| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Hanna, et al.
(författare)
-
Natur på skolgården för lärande, hälsa och hållbarhet
- 2024. - 2024
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Gröna och artrika utemiljöer främjar barns och ungas välbefinnande och kunskap, bådegenom hälsofördelar kopplade till biologisk mångfald och genom att skapa förutsättningarför lek och lärande om natur och miljöfrågor. Skolgården skulle kunna bidra till allt detta,men är idag i hög grad en outnyttjad plats för biologisk mångfald och klimatanpassningav städer. I denna policy brief presenteras huvudsakliga motiv och möjliga åtgärder för attutveckla gröna miljöer och biologisk mångfald på skolgårdar och förskolegårdar.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Boldemann, Cecilia, et al.
(författare)
-
Impact of preschool environment upon children's physical activity and sun exposure.
- 2006
-
Ingår i: Preventive medicine. - : Elsevier BV. - 0091-7435. ; 42:4, s. 301-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The physical qualities of outdoor environments are important to trigger healthy behavior in children. We studied the impact of outdoor environments upon spontaneous physical activity and exposure to ultraviolet (UV) radiation in 4- to 6-year-old children at 11 preschools in Stockholm county.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Boldemann, C., et al.
(författare)
-
Preschool outdoor play environment may combine promotion of children's physical activity and sun protection. Further evidence from Southern Sweden and North Carolina
- 2011
-
Ingår i: Science and Sports. - : Elsevier BV. - 0765-1597. ; 26:2, s. 72-82
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Objective. - To study the impact of preschool outdoor environments on children's physical activity and solar ultraviolet (UV) exposure at different latitudes and countries. Methods. Outdoor environments of 11 preschools (two in Raleigh NC, USA, Lat.36 degrees N, nine in Malmo, Sweden, Lat.55 degrees N) were scored (OPEC) regarding space, vegetation, hilly terrain and level of integration between open spaces, vegetation and play structures. Free sky (%) was determined by imaging. Physical activity was measured by pedometers and solar UV-exposure by polysulphone dosimeters during 5 days in spring 2009, and individual background data gathered by questionnaires and anthropometric measurements. Global UV radiation was measured and available individual UV radiation (%) computed. Results. - In Malmo, mean step count/minute was 21.2 in preschools with high-scored environment vs. 17.6 in low-scored environments, and UV-exposure lower, 26% vs. 43% of available UV during outdoor stay. In Raleigh, step count/minute was 12.3 and UV-exposure of available UV 27% during outdoor stay. Conclusions. - Step count/minute was lower in Raleigh than in Malmo, but in Malmo children at low-scored environments ran a higher risk of sunburn than in Raleigh. Trees and shrubbery integrated in children's playscape trigger both physical activity and sun-protective behaviour in Sweden, and previous measurements in Stockholm were confirmed. Such outdoor environment should be recommended, but the role of season and climate needs to be further explored. (C) 2011 Elsevier Masson SAS. All rights reserved.
|
|
| 10. |
- Eggers, Jeannette, et al.
