| 1. |
- Andersson, Eva, 1958-, et al.
(författare)
-
Fysisk aktivitet vid depression
- 2021. - 4
-
Ingår i: FYSS 2021. - : Läkartidningens förlag. - 9789198509823 ; , s. 319-324
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Gonzalez, Marianne Thorsen, et al.
(författare)
-
A prospective study of group cohesiveness in therapeutic horticulture for clinical depression
- 2011
-
Ingår i: International Journal of Mental Health Nursing. - : Wiley. - 1445-8330 .- 1447-0349. ; 20:2, s. 119-129
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study aimed to assess changes in psychological distress and social participation in adults diagnosed with clinical depression during and after participating in a therapeutic horticulture programme, and to investigate if the changes covaried with levels of group cohesiveness during the intervention. An intervention with a single-group design was repeated with different samples in successive years (pooled n = 46). In each year, five groups of 3-7 participants went through the intervention. Data were collected before, twice during, and immediately after a 12-week therapeutic horticulture programme, as well as at 3-months' follow up. Mental health assessments included the Beck Depression Inventory, the State Subscale of Spielberger State-Trait Anxiety Inventory, the Positive Affect Scale from the Positive and Negative Affect Scale, the Perceived Stress Scale, and the Therapeutic Factors Inventory Cohesiveness Scale. The analysis of the pooled data confirmed significant beneficial change in all mental health variables during the intervention. Change from baseline in depression severity persisted at 3-months' follow up. Increased social activity after the intervention was reported for 38% of the participants. The groups quickly established strong cohesiveness, and this continued to increase during the intervention. The average level of group cohesiveness correlated positively, but not significantly, with change in all mental health outcome variables.
|
|
| 4. |
- Gonzalez, Marianne Thorsen, et al.
(författare)
-
Therapeutic horticulture in clinical depression : a prospective study of active components
- 2010
-
Ingår i: Journal of Advanced Nursing. - : Wiley. - 0309-2402 .- 1365-2648. ; 66:9, s. 2002-2013
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim. This paper is a report of a study conducted to assess change in depression severity, perceived attentional capacity and rumination (brooding) in individuals with clinical depression during a therapeutic horticulture programme and to investigate if the changes were mediated by experiences of being away and fascination. Background. Individuals with clinical depression suffer from distortion of attention and rumination. Interventions can help to disrupt maladaptive rumination and promote restoration of depleted attentional capacity. Method. A single-group study was conducted with a convenience sample of 28 people with clinical depression in 2009. Data were collected before, twice during, and immediately after a 12-week therapeutic horticulture programme, and at 3-month follow-up. Assessment instruments were the Beck Depression Inventory, Attentional Function Index, Brooding Scale, and Being Away and Fascination subscales from the Perceived Restorativeness Scale. Findings. Mean Beck Depression Inventory scores declined by 4 center dot 5 points during the intervention (F = 5 center dot 49, P = 0 center dot 002). The decline was clinically relevant for 50% of participants. Attentional Function Index scores increased (F = 4 center dot 14, P = 0 center dot 009), while Brooding scores decreased (F = 4 center dot 51, P = 0 center dot 015). The changes in Beck Depression Inventory and Attentional Function Index scores were mediated by increases in Being Away and Fascination, and decline in Beck Depression Inventory scores was also mediated by decline in Brooding. Participants maintained their improvements in Beck Depression Inventory scores at 3-month follow-up. Conclusion. Being away and fascination appear to work as active components in a therapeutic horticulture intervention for clinical depression.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hovland, Anders, et al.
(författare)
-
Fysisk aktivitet vid ångestsyndrom
- 2016
-
Ingår i: FYSS 2017. - : Läkartidningen förlag. - 9789198171129 ; , s. 632-643
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattande rekommendationPersoner med panikångest bör rekommenderas aerob fysisk aktivitet för att minska ångest. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).Ett enstaka aerobt träningspass på hög intensitet minskar risken att utlösa panikångest. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).Fysisk aktivitet kan användas som kompletterande behandling vid all form av ångest, då det finns grund för att förvänta en viss symtomreduktion både akut och på längre sikt.Den fysiska aktiviteten bör utformas och individanpassas av medicinskt utbildad personal i samråd med individen.Personer med ångest, oavsett typ, bör även rekommenderas muskelstärkande fysisk aktivitet enligt de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet.
|
|
| 9. |
- Kjellman, Bengt, et al.
(författare)
-
Depression
- 2008
-
Ingår i: FYSS 2008 - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. - : Statens folhälsoinstitut. - 9789172575431 ; , s. 281-291
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fysisk aktivitet har positiv effekt vid depression både för att förhindra depressionsepisoder och för att behandla sådana, såväl akut som på längre sikt. Den fysiska träningen sker med fördel parallellt med sedvanlig behandling med mediciner och samtal. Även om många studier har metodologiska brister och att det fortfarande finns få långtidsstudier, har fysisk träning vid lätt och måttlig depression klart vetenskapligt stöd när det gäller akut behandling och som ett medel att minska risken för återfall. En preventiv effekt har konstaterats vid epidemiologiska studier och vid långtidsstudier med uppföljning upp till tio år. Övriga hälsoeffekter av fysisk aktivitet är också viktiga, då depression ofta samvarierar med kroppsliga sjukdomar. Fysisk aktivitet är en stor vinst, både för den enskilda och för samhället.
|
|
| 10. |
- Kjellman, Bengt, et al.
