SwePub - sökning: WFRF:(Nimmermark Sven)

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Berg, Lotta, et al. (författare) Killing of spent laying hens using CO2 in poultry barns 2014 Ingår i: Animal Welfare. - : Cambridge University Press (CUP). - 0962-7286 .- 2054-1538. ; 23, s. 445-457 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract In Sweden, laying hens are killed using the following methods: i) traditional slaughter; ii) on-farm with CO2 in a mobile container combined with a grinder; or iii) with CO2 inside the barn. The number of hens killed using the latter method has increased. During these killings a veterinarian is required to be present and report to the Swedish Board of Agriculture. Data were registered during four commercial killings and extracted from all official veterinary reports at CO2 whole-house killings in 2008-2010. On-farm monitoring showed that temperature decreased greatly and with high variability. The time until birds became unconscious after coming into contact with the gas, based on time until loss of balance, was 3-5 min. Veterinary reports show that 1.5 million laying hens were killed, in 150 separate instances. The most common non-compliance with legislation was failure to notify the regional animal welfare authorities prior to the killings. Six out of 150 killings were defined as animal welfare failures, eg delivery of insufficient CO2 or failure to seal buildings to achieve adequate gas concentration. Eleven were either potentially or completely unacceptable from the perspective of animal welfare. We conclude that, on the whole, the CO2 whole-house gas killing of spent hens was carried out in accordance with the appropriate legislation. Death was achieved reliably. However, there remain several risks to animal welfare and increased knowledge would appear vital in order to limit mistakes related to miscalculations of house volume, improper sealing or premature ventilation turn-off.
2.	Gustafsson, Gösta, et al. (författare) Control of emissions from livestock buildings and the impact of aerial environment on health, welfare and performance of animals - a review 2013 Ingår i: Livestock housing: Modern management to ensure optimal health and welfare of farm animals. - The Netherlands : Wageningen Academic Publishers. - 9789086862177 ; , s. 261–280- Bokkapitel (refereegranskat)
3.	Hogland, William, et al. (författare) Baled MSW and associated problem, in the context of fire hazard 2002 Ingår i: Recovering Energy from Waste: Various Aspects. - : Science Publishers Inc.. - 1578082005 - 9781578082001 ; , s. 223-245 Bokkapitel (refereegranskat)
4.	Hogland, William, et al. (författare) Baling of Waste Fuels: Risk of Fire 2000 Ingår i: The 7th Danish-Polish Workshop on Biomass for Energy. Konferensbidrag (refereegranskat)
5.	Hogland, William, et al. (författare) Landfill mining and waste characterization: A strategy for remediation of contaminated areas 2004 Ingår i: Journal of Material Cycles and Waste Management, Japan, Springer-Verlag, ISSN 1438-4957. ; 6, s. 119-124 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
6.	Hogland, William, et al. (författare) Physical, Chemical and Biological Processes for Optimizing Decentralized Small-scale Household Composting 2003 Ingår i: Compost Science & Utilization. ; 11 (4), s. 330-336 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
7.	Hogland, William, et al. (författare) Risk of Fires in Storage with Baled Waste Fuels 2001 Ingår i: Eurowaste Proceedings Sardinia 01, The 8th International Waste Management and Landfill Symposium, Sardinia, Italy. Konferensbidrag (refereegranskat)
8.	Karlsson, Anna, et al. (författare) Hållbarhet av golv i grisningsboxen : en jämförande studie mellan obehandlade och plastade betonggolv samt hur golvkvaliteten kan påverka smågrishälsan 2015 Ingår i: LTV-fakultetens faktablad. Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract Skador bland smågrisar är vanligt förekommande inom smågrisproduktionen. Golvet har en betydande roll för skadornas utbredning. Låg avnötningsgrad minskar skaderisken, men kan även innebära lägre friktion vilket i sin tur innebär en ökad skaderisk. Golvet bör ha god värmebehaglighet för att skydda smågrisarna från att bli nedkylda. I detta faktablad redovisas resultaten från ett försök där hållbarheten av betonggolv och plastbehandlat golv i grisningsboxar har jämförts. Friktion, avnötningsgrad och värmebehaglighet har mätts i 15 grisningsavdelningar med golv av olika åldrar. Resultaten visade att de plastbehandlade golven hade en lägre avnötningsgrad, men en likvärdig friktion jämfört med betonggolven i studien. Värmebehagligheten var oberoende av golvtyp. Utifrån resultaten i försöket tros plastbehandling kunna öka golvens hållbarhet och den tycks även ha potential att till viss del gynna smågrishälsan.
9.	Löfkvist, Klara, et al. (författare) Nästa generations täckmaterial för växthus 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna studie har olika nyare typer av glas som täckmaterial till växthus undersökts. Fokus har varit att hitta material som är energisparande samtidigt som de släpper igenom sa mycket ljus inom PAR (Photosynthetic active radiation) området som möjligt. De täckmaterial som valts ut har varit planglas med låg järnhalt, planglas med den mjuka lågemissionsbeläggningen optitherm, planglas med den hårda lågemissionsbeläggningen KHglas samt planglas med den självrengörande beläggningen Active. Valen har gjorts utifrån deras egenskaper vad gäller funktion, energibesparing, ljusgenomsläpplighet samt kostnaderna för materialet så att det blir ekonomiskt rimligt för dagens växthusproduktion. Täckmaterialen har placerats i taket respektive väggarna med tanke på vad som ansågs vara mest lämpligt utifrån växthusproduktion. Exempelvis har självrengörande ytor placerats i takets insida eftersom det är den yta som man i växthusproduktion befarar bli mest smutsig. För de utvalda materialen har livscykelkostnaderna (LCC) beräknats utifrån vissa givna produktionsförutsättningar för två storlekar på växthus; 1 000 m2 respektive 5 000 m2. De bästa kombinationerna av tak- respektive väggmaterial har sedan kombinerats i ett idealhus och beräkningar har gjorts. Resultaten visade att vid nybyggnation av växthus där investeringskostnaden for värmesystemet räknas med kan man i idealhuset få en livscykelkostnad som ger en besparing på 14 % jämfört med ett standardreferenshus. Investeringskostnaderna för de förbättrade glasmaterialen är då visserligen högre än för vanligt standardglas men då den beräknade energibesparingen var 30 % blir den totala kalkylen lovande.
10.	Löfkvist, Klara, et al. (författare) Pengar att spara vid nybyggnation av växthus 2014 Ingår i: Viola. - 0042-6407. ; 119, s. 24-25 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract Med nya växthus är det idag möjligt att förbättra det ekonomiska resultatet med nio procent om du väljer nyare glasmaterial och inte bara fortsätter med standardglas. Att välja ett energieffektivt glas innebär inte med automatik att investeringen blir dyrare. Tvärtom kan det faktiskt vara billigare att bygga växthus med ett modernt glasmaterial.
11.	Löfkvist, Klara, et al. (författare) Täckmaterial som gör att pengar kan sparas vid nybyggnation av växthus 2014 Ingår i: LTV-fakultetens faktablad. Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract Det finns många moderna glas som har utvecklats för byggnadsindustrin. Glasen har utvecklats med fokus på energibesparingar, solskydd och optimal synupplevelse. Flera av dessa material har egenskaper som är intressanta för växthus. Med rätt kombination av nya glas i växthuset kan energibesparingar på upp emot 30% uppnås. Vid nybyggnation av växthus är det idag möjligt att i en tomatodling förbättra det ekonomiska resultatet med 400 kr/m2 under 10 år om man väljer nyare glas och inte bara fortsätter med de enklaste standardglasen.
