| 1. |
- Petersson, Erik, 1985-
(författare)
-
Vadstena krigsmanshus : En studie av den svenska kronans inrättning för sårade och gamla soldater cirka 1640–1780
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här avhandlingen handlar det underhåll till sårade och gamla soldater som den svenskastatsmakten organiserade under tidigmodern tid. Undersökningen tar sin utgångspunkt i den tid närstatsmakten började organisera mer omfattande hjälp för soldater, vilket var slutet på Gustav Vasasoch under Erik XIV:s regeringstid i mitten av 1500-talet. Motiven till att statsmakten organiseradehjälp för en del soldater var att dessa skulle ha offrat sin hälsa och arbetsförmåga i kronans tjänst, menså länge statsmakten fortsatte att vara relativt löst organiserad var även hjälpen till soldaterna avganska liten omfattning. Det ändrades under Gustav II Adolfs regering då planerna på att skapa ettkrigsmanshus i Vadstena etablerades, vilka senare genomfördes efter hans död och institutionen kundeta emot de första soldaterna senast 1640. I krigsmanshuset fick ett trettiotal soldater med familjeruppehälle, samtidigt som soldater boende i andra delar av landet fick stöd från krigsmanshuskassansom också administrerades från Vadstena. Mot slutet av 1600-talet blev kassan proportionellt merbetydelsefull än krigsmanshuset och runt år 1700 försörjde kassan flera tusen soldater runtom i riket.1700-talet innebar stora förändringar, bland annat genom att krigen blev färre, att krigaryrket intelängre var lika attraktivt som karriärväg för adelsmän och att statsmakten utvecklade andra mer civiladelar. Behovet av ett krigsmanshus fanns till sist inte längre och institutionen i Vadstena stängde förboende våren 1784, men kassan fanns kvar in på 1970-talet.
|
|
| 2. |
- Widholm, Tomas, 1964-
(författare)
-
Läromedel i praktiken : Läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att undersöka läromedelsbruk i religionskunskap på den svenska gymnasieskolan. Studien argumenterar för en vid förståelse av vad som kan betraktas vara läromedel.Resultaten visar att lärare använder en mångfald av läromedel. Förutom läroboken används olika typer av texter. Som en konsekvens av att både lärare och elever har egna datorer anslutna till internet används webbresurser i undervisningen. Dokumentärfilmer är den typ av film som används mest. Representanter från religiösa organisationer deltar vid vissa tillfällen i undervisningen. Den typ av läromedel som används mest är dock sådana som lärare producerar själva, exempelvis PowerPointpresentationer.I studien undersöks olika lektionsaktiviteter och resultaten visar en variation i läromedelsbruket beroende av ämnesinnehåll. Användning av representanter som fysiska personer eller personer som uppträder i läromedel är exempelvis utmärkande för undervisning om världsreligioner.Betydelsen av olika ramfaktorer har studerats. Tidsbrist innebär att lärare avstår från att visa spelfilm i sin helhet eller tidskrävande aktiviteter. Många av de läromedel som används medför inga direkta kostnader, vilket indikerar att betydelsen av begränsade ekonomiska resurser inte ska underskattas. Av allra störst betydelse är tillgången till digital utrustning, som möjliggör användning av stor mångfald av läromedel.Läromedel kan väljas för att möta negativa attityder bland elever till religionskunskap och för några lärare är det av stor betydelse. Hänsyn tas även till elevers problem med läsning och båda dessa faktorer styr bort från användning av läroboken.Resultaten visar även att lärares läromedelspreferenser har stor betydelse för läromedelsbruket. Även när lärare påverkas av liknande ramfaktorer och möter samma utmaningar, finns ett friutrymme att välja olika läromedel.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Hans, 1955-
(författare)
-
Mot bättre hälsa : Dödlighet och hälsoarbete i Linköping 1860-1894
- 1994
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The decline in mortality was the most important cause of the great increase in population in Sweden in the 19th century. Especially important was the part played by the decline in infant mortality and mortality among small children. The purpose of this study has been to investigate on the basis of a local example, Linköping during the period 1860-94, the changes in morbidity and mortality in different population groups, and to analyse what factors played a significant role in bringing about the changes. The study is not only epidemiological. It also deals with new technology, new ideas and different actors. The focus is on three arenas: the societal level, the environmental level and the individual level. By the societal level is meant the central arena and the decisions that were taken there. The environmental level contains the study of local public health and a reconstruction of how water and drainage progressed and what properties it came to year by year. The individual level involves the study of a number of variables which the individuals themselves can have influenced in different degrees.
|
|
