| 1. |
- Bergkvist, Linda, 1979-
(författare)
-
A Conceptual Framework for Studying the Successful Outcome of the IS Outsourcing Process from a Relationship Perspective
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis has its point of departure in the identified knowledge gap, which includes the importance of the information systems (IS) outsourcing relationship for studying the success of IS outsourcing. This research study, therefore, is structured with the belief that the disregard of the client-IS supplier relationship when studying IS outsourcing is paradoxical. Paradoxical since the impact of the relationship on the overall IS outsourcing can make the difference between success, less success and even failure. In contrast to the majority of prior research, which has focused IS outsourcing in its entirety, this research study percieves IS outsourcing as a process. Because prior research shows that the success or failure of IS outsourcing is connected to its implementation, this thesis focuses the post-contract stage of the IS outsourcing. The purpose chosen and addressed is to develop a conceptual framework for describing and explaining the degree of successful outcome of the IS outsourcing process using a relationship perspective. To approach this purpose, a literature review study is conducted. The literature review study includes the integration of three theoretical fields: IS, interorganisational business relationships and IS outsourcing. The knowledge domains of particular interest are 'strategies, approaches and frameworks for the IS life cycle', 'the interaction approach' and 'IS outsourcing success'. The purpose is focused through the identification of key conditions, dimensions and interrelations among dimensions. These identified elements, constituting the core elements of the conceptual framework, are a result of the conducted literature review study. The key conditions are identified according to their influence on the degree of successful outcome of the IS outsourcing process from a relationship perspective. Due to the large amount of key conditions identified, they are categorised into nine dimensions: Atmosphere, Behaviour, Contract, Environment, Interatction, IS, Management, Organisation and Outcome. The identified interrelations among these dimensions are fruitful since they provide insights and a favourable point of departure for studying the degree of successful outcome of IS outsourcing processes. The main contribution of this thesis is the conceptual framework for the IS outsourcing process. The key conditions, dimensions and interrelations constitute the conceptual framework as a result of their potential for describing and explaining the degree of successful outcome of the IS outsourcing process from a relationship perspective. The application of the conceptual framework provides managers with core elements to be considered during IS outsourcing decision-making and subsequent design of IS outsourcing. Its usage, moreover, is believed to support managers during the operationalisation of the post-contract stage of IS outsourcing processes. Finally, the conceptual framework is a fruitful 'tool' for future empirical research. Fruitful in the sense that it can provide useful and important insights into how different key conditions infuence the degree of successful outcome of IS outsourcing processes and how these key conditions are interrelated.
|
|
| 2. |
- Hammar, Ann-Margreth, 1970-
(författare)
-
Från projektorganisation till förvaltningsorganisation : en studie av överlämningsarenan
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IT-system är idag vanligt förekommande i de flesta typer av organisationer och är ofta en förutsättning för anställda när de utför sina arbetsuppgifter. IT-systemen kan även vara en förutsättning för automatisering av en organisations verksam-hets- och produktionsprocesser. I takt med ökad IT-användning blir det allt vikti-gare för organisationer att få ut ett högre värde av sina IT-investeringar. IT-system bör därför kontinuerligt utvecklas för att skapa fortsatt god nytta för användare. Utveckling av IT-system kan bedrivas i projekt som arbetsform. När projektorgani-sationer ska avslutas överlämnas resultatet till en förvaltningsorganisation för för-valtning och fortsatt vidareutveckling.Denna avhandling är en studie avseende projekt- och förvaltningsuppdrag av IT-system. Dess övergripande syfte är att bidra till en fördjupad förståelse för hur överlämning från en projektorganisation till en förvaltningsorganisation kan genomföras. En central utgångspunkt har varit att frilägga överlämningen och därmed studera överlämningen i sig och inte som en specifik aktivitet i ett projekt.Två fallstudier har genomförts i två svenska organisationer, vid ett landsting och vid ett försäkringsbolag. För respektive organisation har jag studerat överläm-ningen från ett utvecklingsprojekt till en förvaltningsorganisation genom intervju-er och observationer samt studier av sekundära data. För organisering och presen-tation av de enskilda fallen, dvs. den friläggande tolkningen, har jag tillämpat nar-rativ analys. För den tilldelande tolkningen har jag tillämpat teorigenerering på empirisk grund.Studiens bidrag är begreppsbildande och jag definierar begreppet ”överläm-ningsarena”. För överlämningsarenan identifierar och beskriver jag involverade aktörer, aktiviteter som utförs samt vad som överlämnas. Ett centralt bidrag är även identifierandet och beskrivandet av den kontext som omfattar en överläm-ningsarena. Vidare är bidraget normativt, jag ger råd och riktlinjer för hur en över-lämning bör genomföras.
|
|
| 3. |
- Nordström, Malin, Filosofie Doktor, 1967-, et al.
