| 1. |
- Grevholm, Barbro, 1941-, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2001
-
Ingår i: Grevholm, Barbro (red.). Matematikdidaktik. - Lund : Studentlitteratur. - 9144018355 ; , s. 9-14, s. 13-21
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Melander, Björn, 1958-, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2001
-
Ingår i: Verklighetens texter. - Lund : Studentlitteratur. - 9144017537 ; , s. 13-21
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
-
Svenskans beskrivning 36 : Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017
- 2019
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Sedan 1963 har det vid olika universitet i Sverige och Finland regelbundet anordnats sammankomster för svenskans beskrivning. Vid dessa har forskningsresultat som rör svenska språkets uppbyggnad och användning presenterats och diskuterats.Den trettiosjätte sammankomsten ägde rum den 25–27 oktober 2017 i Uppsala. Temat för konferensen, som samlade runt 200 deltagare, var denna gång Varför svenska? Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och tydliggöra svenska språkets innebörd, roll och betydelse inom vetenskap, skola och samhälle. Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket.I denna volym publiceras i bearbetad form 27 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. Den ger därmed en god överblick över aktuell forskning om svenska språket. Alla som vill följa den senaste utvecklingen på området finner här mycket av intresse.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Johansson, Annika, 1967-, et al.
(författare)
-
Två språk två försvar
- 2015
-
Ingår i: Språktidningen. - 1654-5028. ; :juni, s. 60-65
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 15. |
- Johansson, Maria, 1989-
(författare)
-
I samtal med Kronofogden : Hur myndighetsservice görs i språkliga möten mellan inringare och kundservicehandläggare
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis explores the interaction between frontline service officials and clients in customer service calls to the Swedish Enforcement Authority (SEA), a national government agency working with debts. The aim is to shed light on these service calls as interactional, meaning-making encounters between callers and frontline service officials. A sub-aim is to gain an understanding of how the SEA’s mission and core values are interpreted, balanced and implemented in conversation. Drawing on the theoretical and methodological framework of Conversation Analysis (CA), the thesis investigates how communication between SEA frontline officials and clients unfolds, and how institutional regulations, norms and relationships are invoked and negotiated. The data consists of audio recordings of 113 naturally occurring phone calls to the SEA’s centralised customer service. The four analytical chapters explore different aspects of the interactional encounters. First, the openings of the encounters are analysed, focusing on how callers achieve service, and how the participants orient to serviceability and legitimacy. Secondly, the analysis addresses how factual information from the SEA’s institutional records is accessed, handled and responded to by the participants. In this way, the analysis illustrates how the participants display epistemic stances, and how the SEA’s mission to provide information, and to activate and educate clients, is translated into practice. Thirdly, frontline service officials’ explanations of a key SEA process are studied, revealing how the participants’ intersubjectivity is established, challenged and negotiated. Fourthly and finally, an analysis of how call takers recommend future courses of action to callers is presented, which demonstrates how the participants’ deontic rights to decide on future actions are allocated in the customer service calls. In sum, the thesis brings to light what happens in conversations between callers and frontline service officials at the SEA. More specifically, the thesis offers insights into how institutional remits shape frontline interaction, as well as how laws, guidelines and policies are talked into being. In addition to expanding our knowledge of language and social interaction in government agencies, the key findings of the thesis may have an impact on professional development within the SEA, thereby benefiting both frontline officials and clients.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Melander, Björn, 1958-
(författare)
-
Ansvar för en unik resurs : En genomlysning av språkutbildningen vid Uppsala universitet
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Att medborgarna ska ha goda kunskaper i språk är ett prioriterat mål både inom EU och på nationell nivå. Det är naturligt: språkkunskaper behövs i en globaliserad värld och i länder som blir allt mer heterogena språkligt och kulturellt, språkaspekter är centrala för frågor om mångfald, likabehandling och inkludering och språkfärdigheter är viktiga redskap i studier, arbetsliv m.m.Uppsala universitet har Sveriges utan konkurrens bredaste språkutbud: vid Språkvetenskapliga fakultetens fyra institutioner ges utbildning – i större eller mindre omfattning – i ca 50 olika språk. En nationell jämförelse visar att ungefär hälften av dessa inte går att läsa vid andra lärosäten i Sverige. Den visar också att det är många språk som återfinns vid bara ett litet antal universitet och högskolor: av de ca 60 språk som det undervisas i inom landet är det 40 som endast ges på ett ställe, och för ett flertal andra är det endast två eller tre lärosäten som erbjuder språket. Detta skapar ett sårbart system och det är angeläget att en nationell strategi för den akademiska språkutbildningen utarbetas.Uppsala universitet har under lång tid tagit ansvar för språkutbildningen genom att ge extra anslag både centralt och inom Området för humaniora och samhällsvetenskap. Detta gäller fortfarande, men nivån på tilldelningen har minskat. En jämförelse med situationen