| 1. |
- Johansson, Kerstin, 1963-
(författare)
-
Bli vuxen i arbetarstad : fem ungdomar berättar om skola, arbete och det egna livet
- 2003
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this dissertation, the lives of five young people living in Norrköping follows for five years (1998 – 2002) through fieldwork involving observations and recurring interviews.The objective of the study is to describe and analyse the development into adulthood and the creation of a (cultural) identity among a group of young people in a town, which used to be heavily working class. The objective is also to relate this to gender and class, institutional practices, the cultural legacy and changes in society.Primarily qualitative sociological research methods have been applied in the study. Ideas about social interaction and social processes derived from symbolic interactionism constitute one of the scientific foundations of the study.The study deals with the three key transitions; education, work and personal life. These transitions, which are essential to attaining adulthood, are emphasised and problematised in the study.In this study we can see that the process of individualisation in modern society has, in the context of the development of young people into adulthood, taken the form of a stream of messages to which they relate and in which society has, via institutional practices and rhetoric, played an active role. Factors such as gender, class and culture have constituted the conditions for the individualisation process. The mixed messages received by these young people have been representative of the discrepancy between general career possibilities and the actual opportunities which the youths in the study have encountered. These mixed messages have been mediated, as biographical schemes, at home (by parents), at school, in the context of institutional practices and, not least, via local politics, local media and in literature about the town.In its conclusion, this study points out that political and public discourse in Norrköping constitutes a bearer and “preserver” of a patriarchal tradition which contributes to preserving the negative image of the working-class town of Norrköping.
|
|
| 2. |
- Nyström, Anne-Sofie, 1974-
(författare)
-
Att synas och lära utan att synas lära : en studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the last decade stratification within educational results has, in Sweden as in other countries, been framed as a matter of boys’ and young men’s under-achievement. The question of whether this is a problem, and if so, for whom and how to change the structure, has been discussed in research and educational policy. The aim of the thesis is to contribute to these fields and to enhance knowledge of young people’s gendered and classed identity processes, by analyzing how achievement and engagement were negotiated and given meaning in relation to young men. Previous research has primarily explored identity processes among “risk categories” or subordinated students. The objective here was to analyze how masculinity was accomplished via peer-group interactions within a rarely problematized category, through examining how upper middle-class young men identify themselves and are ascribed identities by others.The study’s design was inspired by ethnographic methodology and combined participant observation, semi-structured individual and group interviews and a background questionnaire. Identities, social categorizations (especially gender and class) and dominance-relations were thus analyzed from an actor-oriented perspective. The research participants were young men and women, age 15-16, in two school classes. The field work was conducted at, respectively, a Natural Science and a Vehicle Programme; educational settings with connotations to masculinity but significantly different in terms of class. The study enrolled a total of fifty-six students, but focus is upon the fifteen young men among the natural science students. High achievement and under-achievement, high social and cognitive ability, and group loyalty are main themes in the study. Identity claims were analyzed in relation to the practices through which they were negotiated, e.g. self-hindrance. Similar to other research, the results emphasize the relationship between masculinity and “effortless achievement”. The concept “under-achievement” is developed as an analytical tool, by distinguishing between five dimensions.
|
|
| 3. |
- Alexanderson, Karin, 1952-, et al.
(författare)
-
Att se barn som anhöriga
- 2015
-
Ingår i: Att se barn som anhöriga. - Kalmar och Växjö : Nationells komptenscentrum anhöriga och Linnéuniversitetet. - 9789187731266 ; , s. 21-42
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Alexanderson, Karin, 1952-, et al.
(författare)
-
Barn som anhöriga, utsatta och omvårdare - två typexempel
- 2015
-
Ingår i: Att se barn som anhöriga<em> </em>. - Kalmar och Växjö : Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Linneuniversitetet. - 9789187731266 ; , s. 345-366
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Alexanderson, Karin, 1952-, et al.