(författare)
-
Digitalisering #VPF 6
- 2022
-
Annan publikation (film/video) (refereegranskat)abstract
- Digitalisering #VPF6 – VideomanusSverige står de närmaste decennierna inför en stor demografisk förändring. Med en växande skara äldre och en minskande arbetsstyrka kommer färre att behöva göra mer om vi vill bevara våra samhällsfunktioner och den levnadsstandard vi är vana vid. För att klara förändringen behövs nya hjälpmedel som automatiserar och ökar kvaliteten i arbete. Digitalisering kommer att vara det enskilt viktigaste instrumentet för att uppnå det. I den här videon ska vi förklara vad digitalisering är. Vi använder en indelning i tre tidseror på tre samhällsnivåer. Den första eran benämner vi datorisering av organisationer, den andra tjänstefiering av invånare och den tredje; digitalisering av samhället. Digitalisering förutsätter informationsteknik. Informationsteknik, eller IT som det ofta förkortas i vardagligt tal, har blivit alltmer kraftfull över tid. IT finns numera integrerad i teknik som vi använder både i arbete och på fritiden. Tillämpningar av IT kan hjälpa oss att göra saker. Den kan hjälpa oss att kommunicera, som vi gör i den här videon exempelvis, den kan söka information i hög hastighet. Den kan också hjälpa oss att minnas, eftersom den lagra. Men till skillnad mot oss människor har tekniken inga känslor, värderingar eller mål. Tillämpningar baserade på IT-teknik, gör som den är kodad att göra, och den talar enbart det binära språket ettor och nollor. Tillämpningarna är dock kodad av individer som har känslor, värderingar och mål. I offentliga organisationer är koden ofta baserad på en lagstiftning. Lagstiftningen som måste tolkas för att bli begriplig både för dem ska koda tillämpningar, och de som ska tillämpa lagen. Det här innebär att IT-tillämpningar är komplexa fenomen eftersom de representerar många olika aspekter. Vi använder benämningen digital resurs för att spegla teknikens mångfald och den variation av benämningar som förekommit över tid. Digitala resurser används i organisationer och numera också av invånare för att utföra arbetsuppgifter. Nu ska vi titta lite närmare på den organisatoriska dimensionen. Offentliga organisationer har till uppgift att omsätta lagstiftning i praktisk handling. Ett politiskt organ formulerar uppdraget och Organisationen leds av en direktör. Direktören formerar en organisationsstruktur för att genomföra uppdraget på bästa sätt. Strukturen bemannas av individer som har olika roller, här använder vi avdelning och direktör som exempel, men det finns många fler strukturer och roller. Verksamheten som direkt kan relateras till uppdraget benämns kärnverksamhet och den verksamhet som agerar expertfunktion inom ett visst område och ska hjälpa de som bedriver kärnverksamhet, benämns stödverksamhet. ekonomi, HR och kommunikation är exempel på stödverksamheter. Men även IT är en stödverksamhet. Vi har valt att lyfta ut IT, eftersom IT-verksamhet har en central roll i digitaliseringen. IT-avdelningen har oftast en levererande uppgift, och inte samma expertuppgift som andra stödverksamheter. Det innebär att IT-avdelningar ständigt konkurrerar med externa leverantörer. Digitaliseringens första era startade i organisationer på 80-talet genom att vi började datorisera arbetsuppgifter. När internet slog igenom kunde organisationer börja kommunicera med samhällets invånare, via e-tjänster och därefter har det kompletterats med appar eftersom i stort sett varje individ idag går omkring med en dator i fickan. Vi har därmed glidit över i den andra eran, tjänstefiering.Nu ska vi titta på ett exempel hur det kan se ut i en organisation i tjänstefieringens era. Kommunikationsavdelningen ansvarar för organisationens webbplats där kärnavdelningarna kommunicerar med invånarna via e-tjänster som IT-avdelningen har utvecklat och nu driftar. HR-avdelningen har 10 år tidigare köpt ett standardsystem, som numera levereras i molnet. För att