| 1. |
- Söderlund, Hanna, 1979-
(författare)
-
”Jättekul att det är så många tjejer här ikväll” : En interaktionell studie om humor och kön i tv-programmet Parlamentet
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this study is to explore how the relation between gender and humour is maintained and challenged in the Swedish TV show Parlamentet. Using an interactional approach based on Judith Baxter’s theoretical framework for feminist post-structuralist discourse analysis, the study focuses on how communicative strategies are used in negotiating for the ideal position of “the successful comedian”. This position is seen as an ideal position in Parlamentet, where comedians do political parody. In the conversation sequences examined in this study, both verbal and bodily semiotic modes have been analyzed using conversation analysis and multimodal analysis. The study focuses on how different communicative strategies encourage or reject the comedians and how this leads to different possibilities in negotiating for a powerful position, the position of the successful comedian. Humour is culturally seen as a male-coded discourse. The relations between humour and gender that are in focus are the hegemonic notions of women as lacking a sense of humour or being less humorous than men. The notions of gender are based on Judith Butler’s theories and hence seen as something performed through discourse and within a rigid regulatory frame where the subject’s possibilities are not infinite.The results of the study show that the female and male comedians do not have the same possibilities in the negotiation for the position of “the successful comedian”. The male comedians are strongly encouraged to a greater extent than the female comedians. The female comedians are also rejected to a larger extent than the male comedians. The male comedians are mostly rejected by the moderator whereas the female comedians are rejected by the moderator, male comedians and female comedians. The female comedians encourage other comedians to a larger degree than the male comedians. A significant finding of this study is that the relations between humour and gender, where women are seen as less humorous than men, are maintained when female comedians through discourse are made less humorous. However, there are strategies in the interaction that do encourage the female comedians or that lead to female comedian’s resist being rejected. These strategies indicate that the hegemonic cultural notions of women as less humorous than men are also challenged in this public discourse.
|
|
| 2. |
- Arnell, Linda, 1979-, et al.
(författare)
-
Gränslandsflickor : Samhällsvetenskaplig forskning om samtida ung femininitet
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sessionen kommer att utgå från en kritisk diskussion om flicka, flickskap och ung femininiet i gränslandet respektive på gränsen. Sedan 1980-talet har flickforskning växt fram till en tvärvetenskapligt och ganska spretigt forskningsområde med fokus på vad som kan kallas flickor, tjejer respektive unga kvinnor. Vid g12 och g14 deltog forskningsnätverket FlickForsk! Nordic Network for Girlhood Studies för att lyfta flickforskningen som kunskapsfält samt diskutera dess bidrag till det genusvetenskapliga fältet. Under g16 är det dags att återvända till denna gång, men med en mer specificerad utgångspunkt. Denna gång samlar sessionen samhällsvetenskapliga forskare som arbetar med ung samtida femininitet för att, med utgångspunkt i konferenstemat, lyfta en kritisk diskussion om flicka, flickskap och ung femininitet i gränslandet. Utgångspunkten för dikussionen är teoretiska betraktelser av flickskapets gränser med utgånspunkt i kvalitativa studier av flickors och unga kvinnors erfarenheter och livsberättelser. Sessionen kommer att sammanföra forskare från olika ämnestillhörigheter och syftar till en fördjupad diskussion om den samhällsvetenskapliga flickforskningen genom att diskutera och problematisera de samhällsutmaningar vi står inför i relation till flickskapets gränser. Sessionen kommer att inledas med 45 kortare presentationer av pågående forskning. Deltagarnas forskningsområden handlar om unga mammors förhandlande av vuxenhet, unga kvinnors berättelser om svåra livshändelser, flyktingtjejers relation till och resonemang om idrott, gränslandstillvaron för flickor inom låst institutionsvård samt flickors våld som gränsöverskridande ung femininitet och motstånd. En diskussion mellan sessionsdeltagarna kommer därefter att ta vid.
|
|
| 3. |
- Edlund, Ann-Catrine, 1959-, et al.
(författare)
-
Språk och kön
- 2007
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Ericsson, Stina, et al.
