i skolan (såsom vid processorienterad dramatexttolkning) och elevers agens i samhällsutvecklingen?Skolan, liksom svenskämnet, har avestetiserats (t.ex. Dahlbäck & Lyngfelt, 2017; Williams et al., 2018). Samtidigt finns omfattande forskning som uppmärksammar specifika lärandepotentialer och elevers agens i estetiska uttrycksformer (t.ex. Göthberg, M., Björck, C., & Mäkitalo, Å., 2018; Franks, 2014). Dramatexter inbjuder till multimodalt tolkningsarbete men forskningsintresset har varit begränsat vad gäller sådan läspraktik. Priestly, Biesta och Robinson (2013) definierar agens på följande vis: “the way in which actors ‘critically shape their responses to problematic situations’ [där elevers agens] should be understood as a configuration of influences from the past, orientations towards the future and engagement with the present” (s.189). Hur elever agerar i specifika situationer påverkas alltså av deras tidigare kunskaper och erfarenheter, olika föreställningar om framtiden och det specifika sammanhanget, vilket i exempelstudien (Göthberg, 2019) var att gymnasieelever, under två terminer, inom ramen för både litteratursamtal och estetiska uttrycksformer iscensatte Molières De löjliga preciöserna. Exempelstudiens kunskapsbidrag rör texttolkning genom emotionellt arbete i dramats som-om värld. I dramarolltagandet öppnar deltagarna ett speciellt meningsskapande mellanrum där de sätter textförståelse i rörelse, Dynamiken visar sig produktiv för utveckling av kollektiv förståelse såväl på ett mikroplan inom specifika sociala situationer som longitudinellt i transformationen av dramatext till scentext. Bildning får på så sätt betydelse genom elevers möjligheter till agens i konstnärligt präglat texttolkningsarbete där känslor spelar roll. Nyckelord: bildning, dramatext, elevers agens, estetiska uttrycksformer, texttolkning.Martin Göthberg, gymnasielektor i ett kombinerat uppdrag mellan Mora gymnasium och Högskolan Dalarna och universitetslektor i estetiska uttrycksformer med inriktning mot teaterdidaktik, Göteborgs Universitet. mgh@du.seAnna Lyngfelt, professor i svenska med didaktisk inriktning, Högskolan Dalarna aly@du.se ReferenserDahlbäck, K; Lyngfelt, A. (2017). Estetiska dimensioner i svenskämnets kursplaner från Lgr69 till Lgr 11. Educare 2017:1. 152-182.Franks, A. (2014). Drama and the representation of affect – Structures of feeling and signs of learning. Research in Drama Education: The Journal of Applied Theatre and Performance, 19(2), 195–207. doi: 10.1080/13569783.2014.895614Göthberg, M., Björck, C., & Mäkitalo, Å. (2018). From drama text to stage text: Transitions of text understanding in a student theatre production. Mind, Culture, and Activity, 25(3), 247–262.Priestley, M, Biesta, G. & Robinson, S. (2013). Teachers as agents of change: Teacher agency and emerging models of curriculum. I M. Priestley & G. Biesta (red.), Reinventing the curriculum. New trends in curriculumpolicy and practice (pp. 187–206). London: Bloomsbury Academic.Sörlin, S. (2019). Till bildningens försvar. Den svåra konsten att veta tillsammans. Stockholm: Natur & Kultur.Vygotsky, L. S. (1999). On the problem of the psychology of the actor’s creative work. In R. W. Rieber (Ed.), The collected works of L. S. Vygotsky (Vol. 6) (pp. 237–244). Hämtad från https://www.marxists.org/archive/vygotsky/works/1932/actors-creativity.htmWilliams, J., Ferholt, B., Jornet, A., Nardi, B., & Vadeboncoeur, J., (2018) Development: The dialectics of transgression and social transformation. Mind, Culture, and Activity, 25(3), 187–191. doi: 10.1080/10749039.2018.1490525
|
|
| 38. |
- Hannesdottir, Anna Helga, 1952, et al.
