| 1. |
|
|
| 2. |
- Bellander, Theres, 1977-, et al.
(författare)
-
Building health knowledge online : Parents’ online information searching on congenital heart defects
- 2017
-
Ingår i: Literacy and Numeracy Studies. - : UTS ePress. - 1441-0559 .- 1839-2903. ; 25:1, s. 4-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The study examines online searching as a digital health literacy practice and focuses on parents of children with congenital heart defects. Over the period of four years, we have conducted interviews with couples at different stages of pregnancy or parenthood and have encouraged them to reflect on their literacy practices when receiving a heart defect diagnosis, during the remaining time of their pregnancy and when living with a child with a heart defect. We have also read and analysed health blogs written by parents and focused on extracts where literacy events are described. Searching for information and support online is one of the most frequent practices amongst the participants in the study. The aim of this paper is therefore to highlight the complexity of looking for information online in order to take health decisions and provide care to a child with congenital illness. Based on what parents say they do when searching online, we focus on three main paths to knowledge: looking for medical facts, looking for other parents’ experiences and looking for practical information. We discuss digital health literacy practices as complex activities that often involve parents in the diagnosis and in the child’s medical care to such an extent that parents build up knowledge and become experts, not only in finding information and support but in talking and writing about their child’s illness. We also problematise the notion of trustworthy health information and show how facts and opinions often go hand in hand in platforms where health issues are discussed. Finally, we show some of the affordances and restrictions inherent in using the internet as a source for meaning making and learning about children’s health. The results reinforce our understanding of the socially framed nature of health literacy and make us focus on the digital as an additional important aspect in the practice of health literacy.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Eklund Heinonen, Maria, et al.
(författare)
-
Effekter av ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De senaste decenniernas breddade rekrytering till högre utbildning har lett till alltmer heterogena studentgrupper. Samtidigt har en offentlig debatt pågått med ett fokus på brister i studenters skrivande. Forskningsfältet academic literacies (Lea & Street 1998) ifrågasätter ett sådant ensidigt bristperspektiv och förespråkar istället fokus på skrivandets sociokulturella sammanhang. Litteracitet betraktas här som en kontextburen praktik (Barton 2004), som bäst tillägnas i autentiska och funktionella sammanhang (Gee 2012). Utifrån ett sådant synsätt ifrågasätts varför studenter oftast erbjuds separata insatser i det akademiska skrivandet, trots att stöd inom ämnesstudierna skulle vara mer framgångsrikt. Forskningen om effekterna av sådan undervisning är dock fortfarande mycket begränsad.Vårt forskningsprojekt syftar övergripande till att utforska effekter av ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande. Projektet ansluter till ett pågående högskolepedagogiskt utvecklingsarbete vid Södertörns högskola, där Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildning, Biblioteket och Studieverkstan, som arbetar med olika typer av studie- och skrivstöd, samverkar med ett antal ämnen om ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande och informationssökning. Erfarenheterna visar att de flesta, både studenter och ämneslärare, i utvärderingar och reflektioner värdesätter undervisningen och menar att den påtagligt bidrar till studenternas skrivutveckling. I forskningsprojektet vill vi försöka få en djupare förståelse för vilka effekter som undervisningen ger. Under föredraget kommer vi att presentera en pilotstudie där vi analyserar studenttexter som är skrivna under och efter studenternas deltagande i den ämnesintegrerade skrivundervisningen. Litteratur: Barton, D. & Hamilton, M. (1998). Local Literacies. Reading and Writing in one Community. London: Routledge. Gee, J.P. (2012). Social Linguistics and Literacies – Ideology in Discourses. London: Routledge.Lea M.R. & Street, B. (1998). Student writing in higher education. Studies in Higher Education, 23 (2): 3-35.
|
|
| 5. |
-
Explorations in Ethnography, Language and Communication : Capturing Linguistic and Cultural Diversities
- 2018. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- The term linguistic ethnography was introduced at the beginning of the millennium to describe a large number of studies that made use of ethnographic methods of data collection and analysis to talk about context when studying language use, practices and ideologies.The six chapters in this edited collection were among the forty papers presented in the Sixth Conference on Explorations in Ethnography, Language and Communication, at Södertörn University in 2016 and they all have a focus on methodology. A preface is included written by Karin Tusting, convenor of the Linguistic Ethnography Forum at Lancaster University.This volume is the seventh edition, and first to include contributions written in English, in the Södertörn Discourse Studies series (Text- och samtalsstudier) from Södertörn University.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Jansson, Gunilla, 1950-, et al.