(författare)
-
Språket är ett effektivt verktyg för att förändra normer
- 2020
-
Ingår i: Dagens nyheter. - : AB Dagens nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För den som vill förändra normer i samhället är språket ett effektivt verktyg. Det är inte nödvändigtvis nya ord i sig som gör den stora skillnaden, utan de diskussioner som orden är en del av, där inövade tankar och mönster prövas mot andras sätt att tänka, skriver åtta språkforskare.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Magnusson, Jenny, et al.
(författare)
-
Könskonstruktioner och språkförändringar : Rapport från den åttonde nordiska konferensen om språk och kön
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur har den nordiska forskningen om språk och kön växt fram och hur ser fältet ut idag? Vilka är de teoretiska och metodiska utmaningar vi har att tackla i framtiden? Den åttonde nordiska konferensen om språk och kön ägde rum på Södertörns högskola den 10 och 11 oktober 2013 och ägnades åt dessa frågor. I Könskonstruktioner och språkförändringar publiceras tio artiklar från konferensen. Volymen visar på den bredd som finns inom ämnet, men också på trender och tendenser som dagens forskare särskilt intresserar sig för. Ett starkt tema i konferensvolymen är feministisk språkpolitik, och fler artiklar rör det nya pronomenet hen. Men det finns också artiklar som berör forskningsfältets framväxt i Norden och mer framåtblickande bidrag om hur forskningen kan bli en del av den antidiskriminerande politiska aktivismen av idag.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Alfabet blev bokstavlig succé
- 2019
-
Ingår i: Språktidningen. - 1654-5028. ; :6, s. 50-51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 10. |
- Milles, Karin, 1969-
(författare)
-
Att ha ett ord
- 2021
-
Ingår i: Fittskrift. - Visby : Tant Gul bok- och serieförlag. - 9789151956633 ; , s. 17-31
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 11. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Att ha ett ord
- 2021
-
Ingår i: Fittskrift. - Visby : Tant Gul bok- och serieförlag. - 9789151956633 ; , s. 17-31
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Därför gillar vi hela listan
- 2022
-
Ingår i: Språktidningen. - : Vetenskapsmedia. - 1654-5028. ; :1, s. 50-51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 16. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Därför lever talmannen vidare
- 2022
-
Ingår i: Språktidningen. - : Vetenskapsmedia. - 1654-5028. ; :8, s. 18-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 17. |
- Milles, Karin, 1969-
(författare)
-
En för alla, ALLA för en?
- 2016
-
Ingår i: Språktidningen. - 1654-5028. ; :6, s. 36-37
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 18. |
- Milles, Karin
(författare)
-
En för alla, ALLA för en?
- 2016
-
Ingår i: Språktidningen. - 1654-5028. ; :6, s. 36-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 19. |
- Milles, Karin
(författare)
-
En jämställd kroppsdel? : Om lanseringen av ett neutralt ord för flickors könsorgan
- 2006
-
Ingår i: Språk och stil. - 1101-1165 .- 2002-4010. ; :16, s. 149-177
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det svenska språket har för närvarande inget etablerat ord för att benämna flickors kön på ett neutralt sätt. Problemet har uppmärksammats i artiklar och genom andra initiativ under de senaste åren, och man har föreslagit en mängd olika ord.Artikeln syftar till att undersöka dessa språkvårdande initiativ och försöker också kartlägga språkbruket idag. Artikeln undersöker också språkliga mönster i de ord som används.För att kartlägga och analysera den debatt som förts i media har olika typer av texter undersökts, framförallt tidningsartiklar. Argumenten i debatten vilar ofta på tydliga kopplingar mellan språk och verklighetsuppfattning – flickor behöver ett ord för att få en sund uppfattning om sitt kön och sin sexualitet. Två strategier för ordvalet kan skönjas: antingen förordas användandet av en redan befintlig benämning (exempelvis "vulva"), eller så förordas etablerandet av en nybildad benämning (exempelvis "snippa").För att undersöka språkbruket har en enkätundersökning riktad till studenter och förskolepersonal genomförts. Enkätundersökningen stöder delvis uppfattningen om en lexikal lucka i svenskan för enskilda individer, då en mindre andel av informanterna uppger att de inte har något ord för att benämna flickors könsorgan. Men å andra sidan uppgav de övriga informanterna en mängd olika ord, vilket visade att svenskan som helhet har många ord för flickors kön. Orden "slida" och "snippa" hade en särskilt stark ställning i enkäten.Många av orden för flickors kön som enkäten gav har formmässiga likheter – bland annat börjar de i hög grad på bokstäverna "k", "m" och "s" och slutar på "a". Många är metaforer hämtade från växt- och djurriket. Vissa av mönstren kunde kopplas till ideologiska föreställningar om kön. Ordet "snippa" har särskilt många symboliska och språkliga egenskaper som kan förklara ordets popularitet.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Milles, Karin
(författare)
-
En öppning i en sluten ordklass? : Den nya användningen av pronomenet hen
- 2013
-