(författare)
-
Barns upplevelser när föräldrars missbruk upphört : "Alltså det är svårt att må bra igen"
- 2017
-
Ingår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs. - : Sage Publications. - 1455-0725 .- 1458-6126. ; 34:5, s. 400-414
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln bygger på intervjuer med 15 barn till föräldrar med missbruksproblem. Syfte: Att bidra till fördjupad förståelse av barns situation, när en förälders missbruk upphört. Metod: En explorativ intervjustudie med barndomssociologi och symbolisk interaktionism som teoriram. Resultat: Att missbruket upphört ger barn utrymme att känna efter hur de mår, att reflektera över missbrukets påverkan på deras hälsa och personlighet och att försöka förändra sig och sitt liv. Deras behov av bearbetning kan kvarstå lång tid. Det kan ta tid och vara svårt att bygga upp relationen till föräldern. Barn kan känna omsorgsansvar men också misstro och oro för återfall. Tonåringen kan dock se en möjlighet att gå vidare med sitt eget liv. Om missbruket bara upphör för en av två föräldrar med missbruksproblem är barn fortfarande berörda av missbruk. Konklusion: Barns behov av bearbetning i relation till föräldrarna kan både ta och kvarstå lång tid oavsett om barnet bor med föräldern eller inte. Barnen kan både behöva hjälp för egen del och i relation till föräldern. Det ska vara påbjudet att professionella arbetar med ett familjeperspektiv, oavsett organisatoriska uppdelningar och oavsett om förälder och barn bor ihop eller ej. Det kräver strukturer, rutiner och resurser för samverkan över organisatoriska gränser.
|
|
| 7. |
- Alexanderson, Karin, 1952-, et al.
(författare)
-
Children´s experiences of the role of the other parent when one parent has addiction problems
- 2017
-
Ingår i: Drugs. - Taylor & Francis : Informa UK Limited. - 0968-7637 .- 1465-3370. ; 24:1, s. 32-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper concerns children's and young people's accounts about the situation when one parent is misusing substances but the other parent is not. Earlier research on the other parent is scarce and fragmented. The aim of the paper is to discuss the role of the other parent from a child perspective. The results are based on qualitative analysis of interviews with 23 children who had one parent who misused substances while the other parent, according to public knowledge, did not. The main finding is that the other parent is a source of support, help and protection to some children, but difficulties may reduce the other parent's ability to protect the children. Moreover, the challenges differ in the situations before and after the parents' separation. The conclusion underlines the importance of taking a family perspective, working with the whole family and seeking solutions that take into account all persons of importance to the children's welfare. It cannot be taken for granted that the other parent is able to protect the children. A careful assessment of the children's living conditions is warranted and that assessment should include listening to the children.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
-
Barns röster om våld : att tolka och förstå
- 2008. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken har två syften. Det första är att utifrån aktuell forskning inom området ge en inblick i kvalitativa, tolkande perspektiv på barn som upplever våld i sin familj. Här är barnens egna röster om sina upplevelser och situation utgångspunkten. Det andra syftet är att ge en grundläggande kunskap om den "nya" barndomssociologin som teori och metod - både i praktiskt arbete med den här gruppen barn samt deras familjer och i forskning.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Berggren, Kalle, 1980-
(författare)
-
Reading Rap : Feminist Interventions in Men and Masculinity Research
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present thesis explores how masculinity is constructed and negotiated in relation to race, class and sexuality in hip hop in Sweden. Theoretically, the study contributes to the increasing use of contemporary feminist theory in men and masculinity research. In so doing, it brings into dialogue poststructuralist feminism, feminist phenomenology, intersectionality and queer theory. These theoretical perspectives are put to use in a discourse analysis of rap lyrics by 38 rap artists in Sweden from the period 1991-2011. The thesis is based on the following four articles:Sticky masculinity: Post-structuralism, phenomenology and subjectivity in critical studies on men explores how poststructuralist feminism and feminist phenomenology can advance the understanding of subjectivity within men and masculinity research. Drawing on Sara Ahmed, and offering re-readings of John Stoltenberg and Victor Seidler, the article develops the notion of “sticky masculinity”.Degrees of intersectionality: Male rap artists in Sweden negotiating class, race and gender analyzes how class, race, gender, and to some extent sexuality, intersect in rap lyrics by male artists. It shows how critiques of class and race inequalities in these lyrics intersect with normative notions of gender and sexuality. Drawing on this empirical analysis, the article suggests that the notion of “degrees of intersectionality” can be helpful in thinking about masculinity from an intersectional perspective.‘No homo’: Straight inoculations and the queering of masculinity in Swedish hip hop explores the boundary work performed by male artists regarding sexuality categories. In particular, it analyzes how heterosexuality is sustained, given the affection expressed among male peers. To this end, the article develops the notion of “straight inoculations” to account for the rhetorical means by which heterosexual identities are sustained in a contested terrain.Hip hop feminism in Sweden: Intersectionality, feminist critique and female masculinity investigates lyrics by female artists in the male-dominated hip hop genre. The analysis shows how critique of gender inequality is a central theme in these lyrics, ranging from the hip hop scene to politics and men’s violence against women. The article also analyzes how female rappers both critique and perform masculinity.
