| 1. |
|
|
| 2. |
- Neander, Kerstin, et al.
(författare)
-
Trygghetscirkeln för ett reflekterande föräldraskap : COS-P i Sverige - kunskapsspridning och prövning av ett psykoedukativt föräldraprogram
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet avsåg att pröva ett anknytningsbaserat föräldrastödsprogram, Trygghetscirkeln (COS-P), vars mål är att hjälpa föräldrar att nå fördjupad förståelse för barns behov av känslomässigt stöd från sina föräldrar.Prövningen av Trygghetscirkeln som komplement till övrig behandling genomfördes på tre geografiskt spridda behandlingsenheter för familjer med små barn i Sverige. Efter gruppledarutbildning genomfördes en RCT-studie där 52 föräldrar i åldern 18-44 år (M=30 år) med barn under 58 månader (M=15 mån) randomiserades till att antingen få behandling enligt planerad form (TAU), n=24 föräldrar, eller få behandling plus ett tillskott av 8 ggr Trygghetscirkel i grupp (COS), n=28 föräldrar. Vid baslinjen (T1) fyllde föräldrarna i självskattningsformulär avseende nivå av egen ångest (STAI), grad av depressivitet (CES-D), grad av reflekterande förmåga (PRFQ) och nivå av föräldrastress (SPSQ). Föräldrarna fyllde vidare i en anknytningsdagbok (AD). En diagnostisk DC:0-3R profil sammanställdes utifrån journaldata, samspelet mellan förälder och barn bedömdes kvalitativt (EAS) och en semistrukturerad djupintervju om förälderns inre bild av sig själv och sitt barn (WMCI) värderades. Nya mätningar gjordes därefter vid sex månader (T2) och 12 månader (T3) efter baslinjemätningen, med undantag för AD, den diagnostiska profilen och djupintervjun som enbart gjordes vid T1 och T3. Efter genomförda föräldragrupper utvärderades Trygghetscirkeln med hjälp av särskilda frågeformulär riktade till föräldrar och till gruppledare. Som avslutning av projektet gjordes öppna intervjuer dels med personal på respektive behandlingsenhet och dels med ett bekvämlighetsurval av föräldrar.Resultaten gav vid handen att både behandlare och föräldrar var mycket nöjda med Trygghetscirkeln, som var stimulerande, gav en fördjupad kunskap och hjälpte föräldrarna i sin föräldraroll. I COS-gruppen förändrades samspelskvalitet och framför allt den inre bilden av föräldrarollen och av barnet signifikant mer än i TAU-gruppen. I hela gruppen uppmättes över tid sänkt föräldrastress, reduktion av stressfaktorer i omgivningen, bättre föräldra-barnrelation och mer åldersadekvat socioemotionell utvecklingsnivå hos barnen. Den skattade nivån av egen psykiska hälsa, eller självskattad reflekterande förmåga förbättrades emellertid inte i någon av grupperna. Vid uppföljningen våren 2015 visade det sig att Trygghetscirkeln integrerats som en väsentlig del i verksamheternas behandlingsutbud.Rapporten lyfter fram att genomsnittsåldern för barnen i den undersökta gruppen var låg, vilket ledde till en låg förekomst av individuella barnkliniska symtom. Problemen var i huvudsak koncentrerade till föräldrafunktionen. Föräldrarna hade i allmänhet en etablerad behandlingskontakt innan de bjöds in till studien vilket troligen medförde att upplevelsen av den egna psykiska hälsan redan hade stabiliserats. Däremot förändrades stress, samspelskvalitet och den inre bilden långsammare, med mätbara positiva förändringar först vid uppföljningen efter 12 månader. Denna förändring var mer tydlig hos COS-gruppen än hos TAU-gruppen.Slutsatsen är att Trygghetscirkeln är ett föräldraprogram som uppskattas stort av både föräldrar och gruppledare. Då Trygghetscirkeln syftar till ökad förståelse för hur det egna förhållningssättet påverkar föräldrabeteendet, aktualiseras förälderns egna hinder och svårigheter i mötet med materialet och gruppdiskussionerna. Detta stärker betydelsen av erfarna gruppledare och att det sammanhang inom vilket Trygghetscirkeln erbjuds får möjlighet att fungera som en trygg bas. Vi kan inte uttala oss om Trygghetscirkeln som en generellt preventiv insats till alla föräldrar men vill rekommendera den för riktade insatser till barn med identifierade risker för psykisk ohälsa eller utvecklingsavvikelser samt som komplement till annan behandling där större behov av barnkliniska insatser föreligger.
|
|
| 3. |
- Risholm Mothander, Pia, et al.
(författare)
-
Adding Circle of Security - Parenting to treatment as usual in three Swedish infant mental health clinics. Effects on parents' internal representations and quality of parent-infant interaction
- 2018
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Psychology. - : Wiley. - 0036-5564 .- 1467-9450. ; 59:3, s. 262-272
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study presents effects of adding Circle of Security-Parenting (COS-P) to an already established comprehensive therapeutic model for early parent-child intervention in three Swedish infant mental health (IMH) clinics. Parents' internal representations and quality of parent-infant interaction were studied in a clinical sample comprised of 52 parent-infant dyads randomly allocated to two comparable groups. One group consisted of 28 dyads receiving treatment as usual (TAU) supplemented with COS-P in a small group format, and another group of 24 dyads receiving TAU only. Assessments were made at baseline (T1), 6 months after inclusion (T2) and 12 months after inclusion (T3). Changes over time were explored in 42 dyads. In the COS-P group, the proportion of balanced representations, as assessed with Working Model of the Child Interview (WMCI), significantly increased between T1 and T3. Further, the proportion of emotionally available interactions, as assessed with Emotional Availability scales (EA), significantly increased over time in the COS-P group. Improvements in the TAU-group were close to significant. Limitations of the study are mainly related to the small sample size. Strength is the real world character of the study, where COS-P was implemented in a clinical context not otherwise adapted to research. We conclude by discussing the value of supplementing TAU with COS-P in IMH treatment.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Risholm Mothander, Pia, et al.
(författare)
-
Trygghetscirkeln som stöd till späd- och småbarnsfamiljer - användbarhet och effekter
- 2017
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - Stockholm : Socialmedicinsk tidskrift. - 0037-833X. ; 94:4, s. 426-436
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln bygger på data hämtade från en svensk effektstudie av Trygghetscirkeln. Utvärderingar gjorda av gruppledare och 25 föräldrar presenteras tillsammans med förändringar av föräldrars inre representationer av barnet samt samspelskvalitet i föräldra-barnparet före och efter interventionen. Bedömningarna gjordes med Working Model of the Child Interview (WMCI) and Emotional Available (EA) scales. Gruppledare och föräldrar var enhälligt positiva till Trygghetscirkelns teori, begrepp och upplägg. Gruppledarna uttryckte att metoden underlättade föräldrarnas delaktighet i behandlingen, men betonade att uppväckta känslor måste ges utrymme för bearbetning mellan sessionerna. Uppföljningen visade att 10 föräldrars inre representation förändrats till balanserad och att 13 föräldra-barnpar förbättrat sin samspelskvalitet efter interventionen. Resultaten lyfter fram Trygghetscirkelns värde som komplement till sedvanlig behandling för familjer med späda och små barn.
|
|