(författare)
-
Replik: Visst måste forskare kunna kräva att forskning tas på allvar
- 2023
-
Ingår i: Curie: en tidning från Vetenskapsrådet.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Forskaruppropet i Aftonbladet uppmanade politikerna att ta klimatkrisen på allvar. Uppropet har kritiserats i Curie för att innehålla alltför konkreta förslag och vara ett exempel på grupporienterad aktivism som urholkar allmänhetens förtroende för forskning. Men att kalla den som kräver att vetenskap och kunskap tas på allvar i politiken för aktivist är absurt, replikerar några av dem som skrev under debattartikeln
|
|
| 11. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
Children's perspectives on vegetation establishment: Implications for school ground greening
- 2014
-
Ingår i: Urban Forestry & Urban Greening. - : Elsevier BV. - 1618-8667 .- 1610-8167. ; 13, s. 166-174
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- School ground greening might provide multiple benefits for children across age, gender and competence through allowing participation in the greening process and experience of nature and vegetation. However, the process of school ground greening must nurture a positive relationship between children and newly planted vegetation during the first years after establishment. This study explored how green space planning, management and maintenance approaches influence children’s school ground use and experiences through a series of field observations following establishment of new vegetation in a landscaped area at a school in Malmö, Sweden. The methods included documentation of vegetation, observations of use and interviews with children and teachers on three occasions during one and a half years following the first planting. The greening approach appeared successful, especially for younger children (up to around 11 years), who were more positive and also used the area more than older children. They also used it for pretend play, which was rare in the school ground before greening. Experiences from continuous participation and physical use appeared important for children establishing a positive and caring relationship with the landscaped area. The results suggest that school ground greening should be well integrated with pedagogic activities. Damage to woody vegetation can be limited by establishing other landscape elements that are attractive for play and by using fences without hindering access.
|
|
| 12. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
Green school grounds: a collaborative development and research project in Malmö, Sweden
- 2012
-
Ingår i: Children, Youth and Environments. - 1546-2250. ; 22, s. 260-269
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- School ground greening projects may result in a multitude of benefits for pupils, schools and entire communities. This field report describes a project called "Green school grounds" in Malmö, Sweden and an interdisciplinary research project investigating vegetation establishment and management as well as the effects for children. The project consulted researchers and involved teachers and children at the schools during the process of planning and construction. In the first results from a pretest evaluation of school ground activity, part of an intervention study at two schools is presented.
|
|
| 13. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
Rum för skolans utemiljö – Fördjupad analys kring yta för förskolegård och skolgård
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningen visar att skolgårdar och förskolegårdar fyller många viktiga funktioner, där tillräcklig yta är en grundförutsättning för att kunna skapa och bibehålla kvalitet. Den här rapporten undersöker vilken forskningslitteratur som finns om storlek på friytor kopplat till barns lek, lärande och hälsa, om måtten kan preciseras beroende på barns ålder, könstillhörighet eller funktionsvariation, samt placeringens och gestaltningens roll i säkerställandet av utemiljöers kvalitet. Mycket behöver rymmas för att dessa ytor ska kunna främja barns hälsosamma utveckling, samt bidra till skolverksamhet och lokalsamhälle. Men varje skolgårds kontext är också unik, där många olika faktorer spelar roll. Trots omfattande forskning om skolgårdar har studier ofta svårt att få med komplexiteten kring hur yta som grundförutsättning kan kopplas till olika funktioner. Forskning pekar ut ytstorlekens betydelse för fysisk aktivitet hos barn, ibland kopplat till andra funktioner eller kvaliteter, men sällan till barns möjlighet att interagera med och uppleva vegetation och gröna miljöer, här förstått som naturkontakt, eller till skolgårdslandskapet som helhet med dess gestaltning, innehåll och verksamhet.Det finns gott forskningsstöd för skolgårdens stora betydelse för barns hälsosamma utveckling, samt till stor del dess värde för skolverksamhet och lokalsamhälle, men inte tillräckligt mycket systematiska rön för att tydliga gränsvärden för ytstorlekar ska kunna sättas. En sammantagen bild av forskningen visar dock att ytstorlekar har stor betydelse, eftersom de krävs för att rymma en gestaltning med en mängd olika typer av platser och element som tillsammans skapar god funktion. Tre grundläggande kvaliteter i skolgårdens landskap är i det som främjar barns fysiska aktivitet (bland annat ytstorlek, lösa lekobjekt, fast lekutrustning, dynamik i gestaltningen, slingrande gångar, hårdgjorda ytor, sportytor, varierad topografi, vegetation), det som främjar naturkontakt kopplat till lärande, lek och återhämtning (bland annat träd, natur, vegetation, odling) samt det som stödjer socialt liv (bland annat gröna, varierade miljöer, lösa lekobjekt, fasta lekutrustning, inkluderande gestaltningsinslag).Skolgårdar på över 10 000 kvm och förskolegårdar på över 6 000 kvm tycks ha särskilt goda förutsättningar att rymma alla dessa funktioner. Alltför små ytor begränsar leken och aktiviteten och kan ge upphov till problem såsom aggressivt eller undvikande beteende hos barn, låg fysisk aktivitet och fetma. Trängsel gör det dessutom svårt att uppnå god social samvaro, med plats för barn med olika ålder, könstillhörighet och funktionsvariation. Små ytor riskerar dessutom att innebära slitage som försämrar utemiljöns kvalitet och minskar barns naturkontakt. Yngre barn, i förskola och skolans yngre årskurser, är särskilt beroende av både stora ytor och naturkontakt, medan äldre barn dessutom är beroende av att ytor för möten, fysisk aktivitet och naturkontakt bildar en välfungerande helhet genom en god gestaltning.
