| 1. |
- Lång, Lars-Ove, et al.
(författare)
-
Miljömålsuppföljning av grundvatten ikustområden – statusbeskrivning ochdiskussionsunderlag
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetet med miljömålsuppföljning vad gäller grundvatten i kustområden behöver förbättras. Ett av destörsta problemen med grundvatten i landet är tillgång på grundvatten med bra kvalitet i vissa kustområden.I känsliga kustområden, där problem med salt grundvatten finns eller kan förväntas uppkomma,bör utgångspunkterna vara att 1) inte överkonsumera färskvatten i förhållande till nybildningen av grundvattenoch grundvattenmagasinets storlek samt 2) inte ta ut grundvatten på för stort djup. I denna rapportsammanfattas olika delar i arbete med grundvatten i kustområden.Inledningsvis redogörs för vilka grundförutsättningar som gäller för var salt grundvatten uppträder.Några vanliga begrepp som ofta används i sammanhanget beskrivs och gällande lagstiftning anges. Ingårgör också en sammanställning av läget vad gäller miljömålsarbete i kustområden med inriktning på grundvatten.Kortfattat anges också vilket dataunderlag, främst vid SGU, som finns vad gäller grundvattnetskvalitet och kvantitet.En central del i rapporten är att beskriva hur identifiering och kartläggning av bristområden avseendesalt grundvatten i kustnära områden genomförs. Ett antal metoder har tagits fram och tillämpats i landetunder senare år. Dessa avser både bedömning av risk för salt grundvatten och bedömning av grundvattentillgångar.Beskrivning sker av vad respektive metod kännetecknas av och i bilaga 1 är metoderna utförligarebeskrivna med exempel.Utgående från befintlig geologisk och hydrogeologisk kartläggning vid främst SGU samt angivna metoderovan ges ett utkast på hur en geologisk och hydrogeologisk kartläggning i kustområden inriktad motsalt grundvatten skulle kunna utföras. Upplägget gäller i första hand kustzonen inom förslagsvis enkommun. Det kan även gälla för andra områden under MG (marina gränsen)där salt grundvatten konstateratsoch/eller utökat uttag och större avsänkning kan förekomma eller befaras. Kartläggningen bygger påatt all relevant information om markanvändning, bebyggelsestruktur, planer på omvandlingsområden, etc.är kända. Metoden är uppdelad i fem arbetssteg:1. Genomgång av befintliga data.2. Preliminär bedömning av status avseende förekomst av salt grundvatten.3. Preliminär avgränsning av grundvattenmagasin.4. Utförande av kompletterande fältarbete.5. Sammanvägd analys av kvantitativa och kvalitativa data med avgränsning av grundvattenmagasin.Vad gäller miljömålsuppföljning av grundvatten i kustområden ges i rapporten fem förslag på indikatorerpå nationell nivå för bevakning av vattenbrist och saltvatteninträngning. Dessa är:1. Antal kommuner som har: A) Identifierat lokala riskområden, B) Infört anmälningsplikt i lokalariskområden, C) Infört tillståndsplikt i lokala riskområden.2. Ytandel av SGUs utpekade riskregioner: A) Som av kommunerna identifierats som lokal riskområde,B) Där kommunerna infört anmälningsplikt, C) Där kommunerna infört tillståndsplikt.3. Antal borrade brunnar: A) I riskregioner, B) I identifierade lokal riskområden, C) I lokala riskområdenmed anmälningsplikt, D) I lokala riskområden med tillståndsplikt.4. Andel vattenanalyser i riskregioner med kloridhalter i olika klasser (länsuppdelat).5. Andel vattenanalyser med andra kvalitetsproblem.I slutet av rapporten, samt mera utförligt i bilagorna 1 och 2, finns förslag till hur arbetet och informationsförsörjningenför bl.a. kartläggning av bristområden i kustområdena skulle kunna förbättras. Detingår frågeställningar som är direkt forskningsinriktade, berör hantering av data eller är av sådan praktiskkaraktär att lösningar bäst utvecklas inom konkreta projekt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Carlström, Johan, et al.