|
|
| 14. |
- Bruno, Linnéa, 1975-
(författare)
-
Ofridstid : Fäders våld, staten och den separerande familjen
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present thesis explores intersectional and institutional conditions for counteracting domestic violence in the Swedish welfare state. Empirically, the study focuses on professional discourses and practices concerning fathers’ violence against mothers and children in the context of separation, in three domains of practice: 1) Children’s education; 2) Disputes concerning custody, contact and residence; and 3) Welfare benefits such as financial aid. Theoretically, the study draws on feminist political theory and sociology, childhood studies and critical race studies. The empirical material consists of court orders and interviews with staff and victimised mothers. Two main social processes that undermine implementation of children’s rights are identified and discussed: Familialisation and selective repression. The thesis is based on four articles:Article I, (Skolan, familjerätten och barnen) School, family law and children exposed to violence, explores how staff at school and preschool understands their professional task, when in encounters with children in difficulties due to family law proceedings. The results suggest that two competing perspectives shape staff understandings of risks, solutions and violence. When arguing from the child’s rights’ perspective, the staff prioritises children’s safety and participation, while an upbringing perspective tends to construct violence mainly as a problem of order, with disquieting implications for vulnerable children.Article II, (Pedagoger i det sociala uppdragets gränstrakter: Att hantera familjerättsliga processer, hot och våld)Pedagogues in the borderland of their social task: Dealing with family law proceedings, threats and violence, investigates strategies used by preschool and school staff, when encountering gendered conflicts and violence between parents. How do the staff cope with their own and children’s vulnerability? An analytical model of six types of proactive and reactive strategies, ranging from keeping distance to normalisation of own vulnerability, is utilised in the analysis and discussed in relation to organisational and professional circumstances and intersecting social relations of inequality.Article III, Contact and evaluations of violence: An intersectional analysis of Swedish court orders, examines obstacles to implementation of children’s rights in contested parental contact cases in which there are indications of violence. The analysis shows that the contact presumption is strong, and generally overrides protection. This norm applies even where there are convictions or explicit reports of child abuse or domestic violence. In cases with ‘non-Nordic’ fathers however, the contact presumption is less likely to override protection than in cases with ‘Nordic’ fathers.Article IV, Financial oppression and post-separation child positions in Sweden, deals with post-separation child positions in two domains of practice in the Swedish welfare state: Welfare benefits such as financial aid, and child contact. The area of concern is financial oppression in the context of parental separation. Findings suggest that financial abuse in the context of parental separation is a non-question in the domain of welfare benefits, and in the domain of child contact framed as a conflict between equal parties. The age order as a form of domination may be reinforced by the practice of both domains.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Egeberg Holmgren, Linn, 1979-
(författare)
-
IngenMansLand : om män som feminister, intervjuframträdanden och passerandets politik
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis explores constructions of gendered and gender political positions and practices of men identifying as ‘feminist’. The analysis is based on qualitative interviews with 28 men aged 20-34. At issue is how seemingly contradictory positions for men as feminists are made comprehensible in theory and practice. An introduction showcase theoretical discussions on gendered experiences and the possibilities of men being feminist, mainly from standpoint, radical feminist and poststructuralist radical constructionist perspectives. Men doing feminism emerge as an unresolved complex matter. This is followed by a critical discussion of state feminism, double emancipation and research on men and masculinities in the welfare state. The support for men’s participation, predominantly as white heterosexual fathers, in the Swedish gender equality project has consequences for the construction of men as potentially ‘new’, ‘good’ gender equal feminist subjects. In the construction of profeminist positions in interview performances, interviewees are located in-between the radical feminist, poststructuralist and gender equality perspectives on men, masculinity and feminism. Two themes involve an implementation of the concept of passing and introduce the analytical concept of co-fielding. Passing consists of the microsociological process of making radical and deconstructive profeminist positions authentic and yet being able to manage masculinity in homosocial contexts. Co-fielding refers to the conjoint interlacing of experiences, knowledge and meaning-making in interview interaction where relations of researcher-researched are characterized by discursive closeness and overlapping positions. Co-fielding practices affect the outcomes of co-construction of interview performances, the negotiation of gender and power relations and the reflexive use of (in this case feminist) knowledge in qualitative interviews. In analyzing the presentations of self, ambiguous meanings of profeminist positions emerge and the doing, undoing and redoing of feminism and masculinity appear multi-faceted. Radical feminism and radical constructionism seem intersected in making men’s feminist positions comprehensible. Such rebellious positions emerge as oxymoronic and, when critically brought into the gender equality context, located in a no man’s land out of place. In all, the thesis seeks to bring together theoretical, national and empirical locations of profeminist men, and in a concluding chapter also explore issues of ethics in feminist research and cross-gender interviewing.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Barn som offer och aktörer
- 2008
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sveriges sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 45:2, s. 81-86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 21. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Delaktighet i familjerättsprocesser för barn som upplevt pappas våld mot mamma
- 2006
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn som upplevt pappas våld mot mamma kan i dagens Sverige ses som brottsoffer. Tvister om vårdnad, boende och umgänge ska lösas med barnens bästa för ögonen och i enlighet med barnkonventionen beakta barns inställning med hänsyn till deras ålder och mognad. I papret vill vi belysa dessa frågor i dialog med såväl barndomssociologins diskussioner om barns aktörskap som samtida diskussioner om barn som upplever mäns våld mot kvinnor i sin familj. Syftet är vidare att problematisera frågan om barns delaktighet utifrån frågan om ’barn’ som en social position och ett kulturellt fenomen i samhällets ålders- och generationsordning och vilken betydelse detta kan få för professionellas tolkningar och bemötande av barn som upplever pappas våld mot mamma. De empiriska exemplen hämtas från ett pågående explorativt forskningsprojekt om barn som sociala aktörer i möten med vårdnads-, boende-, umgängesutredare.