|
|
| 14. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
The meaning of participation in school ground greening: a study from project to everyday setting
- 2018
-
Ingår i: Landscape Research. - : Informa UK Limited. - 0142-6397 .- 1469-9710. ; 43, s. 163-179
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- School ground greening has many acknowledged benefits for play, learning and health, but less is known about the outcomes of such projects from children's perspectives. This study aims to investigate the process, and children's participation, at two Swedish schools over four years of planning, planting, management and maintenance, using short interviews and observations. There was a large general interest among the children to participate in the development and maintenance of their school grounds, but different participatory and pedagogical approaches were used. The participation of children in the planning stage appears to be of specific importance for the functionality of school grounds, while long-term participation in management and maintenance can affect children's experiences from, and perspectives on, greening areas and projects positively over time. The results point to the large impact that greening projects with continuity in participation can have on children's activity and meaning-making.
|
|
| 15. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
Yta och kvalitet på skolgård och förskolegård
- 2021
-
Ingår i: Movium Fakta. - 2001-2357.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vad vet man idag om relationen mellan yta och kvalitet i förskolors och skolors utemiljö? Frågan har stått i fokus för en litteraturstudie initierad av Boverket. Här presenteras resultaten.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Johansson, Maria, et al.
(författare)
-
Urban space for children on the move
- 2020
-
Ingår i: Transport and Children’s Wellbeing. - 9780128146941 - 9780128146958 ; , s. 217-235
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Urban landscapes, structures and design features are associated with travel mode choice and have implications for sustainable living environments. The particular role of the built environment for children’s independent active mobility has received increasing attention in research and practice. However, the complexity of the transactions between person and environment needs to be understood with special focus on children’s use and experiences of the outdoor spaces in a neighborhood. This chapter discusses children’s independent active mobility as an ongoing transaction with the surrounding environment, continuously shifting between transport and play. The chapter synthesizes research on children’s outdoor play and active travel from the fields of environmental psychology, urban planning and landscape architecture. Four theoretical concepts compatible with a comprehensive understanding of children’s mobility in urban open spaces are presented: place attachment, affordances, wayfinding and prospect-refuge. The concepts are elaborated from a child perspective to highlight dimensions in the planning, design and management of outdoor spaces that can support children’s independent active mobility.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Litsmark, Anna, et al.