(författare)
-
Miljögifter i urbant grundvatten
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Åren 2016–2017 genomförde SGU på uppdrag av Naturvårdsverket en screening av miljögifter med fokus på kommunala grundvattentäkter i urbana miljöer. Syftet var dels att få bättre kunskap om förekomsten av miljögifter i grundvatten generellt och dels mer specifikt när det gäller förekomsten av miljögifter i grundvatten som används för dricksvattenuttag.Undersökningen omfattade fysikalisk–kemiska parametrar, metaller samt fler än 200 organiska miljögifter.I de flesta brunnar hittades något miljögift men totalt sett gjordes få fynd över rapporteringsgränsen och halterna bedöms med något undantag som låga. De ämnesgrupper för vilka flest halter över rapporteringsgräns påträffades var i fallande ordning: PFAS, läkemedel, BTEX + halogenerade alifater samt bekämpningsmedel. Dessa fyra ämnesgrupper stod tillsammans för 84 % av de resultat över rapporteringsgräns som erhölls.Även om de flesta halterna är under rapporteringsgräns eller lägre än de miljökvalitetsnormer och dricksvattengränsvärden de utvärderats mot är det tydligt att grundvattnet i urbana områden är påverkat av mänsklig aktivitet. Det vore därför värdefullt att följa upp mätningarna framöver för att ta reda på om halterna förändras över tid, samt att mäta på fler platser för att erhålla ett mer omfattande dataunderlag för en säkrare bedömning.
|
|
| 6. |
- Eveborn, David, et al.
(författare)
-
Organiska mikroföroreningar i enskild dricksvattenförsörjning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie har 72 fastigheter med enskild vattenförsörjning undersökts för att kartlägga förekomst av organiska mikroföroreningar i enskilt dricksvatten. Vattenprover från brunnarna analyserades för en lista med ca 130 organiska föroreningar inom undergruppernaperfluorerade alkylsyror (PFAS)läkemedelsresterhygien- och kosmetikaprodukterbekämpningsmedelstimulanterindustrikemikalier.Utöver de organiska mikroföroreningarna analyserades också en bred uppsättning standard-parametrar som bakterier, pH, nitrat, fosfat och metaller (basparametrar).Studien har fokuserat på dricksvattenbrunnar som riskerar att utsättas för påverkan från enskilda avlopp. Arbetet skedde i samarbete med tio kommuner och urvalet av fastigheter för studien gjordes i samverkan mellan SGU och de lokala kommunrepresentanterna. För de fastigheter som valdes ut bedömdes det finnas en risk för påverkan på dricksvattnet från omgivande enskilda avloppsanläggningar. Inom projektet inventerades och dokumenterades 96 omgivande avlopp i syfte att ytterligare kartlägga riskbilden för påverkan.Resultaten visar att spår av organiska mikroföroreningar är vanligt förekommande i enskilda dricksvattenbrunnar. I samtliga brunnar gjordes fynd av någon organisk mikroförorening. I den brunn som hade flest fynd påvisades 13 substanser. Bland de tio vanligast förekommande substanserna återfanns ämnen från samtliga undergrupper undantaget bekämpningsmedel. Halterna var i regel låga (i storleksordningen några ng/l) och endast för ett enstaka fall kan man med hänvisning till riktvärden säga att halten utgjorde en risk ur hälsomässigt perspektiv. I detta fall rörde det sig om förekomst av bekämpningsmedel.Det är väl känt att avlopp (även enskilda hushållsavlopp) är en viktig källa för spridning till miljön för många av de föroreningar som studien omfattar. Trots detta kan denna studie inte uppvisa några tydliga samband mellan de fynd som gjordes och den bedömda risken för påverkan från närliggande avlopp. Analysresultaten (som dock omfattar osäkerheter) indikerade snarare en komplex bild av spridning där påverkanskällor från ett större sammanhang i brunnens tillrinningsområde bidrar till diffus påverkan på dricksvattnet.En stor del av analyserna för organiska mikroföroreningar utfördes med dubbelprov (två prover uttogs vid samma tidpunkt). Resultatet från dubbelproven visade på osäkerheter i analyser och/eller provtagningsutförande. Orsaken till osäkerheterna kan vara problem med representativitet mellan prover, kontamination eller analysutförande. Huvudorsaken går inte att fastställa. En viktig slutsats är därför att kvalitetssäkringsrutiner är viktiga för den här typen av screeningprojekt. Stöd för sådana rutiner kan behöva tas fram inom screeningverksamheten i Sverige och fortsatt kartläggning av analysosäkerheter är önskvärt. Det finns också fortsatt ett behov av att undersöka och spåra hur organiska mikroföroreningar kommer ut och sprids i miljön för att så småningom kunna identifieras i grundvatten.