(författare)
-
Skrift- och samtalspraktiker i äldreomsorgen : Rapport från projektet Omsorg som språkarbete. Hinder och möjligheter med svenska som andraspråk i den nya arbetsordningen
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur påverkas arbetet på arbetsplatser i äldreomsorgen av ett ökat fokus på läsande och skrivande? Det är den övergripande frågeställningen i ett forskningsprojekt som bedrivits på tre äldreboenden under åren 2010-2011: Omsorg som språkarbete. Hinder och möjligheter med svenska som andraspråk i den nya arbetsordningen. I den här rapporten diskuteras de viktigaste slutsatserna från projektet, som består av två delstudier, en med fokus på skrift och en med fokus på samtalspraktiker. Språkforskarna Gunilla Jansson, Anna-Malin Karlsson och Zoe Nikolaidou har undersökt hur texter och samtal fungerar som arbetsredskap i det dagliga omsorgsarbetet, som till stor del handlar om att anpassa omsorg och bemötande efter de specifika individernas behov. Författarna visar hur institutionens ramar och regelverk lätt kommer i konflikt med andra mer personliga aspekter av omsorgsarbetarens yrkeskunskap. I både samtalsstudien och skriftbruksstudien handlar det om hur standardisering och likformighet krockar med en önskan om att se till unika individer och personliga detaljer. I rapporten diskuteras de strategier som de anställda har utvecklat för att hantera de motstridiga krav som den muntliga och skriftliga kommunikationen med och om de boende för med sig. Rapporten uppmuntrar till fortsatt reflektion kring arbetsplatsens muntliga och skriftliga genrer och hur de kan stödja olika aspekter av yrkeskunskap. Varje kapitel avslutas med förslag på frågor som personalen kan arbeta vidare med utifrån de iakttagelser som gjorts i projektet.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jansson, Gunilla, 1950-, et al.
(författare)
-
Work-identity in ethnographic research : Developing field roles in a demanding workplace setting
- 2013
-
Ingår i: International Journal of Qualitative Methods. - : SAGE Publications. - 1609-4069. ; 12, s. 152-167
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we problematize our field roles as two linguistic ethnographers who aim to study the communication and documentation practices drawn upon by care workers in elderly care facilities in Sweden. Our field roles are discussed in relation to the complex nature of care workers’ knowledge and competence, which results from three different aspects of their work-identities: institutional, professional, and individual. As researchers, we found ourselves in constant dialogue with the research participants, and our field roles were continuously shaped and reshaped according to the individuals and the situations in which we became involved. Even aspects of our own identities taken into the field, such as our background and personal qualities, proved to be important in establishing good relations with the care staff. Coming closer to the participants’ professional identity proved to be of utmost importance for interpreting their choices and decisions in the workplace. Identity negotiation is discussed here as a constructive way of discussing ethnographic field roles in the research field.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Karlsson, Anna-Malin, 1969-, et al.
(författare)
-
Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället
- 2018
-
Ingår i: Resultatdialog 2018. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173073745 ; , s. 57-59
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vårdinstitutioner har inte längre monopol på att förmedla medicinsk kunskap. Patienter söker själva information och delar egna erfarenheter – inte mist på Internet. I fall där kunskapsbehovet är akut och komplext kan en kombination av olika kunskapskällor vara det som krävs för att fylla individens behov. Vi har studerat hur föräldrar till barn med medfött hjärtfel tar till sig information.
|
|
| 15. |
- Karlsson, Anna-Malin, 1969-, et al.
(författare)
-
The Textualization of Problem Handling : Lean Discourses Meet Professional Competence in Eldercare and the Manufacturing Industry
- 2016
-
Ingår i: Written Communication. - : Sage Publications. - 0741-0883 .- 1552-8472. ; 33:3, s. 275-301
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article reports on research addressing the role of incident reporting at the workplace as a textual representation of lean management techniques. It draws on text and discourse analysis as well as on ethnographic data, including interviews, recorded interaction, and observations, from two projects on workplace literacy in Sweden: a study in an eldercare facility and a study in a large factory. Analysis of the data set demonstrates striking similarities, both in the way incident reporting texts are structured and worded and in the literacy practices that contextualize them. Dominant characteristics in the texts are the absence of actors and the structured, process-based approach of problems and problem handling. The forms often generate conflicts in the ways workers are asked to textually represent an incident. In this article, we argue that lean thinking has penetrated texts and literacy practices of two considerably different workplaces, and this has a large impact on the way workers are instructed to think and act with regard to problem handling techniques.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Karlsson, Anna-Malin, 1969-, et al.