(författare)
-
Odling på barns villkor i en hållbar stadsutveckling
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stadsodling kan fungera som ett inslag i en stadsbyggnadskonst där vi förvaltar odlingsbar mark och människors relationer till platser på ett hållbart sätt. I föreliggande studie undersöktes möjligheten för odlingsverksamheter med barn att bidra till deras naturkontakt, lek och lärande. Odlingarnas bidrag till invånarnas omförhandling av sin relation till platsen mot mer hållbara vardagsvanor och möjligheter att delta i lokalsamhället diskuteras också. Med fältarbetet som ram följdes två odlingsverksamheter under våren 2019 genom deltagande observation i barngrupperna och samtalsintervjuer med vuxna engagerade i verksamheten. Resultaten visar hur stadsodling kan erbjuda specifika former för naturkontakt med positiva implikationer för barns lek, lärande och utveckling. Författarna argumenterar för att medvetna steg tas för att tillvarata barns spontana intresse för trädgårdsrummets möjligheter som kan balansera trädgårdspraktikens beroende av vuxnas expertis. Studiens konklusion är att en stadsodling på barns villkor som tar tillvara deras nyfikenhet, lekfullhet och självstyrda aktivitet kan bidra till utvecklingen av nya format för odlande som tydligare bidrar till olika ekosystemtjänster i en hållbar utveckling av stadsdelar.
|
|
| 24. |
- Manni, Annika, 1971-, et al.
(författare)
-
Discourses of outdoor play at new modern preschools
- 2022
-
Ingår i: Conference proceedings. ; , s. 50-50
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study is part of a larger research project with the aim with to study how the outdoor environment and playgrounds affects children's physical activities and relational encounters with nature and peers. Previous research has shown the benefits of children's outdoor play in domains like; health, environmental engagement and care, as well as learning and meaning making. Preschool policy and practice is constantly balancing and combining school-like concepts and play (Pramling Samuelsson & Johansson, 2007). This study uses John Dewey's holistic and pragmatic perspective to study and analyse different notions of relational and experiential learning activities outdoors. In this particular study we have analyzed the interviews with teachers from 21 new and old preschools. A discourse analysis was carried out to uncover the different notions within different domains of outdoor play. The study is ethically motivated since it contributes knowledge about childrens' conditions in preschool in a time of change. The project has ethical approval for all steps of research. The findings show how the new preschool playgrounds has changed the use of the outdoor environments, the view on the preschool practice, and children in itself. There are more regulations on what children can or cannot do, as well as a strengthened focus on targeted learning in programmed areas. Potential risky-play are eliminated, and natural green areas are replaced either with artificial material or garden-like plants. The analyses open up for a critical discussion on what these changes in the modern preschools might mean for children of today.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Mårtensson, Fredrika, et al.
(författare)
-
Barns kontakt med djurliv i vardagen – en forskningsbaserad syntes
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn och ungdomars möjligheter till kontakt med djur i vardagslivet är sparsamt belyst i forskningen. Denna tvärfackliga forskningsbaserade syntes syftar till att inventera och analysera den litteratur som finns om barns djurmöten för att skapa utgångspunkt för forskning och utvecklingsarbete. Arbetet sker mot bakgrund av en pågående urbanisering och förtätning av våra livsmiljöer som förändrar förutsättningarna för barns naturkontakt. Studien resulterade i en översikt som inkluderar fyra olika domäner av forskning: 1) Djurkontakt i barns vardag 2) Barns möten med djurparksdjur 3) Barns djurmöten i ett livsloppsperspektiv och 4) Djurunderstödda insatser för barn. Materialet visar att det finns många potentiella värden förknippade med barnens möten med mer eller mindre vilda och tama djur i vardagen, möten som får betydelse för deras lek, lärande, och utveckling i ett livsloppsperspektiv. Å andra sidan pekar litteraturen internationellt också ut en problematik i barns relationer till den vilda faunan som rör frågor om rädslor, risker och bevarandefrågor. Författarna föreslår ett perspektiv där barns behov av relationer till djur i sin vardag bildar utgångspunkt för samhällsplaneringen, men betonar samtidigt vikten av att även beakta djurens välfärd och villkoren för en hållbar utveckling i stort.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Mårtensson, Fredrika, et al.