12.	Martin Ngwabie, Ngwa, et al. (författare) Effects of animal activity and air temperature on methane and ammonia emissions from a naturally ventilated building for dairy cows 2011 Ingår i: Atmospheric Environment. - : Elsevier BV. - 1352-2310. ; 45, s. 6760-6768 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Knowledge of how different factors affect gas emissions from animal buildings can be useful for emission prediction purposes and for the improvement of emission abatement techniques. In this study, the effects of dairy cow activity and indoor air temperature on gas emissions were examined. The concentrations of CH(4), NH(3), CO(2) and N(2)O inside and outside a dairy cow building were measured continuously between February and May together with animal activity and air temperature. The building was naturally ventilated and had a solid concrete floor which sloped towards a central urine gutter. Manure was scraped from the floor once every hour in the daytime and once every second hour at night into a partly covered indoor pit which was emptied daily at 6 a.m. and at 5 p.m. Gas emissions were calculated from the measured gas concentrations and ventilation rates estimated by the CO(2) balance method. The animal activity and emission rates of CH(4) and NH(3) showed significant diurnal variations with two peaks which were probably related to the feeding routine. On an average day, CH(4) emissions ranged from 7 to 15 g LU(-1) h(-1) and NH(3) emissions ranged from 0.4 to 1.5 g LU(-1) h(-1) (1 LU = 500 kg animal weight). Mean emissions of CH(4) and NH(3) were 10.8 g LU(-1) h(-1) and 0.81 g LU(-1) h(-1), respectively. The NH(3) emissions were comparable to emissions from tied stall buildings and represented a 4% loss in manure nitrogen. At moderate levels, temperature seems to affect the behaviour of dairy cows and in this study where the daily indoor air temperature ranged from about 5 up to about 20 degrees C, the daily activity of the cows decreased with increasing indoor air temperature (r = -0.78). Results suggest that enteric fermentation is the main source of CH(4) emissions from systems of the type in this study, while NH(3) is mainly emitted from the manure. Daily CH(4) emissions increased significantly with the activity of the cows (r = 0.61) while daily NH(3) emissions increased significantly with the indoor air temperatures (r = 0.66). Daily CH(4) emissions were negatively correlated to the indoor air temperature (r = -0.84). This suggests that increased daily indoor air temperatures due to seasonal changes may bring about decreased animal activity which may decrease the release of CH(4) from dairy cows. Finally, changes in daily NH(3) emissions were influenced more by the indoor air temperature than by the activity of the cows. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.
13.	Martin Ngwabie, Ngwa, et al. (författare) EFFECTS OF ANIMAL AND CLIMATE PARAMETERS ON GAS EMISSIONS FROM A BARN FOR FATTENING PIGS 2011 Ingår i: Applied Engineering in Agriculture. - : American Society of Agricultural and Biological Engineers (ASABE). - 0883-8542 .- 1943-7838. ; 27, s. 1027-1037 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Increased knowledge of the factors that affect emissions from livestock barns may lead to a better understanding of daily (between different days) and diurnal (within a specific day) variations in emissions, an improvement of mitigation methods and a refinement of emission models. The influence of animal activity, animal weight, indoor air temperature and relative humidity on carbon dioxide, methane, and ammonia emissions was assessed on a daily and diurnal basis in a barn with three successive batches of fattening pigs. The floor was partly slatted, manure was removed daily, and the ventilation rate was fixed for each batch. Variations between the batches in mean methane emissions (0.33-1.62 g pig(-1) h(-1)) were larger than the variations in the mean emissions of carbon dioxide (84-91 g pig(-1) h(-1)) and ammonia (0.18-0.20 g pig(-1) h(-1)). Animal weight explained most of the daily variations in carbon dioxide and ammonia emissions. Animal weight and indoor air temperature explained most of the daily variations in methane emissions. A regression analysis of methane emissions as a function of the indoor air temperature and animal weight explained 56% of the variations in the measured methane emissions. Animal activity decreased with increasing animal weight and air temperature. Diurnal variations in carbon dioxide and ammonia emissions were mainly affected by the animal activity, with correlation coefficients (r) of 0.89 and 0.68, respectively. Diurnal variations in methane emissions only slightly correlated with the animal activity (r = 0.41, p = 0.05). Emission variations emphasized the need for measurements during different times within the day and during the growing period in order to obtain reliable data for assessing abatement techniques.
14.	Martin Ngwabie, Ngwa, et al. (författare) Effects of wood shavings addition and different climatic conditions on ammonia and odour emissions from fresh animal manure 2010 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The addition of wood shavings and changing the climatic conditions as methods of mitigating ammonia and odour emissions were investigated using fresh pig and cow manure samples. The manure from each animal type was separated into two portions and wood shavings were mixed with one portion. Emissions from identical quantities of manure with and without wood shavings were measured in a flux chamber. The manure temperature was varied between 15 and 30 ºC. Fresh air at temperatures between 15 and 25 ºC was passed at a fixed rate over the manure in the chamber. Gas and odour concentrations were measured using a photoacoustic multigas analyser 1412 (Lumasense Technologies A/S) and an olfactometer respectively. The addition of wood shavings decreased the total-N and NH4 +-N but increased the ratio between carbon and nitrogen (C/N) as well as the pH. Ammonia emissions increased with manure temperature for both manure types. Odour emissions increased with the cow manure temperature. Odour emissions had a positive tendency with the pig manure temperature for samples without wood shavings. The water vapour pressure was positively correlated to the emissions from the cow manure but not from the pig manure. A clear relationship between ammonia and odour emissions could not be established. The addition of wood shavings lowered the ammonia emissions from the cow manure but not from the pig manure
15.	Martin Ngwabie, Ngwa, et al. (författare) Gaseous emissions from a fattening piggery and a dairy barn with an automatic milking system 2009 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Abstract. The concentrations of CH4, N2O, CO2 and NH3 were measured with a photoacoustic multi-gas analyser 1412 and a multiplexer 1309 (Lumasense Technologies A/S, Ballerup, Denmark) in a piggery over two fattening periods and in a dairy cow barn. The aim was to analyse and compare differences in emissions based on seasonal changes, animal species and management systems. The mechanically ventilated piggery was a slurry-based small scale research facility with a partly slatted floor and daily manure removal with scrapers. It housed 50 and 54 fattening pigs per batch in spring and in autumn, respectively. The dairy cow barn was naturally ventilated and had cubicles and a solid sloping floor with a central urine gutter. The floor was scraped once every hour during the daytime and once every two hours at night. It housed 108 Holstein dairy cows, which were milked automatically. The average milk production was 31.5 kg milk cow-1 day-1. The air flow in the piggery was in the range of 55–103 m3 pig-1 h-1. Emissions in the piggery were 2.3–4.9 g CH4 LU-1 h-1 and 1.3–1.6 g NH3 LU-1 h-1 and were influenced by seasonal changes (1 LU = 500 kg animal weight). The air flow in the dairy cow barn was calculated using CO2 mass balance and corrected for cow activity. The average daily air flow was 268–917 m3 LU-1 h-1 with a mean of 524 m3 LU-1 h-1. Emissions in the dairy cow barn were 10.9 g CH4 LU-1 h-1 and 0.82 g NH3 LU-1 h-1. Cow activity correlated with CH4 (R2 = 0.91) and NH3 (R2 = 0.56) emissions, where R2 is the coefficient of determination. Emissions in the dairy cow barn were influenced more by the activity of the cows rather than the ventilation rate, indicating a useful mitigation parameter. Keywords. Livestock buildings, animal activity, ventilation rate, ammonia, greenhouse gases
16.	Martin Ngwabie, Ngwa, et al. (författare) Influence of animal activity and weight gain on the ventilation and emission rates of greenhouse gases and ammonia from a fattening pig building in summer 2010 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Variations in CH4, N2O, CO2 and NH3 emissions from livestock may be caused by management routines, changes in animal activity and weight. These were investigated in a mechanically-ventilated, slurry-based pig building with a partly slated floor. The manure channels were emptied between 8–9 a.m. The ventilation rate, which was kept constant, was measured with an anemometer and calculated based on CO2 balance. The difference between both methods increased from 3% at the beginning to 35% at the end of the fattening period. Significant correlations (p < 0.001) existed between the activity and the emission rates of CO2 (r = 0.89), NH3 (r = 0.65) and N2O (r = 0.74), but not for CH4. CO2 and NH3 emissions increased at rates of 18 g CO2 pig-1 d-1 and 82 mg NH3 pig-1 d-1. CH4 emission was dumped-shaped with a maximum at pig weight of about 75 kg