(författare)
-
Kontrastiv konstruktionsgrammatik och tvåspråkig lexikografi. Konstruktioner och konstruktionsekvivalenser i Islex.se
- 2018
-
Ingår i: Nordiske studier i leksikografi. Den 14 Konference om Leksikografi i Norden, Reykjavík, Iceland, May 30-June 2, 2017. Ásta Svavarsdóttir, Halldóra Jónsdóttir, Helga Hilmisdóttir, Thórdís Úlfarsdóttir (eds.). - Reykjavik : Nordisk forening for leksikografi. - 0803-9313. - 9789979654483
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper we relate bilingual lexicography and contrastive construction grammar via bilingual constructicography, addressing the treatment of constructional and phraseological information in bilingual lexicography. After a discussion of the different notions of equivalence in lexicography and constructicography, we compare two online resources: the Swedish constructicon and the Icelandic-Swedish part of Islex.se. It is shown that although Islex.se contains a wealth of constructional information, this does not readily carry over across languages. A creative user can find correlections between constructions in Icelandic and Swedish, but these connections are indirect and somewhat ad hoc. Explicit links between the two languages mainly concern lemmas. In an online resource, it is clearly possible to also include systematic comparisons of phraseological information, and we argue that making use of constructionist resources such as constructicons would be helpful in this regard.
|
|
| 39. |
- Helgesson, Karin, 1967, et al.
(författare)
-
Avslutning
- 2017
-
Ingår i: Text och kontext. Perspektiv på textanalys. Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord, Åsa Wengelin (red.). - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140693648 ; , s. 229-231
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 40. |
- Helgesson, Karin, et al.
(författare)
-
Avslutning
- 2017
-
Ingår i: Text och kontext. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140693648 ; , s. 229-231
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 41. |
- Helgesson, Karin, 1967, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2017
-
Ingår i: Text och kontext. Perspektiv på textanalys. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140693648 ; , s. 11-14
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 42. |
- Helgesson, Karin, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2017
-
Ingår i: Text och kontext. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140693648 ; , s. 11-14
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 43. |
- Johansson, Sofie, 1969, et al.
(författare)
-
Ordförståelsens betydelse för en- och flerspråkiga elevers läsförståelse i naturvetenskapliga ämnen
- 2019
-
Ingår i: Presentation på NordAnd-konferensen, 27-29 maj 2019, København.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsprojektet SALT, (Science and Literacy Teaching), med finansiering från Vetenskapsrådet, syftar till att stödja lärares språkundervisning i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 7-9. I flera internationella studier har det konstaterats att elevers kunskaper över tid (2000-2012) i bl.a. läsförståelse och naturvetenskapliga ämnen försämras (OECD Pisa, 2015). Forskning visar att kunskap om ordens betydelse är grundläggande för förståelse av innehållet i undervisningen (Saville-Troike 1984). Forskningsfrågan i denna delstudie är om det finns ett samband mellan ordkunskap och läsförståelse i en naturvetenskaplig skolkontext. I studien användes ett ordkunskapstest för att bedöma den receptiva kunskapen om ämnesrelaterade ord i naturvetenskap. Ett läsförståelsetestet för att besvara frågor om textrelaterad, associativ och interaktiv textrörlighet, enligt textrörlighetsbegreppet (Linder et al. 2010). I studien har mixed methods tillämpats då ordkunskapstestet var kvantitativt och läsförståelsetestet kvalitativt. 80 en- och flerspråkiga elever från fyra högstadieklasser i årskurs 9 i två större städer i Sverige deltog i studien. Samband mellan ordkunskap och läsförståelse har undersökts genom statistisk klusteranalys. Resultatet visar olika indelningar av elevgrupper där alla har god eller mycket god kunskap om ord. Eleverna grupperas på olika sätt beroende på vilken typ av textrörlighet som avses. Textrelaterad rörlighet behärskar 75% av eleverna. Associativ rörlighet och interaktiv rörlighet behärskar 40% av eleverna. Korrelation mellan god ordkunskap och läsförståelse är tydlig, framför allt gällande associativ och interaktiv textrörlighet. Linder, C., Östman, L., Roberts, D. A., Wickman, P. O., Ericksen, G., & MacKinnon, A. (2010). Scientific literacy and students’ movability in science texts. In Exploring the landscape of scientific literacy (pp. 84-99). Routledge. Saville‐Troike, Muriel (1984). What really matters in second language learning for academic achievement? TESOL quarterly, 18(2), 199-219. PISA (2015). 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/svenska-elever-battre-i-pisa-1.255083
|
|
| 44. |
- Koning, Gabriella, et al.