(författare)
-
Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna syntes är ett försök att överblicka forskning om hälsoeffekter av barns utevistelse och utelekar. De fyra forskarna bidrar med sina olika perspektiv: Mårtensson skriver om barns lek i staden och om stadsplanering. Lisberg Jensen ger ett humanekologiskt perspektiv och reder ut de olika argument som anförs för nyttan med barns utevistelse. Söderström, som är läkare, skriver om positiva och negativa hälsoeffekter av barns utevistelse. Öhman, i sin tur, ger ett pedagogiskt perspektiv och skriver om lärande och naturkontakt. Författarna har också skrivit en gemensam syntestext, där de diskuterar det komplexa ämnet barns naturkontakt.
|
|
| 32. |
- Mårtensson, Fredrika
(författare)
-
Förutsättningar för förskolepersonal att få en hälsofrämjande arbetsplats i utemiljön
- 2013
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 90, s. 545-555
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Preschool occupational environment is predominantly discussed in terms of risks and hazardous exposure to infections and musculoskeletal problems, and indoor environment most commonly studied. However, outdoor environment is increasingly acknowledged as an important factor in triggering healthy behaviors, as has been proven in children. Such impact on the workforce is unknown. Widespread and disparate health risks – e.g. the lack of daily physical activity and solar overexposure are responsible for obesity-related disease and skin cancers. Criteria for occupational outdoor environment are seldom discussed. Data from 52 volunteering employees at 9 preschools involved in a study investigating children’s physical activity and sun exposure vs. the quality of the environment are used to discuss the potential of physical environment to trigger healthy behaviours in the workforce as well.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Mårtensson, Fredrika
(författare)
-
Guiding environmental dimensions for outdoor play
- 2013
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 90, s. 658-665
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Children´s outdoor play is vital for a sustainable development. Studies show that children with access to spacious and varied green outdoor settings by their preschool have better physical and mental health. This article describes the application and development of environmental assessment for children´s play areas (Outdoor Play Environment Categories), based on field observations of children´s play in preschools. Discussed are the possibilities to develop tools for environmental assessment which are rapid, precise, transparent and useful, both for research and practice.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Mårtensson, Fredrika
(författare)
-
Lek i verklighetens utmarker
- 2009
-
Ingår i: Leka för att lära: Utveckling, Kognition och Kultur. - 9789144051512 ; , s. 163-189
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 41. |
- Mårtensson, Fredrika
(författare)
-
Lek på egna villkor i gröna miljöer
- 2011
-
Ingår i: Specialpedagogisk tidskrift. - 2000-429X. ; , s. 4-7
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Mårtensson, Fredrika, et al.
(författare)
-
Lekotoper – platser där både barn och natur trivs
- 2022
-
Ingår i: Movium Fakta. - 2001-2357.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Går det att kombinera barns behov av naturkontakt med behovet hos olika arter i djur- och växtriket så att resultatet både blir en hållbar lekplats och en hållbar livsmiljö med hög biologisk mångfald?
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Mårtensson, Fredrika, et al.
(författare)
-
New larger preschool facilities changing the game for outdoor stay in Swedish preschools
- 2023
-
Ingår i: International Conference on Environmental Psychology.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The preschool outdoor environment is vital for children´s opportunity to play and learning in contact with nature. An everyday practice of free play in spacious settings, which are green and varied, have documented effects on physical activity and other health outcomes as sleep and attention. A new generation of large-scale preschool facilities in two floors offer new conditions for outdoor stay by the introduction of introducing staircases, elevators, larger distances e t c and some new approaches to the design and content of the outdoor environment. Some of the change is associated with the larger scale of facilities and overall trends in planning and design, but also factors in the organisation of preschool services and the approach to outdoors stay among pedagogues. This is the report of a systematic investigation of 21 old (built 1952-1989) and new preschool-facilities (2013-2021) in a middle-sized municipality in the north of Sweden based on inventories, mapping and interviews with staff and children. The overall goal is to scrutinize what the trend towards larger preschool-units can imply for children´s outdoor stay. The result show that the overall quality of the immediate outdoor environment do not differ substantially between old and new preschools in the municipality, but point out a set of factors in the design and management of large-scale preschool facilities which can counteract children´s play-flow, direct nature meetings and social life when outdoors in preschool.
|
|
| 46. |
- Mårtensson, Fredrika, et al.