17.	Martin Ngwabie, Ngwa, et al. (författare) Influence of environmental factors and the addition of wood shavings on ammonia and odour emissions from fresh livestock manure 2010 Ingår i: Agricultural Engineering International: the CIGR Ejournal. - 1682-1130. ; 12, s. 68-81 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Gaseous emissions from livestock manure may adversely affect human and animal health as well as the surrounding environment. In an effort to understand and mitigate these emissions, the effects of different environmental factors and the addition of wood shavings on ammonia and odour emissions from fresh pig and dairy cow manure were studied. The manure was divided into two portions and wood shavings were mixed with one portion. Emissions from equal volumes of both portions were measured at different environmental conditions in a flux chamber. The manure temperature was varied between 15–30 ºC. Fresh air at temperatures between 16–26 ºC was passed at a fixed rate over the manure. The addition of wood shavings decreased the total-N and NH4+-N, but increased the pH of the manure at the end of the experiment. The temperature of the manure with wood shavings increased faster than that of the manure without wood shavings. The ammonia emission from the pig manure (0.08–0.41 mg m-2 s-1) was on average much higher than the ammonia emission from the cow manure (0–0.08 mg m-2 s-1). The odour emission from the pig manure was high (21–930 OU m-2 s-1), and significantly higher than the odour emission from the cow manure (1–6 OU m-2 s-1). A positive correlation was found between the ammonia emissions and the manure temperature. Ammonia emissions were about 2 times higher at manure temperatures of about 25 ºC compared to emissions at about 15 ºC. Odour emissions were positively correlated with the temperature of cow manure. Ammonia emissions at 25 ºC were high, while odour emissions at 25 ºC were lower than those at 20 ºC for the pig manure with wood shavings. The water vapour pressure was positively correlated to the emissions from the cow manure but not from the pig manure. The measurements indicated a positive correlation between ammonia and odour emissions for the cow manure as well as for the pig manure without wood shavings. The addition of wood shavings to animal manure does not seem to automatically mitigate ammonia or odour emissions as it also affects the temperature and the pH
18.	Martin Ngwabie, Ngwa, et al. (författare) Multi-location measurements of greenhouse gases and emission rates of methane and ammonia from a naturally-ventilated barn for dairy cows 2009 Ingår i: Biosystems Engineering. - : Elsevier BV. - 1537-5110 .- 1537-5129. ; 103, s. 68-77 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The building had 164-195 Holstein dairy cows. The milk production was 31-33 kg cow(-1)d(-1). Manure gutters beneath the partially slatted floor in the building were scraped twice a day. Measurements took place during the winter when the cows were permanently indoors and during 1 week in the spring when the cows were indoors at night and outside grazing during the daytime. The indoor concentrations were measured at nine evenly distributed locations, while outdoor concentrations were measured at two locations. The mean ventilation rate in winter was 250-26S m(3) LU(-1) h(-1) and in spring, it was 401 m(3) LU(-1) h(-1). The emissions of NH3 and CH(4) were in the range of 0.89-1.13 and 9-13 g LU-1 h-1, respectively. A strong positive correlation was found between enhanced CO(2) and CH(4) concentrations. (C) 2009 IAgrE. Published by Elsevier Ltd. All rights reserved.
19.	Maslak, Katarzyna, et al. (författare) Thermal energy use for dehumidification of a tomato greenhouse by natural ventilation and a system with an air-to-air heat exchanger 2017 Ingår i: Agricultural and Food Science. - : Agricultural and Food Science. - 1459-6067 .- 1795-1895. ; 26, s. 56-66 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The aim of the study was to estimate the amount of thermal energy used for dehumidification of a naturally ventilated tomato greenhouse and to estimate how mechanical ventilation with the use of a heat exchanger recovering heat from the exhaust to the supply air may decrease the energy use. Measured use of thermal energy in a naturally ventilated tomato greenhouse was compared to modelled values using Powersim((R)) software. By the help of the model an estimation of the amount of energy used for dehumidification was made for the months April-September. A non-hygroscopic rotary air-to-air heat exchanger was studied, and its temperature and moisture efficiencies were measured. Modelling for leaf area index (LAI) 3.5 and 4.0 m(2) m(-2) indicated that 23 and 29% of the total thermal energy was used for moisture removal respectively. Modelling for the heat exchanger indicated thermal energy savings of 15 and 17% for the same LAI respectively.
20.	Maslak, Katarzyna, et al. (författare) Thermal energy use in three Swedish greenhouses – the outdoor temperature-dependent variation and the influence of wind speed under no-sunlight conditions 2014 Ingår i: Agricultural Engineering International: the CIGR Ejournal. - 1682-1130. ; 16, s. 43-54 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Thermal energy is used in greenhouses for the temperature and humidity control. In the North of Europe, energy expenditures have a significant share in the total greenhouse production cost. A study was performed to quantify and analyze the use of thermal energy in three Swedish commercial greenhouses (two with tomatoes and one with ornamental plants), to test the hypothesis that substantial amounts of heat are used at higher outdoor temperatures, and to investigate the influence of the wind speed on the energy use under no-sunlight conditions. Hourly climate data were registered by means of Priva control systems. The use of thermal energy was computed based on the readings from the flowmeters and the temperature of the inlet/outlet water to/from the boilers. In the study, seven different ranges of outdoor temperatures for studying energy use at various outdoor temperatures were considered. The use of thermal energy in Greenhouse A amounted to 793 MJ/m2 (April-October). The yearly use of thermal energy in Greenhouse B with tomatoes was 1529 MJ/m2 and in Greenhouse C with ornamental plants 873 MJ/m2. The results showed a positive relation between the wind speed and the use of thermal energy. Under no-sunlight conditions, correlation coefficients between the wind speed and the use of thermal energy obtained for the various outdoor temperature ranges being considered were in the range of 0.017 to 0.470. Calculations suggested that a reduction of the wind speed, e.g. by a fence or trees, by 50% may result in a 4% to 10% decrease of thermal energy use. In one of the greenhouses (A) the magnitude of thermal energy use at higher outdoor temperatures (15°C to 20°C) was similar to the use in the same greenhouse at outdoor temperatures of 10°C to 15°C. It was noted that the use of thermal energy is dependent on more factors than the wind speed and the outdoor temperature and that the importance of energy efficient dehumidification should be studied in future work.
21.	Nammari, Diauddin R, et al. (författare) Emissions from a controlled fire in municipal solid waste bales 2004 Ingår i: Waste Management, Elsevier. ; 24, s. 9-18 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
22.	Nammari, Diauddin R., et al. (författare) Emissions from a controlled fire in municipal solid waste bales 2004 Ingår i: Waste Management. - : Elsevier. - 0956-053X .- 1879-2456. ; 24:1, s. 9-18 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Environmental and safety aspects of seasonal storage of baled municipal solid waste to be used as fuel for energy production (waste fuel), was investigated and experiments were carried out on burning of bales. The flammability, combustion processes and emissions were studied by simulating, in small-scale, potential effects of a possible fire in full-scale bale storage area. Despite the high water content and the high density of the bales, after setting fire, the bales burned well, even though no risk for self-ignition exists. The following parameters of the combustion product were measured continuously: O2, CO2, CO, SO2, NO, NO2, NOx,THC, smoke gas rate and the temperature of the smoke. Soot particles in the smoke were collected and analysed for Hg, Pb, Cd, As,Ni, Cr, Mn, Cu, Co, Sb and V concentrations. The analysis of the moisture content, concentrations of Hg, Cd, HCl, HF, HBr, NH3, polyaromatic hydrocarbons (PAH), chlorinated and brominated dioxins (PCDD/F and PBrDD/F, respectively) were carried out. It was found that the PCDD/F levels (TEQs) varied according to the system used: 12.53 ng (I-TEF-88)/Nm3; 14.09 ng (I-TEF-99)/Nm3;13.86 ng (Eadons)/Nm3. The PAH concentration was 3.04 mg/Nm3. The contents of the metals in the smoke (with the exceptions of Pb and Cd with mean values of 1.74 and 0.36 mg/m3, respectively) were below the limit values established by the Swedish Ministry ofEnvironment for emissions from incineration plants [Swedish Ministry of Environment, (2002:1060), Förordning 2002:1060 omavfallsförbränning. Available from http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/20021060.HTM]/EU-directive [(2000/76/EC), Directive 2000/76/EC, of the European Parliament and of the Council of 4 December 2000 on the Incineration of Waste. http://www.Scotland.gov.uk/library5/environment/iecda.pdf]. The HCl concentration was 10 times higher than the limit value (mean value of 99 mg/m3).