(författare)
-
Vardagskunskapen, arbetet och lagen : Om skriftpraktiker och yrkesidentiteter i äldreomsorgen
- 2012
-
Ingår i: Att läsa och att skriva. - Umeå : Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. - 9789188466815 ; , s. 235-251
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This paper reports on a study on the literacy practices that are drawn upon by carers at an elderly care centre. The data discussed is part of the project “Care work as language work” and is collected through ethnographic methods of research. By focusing upon one specific documentation genre, the ‘resident journal’, we discuss the dilemmas that the carers face on a daily basis: the information that should be included in documentation and the kind of language that should be used. An analysis of the resident journals and of the interviews with the carers reveals three different but integrated aspects of the carers’ work knowledge and work identity: an institutional, a professional and a personal aspect. There is a clear conflict between what the carers are encouraged to includein their documentation (institutional), what they consider to be useful information for them and their colleagues (professional) and what they would like to write in order to communicate their own perspectives and experiences (personal). This analysis shows that the institutional aspect of identity is prominent in the literacy practices of the workplace and clearly dominates over the other two, whereas the personal aspect is almost obsolete in the texts and is described as ‘forbidden’ by the informants. We interpret this as a result of a general attempt to standardise the language and the content of documentation. The reason for this may not only be law directives, but also a growing need to ensure a marketable business with satisfied customers.
|
|
| 18. |
- Karlsson, Anna-Malin, 1969-, et al.
(författare)
-
Writing about caring : Discourses, genres and remediation in elder care
- 2011
-
Ingår i: Journal of Applied Linguistics and Professional Practice. - London : Equinox Publishing. - 2040-3658 .- 2040-3666. ; 8:2, s. 123-143
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article we discuss the results of a study within the project Language work as care work. The study focuses on the documentation practices of carers and assistant nurses within three elder care facilities in Sweden. The aim is to explore how representations of work and work content are remediated and recontextualised in some of the key written genres in the nursing home. In this process different discourses, and thus different versions of the practice of caring, are promoted and restrained. In order to show how the literacy practices and written text genres of elder care construe different meanings of caring we closely examine four key genres in the communicative chain and analyse them in terms of genre and discourse. The data discussed here was collected in an ethnographic study lasting eighteen months, using participant observation, qualitative interviews and collection of key texts as the main tools.
|
|
| 19. |
- Landqvist, Mats, 1960-, et al.
(författare)
-
Drawing the Line between Sick and Healthy : Normality Constructions in Health Communication Contexts
- 2020
-
Ingår i: Health Communication. - : Routledge. - 1041-0236 .- 1532-7027. ; 35:12, s. 1545-1555
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper we examine how traditional views of normality are negotiated, indorsed and resisted when talking about children with heart defects. Having as a starting point an ethnographic project that aimed to study knowledge construction when being pregnant or having a child with a heart defect, we focus on argumentation put forward by clinicians and parents in order to understand the forms that normality takes in relation to children's health and illness and the way that it is constructed argumentatively and linguistically. More specifically, we draw data from recorded doctor-patient consultations, ethnographic interviews and entries from family blogs and forums and focus on those instances where normality is negotiated as a means of providing a medical consultation or of taking and motivating decisions about the child's health and everyday life. The analysis is conducted by identifying content and logical topics in the data and showing how constructions of normality and alternative conceptions are constructed in discourse. Discourses are additionally related to discursive, semiotic framing and the realization of norms. Our results highlight a duality that is being painted both in the clinicians and in the parents' discourse when negotiating the illness and the accompanying risks in the child's everyday life. Some of the traditional norms being re-constructed and re-negotiated in the data are those of stigmatization, diversity, responsibility and freedom of choice.
|
|
| 20. |
- Magnusson, Jenny, et al.