Ingår i: Språk och stil. - 1101-1165 .- 2002-4010. ; 23:1, s. 107-140
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Swedish gender-neutral pronoun hen has occasionally been used since at least the 1960s. In the beginning of the new millennium its use increased among LGBT people and feminists. In 2012 a media debate concerning the pronoun attracted great public attention, making it clear that the pronoun had both friends and enemies. The aim of this article is to describe what happened in 2012 as a feminist reform initiative to promote gender inclusion and make language less sexist, and to map the use of the pronoun in public Swedish after the debate. The study draws on language planning theory, especially theoretical explorations of how to understand the link between language planning and larger political issues. To describe the feminist reform initiative, five circumstances were identified as having a major impact on the process: linguistic properties, central agents, political context, public language cultivation institutions, and media attention. To map the use of the pronoun four public written discourses were investigated: government agencies' web pages, motions from members of the Riksdag, academic papers and daily newspapers. The main results were that the reform initiative was deeply intertwined with the larger societal and political context, that the pronoun was used in the ongoing debate on gender equality and sexual politics, and that the pronoun is being used to some extent, especially in student essays.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Ett jämställt ord etableras
- 2005
-
Ingår i: Språkvård. - 0038-8440. ; :4
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 25. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Feminism and language
- 2022
-
Ingår i: Handbook of Pragmatics : 24th Annual Installment. - Amsterdam : John Benjamins Publishing Company. - 9789027210890 - 9789027210906 ; , s. 146-171
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 26. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Feminist language planning in Sweden
- 2011
-
Ingår i: Current Issues in Language Planning. - : Informa UK Limited. - 1466-4208 .- 1747-7506. ; 12:1, s. 21-33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Milles, Karin, 1969-
(författare)
-
Från qvinna till kvinna
- 2023
-
Ingår i: Språktidningen. - Stockholm : Vetenskapsmedia. - 1654-5028. ; :7
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 30. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Från qvinna till kvinna
- 2023
-
Ingår i: Språktidningen. - Stockholm. - 1654-5028. ; :7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I år är det 200 år sedan Sophie Adlersparre föddes. Vem sa du? Sophie Adlersparre. Kallades Esselde. Ringer inga klockor? Nåväl, du är inte ensam…
|
|
| 31. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Från ”qvinnan i midten” till ”mannen kom först”. : Kvinnor och män i måltidslitteraturen, exemplen Hagdahl och Morberg
- 2013
-
Ingår i: Svenskans beskrivning 32. - Karlstad : Institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet. - 9789170634901 ; , s. 193-201
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Karin Mårdsjö (2001a, 2001b) har visat på hur måltidslitteratur inte bara lär ut hur man ska hushålla och laga mat, utan att den också ofta har ambitionen att reglera kvinnors och mäns plikter i hushållet. Historiskt sett har måltidslitteraturen oftast riktats till en kvinnlig målgrupp, och var också i hög grad skriven av kvinnor. Det var också framförallt kvinnans roll som diskuterades och fastställdes, utifrån hennes funktion som hushållerska och husmor. Den funktionen tilläts i vissa fall anta nästan religiösa proportioner, som när Charles Emil Hagdahl i sin kokbok Kokkonsten som vetenskap och konst utnämnde husmodern till samhällsordningens medelpunkt, med potential att skapa ”huslig sällhet på jorden” . Mårdsjö frågar vad vi då kan förvänta oss av framtidens kokböcker ”inte minst med tanke på att matlagning och husliga göromål idag sysselsätter fler än kvinnan i familjen” (2001 b, s. 320). Hur ser det ut i dagens måltidslitteratur, nu då även männen förväntas kunna stå i köket och laga mat? I dagens flod av kokböcker finns det ett stort antal högt profilerade manliga kokboksförfattare. Jag har just påbörjat en studie av en av dessa manliga kokboksförfattare, Per Morberg. Hans kokbok, Morberg. Scenen, livet och konsten att laga mat, har enligt förlaget sålt 200 000 ex, vilket gör Per Morberg till en av de populäraste kokboksförfattarna just nu. Och så här skriver Morberg apropå sitt ursprung: ”…i Bibeln står det att mannen kom först. Det är skönt att läsa”. (Morberg 2007, s. 60). Också dagens kokboksförfattare har alltså åsikter om ordningen mellan könen. I föredraget kommer jag att jämföra vad Hagdahl skrev om kvinnor och män mot slutet av artonhundratalet med vad Morberg skriver i början av tjugohundratalet, och försöka sätta in skillnaderna i ett genusvetenskapligt perspektiv. Hur skrivs kvinnor och män fram i Hagdahls kokbok, och hur skrivs de fram i Morbergs? Och vad säger detta oss om den ständigt pågående omförhandlingen av den kulturella konstruktionen av kvinnligt och manligt?