23.	Nammari, Diauddin R, et al. (författare) Physical and Chemical Processes in Baled Waste Fuel with Emphasis on Gaseous Emissions 2003 Ingår i: Waste Management & Research. ; 21, s. 309-317 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
24.	Nammari, Diauddin R., et al. (författare) Physical and chemical processes in baled waste fuel, with emphasis on gaseous emissions 2003 Ingår i: Waste Management & Research. - : Sage Publications. - 0734-242X .- 1096-3669. ; 21:4, s. 309-317 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Over a period of seven months, the temperature and the emissions from six cylindrical and two rectangular stored bales containing waste for later use as fuel were measured. The bales were kept at two different ranges of temperatures: 30-35˚C and 20-25˚C respectively. It was foundthat only the rectangular bales showed significant productionof CO2. The increase of emission for one of the rectangular bales kept at 30-35˚C, was 0.246% vol. CO2 per day for a 2-week period, after which there was a decrease of CO2 concentrations at a rate of 0.0224% vol. during a 32-week period. The other rectangular bale kept at 20-25˚C, exhibited a similar trend. However, the increase of CO2 concentrations was less at a rate of 0.0259% vol. per day during a 8-week period, after which the CO2 emission decreased at a rate of 0.0224% vol. per day during a 25-week period. All the bales exhibited aerobic decomposition in the sampling point. However, on measuring the leachate concentrations, it was evident that the bales were actually in the equivalent acid-generating phase of a young landfill. The temperature inside the bales did not increase higher than the ambient air temperature.
25.	Nilsson, Ulla, et al. (författare) Restvärme för växthusproduktion 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I svensk växthusodling används fortfarande stora mängder energi trots att förbrukningen minskat betydligt jämfört med tidigare. Energiåtgången för de svenska växthusen uppgick år 2011 till 627 GWh år vilket kan jämföras med 1140 GWh år 1999. Trots en markant övergång till biobränslen och förnybar energi utgör fossila bränslen en betydande andel, 41%, av växthusens energiförsörjning år 2011 och av detta stod olja för 25% och naturgas för 14%. I samhället finns stora mängder lågtempererad restvärme från kraftverk och industriella processer som inte utnyttjas idag och ett sätt att nyttiggöra denna resurs och minska miljöbelastningen från energianvändning kan vara att använda sig av restvärmen i växthusodling eller annan odling. Projektet har genomförts med syfte att studera möjligheter, teknik och möjliga produktionssystem för konkurrenskraftig växthusproduktion där spillvärme från industriprocesser utnyttjas för att minska energikostnader och miljöstörningar. Ett speciellt fokus har varit att studera möjligheterna att utnyttja restvärme från Oskarshamns kärnkraftverk. Odling i teknologiskt avancerade växthus ställer stora krav på klimatet för att odlingen skall vara produktiv och lönsam. För god kvalitet och avkastning i en växthuskultur behöver klimatförhållanden vara anpassade till behoven hos den kulturväxt som odlas. Tillväxt och utveckling styrs av balansen mellan ljus, temperatur, luftfuktighet och tillgång på koldioxid. Olika kulturer har olika temperaturkrav och en viss minimitemperatur krävs såväl dag som natt för att optimera fotosyntesen. Dock kan man tillämpa en s.k. dynamisk, ljusanpassad klimatstyrning med högre dagtemperatur och lite lägre nattemperatur där energiförbrukningen kan reduceras och lågtempererad restvärme kan utnyttjas på ett bättre sätt. De nya växthus som byggs i Sverige är huvudsakligen av typen Venlo med sammanbyggda sektioner som kan bilda kvadratiska anläggningar med stora rationella ytor. I dessa reduceras energiförbrukningen jämfört med traditionella breda fristående växthus till följd av formen och användning av vävar som dras för nattetid. En avancerad styr- och reglerteknik minskar också behovet. Dessa växthus täcks vanligen av enkelglas med god ljustransmission som på ett bra sätt tillgodoser växternas ljusbehov. Även akrylplast och polykarbonat i form av dubbelskiktade plattor används frekvent och då speciellt i växthusens sidor. Ett intressant nytt dubbelskiktat material med sicksack-profilerad yta (Lexan® ZigZag™) kombinerar god ljusgenomgång med lite bättre isolerande förmåga. För odling som inte har samma krav på klimatet används enkla bågväxthus oftast försedda med en enkel plastfolie som täckmaterial. I konventionell svensk växthusodling sker uppvärmningen med rörvärme och systemen är oftast dimensionerade för hög framlednings/returtemperatur (80/60 eller högre). För utnyttjande av restvärme med låga temperaturer krävs andra system, exempelvis luftvärme, där kraven på framledningstemperatur och temperaturdifferens är lägre. I USA byggdes en rad anläggningar för studier av utnyttjande av lågtempererad värme vid energikrisen på 1970- och 1980-talet och även en anläggning för utnyttjande av restvärme från ett kärnkraftverk, Browns Ferry kärnkraftverk i närheten av Athens i Alabama, byggdes. Restvärmen från kärnkraftverkets kylvatten höll en temperatur som när vattnet nådde växthuset var så låg som 14-21°C i januari. De anläggningar som byggdes utnyttjade stora värmeöverförande ytor mellan restvärmen och systemen i växthusen. I många fall användes fläktkonvektorer / fläktluftvärmare i dessa anläggningar och för anläggningen för utnyttjande av restvärmen från kärnkraftverket användes ett system där restvärmen i form av värmevatten utan värmeväxling tillfördes växthuset via befuktarblock och eftervärmning med värmebatterier. Direkttillförsel av restvärmen i form av vatten gav en mycket god värmeöverföring, men luftfuktigheten blev mycket hög vilket orsakade problem. De anläggningar för utnyttjande av restvärme i växthusproduktion som byggdes i USA under den aktuella tidsperioden var i drift ett antal år, men enligt uppgift fanns inget större kommersiellt intresse. Det kommersiella intresset är förstås knutet till de ekonomiska förutsättningar som gäller lokalt och för aktuell tid. De studier som gjordes under 1970-1980-talen resulterade inte i någon kommersiell odling knuten till låggradig energi från kärnkraftverk och de försöksväxthus som fanns, t.ex. i Athens, finns inte längre. I studier på Alnarp på 1980-talet odlades jordgubbar med olika plasttäckning i mark som värmdes upp med rörslingor med en vattentemperatur på 20°C och 30°C. Uppvärmningen av marken resulterade i tidigare skörd främst för jordgubbar som odlades i plasttäckt mark eller i plasttunnel. Enbart uppvärmning utan täckning gav bara några få dagars tidigare skörd. Utnyttjande av restvärme för reducerad energikostnad måste ställas mot andra alternativa energikällor och andra energibesparande åtgärder. Växthusföretag letar aktivt efter alternativa energikällor och exempelvis skogsråvaror såsom flis, bark och spån, liksom flis från återvinning av träavfall och sågspån är värmekällor som kan utnyttjas. Också ökad isolering ger reducerad värmeåtgång. Som alternativ till energibesparande vävar har studier gjorts med icke konventionella energibesparande åtgärder såsom isolering av växthus nattetid med polystyrenpellets som blåses in i växthusets skal och också med skum som har en isolerande förmåga. I försöken har pellets och skum tagits bort dagtid för att inte reducera ljusinsläppet. I Tyskland studeras lågenergiväxthus i ett speciellt ZINEG-projekt. I ett av dessa växthus studeras ett stängt växthuskoncept med solkollektorer, värmepump och energilager. Intressant är att skörden i detta växthus varit högre än i ett kontrollväxthus med mer ljus. Efter att ett djupvattenintag börjat utnyttjas för kärnkraftverket i Oslkarshamn uppgår utgående kylvattentemperaturer enligt uppgift till beskedliga ca 11 °C som lägst vintertid och ca 21°C som högst. En möjlighet att utnyttja låggradig värme är att tillföra denna i anslutning till växthusets täckmaterial i en spalt mellan en väv och täckmaterial. I ett sådant system kan transmissionsförlusterna reduceras i de fall utetemperaturen är lägre än det som kan åstadkommas med restvärmen. Beräkningar tyder dock på att besparingarna blir små i konventionell växthusodling av traditionella växter för matproduktion med de låga temperaturer som finns att tillgå vid utnyttjande av djupvattenintaget. I detta fall är andra kulturer såsom bärodling, snittblommor och svampodling där lägre temperaturer kan accepters klart intressantare. Om temperaturen på restvärmen är bara ca 5°C högre finns väldigt mycket bättre förutsättningar till god energibesparing. Det finns i dagsläget ett behov av att utveckla teknik för växthusodling med utnyttjande av låggradig restvärme. I en forskningsanläggning skulle sådan teknik liksom kombinationen fiskodling-växthusodling kunna studeras.