(författare)
-
Könskonstruktioner och språkförändringar : Rapport från den åttonde nordiska konferensen om språk och kön
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur har den nordiska forskningen om språk och kön växt fram och hur ser fältet ut idag? Vilka är de teoretiska och metodiska utmaningar vi har att tackla i framtiden? Den åttonde nordiska konferensen om språk och kön ägde rum på Södertörns högskola den 10 och 11 oktober 2013 och ägnades åt dessa frågor. I Könskonstruktioner och språkförändringar publiceras tio artiklar från konferensen. Volymen visar på den bredd som finns inom ämnet, men också på trender och tendenser som dagens forskare särskilt intresserar sig för. Ett starkt tema i konferensvolymen är feministisk språkpolitik, och fler artiklar rör det nya pronomenet hen. Men det finns också artiklar som berör forskningsfältets framväxt i Norden och mer framåtblickande bidrag om hur forskningen kan bli en del av den antidiskriminerande politiska aktivismen av idag.
|
|
| 21. |
- Nemeth, Ulrika, 1968-
(författare)
-
Det kritiska uppdraget : Diskurser och praktiker i gymnasieskolans svenskundervisning
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the study is to investigate constructions and discourses of criticality, and how these are related to teachers’ conceived subject of Swedish concerning the development of students’ critical consciousness. The study is qualitative, and is based on three different materials: focus talks between teachers, international and national policy documents and frameworks, and classroom observations. The theoretical framework combines Bernstein’s code theory (classification framing, elaborated and restricted code, knowledge structures) and critical literacy as outlined by Freire, particularly the concept of critical transitivity. The analytical framework combines tools from systemic functional linguistics (transitivity, modality) and van Leeuwen’s discourse analysis (actors, activities and legitimations), where discourses are seen as recontextualizations of social practices. The research questions posed are:How are educational, critical practices constructed as discourses in international policy documents and frameworks and in the national curriculum for the subject of Swedish, and how do they relate to the critical task of the subject of Swedish?How do teachers of Swedish construct the critical task in relation to their conceptions of the nucleus and boundaries of the subject, and of its knowledge practices?Which critical textual practices are or could be shaped within the subject of Swedish?Analyses of policy documents show that high-status actors (OECD and EU) and the Swedish national curriculum constructions of the critical are legitimated by unquestionable reality claims, and are associated with clusters of discourses as aspects of competences and skills. The analysis of the focus talks and the classroom instruction shows that some of these discourses are included in conceptions and legitimations of the critical. Some of these are also included in teachers’ discourses of the critical tasks. These tasks are mostly seen as external and are mainly realized by unreflected doing, and are therefore not part of teachers’ intrinsic conceptions of what criticality in the subject of Swedish should embrace. Teachers’ intrinsic critical task is only enacted as an exception, turning the critical task into a wished one. The exceptions, however, seem to be realized in generally strongly framed practices, where students “see” things based on Swedish subject knowledge. The results indicate that the subject of Swedish might provide specific ways to move towards critical transitivity, and a fruitful encounter of such a transitivity and Bernstein’s vertical discourse.
|
|
| 22. |
- Nikolaidou, Zoe, et al.
(författare)
-
Aktivitetsteori och textanalys
- 2012
-
Ingår i: Med språket som arbetsredskap. - Huddinge : Södertörns högskola. - 9789186069537 ; , s. 35-48
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Nikolaidou, Zoe, 1981-, et al.
(författare)
-
Health literacy as knowledge construction : Learning about health by expanding objects and crossing boundaries in networked activities
- 2020
-
Ingår i: Learning, Culture and Social Interaction. - : Elsevier. - 2210-6561 .- 2210-657X. ; 24
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- In this paper we examine health literacy as a set of practices that unfold in networked activity systems. Focusing on the literacy practices of pregnant couples and parents of children with heart defect, we show that they participate in multiple activities with the object of constructing knowledge about the child's condition. The contexts for these activities are doctor-patient consultations and the parents' online searching and sharing. The study builds on ethnographic interviews, recorded medical consultations and collection of texts from online forums, blogs and social media. An analysis based on literacy practices and activity theory shows that these activities enable parents' learning, but they can also be restricting as to the mediating tools they provide and the rules that dictate the tools. Additionally, the object of learning about heart defect is not always clearly formulated and stable but it keeps alternating and expanding. As a result, the parents cross boundaries between activities with different mediating tools, rules and communities and thereby different possibilities for learning. We show that doing health literacy is comprised by a set of recontextualised practices of looking for medical and experiential knowledge and it is by a combination of the two that meaningful learning is achieved.
|
|
| 25. |
- Nikolaidou, Zoe, et al.