vid de båda universitet som ligger närmast Uppsala vad gäller bredd i språkutbudet, Stockholm och Lund, visar att Uppsala har ett bredare och större stöd, och även att det förefaller svårt att behålla speciellt bredden i utbudet om inte extra anslag ges.Språkutbildning är alltså resurskrävande. Ett av de förhållanden som skapar krav på mycket undervisningstid är ett stort inslag av färdighetsmoment, men också att det finns många studenter med annat modersmål än svenska och en hög andel studenter på A-nivå gör att behovet av kontakttimmar ökar. Med en stor bredd i kursutbudet blir det vidare svårt att undvika små undervisningsgrupper för vissa kurser, trots att institutionerna arbetar aktivt med samläsning, periodisering och liknande. Detta fördyrar också undervisningen.En fokusgruppsundersökning med studenter, lärare och alumner samt resultatet av en enkätundersökning sänd till alumner visar också att mer undervisning är det som främst efterfrågas av samtliga grupper. Mer stöd till studenternas arbete utanför lektionstid efterlyses likaså. Det förefaller även behövas mer tid för kursutveckling. Innehållet i kurserna upplevs som bra, och kunskapskraven likaledes, men samtidigt som höga.Språkstudier framstår alltså som krävande men samtidigt givande. Den djupast liggande styrkan med att ha en språkutbildning uppfattas vara förmågan att förstå sig själv och andra människor samt förmågan att skifta och anta olika perspektiv. En sådan förmåga är tveklöst högst relevant i dagens och morgondagens samhälle.Språkstudier kan leda fram till en mängd olika arbeten efter examen. Det framstår dock som angeläget att ytterligare utveckla arbetet för att tydliggöra såväl för studenterna vilka typer av arbeten som man kan söka sig till efter avslutade studier som för presumtiva arbetsgivare vilka kompetenser och resurser en språkutbildning ger.
|
|
| 18. |
- Melander, Björn, 1958-
(författare)
-
ASLA:s höstsymposium 1998
- 1999
-
Ingår i: ASLA Information. - 0281-370X. ; 25:1, s. 18-19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 19. |
- Melander, Björn, 1958-
(författare)
-
Betyg och resultat. : Om en "medeluppgift"
- 1999
-
Ingår i: Svenska på prov. Arton artiklar om språk, litteratur, didaktik och prov.. - Uppsala : Uppsala universitet. ; , s. 137-144
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Melander, Björn, 1958-
(författare)
-
De små språken i den europeiska gemenskapen.
- 1997
-
Ingår i: Språk och stil. - Uppsala : Adolf Noreen-sällskapet för svensk språk- och stilforskning. - 1101-1165 .- 2002-4010. ; :7, s. 91-113
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 24. |
- Melander, Björn, 1958-
(författare)
-
"Det språk som skrifves af alla svenskar, hvilka icke kunna skrifva" : Om skollärare John Chronschough och språkhistorien
- 2015
-
Ingår i: Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala. - Uppsala : Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala. - 9789198240511 ; , s. 89-112
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- August Bondeson’s novel The Memoirs of the Schoolteacher John Chronschough (in two volumes, 1897 and 1904) belongs to the classics of Swedish literature. The main reason for its fame is that it is conceived to exactly depict “the language which is written by all Swedes who cannot write” as a contemporary critic put it. This is the language of members of the new groups in society who had to acquire a language suitable for public use as a result of the democratization of Sweden during the latter half of the 19th century and who in the course of that process in many ways shaped today’s standard Swedish.This article describes the sociolinguistic situation in Sweden during the former turn of the century, and analyzes the language of the novel against this background. It is shown that – contrary to the common conception – it is a rather fine-tuned pastiche and not a grotesque parody. The fact that it still has had a widespread reputation for being a perfect imitation of “bad Swedish” implies that during this period there were clear notions regarding what was to be considered stylistically appropriate and inappropriate and also that many actually wrote in the way that was supposed to be wrong. Probably, such a situation primarily arises when new groups are entering into domains previously reserved for more privileged members of society who take for granted they have the right to define what is correct, proper and good. Then it is also logical that many linguistic phenomena have a clear shibboleth function: to distinguish “us” and “them” is both important and easy – members of the former standard-setting groups have a very clear idea of what is stigmatized.One of the major features of the development of Swedish during the 20th century has been a diminishing distinction between speech and writing, with pronunciation becoming more dependent on the written form, and the written language syntactically becoming less complex. It is obvious that this development is connected to the social transformation that forms the setting of The Memoirs of the Schoolteacher John Chronschough. Although it can hardly be said that the language of John Chronschough in terms of exact linguistic form has become the standard Swedish of today, it is clear that the stylistic patterns of persons such as Chronschough have been formative for today’s Swedish and its register variation.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Melander, Björn, 1958-
(författare)
-
En politik för att främja svenskan
- 2002
-
Ingår i: Svenskläraren. - Stockholm : Svenskläraren. - 0346-2412. ; :3, s. 46-48
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Melander, Björn, 1958-
(författare)
-
Ett handlingsprogram för svenska språket
- 2001
-
Ingår i: Svenskläraren. - Stockholm : Svenskläraren. - 0346-2412. ; 2001:2, s. 5-7
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Melander, Björn, 1958-
(författare)
-
EU och svenskan : fördärv eller chans?