|
|
| 22. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Delaktighet i familjerättsprocesser för barn som upplevt pappas våld mot mamma : Paper presenterat vid Forskningskonferens 8-10 november 2006 om Utsatt barndom, sårbara familjer och samhällets insatser
- 2006
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Barn som upplevt pappas våld mot mamma kan i dagens Sverige ses som brottsoffer. Tvister om vårdnad, boende och umgänge ska lösas med barnens bästa för ögonen och i enlighet med barnkonventionen beakta barns inställning med hänsyn till deras ålder och mognad. I papret vill vi belysa dessa frågor i dialog med såväl barndomssociologins diskussioner om barns aktörskap som samtida diskussioner om barn som upplever mäns våld mot kvinnor i sin familj. Syftet är vidare att problematisera frågan om barns delaktighet utifrån frågan om ’barn’ som en social position och ett kulturellt fenomen i samhällets ålders- och generationsordning och vilken betydelse detta kan få för professionellas tolkningar och bemötande av barn som upplever pappas våld mot mamma. De empiriska exemplen hämtas från ett pågående explorativt forskningsprojekt om barn som sociala aktörer i möten med vårdnads-, boende-, umgängesutredare.
|
|
| 23. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Delaktighet i familjerättsprocesser för barn som upplevt pappas våld mot mamma
- 2007
-
Ingår i: Socionomen forskningssupplement. ; :22, s. 78-89
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med artikeln är att diskutera förutsättningar för och hinder för utsatta barns delaktighet i familjerättsliga utredningsprocesser. En teoretisk ram för analyser av delaktighet för utsatta barn skisseras i dialog med den nya barndomsforskningens/ barndomssociologins diskussioner om barns aktörskap respektive samtida diskussioner om barn som brottsoffer då de utsätts för mäns våld mot kvinnor i sin familj. Vi argumenterar för att delaktighet bör ses både ur ett aktörs- och rättighetsperspektiv och ett omsorgsperspektiv. Implikationerna av de teoretiska resonemangen belyses med hjälp av intervjuer med utsatta barn som själva gått igenom familjerättsliga utredningsprocesser. Intervjumaterialet är hämtat från ett forskningsprojekt om utsatta barn som sociala aktörer i vårdnads- boende- och umgängesutredningar (2005 – 2007).
|
|
| 24. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Domestic violence, family law and school : Children's rights to participation, protection and provision
- 2013. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Domestic Violence, Family Law and School discusses the ways in which domestic violence can impact on children's lives at pre-school and school. Disputes over parental responsibility, living arrangements or child contact can create difficulties not just for the child of disputing parents, but for all children at preschool or school, as well as for staff. This book uncovers new research on an under-explored area of children's lives and social work with vulnerable children and is shaped by a comparative lens that brings both similarities and differences between England, Wales and Sweden into focus. A theoretical framework for analyses of how welfare systems tackle domestic violence is elaborated and lessons for practice that can be drawn from the findings presented are highlighted
|
|
| 25. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Familjerättsutredares bemötande och barns strategier : bemyndigande eller underordning av utsatta barn?
