| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Korhonen, Laura, et al.
(författare)
-
5 insatser som kan bryta ohälsotrenden hos unga : [Health promoting actions in schools can support young people's mental and physical health]
- 2022
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Läkartidningen Förlag AB. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 119
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I medier rapporteras ofta om en ökande psykisk ohälsa bland barn och unga och att allt fler söker till barn- och ungdomspsykiatrin.Folkhälsomyndighetens återkommande enkäter »Skolbarns hälsovanor« visar att livsstilsfaktorer och skolstress har bidragit till denna negativa utveckling.Andelen 13- och 15-åringar med minst två psykiska och/eller somatiska besvär mer än en gång i veckan är omkring dubbelt så stor i dag jämfört med 1980-talets mitt.Livsstils- och omgivningsfaktorer som kan bromsa eller vända denna utveckling är bland annat fysisk aktivitet, minskad tid på digitala medier och »livskunskap« på skolschemat.Skolan med elevhälsan har en central roll i hälsofrämjandet, bland annat genom att identifiera och tidigt ge stöd till elever med olika former av kognitiva eller socialt belastande problem.
|
|
| 4. |
- Korhonen, Laura, 1974-, et al.
(författare)
-
5 insatser som kan bryta ohälsotrenden hos unga : Förslag från en arbetsgrupp inom Svenska läkaresällskapet
- 2022
-
Ingår i: Läkartidningen. - Stockholm, Sweden : Sveriges läkarförbund. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; :119
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- In their latest survey from 2017/18, the Public Health Agency in Sweden reported an increase in multiple mental health complaints among children and adolescents. The study is part of a collaborative WHO project that started in 1985/86 and collects data every four years.With this background, a working group was commissioned by the Swedish Medical Association to identify areas for improvement within the school system and to work out proposals for effective interventions. In this report, we summarize research data on evidence-based knowledge within five areas. How to promote daily physical activity at school to enhance wellbeing and cognitive abilities; how to balance time on the internet; what is known about school-based intervention programs to promote mental health; the need to adapt knowledge requirements in the national curriculum to children’s development and cognitive abilities, and to describe specific risk groups for impaired mental health. Finally, we describe competence-enhancing initiatives and emphasize the need for collaboration between school health, child and adolescent mental health services, pediatrics and the social services.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lagercrantz, Hugo, et al.
(författare)
-
Plötzlicher Säuglingstod in Schweden
- 1987
-
Ingår i: Die Blätter - Mitteilungen der Gesellschaft zur Erforschung der Plötzlichen Säuglingtods. ; :4, s. 21-34
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Milerad, Josef, et al.
(författare)
-
Kraftsamling för ungas psykiska hälsa : Kunskapssammanfattning och förslag till interventioner från Svenska Läkarsällskapet arbetsgrupp 2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utvecklingen från mitten av 1960-talet och framåt har kännetecknats av ökad materiell levnadsstandard, stärkt rättskydd för barn, minskande somatisk ohälsa, och en kraftigt sjunkande barnadödlighet. Denna positiva utveckling i Sverige och andra höginkomstländer har inte lett till en minskning av psykiska symptom hos unga. Att barn rapporterar mer stress och psykiska symptom trots bättre levnadsförhållanden, ”välfärdsparadoxen”, har varit tydligt i Sverige. Utgångspunkten för denna översikthar varit att lyfta fram vilka livsstils- och omgivningsfaktorer som har visat sig kunna bromsa eller vända denna utveckling.Folkhälsomyndighetens undersökning “Skolbarns hälsovanor”, och liknande rapporter från WHO, Unicef samt USA:s och Kanadas folkhälsomyndigheter har påtalat tydliga samband mellan psykiska symptom hos unga i skolåldern och fysisk inaktivitet. Låg fysisk aktivitet har i sin tur ofta ett samband med att tid på digitala medier tar utrymme från sömn och hälsofrämjande aktiviteter. Det finns även belägg för att program som stärker ungas förmåga att hantera känslor, sociala relationer och fatta ansvarsfulla beslutleder till bättre skolresultat, anpassning till vuxenlivet och bidrar till bättre psykisk hälsa. Ett omfattandekunskapsunderlag talar för att skolan har en central roll när det gäller att främja psykisk hälsa. Samma gäller vikten av tidiga insatser till unga med individuella svårigheter eller problem som beror på ogynnsamma eller socialt belastade uppväxtmiljöer.Utifrån publicerade samband mellan psykiska symptom och livsstil eller livsomständigheter föreslår Svenska Läkarsällskapets arbetsgrupp fem konkreta interventioner där vi ser skolan som en viktig arena där man når alla unga i skolåldern.5 konkreta interventioner för förbättrad psykisk hälsa bland barn och unga:Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet – gärna i anslutning till skoltid.Hjälpa unga att nå en balans mellan tid ägnad åt digitala medier och hälsofrämjande aktiviteter.“Livskunskapsprogram” som hjälp till ungdomar att stärka självkänslan, hantera stress och skapa positiva förändringar.Främja psykisk hälsa i skolmiljön genom att anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar.Satsa på program för tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa.För att kunna genomföra dessa insatser krävs ett nära samarbete mellan alla som verkar för ungas hälsa; professioner inom hälso- och sjukvård, elevhälsa, socialtjänst men även föräldra- och elevorganisationer. När det gäller samhällsfunktioner som hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst behöver man undanröja organisatoriska hinder för samverkan. Olika huvudmän för samhällsfunktioner har skilda ansvarsområden och ibland olika syn på sitt uppdrag. Vi vill även understryka vikten av fler kontaktytor mellan akademisk forskning som utvärderar hälsofrämjande program och verksamheter som ska tillämpa dessa.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Milerad, Josef, et al.