- 2000
-
Ingår i: Svenskan som EU-språk. - Uppsala : Hallgren & Fallgren. ; , s. 7-12
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 31. |
- Melander, Björn, 1958-
(författare)
-
EU:s språkpolitik - en mångfasetterad fråga
- 2000
-
Ingår i: Svenskan som EU-språk. - Uppsala : Hallgren & Fallgren. - 9173827606 ; , s. 13-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Melander, Björn, Professor, 1958-
(författare)
-
"Inte antingen eller, utan mycket mer en mosaik av möjligheter" : Svenskan som EU-språk 20 år senare
- 2021
-
Ingår i: Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala. Årsbok. - Uppsala : Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala. - 0349-0416. - 9789198240566 ; 2019-2020, s. 115-152
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sweden joined the European Union in 1995, and thus, in 2020, has been a member of the union for a quarter of a century. Entering the EU was a major political event in the history of Sweden, and it had consequences for many spheres of society, including linguistic matters. Membership meant that Swedish became one of the official languages of the EU, and hence a part of the union’s large translation and interpreting services. But did that mean that Swedish representatives could use Swedish when working in various EU bodies? And if not – what languages were used instead? Did English suffice, or could only polyglots represent Sweden in the EU? To answer such questions, in 1999 I conducted surveys with Swedish MEPs, with delegates of the Economic and Social Committee and of the Committee of the Regions and finally with civil servants working at the Swedish Government Offices, regarding their use of different languages in various settings.I have now repeated these surveys, in order to see what has happened during the two decades that have passed since I did my first inquiry. Many things have changed in the course of this time, both within Sweden and within the EU, and it is interesting to compare the situation now and then. This time around, I also supplemented the surveys with interviews with translators and interpreters working in various EU bodies in Brussels and Luxemburg.The results show that the use of English has generally increased. This holds for both reading and writing. When speaking, too, the Swedish delegates often employ English. Only in the most formal setting, i.e., the plenaries, is Swedish the most frequently used language. With respect to interpretation, however, I found a small upturn of the delegates’ choosing to listen to Swedish. The increased use of English in most settings in the EU institutions furthermore means that the difference between the politically elected representatives and the civil servants – where my earlier study showed a much higher usage of English in the latter group – has now disappeared.Especially in the interviews with the interpreters, it is suggested that the Swedish delegates today have a more strategic and pragmatic approach to the choice of language and in a more conscious way vary what language to employ according to the situation, as compared to the situation 20 years ago when there was more of an either-or attitude regarding this. The results of the surveys give some support for this, but this question should be investigated further. However, if true, this might be a reflection of a more common societal trend where switching and even mixing languages according to pragmatic considerations has become a less controversial phenomenon.
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Melander, Björn, 1958-
(författare)
-
Klarspråk är viktigt
- 2001
-
Ingår i: Klarspråksbulletinen. ; :1, s. 3-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Melander, Björn, 1958-
(författare)
-
Kurs i vetenskapligt skrivande
- 1998
-
Ingår i: Folkmålsstudier. - Helsingfors : Akademiska bokh.. - 0356-1771. ; 38, s. 135-136
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 45. |
- Melander, Björn, 1958-
(författare)
-
Läroboksspråket : en flintskallig primadonna?
- 2003
-
Ingår i: Kobran, nallen och majjen. - Stockholm : Myndigheten för skolutveckling. - 9185128031 ; , s. 133-153
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 46. |
- Melander, Björn, 1958-, et al.
(författare)
-
Läsare och läsarter
- 2003
-
Ingår i: Teoretiska perspektiv på sakprosa. - Lund : Studentlitteratur. - 9144030967 ; , s. 125-160
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Melander, Björn, 1958-
(författare)
-
Läsebok för folkskolan - en omstridd bok
- 2001
-
Ingår i: Verklighetens texter. - Lund : Studentlitteratur. - 9144017537 ; , s. 81-119
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