(författare)
-
Intergenrationell migrationshistoria och språkideologier i svenskgrekiska familjer
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi skulle vilja presentera data från en pågående studie av språkideologier i svenskgrekiska familjer. Materialet består av familjeintervjuer och självrapporterade litteracitetspraktiker. Intervjuerna är gjorda både med familjer som bott en längre tid i Sverige och familjer som relativt nyligen flyttat till Sverige. I vissa av familjerna har föräldrarna erfarenhet av att ha flyttat mellan länderna som barn eller att deras föräldrar (dvs far- och morföräldragenerationen) har erfarenhet av migration till Sverige men sedan flyttat tillbaka till Grekland. Studier av språkideologier i familjer aktualiserar hur transnationella familjer hanterar språkliga, spatiala och geografiska gränser (t.ex. Faist et. al 2013, Soler & Zabrodskaja 2017) och vilken betydelse det får för familjers förhållningssätt till sin flerspråkighet. Till datasession har vi valt ut utdrag från intervjuer med två familjer som har intergenerationella migrationserfarenheter av att flytta mellan Sverige och Grekland. På datasessionen vill vi gärna diskutera hur migrationserfarenheter och klass påverkar språkideologier i familjen och familjens förhållningssätt till sin flerspråkiga repertoar. Datasessionen kommer att hållas på svenska och utdrag från intervjuerna är på grekiska med engelska översättningar.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Nikolaidou, Zoe
(författare)
-
Literacy and Power among Newcomers in Athens
- 2006
-
Ingår i: International Journal of Interdisciplinary Social Sciences. - 1833-1882 .- 2474-2260. ; 1:3, s. 9-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Nikolaidou, Zoe, et al.
(författare)
-
Negotiating access in research on asylum
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper tells the story of obstacles and challenges to fieldwork in a research project exploring migrants’ narratives in the asylum process in Sweden, where, rather than facilitating data collection, the Swedish Migration Authority appeared to create barriers. This had implications both for the project and for individual case workers and interpreters; in the praxis of informed consent, our own strict interpretation became an unnecessary drawback; and in our attempt to overcome the obstacles, we actively involved the national press. The discussion is framed within an overall concern for the role of research in society, and its benefits and risks in relatively closed sectors, raising issues of personal privacy, security and trust.
|
|
| 30. |
- Nikolaidou, Zoe, 1981-, et al.
(författare)
-
Negotiating access with public authorities in research on asylum
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper tells the story of obstacles and challenges to fieldwork in a research project exploring migrants’ narratives in the asylum process in Sweden, where, rather than facilitating data collection, the Swedish Migration Authority appeared to create barriers. This had implications both for the project and for individual case workers and interpreters; in the praxis of informed consent, our own strict interpretation became an unnecessary drawback; and in our attempt to overcome the obstacles, we actively involved the national press. The discussion is framed within an overall concern for the role of research in society, and its benefits and risks in relatively closed sectors, raising issues of personal privacy, security and trust.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Nikolaidou, Zoe, 1981-
(författare)
-
The use of Activity Theory in literacy research : Working and developing a professional portfolio and the interaction of the two activities
- 2011
-
Ingår i: Literacy and Numeracy Studies. - : UTS ePress. - 1441-0559 .- 1839-2903. ; 19:1, s. 3-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, I show the relevance of using Activity Theory in the study of situated literacy. In order to do that, I draw on ethnographic data collected during a six-month period that focuses on the literacy practices of a warehouse administrator who studies on a work-basis for the completion of a National Vocational Qualification in the UK. The employee’s work context and the process of studying for a qualification are examined here as two distinct activity systems, within which various literacy events are enacted and literacy practices are developed. The result is a detailed study of the interaction of these two activity systems, and it becomes clear that work practices and qualification practices are connected in many ways. One of the most important connecting factors is the vocational portfolio, which acts as a boundary object between the two distinct yet highly recontextualising activity systems.
|
|
| 34. |
- Rehnberg, Hanna Sofia, 1973-, et al.
(författare)
-
Asylintervjuer borde alltid spelas in
- 2020
-
Ingår i: Artikel 14. - : Flyktinggruppernas Riksråd. - 1104-1846. ; :1, s. 12-19
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vilka hinder, möjligheter och förbättringspotentialer finns när det gäller tolkning i asylprocessen? I denna artikel delar berörda personer med sig av sina erfarenheter. Framför allt kommer asylsökande och offentliga biträden till tals, men även Migrationsverkets handläggare. Artikeln bygger på en intervjustudie.
|
|
| 35. |
- Rehnberg, Hanna Sofia, 1973-, et al.