26.	Nimmermark, Sven (författare) Airborne pollutant emissions from naturally ventilated buildings: Proposed research directions 2013 Ingår i: Biosystems Engineering. - : Elsevier BV. - 1537-5110 .- 1537-5129. ; 116, s. 214-220 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract 4. Establish a dedicated facility that could be used to obtain precise reference measurements of ventilation rates in naturally ventilated building. To enable this, a parallel development of new technologies (instrumentation and methodology) is required. (C) 2013 Published by Elsevier Ltd on behalf of IAgrE.
27.	Nimmermark, Sven, et al. (författare) Ammonia, dust and bacteria in welfare-oriented systems for laying hens 2009 Ingår i: Annals of Agricultural and Environmental Medicine. - 1232-1966 .- 1898-2263. ; 16, s. 103-113 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The use of litter and manure in welfare-oriented systems for laying liens may negatively affect the air quality and the work environment. The objective of the current Case Study was to compare concentrations of ammonia, dust and bacteria in 3 Such systems: 1) a floor housing system, 2) a multilevel system, and 3) a system with furnished cages. Data was collected from 3 houses of cacti type, and I house of each type was selected for detailed measurements for 1-2 weeks. Daily average concentrations of ammonia were 3-12 ppm in the house with furnished cages, 21-42 ppm ill the multilevel system, and 66-120 ppm in the floor housing system. Total dust concentration was 2.0-2.5 mg.m(-3) in the house with furnished cages, 0.71-2.4 mg.m(-3) ill the multilevel system, and 6.8-18 mg-m(-3) in the floor housing system. The number of bacteria cells per m(3) was 1.1-2.2.10(7) in the house with furnished cages, 2.2-3.4.10(7) in the multilevel system, and 8.0-9.6-10(7) in the floor housing system. In the system with furnished cages, concentrations of ammonia and dust were of the same magnitude or below concentrations found to reduce pulmonary function ill poultry workers in other Studies. Concentrations of ammonia, in the multilevel system and concentrations of both ammonia and dust in the floor housing system were above these levels.
28.	Nimmermark, Sven, et al. (författare) Effects of light on bird activity and carbon dioxide emissions from laying hens housed in an experimental building 2014 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Illumination is important in poultry houses since it affects production and it may also influence bird behaviour and wellbeing. Different types of light sources as well as their illuminance level may affect the birds differently. Experiments were made with the aim to study three different light sources, 1) conventional light bulbs, 2) common strip lights, and 3) daylight strip lights as light sources for laying hens and the effect of their illuminance levels on bird activity and CO2 emissions. About 400 laying hens of the hybrid LSL (Lohmann Selected Leghorn) were housed in a small poultry house (climate chamber) at the SLU research station Alnarps Södergård. The total area of the chamber including walking alleys is 87 m2 and the laying hens were kept on a 47 m2 large area. The housing system (Fienhage GmbH, Germany) included a bedding area with sand and a manure bin area with a drainable floor above which drinking nipples, automatic feed conveyors, and perches were placed. The manure belts below the drainable floor were running once every day. Laying nests were placed close to one of the walls. Since the chamber is surrounded by an air conditioned indoor space it was possible to keep the poultry house temperature constant at about 20 °C. The air flow rate was manually adjusted with a damper in an exhaust air duct and calculated from air velocities measured in 5 points in a circular duct. It was kept at 1.2-1.6 m3 hen h-1 during the experiments. Temperatures were recorded by thermocouples; RH was recorded by Rotronic Hygromer®-C80 sensors, and carbon dioxide concentration was measured by an optical analyzer (RI-221, Riken Keiki Co). Animal activity was measured by sensors developed at Research Center Bygholm, Denmark. Illuminance was varied in the experiments and calculated from values measured by a hand holding Lux meter at 18 different places in the chamber. The range of illuminance levels for conventional light bulbs (LB), common strip lights (SL), and daylight strip lights (DSL) were 8-52, 5-63, and 4-93 lux respectively. The experiments started in November when the hens were about 20 weeks old and ended in June the year after. In the experiments the illuminance for LB, SL and DSL were on average 15.7, 24.0, and 40.8 lux. Corresponding values for activity and CO2 emissions were 0.28, 0.51, and 0.76 for activity and 3.78, 4.20, and 4.12 g hen-1 h-1 for CO2 emissions respectively. Pearson correlations showed a significant positive relationship between illuminance and activity (p<0.01), and also between day after start of the experiments and activity (p<0.001). A higher R2-value (79.9%) was found in a regression where both illuminance and day after start of experiments were predictors for activity, while a small R2-value was found when using just illuminance as predictor. The data in the study did not reveal any significant differences in bird activity or CO2 emissions for the three studied light sources. The increased activity by age (or season) was unexpected since the hens had no light from outside.
29.	Nimmermark, Sven (författare) Experienced Air Quality and Symptoms in Persons Working with Dairy Cows and Cattle 2013 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Air contaminants as well as other factors in dairy cow housing may affect the health. A study was made with the aim to find factors correlated to the air quality and the health of workers in animal production facilities. Data was collected by a questionnaire sent to 400 farmers working with dairy cows or cattle and approximately 600 working with pigs or poultry. The response rate was 75%. Analyses were made by χ2 -analysis and multiple logistic regressions. The prevalence of self reported asthma was 3.2% for persons working with cattle and dairy cows, 3.9% for the group working with pigs, and 1.4% for the group working with poultry. Compared to all the respondents, a higher number of persons working with dairy cows and cattle were much annoyed to stuffy (bad) air, illumination and work positions. Persons working with cows and cattle spent more time per week in barns (46 h) compared to those working with pigs (28 h) and poultry (23 h). Long working days in barns showed a positive correlation to symptoms like dizziness, nose irritation and wheezing, and also to skin irritations and muscle ache. Persons working with dairy cows and cattle showed a higher 12 month prevalence of stomach problems and diarrhea (p≤0.05) compared to those working with other animal species. Manual handling of course feed was correlated to a higher 7-day prevalence of cough with phlegm as well as cough without phlegm and also to a higher 7 day prevalence of scaling, itching hair bottom.