|
|
| 7. |
-
Grundvattendagarna 2013
- 2013
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här rapporten innehåller en sammanställning av abstracts som ligger till underlag för de presentationer som presenterades på konferensen Grundvattendagarna i Lund den 16–17 oktober 2013. Konferensen anordnades av SGU i samarbete med Geologiska institutionen på Lunds uni-versitet och Länsstyrelsen Skåne. Ett av konferensens syften var att få till en bred uppslutning från olika organisationer, myndigheter, konsulter, universitet, etc., och att skapa goda förutsättningar för att överföra kunskap och knyta kontakter för framtida samarbeten. Totalt har inte mindre än 59 olika bidrag kommit in och omfattningen på innehållet är verkligen stort. Det har varit en ära att få anordna konferensen och vi är tacksamma för det stora intresse som ni visat.
|
|
| 8. |
- Herzog, Axel, et al.
(författare)
-
Mätning av miljögifter i grundvatten
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2018 genomförde SGU på uppdrag av Naturvårdsverket en screening av miljögifter. Syftet var att öka kunskapen om spridningen av miljögifter i grundvatten och därigenom kunna skapa ett underlag för att bedöma hur miljögiftsövervakningen i grundvatten behöver utvecklas framöver.18 län deltog i undersökningen. Totalt togs 220 prover vid 188 platser. Urval av provplatser och provtagning sköttes av länsstyrelserna med stöd från SGU. Urvalet skedde med hjälp av fyra olika kriterier (urvalsklasser):1) grundvattenförekomster som bedöms riskera att inte uppnå god status i VISS, 2) grundvattenförekomster i anslutning till deponier, 3) grundvattentäkter som påverkas av urban miljö, 4) grundvattentäkter i närheten av PFAS-källa där inga PFAS-mätningar tidigare rapporterats.Följande ämnesgrupper analyserades: bekämpningsmedel, PFAS, halogenerade alifater och BTEX, läkemedel, PAH:er, ftalater, 1,4-dioxan, tennorganiska föreningar och övriga ämnen.Likt den tidigare screeningen från år 2017 med fokus på urban miljö är det ämnesgrupperna bekämpningsmedel, PFAS, halogenerade alifater och BTEX som detekterades oftast. Läkemedel detekterades i mindre utsträckning. Ftalater, 1,4-dioxan och övriga ämnen detekterades vid väldigt få tillfällen, främst vid provplatser knutna till urvalsklass 2.Ämnesgrupperna PAH:er och bekämpningsmedel förekommer enligt denna undersökning ofta, men i de flesta fall i oproblematiska halter. 1,4-dioxan detekterades enbart i enstaka fall. Ämnet kan dock ha stor betydelse på lokal nivå.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lång, Lars-Ove, et al.