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Författarinna eller författare?
- 2009
-
Ingår i: Journalisten. - 0022-5592. ; :19 november, s. Online-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 34. |
- Milles, Karin
(författare)
-
”Gör pizzabottnarna genom att röra ihop halloumiost, vispgrädde och pofibrer i en bunke” : Matreceptens ideologiska potential
- 2016
-
Ingår i: Folkmålsstudier. - Helsingfors. - 0356-1771. ; :54, s. 37-56
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, the cookery book recipe is understood as a textual cultural tool helping in the mundane but important everyday task to get food on the table. The article examines the function and culinary-ideological potential of the recipe through an analysis of pizza-recipes. By using theoretical concepts such as cultural tool, subject position and culinary ideology, the textual activities of the recipes are described and compared. The material consists of different pizza recipes, taken from four cookery books. The cookery books represent four different culinary traditions: one classic/traditional cooking and three dietary regimens: the raw food-diet, the LCHF-diet and the 5:2-diet. The result shows both similarities and differences among the recipes. On one level, all four recipes show the same structure, which is what makes them a cultural tool for teaching the skill to use different ingredients to make a tasty and filling dish. There were also differences between the recipes, according to the different culinary ideologies of the cookery books. The analysis shows how the recipe’s function as a culinary ideological tool evolves in the interplay between the similarities and differences between the classic and the dietary pizza recipes. The culinary-ideological potential of the recipe as a cultural tool has economic, ecological as well as important health aspects, which make its features, functions and use important to study.
|
|
| 35. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Han och hon eller hen och den
- 2009
-
Ingår i: Journalisten. - 0022-5592. ; :1 oktober, s. Online-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 36. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Hen i Sverige och i Finland
- 2013
-
Ingår i: Språkbruk. - Helsingfors. - 0358-9293. ; :3, s. 5-10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Svenskan har i det könsneutrala hen fått ett nytt personligt pronomen. Ordet verkar ha funnits åtminstone i femtio år, men det är framförallt under de senaste åren som ordet har uppmärksammats och spridits. Ordets ursprung är delvis höljt i dunkel, men många tolkar det som ett lån från finskans hän. En del tycker att det är en praktisk lösning på ett språkligt problem, andra att det är ett djävulens påfund. Under 2012 debatterades ordets vara och icke-vara flitigt i de svenska etermedierna, på nätet – och säkerligen också kring många middagsbord. Jag har intresserat mig för hen som ett exempel på en feministisk språkreform (Milles 2011), och håller för närvarande på med en undersökning, finansierad av Svenska Akademien, av ordets etableringsgrad i den offentliga sverigesvenskan. Har hen faktiskt börjat användas i myndigheternas externa kommunikation, i tidningstext och i akademisk prosa? Konferensens tema, Sverige som pluricentriskt språk, gjorde dock att jag blev nyfiken på hur det såg ut i Finland. Har hen också börjat användas i finlandssvenskan? Å ena sidan har debatten kring hen i huvudsak förts i Sverige, men närheten till finskan borde å andra sidan bädda för att de finlandssvenska talarna har lättare att acceptera och använda ordet. Jag kommer i mitt föredrag presentera resultatet av en mindre studie av bruket i sverigesvenskt och finlandssvenskt tidnings- och myndighetsspråk. Resultatet visar att hen används mycket mer i sverigesvenskan än i finlandssvenskan. Vilka huvudsakliga faktorer som kan antas ha bidragit till denna skillnad diskuteras i slutet av föredraget. Referenser: Milles, Karin (2011): ”Feminist language planning in Sweden”. I: Current Issues in Language Planning. 12:1, S. 21-33.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Hon förvandlade qvinnan till kvinna
- 2023
-
Ingår i: Svenska dagbladet. - Stockholm : Hb Svenska dagbladets AB & Co. - 1101-2412. ; :2023-08-21
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Från sitt rum på Fjällgatan, där det diktades, skrevs och kritiserades, lade Sophie Adlersparre grunden till den svenska feministrörelsen. Inte minst bidrog hennes arbete som redaktör till att många av tidens viktigaste röster fick rum i offentligheten. I år skulle Esselde ha fyllt 200 år.