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Barn som upplevt pappas våld mot mamma kan i dagens Sverige ses som brottsoffer. Tvister om vårdnad, boende och umgänge ska lösas med barnens bästa för ögonen och i enlighet med barnkonventionen beakta barns inställning med hänsyn till deras ålder och mognad. Med utgångspunkt i ett kvalitativt forskningsprojekt om utsatta barn som sociala aktörer i möten med vårdnads-, boende-, umgängesutredare diskuterar papret utredares bemötande av utsatta barn och barns strategier i möte med utredare samt i utredningsprocessen i stort. De olika former av bemötande som kan rekonstrueras ur barnens berättelser sträcker sig från ett empatiskt, inkännande och barnorienterat förhållningssätt till ett distanserat, vuxenorienterat förhållningssätt som diskvalificerar barnet både som subjekt i processen och som offer för pappans våld. När de gäller barnens strategier sträcker dem sig från en accepterande medverkan i processen, över motvillig medverkan till öppen protest och aktiva försök att åstadkomma en högre grad av delaktighet för sig själv. Diskussionen mynnar ut i frågan om relationen mellan de vuxna utredarnas bemötanden av barn och barnens strategier och vad den typ av bemötanden som beskrivs kan innebära för utsatta barn.
|
|
| 26. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Familjerättsutredares bemötande och barns strategier – bemyndigande eller underordning av utsatta barn? : Paper presenterat vid Sociologförbundets årsmöteskonferens, Östersund, 31 januari - 1 februari 2008
- 2008
-
Ingår i: Sociologförbundets årsmöteskonferens, Östersund, 31 januari - 1 februari 2008.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Barn som upplevt pappas våld mot mamma kan i dagens Sverige ses som brottsoffer. Tvister om vårdnad, boende och umgänge ska lösas med barnens bästa för ögonen och i enlighet med barnkonventionen beakta barns inställning med hänsyn till deras ålder och mognad. Med utgångspunkt i ett kvalitativt forskningsprojekt om utsatta barn som sociala aktörer i möten med vårdnads-, boende-, umgängesutredare diskuterar papret utredares bemötande av utsatta barn och barns strategier i möte med utredare samt i utredningsprocessen i stort. De olika former av bemötande som kan rekonstrueras ur barnens berättelser sträcker sig från ett empatiskt, inkännande och barnorienterat förhållningssätt till ett distanserat, vuxenorienterat förhållningssätt som diskvalificerar barnet både som subjekt i processen och som offer för pappans våld. När de gäller barnens strategier sträcker dem sig från en accepterande medverkan i processen, över motvillig medverkan till öppen protest och aktiva försök att åstadkomma en högre grad av delaktighet för sig själv. Diskussionen mynnar ut i frågan om relationen mellan de vuxna utredarnas bemötanden av barn och barnens strategier och vad den typ av bemötanden som beskrivs kan innebära för utsatta barn.
|
|
| 27. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Familjerättsutredares bemötanden av barn som upplevt våld och barnens strategier
- 2009
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - Lund. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; :1, s. 20-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since the early 1990s a chain of law reforms have intended to increase children’s participation in family law proceedings. Based upon a study of vulnerable children as social actors in family law proceedings this article explores family law investigators’ approaches to children, and children’s strategies in encounters with investigators as well as the investigation process at large. The discussion is based upon thematically structured interviews with children whose father has been violent to their mother. The different kinds of investigator approaches that can be reconstructed from the children’s narratives span from an emphatic and child-oriented approach to a distant, adult-oriented one disqualifying the child as participant in the process and as victim of violence. Children’s strategies span from accepting cooperation in the process, unwilling cooperation, open protest to attempts to achieve a higher degree of participation in the process. Most commonly, children have been approached as ‘protected child’ or as ‘disqualified adult’. The informants’ descriptions of themselves as unwilling, unavailable, or openly protesting, tend to coincide with the latter position: to get neither influence over the investigation process nor care and empathy seems to be the most problematic position from children’s point of view. As regards children’s experiences of violence these have rarely been a topic for dialogue between child and investigator. The children have mainly been approached as ‘protected victims’, ‘invisible victims’ or even ‘unprotected victims’ when the children’s own vicitimisation has become visible to investigators but the children are left without protection. Drawing upon this sample of informants, we suggest that the most challenging task for family law investigators seems to be to make children’s vulnerable position visible and at the same time offer them a high degree of participation: to approach them as victims and actors
|
|
| 28. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Family law proceedings, domestic violence and the impact upon school : a neglected area of research
- 2013
-
Ingår i: Children & society. - : Wiley. - 0951-0605 .- 1099-0860. ; 27:2, s. 81-91
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to open up a discussion about an unexplored area of children’s lives at school. While there has been considerable discussion of issues about child protection and the cooperation between school and social services in that context, studies on the intersection between school and family law proceedings seem virtually non-existent. This is also the case when it comes to family law proceedings and different forms of childhood adversity. Drawing upon previous and ongoing research on family law and domestic violence in Sweden, together with a number of other existing studies on children and domestic violence, this article outlines the potential impact of family law proceedings upon school as well as issues requiring further research exploration.