(författare)
-
Depression
- 2010
-
Ingår i: Physical Activity in the Prevention and Treatment of Disease. - Stockholm : Statens folkhälsoinstitut. - 9789172577152 ; , s. 325-335
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Physical activity has a positive effect in depression with respect to both preventing depressive episodes, and acute and long-term treatment of episodes that do occur. The physical training is beneficial when conducted parallel to customary treatment with drugs and therapy. Although many studies have methodological problems and there is still a shortage of long term-studies, there is scientific support for using physical training in the acute treatment of mild and moderate depression and as a means to reduce the risk of relapse. A preventive effect has been shown in epidemiological studies and long-term studies followed up to 10 years. Other health effects of physical activity activity are also of importance, as depression often covariates with physical diseases. Physical activity holds great benefit both for the individual and for society.
|
|
| 11. |
- Martinsen, Egil W, et al.
(författare)
-
Fysisk aktivitet vid depression
- 2016
-
Ingår i: FYSS 2017. - : Läkartidningen förlag. - 9789198171129 ; , s. 362-370
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattande rekommendationPersoner med depression bör rekommenderas aerob eller muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska depressiva symtom, måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++), och förbättra livskvalitet, begränsat vetenskapligt underlag (evidensstyrka ++).Vid lindrig eller måttlig depression reducerar fysisk aktivitet depressiva symtom i liknande grad som antidepressiva läkemedel eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++).Om enbart muskelstärkande fysisk aktivitet väljs i syfte att behandla depression, bör den kompletteras med aerob fysisk aktivitet för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom, eftersom denna risk är förhöjd vid depression.
|
|
| 12. |
- Martinsen, Egil W., et al.
(författare)
-
Fysisk aktivitet vid depression : Forskning pågår
- 2017
-
Ingår i: Fysioterapi. - 1653-5804. ; :5, s. 34-39
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi har nöjet att publicera kapitel 2.8 Fysisk aktivitet vid depression ur Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2017 med tillstånd av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA). Detta kapitel samt ytterligare drygt 30 kapitel ur FYSS 2017 kan laddas ner från www.fyss.se. Samtliga 53 kapitel är samlade i boken FYSS 2017 utgiven av Läkartidningen förlag AB.SAMMANFATTANDE REKOMMENDATION • Personer med depression bör rekommenderas aerob eller muskelstärkande fysisk aktivitet för att minska depressiva symtom. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++). • Fysisk aktivitet reducerar depressiva symtom i liknande grad som antidepressiva läkemedel eller KBT vid lindrig och måttlig depression. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (evidensstyrka +++). • Om enbart muskelstärkande fysisk aktivitet väljs i syfte att behandla depression, bör den kompletteras med aerob fysisk aktivitet för att minska risken för kardiovaskulär sjukdom, eftersom denna risk är förhöjd vid depression.
|
|
| 13. |
- Stavestrand, Silje Haukenes, et al.
(författare)
-
Physical exercise augmented cognitive behaviour therapy for older adults with generalised anxiety disorder (PEXACOG) : study protocol for a randomized controlled trial.
- 2019
-
Ingår i: Trials. - : BioMed Central (BMC). - 1745-6215. ; 20:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Generalised anxiety disorder (GAD) is a frequent and severe anxiety disorder among older adults. GAD increases the risk of developing other disorders such as depression and coronary heart disease. Older adults with GAD exhibit a poorer response to cognitive behaviour therapy (CBT) compared to younger patients with GAD. The normal age-related cognitive decline can be a contributor to reduced treatment efficacy. One strategy for improving treatment efficacy is to combine CBT with adjunctive interventions targeted at improving cognitive functions. Physical exercise is a viable intervention in this regard. Increased levels of brain-derived neurotrophic factor may mediate improvement in cognitive function. The present study aims to investigate the proposed effects and mechanisms related to concomitant physical exercise.METHODS: The sample comprises 70 participants aged 60-75 years, who have GAD. Exclusion criteria comprise substance abuse and unstable medication; inability to participate in physical exercise; and conditions which precludes GAD as primary diagnosis. The interventions are individual treatment in the outpatient clinic at the local psychiatric hospital, with two experimental arms: (1) CBT + physical exercise and (2) CBT + telephone calls. The primary outcome measure is symptom reduction on the Penn State Worry Questionnaire. Other measures include questionnaires, clinical interviews, physiological, biological and neuropsychological tests. A subset of 40 participants will undergo magnetic resonance imaging (MRI). After inclusion, participants undergo baseline testing, and are subsequently randomized to a treatment condition. Participants attend five sessions of the add-on treatment in the pre-treatment phase, and move on to interim testing. After interim testing, participants attend 10 sessions of CBT in parallel with continued add-on treatment. Participants are tested post-intervention within 2 weeks of completing treatment, with follow-up testing 6 and 12 months later.DISCUSSION: This study aims to develop better treatment for GAD in older adults. Enhancing treatment response will be valuable from both individual and societal perspectives, especially taking the aging of the general population into account.TRIAL REGISTRATION: ClinicalTrials.gov, NCT02690441 . Registered on 24 February 2016.
|
|
| 14. |
- Taube, Jill, et al.