30.	Nimmermark, Sven (författare) Förnybar energi i svensk växthusodling : kunskapsunderlag för fortbildning inom energisystem 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract För att minska klimatpåverkan av koldioxid (CO2) från förbränning av fossila bränslen har man i Sverige infört en koldioxidskatt på bränslen som inte är förnybara. Detta innebär ökade kostnader för växthusodlare som utnyttjar naturgas och olja och ett starkt incitament för övergång från fossila till förnybara bränslen. En del växthusodlare har redan övergått till förnybara bränslen, men fortfarande finns ett stort antal odlare som använder fossila bränslen. Kunskap om hur man på bästa sätt reducerar energiåtgången och utnyttjar förnybara energikällor efterfrågas bland många odlare. I projektet har kunskap om förnybara energikällor och teknisk utformning av värmeanläggningar med förnybara bränslen för att värma växthus samlats tillsammans med ekonomiska beslutsmodeller. I avsnittet "Energisystem för växthus" ges en översikt över växthusets värmebalans och olika system för uppvärmning av växthus. De förnybara energikällor som på senare tid börjat används för att värma svenska växthus är framförallt bark, flis, spån, pellets och briketter. En del ved och halm används också medan biogas används i liten utsträckning liksom torv. Värmepumpar är intressanta för uppvärmning i en del fall och för elförsörjning kan t.ex. solceller eller i speciella fall småskalig vattenkraft vara intressant. Biobränslen (trädbränslen) såsom flis, pellets etc. är i många fall det intressantaste alternativet till fossila bränslen för uppvärmning av växthus. Värmevärdet, dvs. den mängd energi man får ut vid förbränning, varierar stort med trädbränslets fukthalt och mellan olika typer av flis. I avsnittet "Värmecentralen och dess komponenter" behandlas bl.a. system för stoftavskiljning, värmelagring i bufferttankar och eldningskunskap och i avsnittet "Myndighetskrav, besiktningar och inspektioner" redovisas en sammanställning av olika krav och regelverk. I avsnittet "Ekonomi och beslutsmodell" behandlas bl.a. kostnader och investeringsberäkning. Vid planering av en ny eller ombyggnad av en befintlig värmeanläggning är en god regel att i första hand se till att effekt- och energibehovet blir så litet som möjligt genom att t.ex. isolera och att sedan överväga olika alternativ för uppvärmning. Detta leder i de allra flesta fall till en avsevärd minskning av kostnaden för värmeanläggningen.
31.	Nimmermark, Sven (författare) Influence of odour concentration and individual odour thresholds on the hedonic tone of odour from animal production 2011 Ingår i: Biosystems Engineering. - : Elsevier BV. - 1537-5110 .- 1537-5129. ; 108, s. 211-219 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Odours constitute a problem when they affect the health of those exposed or when their character and intensity cause annoyance. Odour concentration and the hedonic tone of odours are of interest when setback models are used to predict annoyance in the neighbourhood of odour emitting operations. An experiment was made with the objective of studying the relationship between the odour concentration and the hedonic tone of odours from pig, poultry and dairy operations. A further objective was to identify individual factors of importance for rating of the hedonic tone. A panel of 16 persons was engaged to rate the hedonic tone and for each panel member the individual odour threshold for n-butanol was estimated. Odour samples from poultry and livestock buildings were analysed for odour concentration following European guidelines. The panel members rated the hedonic tone of various odour concentrations. Odour concentration explained much of the hedonic tone of odour from pigs, pig manure and laying hens. For Odour from dairy cows, the odour concentration explained comparatively less. On a hedonic scale, where 0 is neutral and -4 is extremely unpleasant, an odour concentration of 14-16 European odour units (ou(E)) m(-3) from pig and poultry houses was rated to -1. On the same scale, an odour concentration of 37 ou(E) m(-3) from a cow shed was rated to -1. Individual odour thresholds were found to be important for rating of the hedonic tone. The rating of the hedonic tone showed similarity to odour intensities reported in other studies. (C) 2010 IAgrE. Published by Elsevier Ltd. All rights reserved.
32.	Nimmermark, Sven (författare) Influence of water sprinkling on the amount of dust particles in a house for fattening pigs 2010 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
33.	Nimmermark, Sven (författare) Klimatisering, belysning, bevattning och mekanisering i växthus : aktuellt kunskapsläge 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract För en framgångsrik produktion krävs bästa möjliga förhållanden beträffande växtklimat och ljus, rationella system för att hantera växternas vatten- och näringstillförsel och dessutom en begränsning av kostnaderna för produktionen. En ökad mekanisering och en ökad användning av robotar ger möjligheter för reducerade kostnader, bättre konkurrenskraft och en ökad lönsamhet. I slutna eller halvslutna växthuskoncept finns möjligheter att bibehålla höga CO2 halter under längre tidsperioder än i konventionella växthus. Dessa slutna eller halvslutna system kräver kylning och avfuktning för att temperatur och luftfuktighet skall kunna hållas på en lämplig nivå. I Finland har man tagit fram ett system (Novarbo) för kylning och fuktstyrning med hjälp av droppgardiner där kylt vatten sprutas in. I Grekland och Italien har försök gjorts att avfukta med hygroskopiska saltlösningar som binder överskottsfukt. En vanlig metod att avfukta luften i växthus med energivävar är att öppna vävarna så att en liten springa uppstår och låta fukt kondensera ut på täckmaterialet (ytterskalet) samtidigt som torrare luft från utrymmet över väven strömmar ner i växthuset. En nackdel med systemet är att okontrollerade luftrörelser kan orsaka ojämn temperaturfördelning i växthuset. I en ny intressant metod som håller på att testas i Nederländerna används rundblåsande fläktar som fördelar och trycker ut luften som en horisontell skärm under vävarna och som utbyter luft med utrymmet ovanför vävarna. Andra studier av energiåtgång och kostnader indikerar att avfuktning med hjälp av ventilation och värmeväxling kan vara ett konkurrenskraftigt system. Beroende på val av armatur kan kostnaderna för belysningen i ett växthus bli olika höga. I många studier av LED ljus har man studerat hur ljus med olika våglängdssammansättning påverkar växternas utveckling. I USA har man undersökt fotonutbyte och kostnader för olika armaturer med ljuskällor av typerna LED, högtrycksnatriumlampor (HPS), keramisk metallhalogen och lysrör. Man fann i denna studie att ljusutbytet (fotonutbytet) per enhet tillförd elenergi (μmol/J) var mycket högre för nyare HPS armaturer (1,7 μmol/J) jämfört med typer som idag är vanligt förekommande (1,02 μmol/J). Det bästa fotonutbytet för LED armaturer (rött/blått) var 1,66-1,70 μmol/J och alltså av samma storleksordning som för nya HPS armaturer. I studien fann man att kostnaden per foton räknat var högre för LED än för HPS. I takt med att lysdioder (LED) blivit ljusstarkare och kommit ner i pris har intresset för att använda dem för assimilationsbelysning ökat. De små ljuskällorna som dioderna utgör, gör att man kan skapa belysningsarmaturer som möjliggör placering i plantskiktet i raderna ("inter-lighting"). En skillnad mellan HPS och LED är att värmestrålningen från HPS lampor värmer plantmassan, vilket åtminstone ibland kan vara en fördel. För assimilationsbelysning (toppbelysning) anses HPS fortfarande vara det bästa alternativet, medan LED är intressant då det gäller belysning för att erhålla en viss fotoperiod, belysning inuti växtmassan ("interlighting") och då det gäller att styra växterna. Energieffektiva plasmalampor kan kanske i framtiden vara ett intressant alternativ även i växthus. Fokus inom forskningen avseende vatten och näringstillförsel har på senare år varit att minska åtgången av vatten och gödselmedel samt att minska utsläpp av gödselvatten till naturen, dels för att minska slöseriet med vatten och gödselmedel och dels för att förbättra ekonomin för odlingsföretagen. Ett nyare odlingssystem som har testats vid ett flertal tillfällen och för olika kulturer är odling med delat rotsystem ("Split Root"). I detta system delas rotsystemet upp i två separata behållare med var sitt droppbevattningssystem och varje behållare vattnas varannan gång. Systemet benämns på engelska "PRD - Partial Rootzone Drying" eller "Split Root". Användningen av systemet har testats för flera olika kulturer, bl.a. gurka, där det visat sig att vatten- och näringsåtgången minskade med 35 % utan att skörden påverkades. Med nyare mätteknik kan man mäta små förändringar i plantornas reaktioner bl.a. bladtemperatur, variation i stamdiameter, klyvöppningarnas reaktion och växtsaftsflöde. Tekniken som förfinar befintlig bevattningsteknik används både inom forskning och kommersiellt. Fokus inom mekaniseringen i växthus har de senaste tio åren främst varit utnyttjande av olika robottekniker. I början på 2000-talet utvecklades och testades en robot för skörd av slanggurka. Roboten tog sig fram själv, hittade plantorna, identifierade frukterna och avgjorde vilka gurkor som var klara för skörd samt skördade gurkorna. Robotteknik för avbladning har också testats med utnyttjande av samma NIR våglängder för igenkänning av gurkplantornas olika delar (frukt, blad, stam). Robotar har också testats för skolning av småplantor (under 2,7 minuter skolades 36 tomatplantor om med 100 % framgång) och robotar för sticklingsförökning av rosor har börjat användas kommersiellt. Forskning avseende sensorer kan utnyttjas i en rad tillämpningar och sorterings- och packningsmaskiner som idag är standard i de flesta större företag finns nu även med utrustning för mätning av näringsinnehåll och socker med hjälp av spektral bildbehandling och klorofyllfluorescens.