(författare)
-
Magnesium sulphate induces preconditioning in preterm rodent models of cerebral hypoxia-ischemia.
- 2018
-
Ingår i: International journal of developmental neuroscience : the official journal of the International Society for Developmental Neuroscience. - : Wiley. - 1873-474X. ; 70, s. 56-66
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Brain injury in preterm infants represents a substantial clinical problem associated with development of motor impairment, cognitive deficits and psychiatric problems. According to clinical studies, magnesium sulphate (MgSO4) given to women in preterm labor reduces the risk of cerebral palsy in the offspring but the mechanisms behind its neuroprotective effects are still unclear. Our aim was to explore whether MgSO4 induces tolerance (preconditioning) in the preterm rodent brain. For this purpose we established a model of perinatal hypoxia-ischemia (HI) in postnatal day 4 rats and also applied a recently developed postnatal day 5 mouse model of perinatal brain injury.Postnatal day 4 Wistar rats were exposed to unilateral carotid artery ligation followed by 60, 70 or 80min of hypoxia (8% O2). On postnatal day 11, brains were collected and macroscopically visible damage as well as white and grey matter injury was examined using immunohistochemical staining. Once the model had been established, a possible preconditioning protection induced by a bolus MgSO4 injection prior to 80min HI was examined 7days after the insult. Next, a MgSO4 bolus was injected in C57Bl6 mice on PND 4 followed by exposure to unilateral carotid artery ligation and hypoxia, (10% O2) for 70min on PND 5. Brains were collected 7days after the insult and examined with immunohistochemistry for grey and white matter injury.In rats, a 60min period of hypoxia resulted in very few animals with brain injury and although 70min of hypoxia resulted in a higher percentage of injured animals, the brains were marginally damaged. An 80min exposure of hypoxia caused cortical tissue damage combined with hippocampal atrophy and neuronal loss in the C3 hippocampal layer. In the rat model, MgSO4 (1.1mg/g administered i.p. 24h prior to the induction of HI, resulting in a transient serum Mg2+ concentration elevation to 4.1±0.2mmol/l at 3h post i.p. injection) reduced brain injury by 74% in grey matter and 64% in white matter. In the mouse model, MgSO4 (0.92mg/g) i.p. injection given 24h prior to the HI insult resulted in a Mg2+ serum concentration increase reaching 2.7±0.3mmol/l at 3h post injection, which conferred a 40% reduction in grey matter injury.We have established a postnatal day 4 rat model of HI for the study of preterm brain injury. MgSO4 provides a marked preconditioning protection both in postnatal day 4 rats and in postnatal day 5 mice.
|
|
| 45. |
- Kuksa, Katerina, et al.
(författare)
-
Svenskundervisning i språkligt heterogena klasser – lärares uppfattningar om språk och social hållbarhet
- 2021
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2001-6131. ; 9:3, s. 69-88
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tidigare forskning visar att lärares uppfattningar om vad, hur och varför något ska läras har betydelse för utformningen av undervisningen och för elevernas lärande. Syftet med artikeln är därför att bidra med kunskap om hur mellanstadielärare ser på sin undervisning i svenska i språkligt heterogena klasser, och hur de motiverar sina val utifrån uppfattningar om inkludering och social hållbarhet. Genom associationsintervjuer har sju lärare erbjudits möjlighet att resonera om sin undervisning utifrån ett antal ord, som kan sättas i förbindelse med varandra. Orden är: andraspråkselev, samarbete, språkundervisning, språkutveckling, ansvar, inkludering och social hållbarhet. Resultaten visar att svensklärarna upplever stora svårigheter att stötta sina elevers språkutveckling på ett professionellt sätt. Att anpassa undervisningen och samtidigt inkludera alla i klassrumsarbetet, innebär en utmaning för lärarna och ställer frågan på sin spets om hur arbete med social hållbarhet kan främjas.
|
|
| 46. |
- Lilja, Annika, 1963, et al.