|
|
| 29. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Förskolan och skolan som arena
- 2015
-
Ingår i: Barns röster om våld. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140688798 ; , s. 167-182
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 30. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Girls and boys as victims : social workers’ approaches to children exposed to violence
- 2008
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The paper is based upon an explorative research project on children as social actors in investigation processes regulated by the Swedish family law, with particular focus on children whose father is violent to the mother. The discussion draws upon interviews with 17 children in the ages 8-17 who have participated in such processes and these children’s narratives about encounters with investigators. Our analytical framework combines a care perspective focused upon the vulnerable position of children exposed to violence, and a rights/participation perspective focusing upon children’s agency and right to participation. We show how investigators create at least four different victim positions for children in the investigation process: protected victim, invisible victim, unprotected victim, and victim with participation. Problematic aspects of investigators’ approaches are discussed in-depth and we exemplify the kind of practices that create the position invisible and unprotected victim respectively. These positions and practices are also linked to a wider context of interacting forms of inequality, in particular inequality tied to age and gender. Here, we focus upon what notions of the child, victims, girlhood and boyhood may mean for social worker’s approaches to children exposed to violence.
|
|
| 31. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Interviews with children exposed to violence
- 2012
-
Ingår i: Children & society. - : Wiley. - 0951-0605 .- 1099-0860. ; 26:1, s. 63-73
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to show how research practices may simultaneously follow principles of children’s citizenship rights to participation and principles of protection and support when children exposed to violence are informants. The article focuses upon organisation of interview processes and interactions between adult researchers and child informants in interview encounters. We point to a number of ways in which one may negotiate the tensions between, on the one hand, victimised children’s vulnerability and dependence upon adults for protection and support, and on the other these children’s agency and rights to participation.
|
|
| 32. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Intervjuer och barns delaktighet
- 2008. - 1
-
Ingår i: Barns röster om våld. - Malmö : Gleerups. - 9789140663528 ; , s. 42-62
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 33. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Intervjuer og barns delaktighet
- 2010. - 1
-
Ingår i: Barns stemmer om vold. - Oslo : Gyldendal Akademisk. - 9788205395046 ; , s. 49-70
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Participation in family law proceedings for children whose father is violent to their mother
- 2008
-
Ingår i: Childhood. - : SAGE Publications. - 0907-5682 .- 1461-7013. ; 15:2, s. 259-275
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines the opportunities and obstacles for vulnerable and victimised children’s participation in family law proceedings. With the help of a set of interviews with children, a framework for the analysis of vulnerable and victimised children’s participation is outlined in dialogue with, on the one hand, the childhood studies debates concerning children’s participation and, on the other hand, the contemporary debates about children as victims of crime when exposed to men’s violence to women in their family. We argue that participation can be viewed as central not simply to a rights perspective on children, but also to a care perspective.
|
|
| 36. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Taking children exposed to intimate partner violence seriously? : developments in BBIC from 2006 to 2015
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- To improve child protection investigations the framework for assessment ”BBIC – Barns Behov I Centrum” [Children’s needs in the centre] was introduced in Sweden just after the new millennium, with the first full training resource published in 2006. There is a lack of research in Sweden about child protection work in cases of intimate partner violence generally and as regards BBIC specifically. However, a number of different sources indicate that there is a need for improvement of the BBIC system when it comes to this group of children at risk. For example, the national inspections of the local authorities’ work with abused women and children exposed to intimate partner violence carried out so far point to serious problems in child protection practice. Since BBIC was introduced the system has been amended and revised several times. A major revision was carried out in 2015. An important question is what these revisions may mean for the handling of cases of intimate partner violence. The aim of the paper is to map and assess how the issue of children’s exposure to violence has been addressed in the different versions of BBIC between 2006 and 2015. Surveying training resources and other documents from the last decade, we outline how there has been a gradual and partial inclusion of the issue of children’s exposure to violence over time, and discuss to what extent these amendments constitute a shift in perspective and emphasis major enough to be likely to impact positively on practice.
|
|
| 37. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Utsatta barn i familjerättsprocesser : utredares bemötande och barns strategier
- 2009
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - Lund. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; :1, s. 20-37
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan början av 1990-talet har en rad förändringar i lagstiftning genomförts för att stärka barns rätt att komma till tals i familjerättsliga tvister. Hur tillämpas lagstiftarens krav på delaktighet för barn i fall där barnen har en utsatt situation, som när pappa utövat vål mot mamma?