34.	Nimmermark, Sven, et al. (författare) Koldioxidavlivning av värphöns i inhysningsstallar : studier av tekniska faktorer samt bedövnings- och avlivningskvalitet vid gasning 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Dagens värphöns producerar ägg till en ålder av c:a 75-80 veckor, varefter flocken avlivas eller slaktas och ersätts med unga, produktiva höns. I detta sammanhang brukar man benämna de äldre djuren som ”uttjänta” eller utslagshöns. Alltsedan de senaste 60 årens utveckling av den moderna köttraskycklingen har marknaden för kött och andra produkter från värphöns försämrats. Uttjänta värphöns har också relativt skör benstomme, vilket bland annat medför köttkvalitetsproblem till följd av skador från benfragment och djurskyddsproblem kopplat till risken för frakturer i samband med utlastning och transport. I många länder har utslagshöns idag inget ekonomiskt värde, utan att göra sig av med dem innebär istället både kostnader och arbete för producenten. En flock som ska transporteras till slakt måste fångas in med hjälp av handkraft, placeras i transportburar och köras till slakteri. Dessa arbets- och kostnadskrävande moment undviks vid gasavlivning i djurstallar, där arbetet istället består i att förbereda och assistera gasning samt att plocka ut och transportera döda djur. Med gasavlivning i stallet undviks riskerna för vingbrott och andra skador till följd av insamling av djuren, lastning i lådor, transport, urlastning och hantering vid bedövning vilka utgör påtagliga risker för försämrad djurvälfärd. Ett alternativ till slakt är således att avliva uttjänta höns i de stallar där de hålls, genom att administrera gas direkt i byggnaden. Detta tillvägagångssätt har används det senaste årtiondet och var ursprungligen ett sätt att angripa problemet med storskalig avlivning av fjäderfä i samband med smittsamma sjukdomsutbrott. Koldioxidavlivning av fjäderfä har huvudsakligen studerats under förhållanden där gas administreras i mer eller mindre kontrollerad atmosfär i ett begränsat utrymme (s.k. Controlled Atmosphere Stunning/Killing, CAS/CAK), Endast ett fåtal studier behandlar situationer där gas administreras direkt i stallar. Även om det numera finns en generell acceptans av gasavlivning direkt i stallet som en jämförelsevis effektiv och djurskyddsmässigt acceptabel metod för avlivning av höns och kycklingar så finns det alltså fortfarande en hel del skillnader vad gäller detaljerna. Det handlar bland annat om vad olika forskare anser om framför allt effekten av koldioxid på djurvälfärden i förhållande till ädelgaser, betydelsen av koncentrationshöjning och inblandning av syre samt hur man bedömer relevansen av de traditionella välfärdsindikatorerna. Pågående forskning fortgår för att utöka kunskaperna inom dessa områden och med hjälp av förfinade mätmetoder stärks kunskaperna om inträdandet av medvetslöshet och död. Detta är av största vikt eftersom att indikatorerna måste bedömas i förhållande till djurens medvetandegrad. För närvarande saknas möjlighet till övervakning för att säkerställa djurvälfärden under gasavlivning. Den visuella kontrollen begränsas i praktiken till att notera att gasen sprids i byggnaden samt en bedömning av djuren efter avslutad avlivning, medan det är mycket svårt att bedöma det pågående förloppet hos enskilda djur. Genom att bättre kunna förutsäga och kontrollera gaskoncentration och spridning kan även bättre kunskap och förutsägbarhet genereras i förhållande till bedövnings- och avlivningseffekt. Detta kan i sin tur medföra möjlighet till förbättringar ur djurvälfärdssynpunkt, såväl som ur ekonomisk synpunkt, genom kostnadseffektivisering av gasningsförfarandet. Behovet av kunskapsökning inom dessa områden ligger till grund för den aktuella studien. Studier av koldioxidavlivning och mätningar utfördes vid avlivning i kommersiella stallar. På Gård 1 studerades avlivningen av uttjänta värphöns i två likartade stallar (stall 1 och 2). I stall 1 observerades hönsen och temperatur mättes på ett antal ställen. I stall 2 gjordes enbart visuella studier. På Gård 2 gjordes mätningar och observationer i samband med koldioxidavlivning av kalkoner och på Gård 3 i samband med avlivning av uttjänta värphöns. På dessa gårdar gjordes mätningar av temperaturfördelning, koldioxidhalt och övertryck vid tillförsel av koldioxid. På gårdarna 4 och 5 studerades beteendereaktioner och fördelning av gas vid avlivning med CO2 i ett av respektive gårds inhysningsstall för kommersiella värphöns, som var i slutet av sin produktion. Slutsatser och rekommendationer med avseende på tekniska aspekter Mängd gas och gasflöde • Gjorda mätningar visar på att en halt på c:a 80 % koldioxid kan åstadkommas i stallet då mängden gas beräknas enligt den idag använda texten i föreskrifterna: ”Mängden koldioxid (kg) för att uppnå 80 % koncentration kan beräknas med hjälp av formeln [stallvolym (m3) x 1,8 x 0,80]”. • Koldioxidflöden av storleksordningen 400-600 kg/min används idag. Vid val av gasflöde måste tekniskt betraktat en snabb ökning av gashalterna i stallet vägas mot tryckökning, öppningsarea till det fria och tidsförlopp för sänkning av koldioxidhalterna efter gastillförsel till följd av ofrivillig ventilation. De idag använda flödena är en kompromiss som tycks fungera relativt väl. Med tanke på bl.a. behov av öppningar och avklingning av gashalter bör lägre flöden (400 kg/min eller lägre) väljas i mindre (c:a 50 m långa) stallar och högre flöden (upp till c:a 600 kg/min) i större (c:a 100 m långa) stallar. Metod för gasinblåsning • Inblåsning i munstycken (ɸinv 37 mm) i stallets längdriktning under kraftigt tryck såsom sker idag ger vid aktuella flöden (400-600 kg CO2 per minut) upphov till en stråle med kastlängder av storleksordningen 30 m. I stallar med en längd på 40-50 m finns i ett sådant system förutsättning för att koldioxidhalterna skall öka ungefär samtidigt och med samma ökningstakt i hela stallet. • Inblåsning i munstycken (ɸinv 37 mm) i stallets längdriktning och aktuella flöden (400-600 kg CO2 per minut) innebär för långa stall (100 m) att det dröjer ett antal minuter innan koldioxidhalterna ökar i stallets bortre del. System där gasen tillförs mitt på långsidan i munstycken (T-rör) med öppningar riktade mot var sin gavel (flöden c:a 600 kg/min) kan då ge en jämnare fördelning av koldioxiden. Öppningar till det fria • Om öppningar till det fria är stora sjunker koldioxidhalterna snabbt efter avslutad gastillförsel. • Övertrycket vid tillförsel av koldioxid behöver begränsas för att undvika risk för skador. Ett lämpligt övertryck bör rimligen vara av storleksordningen 25 – 100 Pa. Enligt överslagsberäkningar ger en öppningsarea på 25 respektive 50 cm2 per kg koldioxid som tillförs per minut upphov till ett tryckfall på c:a 100 respektive c:a 25 Pa. • Om öppningar till det fria kan stängas efter avslutad tillförsel av gas kan den ofrivilliga luftomsättningen hållas låg och gaskoncentrationen kan hållas hög under lång tid. • Spårgasmätningar och teoretiska beräkningar visar på att ofrivillig ventilation ökar kraftigt med ökande vind. Om det är kraftig vind, är små öppningar, som motsvarar tryckfall på c:a 100 Pa eller något mer att föredra. • Öppningar i tak är att föredra då de jämfört med öppningar i ytterväggarna ger avsevärt lägre ofrivillig luftomsättning efter att gas slutat tillföras. En sådan lägre luftomsättning innebär att gashalterna kan hållas höga under längre tid. • Öppningar nära platsen för inblåsning av koldioxid bör om möjligt undvikas då viss ökad risk för läckage av uteluft in i stallet kan finnas i denna zon. Övrigt: • De studerade fallen tyder på att erforderlig mängd koldioxid kan beräknas felaktigt, då folk kan missförstå formeln. Om 80 % koldioxid krävs kan texten: ”Mängden koldioxid (kg) för att uppnå 80 % koncentration kan beräknas med hjälp av formeln [stallvolym (m3) x 1,44]” kanske vara bättre. • Säkerhetsaspekter är viktiga och måste beaktas. Den djurhållare som genomför