|
|
| 40. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Interaktion
- 2015
-
Ingår i: Sociolingvistik i praktiken. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144095660 ; , s. 177-194
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Klitoris orsakar orgasm : kön och sexualitet i svenska ordböcker
- 2009
-
Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap. - : Föreningen Tidskrift för genusvetenskap. - 1654-5443 .- 2001-1377. ; :2-3, s. 121-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article deals with the construction of gender and sexuality in contemporary Swedish dictionaries. Feminist linguists have pointed out the reproductive force of dictionaries and shown their sexist attitudes towards women. Traditionally, dictionaries are compiled by men for men in a patriarchal society, based on the speech and writing of men. And dictionaries not only tell us about the views and attitudes of the society, they also actively reinforce and reproduce those views. Central words for sexual organs and sexual activities in nine Swedish dictionaries have been analysed. The analysis shows that the female sexuality is not made invisible or passive in a systematic way. For example, the clitoris is described as an active organ “causing orgasm” in two of the dictionaries and the definition of intercourse given in a dictionary intended for use in compulsory school is at least partly non-heterosexist. Dictionaries from the twenty-first century have also included a neutral colloquial word for the female genitalia – which has been thought of as absent in Swedish. All this can be interpreted as an effect of the relatively strong political influence of feminism, struggle for gender equity and the gay movement in Sweden in the past decade. And due to the reproductive force of the dictionaries, this is a good sign of progress.
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Kvinnor och män i möte : En samtalsanalytisk studie av interna arbetsmöten
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aims of this thesis were to describe the verbal interaction in workplace meetings and to relate them to the order of gender. The material consists of five workplace meetings with both female and male participants and was transcribed using a system developed for the purposes of the study. Both the videotapes and transcripts were used in the analyses.Three main studies were carried out. The first study aimed at describing the structuring of the verbal interaction during the meetings, especially in comparison with ordinary conversation. The second study tested the hypothesis that the men in the meetings would dominate the verbal interaction. The third study aimed at describing narratives in the material, especially two narratives told by a male participant in one of the meetings. The methods used in the studies combined qualitative analysis of small sections of talk with quantitative analysis of variables, coded in the material as a whole.The first study showed many similarities between the five meetings in the way interaction was structured, which indicated the possibility that the workplace meeting represents an activity type of its own. One main result was that although the meetings were managed with almost no formal procedures, the verbal interaction was still very structured, and handled with practices belonging to ordinary conversation used in an activity-specific way.The quantitative analysis showed no great differences between the men and the women and the hypothesis was not clearly verified. Two variables indicated that the men dominated the interaction and one variable indicated that the women dominated the interaction, but on the whole the similarities between the men and the women were greater than the differences.The qualitative analysis of the narratives showed how the narratives in the meetings were an interactional achievement and how their meaning was negotiated in the interaction. The analyses also showed how the meaning of the narratives was influenced by normative conceptions about masculinity and thus could be a means of doing gender.
|
|
| 48. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Kvinnorna får ordet
- 2021
-
Ingår i: Språktidningen. - : Språktidningen i Sverige. - 1654-5028. ; :8, s. 36-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Milles, Karin
(författare)
-
Låt samtalen gnistra av glädje
- 2020
-
Ingår i: Språktidningen. - : Språktidningen i Sverige. - 1654-5028. ; :2, s. 40-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