(författare)
-
Digital insamling av vattentäktsdata till databas DGV– exempel på metodik för miljömålsuppföljning
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SGU har under några år arbetat med att bygga upp ett system för överföring av vattentäktsdatafrån landets kommuner till en nationell databas för grundvattenförekomster och vattentäkter(DGV). Arbetet har främst varit inriktat mot landets allmänna vattentäkter, men även övrigavattentäkter som försörjer > 50 personer eller har ett uttag > 10m3/dygn ingår. Ett av huvudskälentill uppbyggnaden av databasen är behovet inom miljömålsarbetet av data avseende vattenförsörjningen.Användningen ligger framförallt inom miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet”,men uppgifter i DGV har även tillämpning inom andra miljömål. Detta projekt är en del iarbetet med att utveckla DGV samt beskriva användbarheten utifrån miljömålssynpunkt.Arbetet med insamling av vattentäktsuppgifter direkt från kommunerna inleddes i slutet av2002. Under 2006 har för första gången en förfrågan om uppdatering av inlagrade uppgifterskett. I januari 2007 var 215 kommuner färdiga med inregistreringen av allmänna vattentäkter.Inlämningen av uppgifter från kommunerna är frivillig. Därför har inför efterfrågan av dataavstämning skett mot ett antal utvalda kontaktkommuner så att uppgiftslämnandet innebär enrimlig arbetsinsats. Det har också eftersträvats från SGUs sida att ha en effektiv teknisk supportoch kommunens egna data är alltid tillgängliga via webben. För att underlätta för kommunernainsamlas vattenanalysresultat direkt från anlitade laboratorier efter att avtal undertecknats avkommunerna eller vattentäktsinnehavare.I denna rapport ingår en sammanfattning av hur insamlingen av vattentäktsdata till DGV gårtill samt kortfattade beskrivningar av uppbyggnaden av databas och webbapplikation. För meruppgifter om den tekniska utformningen kan kontakt tas med SGU.En sammanfattning ingår också i rapporten avseende användningen av DGV-data imiljömålsarbetet på nationell, regional och lokal nivå. Uppgifter från DGV används vid framtagandeav indikatorer samt vid uppföljningen av dessa. DGV-data är ett av de viktigasteunderlagen i det nu pågående arbetet med den andra Fördjupade utvärderingen av miljömålet”Grundvatten av god kvalitet”.Arbetet med DGV är omfattande vad gäller kontakter och systemuppbyggnad. Ett stort antalpersoner har medverkat vid inmatningen av uppgifter hos kommunerna. Deras intresse ochengagemang har inneburit att de flesta av landets allmänna vattentäkter nu har registrerats iDGV. Arbetet med DGV innebär ett stort erfarenhetsutbyte mellan SGU, kommunerna ochandra berörda myndigheter. Förhoppningen är att verksamheten inom DGV ökar förståelsen församverkan mellan kommunerna och statliga myndigheter inom miljömålsarbetet. Denerfarenhet av webbaserad insamling av data som DGV-arbetet innebär bör kunna användas isamband med annat miljömålsarbete.
|
|
| 11. |
- Maxe, Lena
(författare)
-
Assessing groundwater vulnerability
- 1999
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Groundwater is protected to varying degrees by the overlyinggeological strata. Groundwater vulnerability assessment is anevaluation of how effective the geological material is atreducing pollutants. The response of groundwater to aciddeposition may provide us with an example of how theinteractions of a pollutant with the soil and subsoil reduceits potentially negative impacts. The geological materialcounter-acts the effects of pollutant input. In the short-term,ion-exchange reactions are most effective. However the exchangecapacity of the soil and subsoil is limited. Groundwaterresources are vital for drinking-water supplies, which meansthat groundwater vulnerability assessments need to be reliablein the long-term. The vulnerability assessments are thereforedirected toward determining the rate of weathering. Weatheringof most common minerals in Sweden is slow with the exception ofcarbonate minerals. Three different methods used to assess thegroundwater vulnerability have been examined. Two of themethods are qualitative and represent different methods ofweighting together the parameters considered to be important.The assessments were compared with alkalinity measurements ofwell water within the region. The results show that the areasleast vulnerable to acidification could be distinguished. Thisis mostly attributable to the strong influence of carbonateminerals in some areas. In other areas, local conditions nearthe wells were more important, making it impossible todistinguish between wells representing intermediate or lowvulnerability conditions. A method providing a quantitativemeasure of the vulnerability through modelling the mineralweathering rate was used for comparisons. As the stronginfluence of carbonate minerals was not reflected in the inputdata set, the regional description of weathering wasincomplete. However, the method did give an acceptable resultfor the level of weathering in non-carbonate areas. In theacidification case the occurrence of carbonate minerals was ofparamount importance. Importantly, the difficulties experiencedin distinguishing between medium and low vulnerability may actas a warning for assessments of other types of pollutants. Ahigh dependence on the local flow systems and difficulties indetermining these may seriously flaw the assessment ofvulnerability.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