(författare)
-
Outdoor environmental assessment of attention promoting settings for preschool children
- 2009
-
Ingår i: Health and Place. - : Elsevier BV. - 1873-2054 .- 1353-8292. ; 15:4, s. 1149-1157
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The restorative potential of green outdoor environments for children in preschool settings was investigated by measuring the attention of children playing in settings with different environmental features. Eleven preschools with outdoor environments typical for the Stockholm area were assessed using the outdoor play environment categories (OPEC) and the fraction of visible sky from play structures (sky view factor), and 198 children, aged 4.5-6.5 years, were rated by the staff for inattentive, hyperactive and impulsive behaviors with the ECADDES tool. Children playing in large and integrated outdoor areas containing large areas of trees, shrubbery and a hilly terrain showed less often behaviors of inattention (p<.05). The choice of tool for assessment of attention is discussed in relation to outdoor stay and play characteristics in Swedish preschool settings. The results indicate that the restorative potential of green outdoor environments applies also to preschool children and that environmental assessment tools as OPEC can be useful when to locate and develop health-promoting land adjacent to preschools. (C) 2009 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Mårtensson, Fredrika, et al.
(författare)
-
Platsens roll vid lektion på skolgård
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten presenteras resultatet från forsknings- och utvecklingsarbete vid två skolor i Malmö därman prövat att flytta ut mer av sin undervisning på skolgården. Rapporten beskriver denskolgårdsförlagda undervisningens villkor och möjligheter baserade på studier av ett urval avlektioner från två skolor tillsammans med dokumenterade erfarenheter från intervjuer ochfortbildningsinsatser som genomförts med lärarna. Möjligheterna för skolgårdar att fungera som enmångfunktionell plats i staden där lärande kan ske sida vid sida och integrerat med barns lek ochsociala umgänge är något som problematiseras.Bakgrunden till projektet är ett initiativ från Pedagogisk inspiration vid grundskoleförvaltningen iMalmö stad där utomhuspedagogiska arbetssätt prövas för att öka måluppfyllelsen inom denpedagogiska verksamheten och syftar specifikt till en ökad likvärdighet för Malmös skolelever ochförskolebarn. Forskningsdelen av projektet har genomförts av den miljöpsykologiskaforskargruppen vid SLU i Alnarp i samarbete med Emilia Fägerstam vid Linköpings universitet.Arbetet har genomförts inom ramen för två partnerskapsprojekt mellan Malmö Stad och Movium:”Från rastyta till naturrum för skolgårdsförlagd undervisning” (partnerskapsprojekt 146 15) ochprojektet ”Undervisningspraktik på skolgård i grön, grå och blå omgivning” (partnerskapsprojekt152 16). Arbetet bygger vidare på tidigare partnerskapsprojekt kring rastaktiviteter på skolgårdarsom publicerats i Moviumrapporten ”Greening school grounds to promote children´s play anddevelopment” (Mårtensson och Wales 2019).Vi vill rikta ett särskilt tack till Malmö Stad vars initiativ möjliggjorde studierna och vårkontaktperson Cecilia Hansson vid Pedagogisk Inspiration Malmö. Karin Bengtsson och ErikLensell har varit viktiga samarbetspartners i genomförandet ute på skolorna och i diskussionerbidragit med värdefulla synpunkter på mycket tidiga utkast av våra redovisningar från projekten.Vi vill också rikta ett stort tack till Partnerskap Movium som genom sitt bidrag sett till attintressanta initiativ i vår omvärld har kunnat ledas in i mer varaktiga samarbeten mellan akademioch praktik.Alnarp, 2020-06-12Fredrika Mårtensson
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