(författare)
-
SIDS outdoors and seasonality in Sweden 1975-1987.
- 1993
-
Ingår i: Acta paediatrica (Oslo, Norway : 1992). - 0803-5253. ; 82:12, s. 1039-42
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In order to link the reported increasing incidence of SIDS in Sweden to environmental or other risk factors, we compared birth records and circumstances of deaths in infants who died in 1975-1977 with those who died a decade later, 1985-1987. The number of liver births differed by only 6850 in these two periods. Data were acquired from autopsy records of the decreased infants and matched with their respective birth certificates which were obtained from the National Board of Health and Welfare. The reported postperinatal incidence of SIDS increased from 0.51 per 1000 in 1975-1977 to 0.93 per 1000 in 1985-1987. No significant differences in boy/girl ratio, birth weight, gestational age or age at death were found in the two periods. While the number of infants who died at night indoors in their own bed remained almost unchanged, the number of infants who died outdoors in baby carriages during the cold season increased almost four-fold. The observed increase in incidence could, to a large extent, be related to the increase in outdoor deaths. We speculate that increased incidence of smoking among young women as well as other changes in lifestyle may have been contributing factors.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Milerad, Josef, 1947, et al.
(författare)
-
Vaccinera barn från fem år snarast
- 2021
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412. ; :2021-12-16
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Schad, Elinor, et al.
(författare)
-
Elevers utveckling under skolåren
- 2014
-
Ingår i: Evidensbaserad elevhälsa. - 9789144089690 ; , s. 191-204
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I kapitlet görs en kort genomgång av viktiga utvecklingssteg under barns skoltid.
|
|
| 19. |
- Schad, Elinor, et al.
(författare)
-
Psykologbedömning av barn i skolåldern
- 2014
-
Ingår i: Evidensbaserad elevhälsa. - 9789144089690 ; , s. 205-219
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Abstract in Undetermined I detta kapitel har vi beskrivit psykologbedömningar på individnivå och satt in dessa i sin kontext. Vi har lyft fram betydelsen av att se eleven i sitt sammanhang – hemma såväl som i skolan – samt betonat vikten av de systemteoretiska faktorer som påverkar skolframgång, exempelvis lärarnas metoder och deras möjlighet att få pedagogiskt stöd. Detta är faktorer som är föränderliga och påverkbara och som har vital och avgörande betydelse för alla barns utbildning, utveckling och hälsa.
|
|
| 20. |
- Wennergren, Göran, 1947, et al.
(författare)
-
Consensus statement on clinical management.
- 1993
-
Ingår i: Acta paediatrica (Oslo, Norway : 1992). Supplement. - 0803-5326. ; 82 Suppl 389, s. 114-6
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)
|
|
| 21. |
- Wennergren, Göran, 1947, et al.
(författare)
-
Laryngeal reflex.
- 1993
-
Ingår i: Acta paediatrica (Oslo, Norway : 1992). Supplement. - 0803-5326. ; 82 Suppl 389, s. 53-6
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)
|
|
| 22. |
- Wennergren, Göran, 1947, et al.
(författare)
-
The epidemiology of sudden infant death syndrome and attacks of lifelessness in Sweden.
- 1987
-
Ingår i: Acta paediatrica Scandinavica. - 0001-656X. ; 76:6, s. 898-906
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Infants who died showing the syndrome of sudden infant death (SIDS) and infants who survived attacks of lifelessness (AL) were examined in a prospective epidemiological multicentre study over 24 months covering close to 40% of all births in Sweden. Seventy SIDS cases and 34 cases of AL were observed, giving an incidence for SIDS of 0.94/1000 and for AL of 0.46/1000. This SIDS incidence is higher than that observed during the seventies. The boy/girl ratio was 1.4:1 for SIDS and 1.6:1 for AL. The age distribution for AL resembled that for SIDS. Similarities were also seen with regard to place of occurrence. Sixty per cent of the SIDS cases occurred during the daytime/evening. Twenty-nine per cent of the infants with AL had more than one apneic spell during the three-day-period around the attack, indicating a period of respiratory instability, but only 12% had such spells later on. None of the infants who had had AL died from SIDS. The possible relationship between AL and SIDS is discussed.
|
|