effektivisera planering av scheman, semestrar och reseräkningar beställer HR-avdelningen självbetjäningstjänster av leverantören. Självbetjäningstjänsterna ska göras tillgängliga på intranätet som kommunikationsavdelningen också ansvarar för, men för att detta ska vara möjligt krävs att IT-avdelningen gör en teknisk integration. Organisationen har hundratals liknande samband, men ingen vet egentligen hur det ser ut för organisationen som helhet. Men föråldrad teknik, ny lagstiftning och en stramare ekonomistyrning skapar ett av överblick. Efter inventeringar visar det sig att det samlade digitala landskapet är brokigt till sin karaktär och att leverantörerna är många. Organisationen inför därför standardiserade ramverk med strukturer, roller och processer för att hantera ett brokigt digitalt landskap med många intressenter. Men ansvarsfördelningen inom organisationen förblir ofta oklar eftersom digitala resurser har så många aspekter. Nu glider vi över i den 3:e eran, digitalisering. Nu tar vi utbytet av data mellan organisationer förgivet. Innovation är på efterfrågas och för det krävs ny kunskap där akademin är en central part. Samhället förväntas fungera som ett ekosystem. Vi tar nästa steg i effektiviseringen genom att låta digitaliserade beslutsstöd agera rådgivare och automatiserar myndighetsbeslut. Men framförallt flyttar vi fokus till data som blir till information och kunskap som kan ge oss nya insikter. I digitaliseringens era står vi också inför ett mer radikalt teknikskifte, nämligen artificiell intelligens – eller AI som det förkortas. AI är en digital resurs som är självlärande. Att den är självlärande betyder att den inte behöver en instruktion för hur den ska utföra en arbetsuppgift, utan den kan själv lära sig hur den ska göra om den får träna på stora mängder data. Det här öppnar upp för nya möjligheter men väcker också frågor kring etiska ställningstaganden som integritet och automatiserat beslutsfattande i offentliga organisationer. Men vi har också tekniska och organisatoriska problem att hantera. I det brokiga digitala landskapet är data är lagrade i olika digitala resurser som inte kan kommunicera med varandra eftersom de enbart talar de binära språket ettor och nollor. Data kan också vara inlåsta i leverantörskontrakt för I ekosystemet finns redan komplexa organisatoriska beroende. Dessutom fattas digitaliseringsbeslut ofta i parallella beslutsstrukturer till följd av att standardiserade strukturer, roller och arbetssätt har införts utan tillräcklig kunskap om hur den offentliga organisationen leds och styrs. Den ordinarie chefsstrukturen är alltså många gånger satt ur spel i den så centrala digitaliseringsfrågan. I den här videon har vi visat hur digitala resurser över tid har sammanflätats med organisationer, invånare, och därmed med samhället. Men också att vi inte kliver in i den tredje eran tomhänta, utan vi bär med oss ett digitalt arv som innehåller de data vi vill använda i digitaliseringens era, men som ofta saknar expertfunktion i organisationen. Det digitala arvet måste vi hantera parallellt med att vi anammar ny teknik. Vi har också tillfört organisatoriska dimensioner som ansvarsfördelning och beslutsfattande och de etiska ställningstaganden som ny teknik bär med sig. Digitalisering förändrar alltså samhället genom att ge oss förändrade sätt att leva våra liv där digitala resurser utgör en betydande del. Men vi ställs också inför nya utmaningar, som vi måste reda ut, för att hantera en förändrad demografi. Vi som är manusförfattare till den här videon heter Malin Nordström och Ulf Melin och det är Malin som berättar. I beskrivningstexten hittar du länkar till beskrivningar av vilka vi är och namnen på resterande personer i produktionsteamet. Där finns också utvalda referenser och en beskrivning av hur vi vill att du citerar videon när du använder den. Vår förhoppning är att videon ska skapa värde i just din organisations digitalisering.
|
|