(författare)
-
Levnadsvanor bör integreras i de nya riktlinjerna
- 2017
-
Ingår i: Dagens medicin. - : Bonnier.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- ”Levnadsvanor bör integreras i de nya riktlinjerna”Vi är kritiska till att Socialstyrelsens olika riktlinjer tillåts krocka med varandra, skriver sju debattörer. Publicerad: 2017-03-23 07:00 Skriven av: Jill Taube, Ingibjörg H Jonsdottir, Bengt Kjellman, Anders Hovland, Carl Johan Sundberg, Eva Andersson och Egil W MartinsenDetta är opinionsmaterial. Åsikterna som förs fram här är upphovsmannens egna. Fysisk aktivitet som prevention och behandling har varit en naturlig del av hälso- och sjukvården sedan början av 2000-talet. År 2011 breddade Socialstyrelsen detta med riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder där tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet inbegreps. Personer med psykisk ohälsa har här prioriterats av flera skäl, då man löper en stor risk för kroppslig ohälsa och förkortat liv.Nu uppdaterar Socialstyrelsen riktlinjer om behandling av depression och ångest och uppmärksammar samsjuklighet som hjärt-kärlsjukdom och diabetes, men nämner inte levnadsvanor som en nödvändig del i omhändertagandet, vilket är olyckligt.Betydelsen av råd om fysisk aktivitet som en del av behandlingen av patienter med depression, framkommer tydligt i andra länder såsom Storbritannien med expertmyndigheten Nice. Här ses fysisk aktivitet som en viktig bas, oberoende av övrig behandling.“Här ses fysisk aktivitet som en viktig bas, oberoende av övrig behandling.”Riktlinjer från 2010 gav stöd för fysisk aktivitet som behandling av mild till måttlig depression. I de nya riktlinjerna som publicerades i december 2016, är detta i stort sett borta.Vi menar att det är kontraproduktivt att Socialstyrelsen inom ramen för ett riktlinjearbete inte ser till övrigt arbete inom myndigheten.Socialstyrelsens föreslagna riktlinjer krockar med vad vi har redovisat i den helt nyligen uppdaterade versionen av Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, Fyss, avseende behandling av depression. I vårt arbete har ett stort antal vetenskapliga artiklar och meta-analyser granskats. I Socialstyrelsens underlag redovisas endast sex vetenskapliga referenser.Vi är inte heller ensamma om att rikta kritik mot de nya riktlinjerna. Skarp kritik framfördes också av tre sakkunniga inom psykoterapiområdet som själva varit en del av riktlinjearbetet. Där beskriver man en icke-transparent arbetsorganisation som i mycket hög grad har präglats av partiskhet till förmån för vissa insatser. Personer med kunskap om annat än KBT och läkemedelsbehandling var i extrem minoritet, vilket påverkade omröstningsförfarandet. Vi saknar insikt om hur denna process gått till, men blir oroade över den kritik som framförts.Sammanfattningsvis är vi kritiska till att Socialstyrelsens olika riktlinjer tillåts krocka med varandra. Socialstyrelsen bör ta ett större grepp och även integrera råd om levnadsvanor i de föreslagna nya riktlinjerna, gärna i samråd med andra myndigheter. Vi ifrågasätter också prioriteringsgruppens slutsats av evidensen för fysisk aktivitet som behandlingsalternativ för mild till måttlig depression.Vi har framfört dessa synpunkter direkt till Socialstyrelsen, i ett detaljerat remissvar. Vi hoppas att vårt inlägg ska uppfattas som ett sätt att fortsätta den konstruktiva dialog vi redan har med myndigheten och därmed sakfrågan framåt. Jill Taube, specialistläkare i psykiatri, Ingibjörg H Jonsdottir, professor, institutionen för kost och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, Bengt Kjellman, docent, specialistläkare i psykiatri, Karolinska institutet och Akademiska sjukhuset i Uppsala, Anders Hovland, försteamanuens, psykolog, Solli distriktspsykiatriske senter och institutionen for klinisk psykologi, Universitetet i Bergen, Carl Johan Sundberg, professor, läkare, institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska institutet, Stockholm, Eva Andersson, docent, läkare, idrottslärare, Gymnastik- och idrottshögskolan och institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm, Egil W Martinsen, professor, specialistläkare i psykiatri, Universitetssjukhuset i Oslo. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/03/23/levnadsvanor-bor-integreras-i-de-nya-riktlinjerna/
|
|