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Vad barn säger om bemötandet från professionella
- 2023. - 3
-
Ingår i: Barns röster om våld. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151107301 ; , s. 175-191
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 40. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Vad barn säger om möten med professionella
- 2015. - 2
-
Ingår i: Barns röster om våld. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140688798 ; , s. 61-76
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Vulnerable and victimized children's participation in research processes
- 2007
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The paper is based upon an ongoing explorative research project on children as social actors in investigation processes in legal conflicts concerning child custody, contact or residence with particular focus on children whose father is violent to the mother. Drawing upon interviews with 17 girls and boys, who have participated in such processes, we discuss what we may learn from these interviews when it comes to developing anti-oppressive practices when vulnerable and victimised children are included in family law investigations as well as when they are informants in research. In particular, we focus upon the organisation of interview processes and interactions between adult researchers and child informants in interview encounters. We point to a number of ways in which it may be possible to negotiate the tensions between, on the one hand, victimized children’s vulnerability and dependence upon adults for protection and support, and, on the other hand, these children’s agency and rights to participation. The aim is to show how research practices may simultaneously follow, on the one hand, principles of children’s citizenship and rights to democratic participation, and on the other hand, principles of protection, support, ‘recognition’ and ‘affirmation’ of experiences of violence.
|
|
| 43. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Vulnerable and victimized children’s participation in research processes : Paper presented at the 8th conference of the European Sociological Association, Glasgow, 3-6 September 2007
- 2007
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The paper is based upon an ongoing explorative research project on children as social actors in investigation processes in legal conflicts concerning child custody, contact or residence with particular focus on children whose father is violent to the mother. Drawing upon interviews with 17 girls and boys, who have participated in such processes, we discuss what we may learn from these interviews when it comes to developing anti-oppressive practices when vulnerable and victimised children are included in family law investigations as well as when they are informants in research. In particular, we focus upon the organisation of interview processes and interactions between adult researchers and child informants in interview encounters. We point to a number of ways in which it may be possible to negotiate the tensions between, on the one hand, victimized children’s vulnerability and dependence upon adults for protection and support, and, on the other hand, these children’s agency and rights to participation. The aim is to show how research practices may simultaneously follow, on the one hand, principles of children’s citizenship and rights to democratic participation, and on the other hand, principles of protection, support, ‘recognition’ and ‘affirmation’ of experiences of violence.
|
|
| 44. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Våldsutsatta barns vardag i förskola och skola
- 2023. - 3
-
Ingår i: Barns röster om våld. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151107301 ; , s. 107-123
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 45. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Witness or victim or actor – or all of these? Children with a father who is violent to their mother and children’s right to voice in family law proceedings : Paper presented at the XVI World Congress of Sociology, Durban, South Africa, 2006
- 2006
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The paper presents preliminary findings from an ongoing explorative project in Sweden on children as social actors in family law proceedings, with particular focus on children whose father is violent to the mother. Since 1996 it is required by law that investigators, unless it is directly inappropriate, seek information about the child’s “view” and give information about this to the court. Until now, these encounters between children and family law investigators, and the implications for both children and professionals involved, have not been studied in any great detail in Sweden. The empirical material consists of three sets of qualitative data: semi-structured individual interviews with children; semi-structured group interviews with professionals from three work places; and written documentation (reports) submitted to the court by the professionals. The preliminary findings presented here concern notions of children who see and hear violence as ”witnesses to” and ”victims of” violence respectively, what such constructions mean for interpretations of children with a violent father, as well as for the professionals’ conversations with these children and documentation of the children’s perspectives.
|
|
| 46. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Witness, victim, actor? : notions of children who experience men’s violence to women in their families
- 2006
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Att relationen mellan kategorin offer i straffrättens mening och offer som identitet, social position och/eller kulturellt fenomen är vare sig enkel eller entydig är något som redan diskuteras i forskningen om offer och offerskap(ande). Likaså har det att konstruktioner av offer och aktör ses som ömsesidigt uteslutande kategorier, liksom kategorierna offer och förövare, problematiserats bland annat i relation till konstruktioner av kön och våldsutsatta kvinnors aktörskap. I papret vill vi sätta dessa teoretiska landvinningar i dialog med såväl barndomssociologins diskussioner om barns aktörskap som samtida diskussioner om barn som upplever mäns våld mot kvinnor som ”vittne till våld”, ”offer för våld” respektive ”brottsoffer”. Syftet är vidare att problematisera vittne som social position och kulturellt fenomen samt att diskutera vilken betydelse den i straffrätten grundade triaden förövare-offer-vittne kan få för professionellas tolkningar och bemötande av barn som upplever pappas våld mot mamma. De empiriska exemplen hämtas från ett pågående explorativt forskningsprojekt om barn som sociala aktörer i möten med vårdnads-, boende-, umgängesutredare.