(författare)
-
Stor skillnad i tolkars kompetens vid asylintervjuer
- 2020
-
Ingår i: Artikel 14. - : Flyktinggruppernas riksråd. - 1104-1846. ; :2-4, s. 28-33
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vilka svårigheter upplever professionella tolkar i asylintervjuer – och vilka är deras strategier för att göra ett så bra arbete som möjligt? I denna artikel delar sex erfarna rättstolkar med sig av sina erfarenheter. Artikeln bygger på en intervjustudie.
|
|
| 36. |
- Wadensjö, Cecilia, 1954-, et al.
(författare)
-
Från tolkad interaktion till enspråkig text – om en asylberättelses framväxt
- 2021
-
Ingår i: HumaNetten. - : Linnéuniversitetet. - 1403-2279. ; :46, s. 100-115
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I ett protokoll fört under en asylintervju återfanns en obegriplig mening som den asylsökande inte kände igen. I denna artikel undersöker vi vad som ledde fram till denna mening. Med samtalsanalys som teoretisk och metodisk ansats går vi igenom en 3,5 minuter lång sekvens hämtad från den ljudinspelade, tolkade asylintervju där den obegripliga meningen fördes till protokollet. Språken som talades var svenska och ryska. Protokollet skrevs på svenska. Undersökningen visar hur flera faktorer och samtliga deltagare i asylintervjun, på olika sätt, styr och formar framväxten av den asylberättelse som manifesteras i protokollet.Generellt för tolkade samtal gäller att tolkens återgivningar av det som sagts på det andra språket möjliggör parternas delade förståelse – samtidigt som de skapar ett icke-konventionellt turtagningsmönster. Specifikt för asylintervjuer är att ett detaljerat protokoll av det som sägs förs, samtidigt som intervjun pågår. Hur det samtidiga protokollskrivandet påverkar turtagningsmönstret har inte undersökts i någon större utsträckning i tidigare forskning.Artikeln visar på svårigheter som kan uppstå när en institutionell berättelse samkonstrueras när den parallellt dokumenteras i ett protokoll. Kunskap om detta är av vikt för såväl praktiker inom asylprocessen, som för vidare studier av tolkning i offentlig sektor.
|
|
| 37. |
- Wadensjö, Cecilia, 1954-, et al.
(författare)
-
Managing a discourse of reporting : the complex composing of an asylum narrative
- 2023
-
Ingår i: Multilingua - Journal of Cross-cultural and Interlanguage Communication. - : Mouton de Gruyter. - 0167-8507 .- 1613-3684. ; 42:2, s. 191-213
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study is to demonstrate how the presence of an emerging written record may affect the content of an asylum narrative, based on which a decision concerning the asylum claimant's right to receive protection eventually is taken. The lion's share of studies on interpreter-mediated asylum interviews to date focus on risks involved with assigning non-professionals to perform the interpreting. This study draws specifically on a 3.5 min-long sequence taken from an asylum interview involving a professional interpreter, working between Russian and Swedish, and the corresponding paragraph of the Swedish-language written minutes, produced in parallel by the caseworker at a Migration Agency office. The study demonstrates something that hasn't been highlighted much in the literature on asylum interviews, namely the mutual impact of the interpreter-mediated communicative format-the specific turn taking order and the restricted linguistic transparency-and the parallel record keeping; the intricate passage from two spoken languages to an asylum narrative in the form of a text written in one of these languages.
|
|
| 38. |
- Wadensjö, Cecilia, 1954-, et al.
(författare)
-
Tolkfunktionen i asylprocessen
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Asylintervjun är förmodligen den mest kritiska delen inom asylprocessen, och de allra flesta intervjuer sker med hjälp av tolk. När tolkningen inte fungerar är det djupt problematiskt. Det drabbas inte minst den asylsökande och är ett hot mot rättssäkerheten i asylprocessen.Kunskapsöversikten avser att ge en bild av den forskning som finns om tolkfunktionen i asylprocessen, med särskilt fokus på de intervju- och förhandlingssituationer som förekommer när myndigheter handlägger och beslutar i frågor om asyl, alltså mötet mellan migrationsmyndigheter och asylsökande. Översikten bygger på forskning om tolkning i institutionella miljöer i allmänhet och forskning om tolkning i asylprocessen i synnerhet.Den mynnar ut i ett antal övergripande slutsatser och rekommendationer, varav den viktigaste är att det finns ett akut behov av att stärka och professionalisera tolkfunktionen i asylprocessen.
|
|