(författare)
-
Conditions for development of a multidimensional ethical competence through group discussions in fiction-based ethics education
- 2023
-
Ingår i: Education 3-13. - : Routledge. - 0300-4279 .- 1475-7575.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Based on an analysis of Swedish students’ group discussions while taking part in a fiction-based ethics education, this article presents conditions for the development of a multidimensional ethical competence. Four crucial conditions in students’ group discussions are identified: focus on the task, interest in each other’s contributions, knowledge about the object of the ethical analysis and its context, and explorations of the complexity of the human being. The results show that the fiction stories, and the students who act as more capable others, support the development by modelling in different ways; both procedural and substantial knowledge in ethics are required.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Lilja, Annika, et al.
(författare)
-
Skolutveckling genom didaktiskt klassrumsarbete i samverkan lärare och forskare
- 2021
-
Ingår i: Skolutveckling i teori och praktik. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151102832 ; , s. 283-291
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta bokkapitel är ambitionen tvådelad – dels vill vi beskriva en skolutvecklingsmodell för samverkan mellan lärare och forskare och dels vill vi beskriva den undervisningsmodell i etik som lärare och forskare tillsammans utvecklat inom ramen för skolutvecklingsmodellen. Vårt sätt att arbeta i forskningsprojektet EthiCo II Att skärpa den etiska blicken och rösten. En skönlitteraturbaseradetikundervisnings möjlighet och svårigheter, ser vi här som en modell för skolutveckling.
|
|
| 49. |
- Lilja, Annika, 1963, et al.
(författare)
-
Teachers’ perspectives on ethics education – expressed as opportunities and challenges
- 2023
-
Ingår i: British Journal of Religious Education. - : Taylor & Francis Group. - 0141-6200 .- 1740-7931. ; 45:3, s. 240-250
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, ethics education occupies a prominent position in the curriculum, both in the general, introductory sections and as a part of the subject religious education. The aim of this article is to investigate teachers’ insights regarding ethics education and to contribute knowledge about opportunities and challenges with ethics education, by analysing interviews with ten teachers. Five of the teachers used a fiction-based ethics education within a research and evaluation project, and five teachers used their ordinary ethics teaching. The analysis shows five different themes, time, the students’ background, safe relations, lesson plans, and fiction, to be crucial for ethics education, in relation to both opportunities and challenges. The analysis shows that ethics is a subject that occupies a special position, giving students an education that points to the world and provides opportunities to encounter and explore important situations,in other words, an education that develops a multidimensional ethical competence.
|
|
| 50. |
- Low, D., et al.
(författare)
-
Critical literacy and contemporary literatures
- 2021
-
Ingår i: The Handbook of Critical Literacies, J. Z. Pandya, R. A. Mora, J. Alford, N. A. Golden, & R. S. de Roock (Eds.). - London : Routledge. - 9780367902599 ; , s. 308-316
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 'The Handbook of Critical Literacies' aims to answer the timely question: what are the social responsibilities of critical literacy academics, researchers, and teachers in today’s world? Critical literacies are classically understood as ways to interrogate texts and contexts to address injustices and they are an essential literacy practice. Organized into thematic and regional sections, this handbook provides substantive definitions of critical literacies across fields and geographies, surveys of critical literacy work in over 23 countries and regions, and overviews of research, practice, and conceptual connections to established and emerging theoretical frameworks. The chapters on global critical literacy practices include research on language acquisition, the teaching of literature and English language arts, Youth Participatory Action Research, environmental justice movements, and more. This pivotal handbook enables new and established researchers to position their studies within highly relevant directions in the field and engage, organize, disrupt, and build as we work for more sustainable social and material relations. A groundbreaking text, this handbook is a definitive resource and an essential companion for students, researchers, and scholars in the field.
|
|