|
|
| 47. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Witness, victim, actor? Notions of children who experience men’s violence to women in their families : Paper presented at the Nordic Sociological Congress, Turku/ Åbo, Finland, 18-20 August 2006.
- 2006
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Att relationen mellan kategorin offer i straffrättens mening och offer som identitet, social position och/eller kulturellt fenomen är vare sig enkel eller entydig är något som redan diskuteras i forskningen om offer och offerskap(ande). Likaså har det att konstruktioner av offer och aktör ses som ömsesidigt uteslutande kategorier, liksom kategorierna offer och förövare, problematiserats bland annat i relation till konstruktioner av kön och våldsutsatta kvinnors aktörskap. I papret vill vi sätta dessa teoretiska landvinningar i dialog med såväl barndomssociologins diskussioner om barns aktörskap som samtida diskussioner om barn som upplever mäns våld mot kvinnor som ”vittne till våld”, ”offer för våld” respektive ”brottsoffer”. Syftet är vidare att problematisera vittne som social position och kulturellt fenomen samt att diskutera vilken betydelse den i straffrätten grundade triaden förövare-offer-vittne kan få för professionellas tolkningar och bemötande av barn som upplever pappas våld mot mamma. De empiriska exemplen hämtas från ett pågående explorativt forskningsprojekt om barn som sociala aktörer i möten med vårdnads-, boende-, umgängesutredare.
|
|
| 48. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Å møte utsatte barn : som ofre og aktører
- 2010. - 1
-
Ingår i: Barns stemmer om vold. - Oslo : Gyldendal Akademisk. - 9788205395046 ; , s. 92-109
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 49. |
-
Etik i forskningens vardag
- 2006
-
Ingår i: Etik i forskningens vardag. - Linköping : Linköpings universitet.
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin tar upp en rad forskningsetiska frågor i forskningens vardag inom främst humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Fokus ligger främst på frågor som kan väckas vid kvalitativ fältforskning. Aktuella forskningsetiska principer presenteras och boken lyfter fram etisk medvetenhet samt reflexivitet som en viktig del i forskningsprocessen
|
|
| 50. |
- Fernqvist, Stina, 1977-, et al.
(författare)
-
Barnfattigdom : Barnfamiljers och professionellas perspektiv
- 2020. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nästan vart tionde barn i Sverige bor i en familj med så låga inkomster att det inte täcker boendet och de nödvändigaste levnadsomkostnaderna. Det innebär både materiell fattigdom och risk för socialt utanförskap. Hur påverkas barnen och hur agerar välfärdsstatens aktörer när barnfattigdom hamnar på deras bord?Att tillämpa ett barnperspektiv och ta hänsyn till barns bästa när olika regelverk krockar är ett återkommande dilemma för myndigheterna i arbetet med barnfamiljer som har ont om pengar. Den här boken ger exempel på det svåra i att uppfylla lagens krav, men också på hur barns rättigheter kan stärkas när familjer behöver ekonomiskt stöd. Författarna belyser barnfamiljers möten med skolan, Försäkringskassan, socialtjänsten, förvaltningsrätten och Kronofogdemyndigheten. Varje kapitel i boken avslutas med diskussionsfrågor för att uppmuntra till reflektion över hur myndigheters beslut påverkar barn som lever i fattigdom. Barnkonventionen är nu svensk lag. Får barns bästa mer tyngd i ärenden om ekonomiskt bistånd? Lyssnar socialtjänsten mer på barnen i sina utredningar och beslut?Denna andra upplaga av boken är helt omarbetad och uppdaterad med ny forskning. Nya författare bidrar med nya ämnesområden och infallsvinklar.Boken vänder sig till universitets- och högskolestudenter, liksom till alla som i sin yrkesroll möter barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet. Den är också en kunskapskälla till var och en som är politiskt eller ideellt engagerad i samhällsfrågor. Författarna har lång erfarenhet av utbildning och forskning inom sociologi och socialt arbete. En stor del av boken bygger på deras forskningsprojekt.
|
|