koldioxidavlivning av fjäderfä måste vara väl införstådd med riskerna och kunna förmedla detta till berörd personal och andra inblandade. Slutsatser och rekommendationer med avseende på djurvälfärdsaspekter • En checklista för djurhållare som ämnar genomföra koldioxidavlivning bör tas fram och distribueras, för att säkerställa att gasavlivningar av fjäderfä i stall genomförs på ett korrekt sätt och för att undvika misstag som kan medföra onödig fara eller skaderisk för människor, andra djur eller utrustning. • Veterinärens kontrollerande funktion bör stärkas med avseende på förberedelser inför gasning, såsom manipulering av ventilation, avskärmning framför gasinförseln samt tätning för att undvika gasläckage till anslutande avdelningar. Kompetensutveckling av veterinärerna är angeläget. • Rutiner för nödsituationer borde ses över och vidareutvecklas (såsom icke fullgod avlivningseffekt efter gasning samt åtgärder vid eventuellt gasläckage till andra avdelningar). • Djur som befinner sig i området nära platsen där gas tillförs löper risk att skadas av gasstrålen och i detta samt i andra kritiska områden finns risk för mycket låga temperaturer. Behovet av att spärra av området närmast införingsröret eller vidta andra motsvarande åtgärder måste därför betonas. • Mot bakgrund av resultaten från denna och andra studier kan omfattningen av det lidande som djuren genomgår i samband med planerad koldioxidavlivning i stallet anses vara mindre i förhållande till de alternativ som innebär hantering vid insamling, lastning, transport och slakt/avlivning på annan plats än i stallet under förutsättning att gasavlivningen utförts på ett korrekt sätt. Dock kan hävdas att perioder av potentiellt • Det finns ett stort behov av fortsa
35.	Nimmermark, Sven, et al. (författare) Measured energy use in a greenhouse with tomatoes compared to predicted use by a mechanistic model including transpiration 2015 Ingår i: Agricultural Engineering International: the CIGR Ejournal. - 1682-1130. ; , s. 65-70 Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract In regions with a colder climate the use of heat energy for climatization of greenhouses can be significant. Beside outdoor temperatures and climate also transpiration affects the use of heat energy since heating and ventilation or dehumidification may be required in order to keep the humidity in the greenhouse below levels which may lead to plant diseases. A reliable model is a powerful tool to predict energy use for greenhouse cultivation. Thus, a mechanistic model including transpiration and energy use for dehumidification and hourly output data was developed from an older simpler model. To be reliable, modelled data must fit with real data. The aim of the present study is to compare measured and modelled use of heat energy. Thus, energy use for a greenhouse with tomatoes was measured and compared to modelled data. The greenhouse in the study is of Venlo-type and the floor area is 80 000 m2. The cover material is single glass and screens are used in order to provide extra insulation during night time. The heating system is water based with heating pipes. Heat energy use was calculated from temperatures of incoming and outgoing heating water and pulses from two flow meters. Climate parameters and screening positions were registered and stored by the help of a Priva system. The model includes solar radiation according to equations provided by Duffie and Beckman (1974), and transpiration equations provided by Stranghellini (1987). Solar radiation is in the model divided into diffuse and direct insolation. Ventilation rate is calculated from moisture balance. Properties of the greenhouse in question, i.e. its material properties, areas, etc. are in combination with climate parameters and screening input data for the model. Measurement of heat energy use and climate was made on hourly basis during a period from April to September. Daily average climate values during the months April to September ranged for the separate months from 10-19 MJ day-1 for outdoor incoming solar radiation, 8.2-17.2° C for outdoor temperature, 18.3-20.3° C for indoor temperature, and 80-84% for indoor RH. Monthly values for measured use of heat energy per m2 greenhouse area for the months April, June, July, August and September were 157, 130, 74, 94, 108 and 121 MJ month-1 m-2 respectively. Modelled amounts of energy for the same months were 159, 125, 61, 69, 73 and 110 MJ month-1 m-2. A regression between measured and modelled daily use of heat energy for the whole period between April and September showed a fairly good agreement (R2 = 0.75). Data indicate that heat storage in the heating system increase the energy use. Further, the data suggest that also heat storage in mass inside the greenhouse should be included in a model predicting heat energy use in greenhouses.
36.	Nimmermark, Sven, et al. (författare) Nitrous oxide emissions from an experimental pig house with straw bedding 2012 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Significant amounts of the greenhouse gas N2O (nitrous oxide) are emitted from agriculture. Bedding materials in barns may create a favorable environment for the formation of N2O. A study was made of the N2O emission from a house with fattening pigs where some straw was used as bedding material. The objective of the study was to quantify the emissions, and to study its relationship to the environment inside the barn and the release of other gases. The pig house was a research facility housing 54 fattening pigs with pens with partly slatted floor. Concentrations of N2O, NH3, CO2, CH4 and water vapor were measured by an INNOVA photo‐acoustic analyzer. Pigs were placed in the barn in the beginning of September and measurements were made during day 5 to 48 of the fattening period. Hourly average values of N2O emissions ranged from 5 to 17.5 mg·h-1·pig-1 with an average of 11.6 mg·h-1·pig-1. Emission rates of N2O increased from about 9 mg·h-1·pig-1 at day 5 when the pigs weighed about 45 kg up to about 13 mg·h-1·pig-1 at day 48 when the pigs weighed about 85 kg. Ammonia emissions and CO2 emissions showed the same pattern with increasing emissions by days after the start of the batch. Diurnal N2O emission peaks at about 8 a.m. coincided with the time for feeding and removal of manure. Measured emissions of N2O versus CO2 for specific hours during an average day showed a very good positive relationship (R2 0.94).
37.	Nimmermark, Sven (författare) Solceller i lantbruket och de gröna näringarna : möjligheter och intressanta tillämpningar 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Solceller är ett mycket miljövänligt sätt att producera el på och intresset för solceller har på senare år ökat i lantbruket och den gröna näringen. Den typ av solceller som för närvarande är vanligast på marknaden är kristallina solceller och dessa har ofta en verkningsgrad på 15-17%, medan de på marknaden förekommande tunnfilmssolcellerna oftast har en verkningsgrad på upp till ca 14%. Solceller som monteras ovanpå ett befintligt tak och ansluts till elnätet är den vanligaste utformningen av solcellsanläggningar också i lantbruket. Byggnadsintegrerade solcells-anläggningar som t.ex. ersätter det befintliga takets funktion som väderskydd kan vara intressanta t.ex. i fall då man på en lantbruksbyggnad har ett befintligt tak som måste bytas ut. Solcellsanläggningar med solföljare monterade på stativ och som riktar in solpanelen optimalt mot solen under varje tidpunkt kan också vara intressanta bl.a. då elproduktionen per ytenhet räknat blir något bättre än för fast monterade solpaneler. Hög temperatur hos solpanelen minskar verkningsgraden och det är därför viktigt att se till att det finns ventilation runt panelerna, t.ex. genom att montera solcellspaneler på distans över ett befintligt yttertak. Damm är i regel inget problem för solceller då regn och vindar i de flesta fall håller dem rena. Minskningen av producerad el p.g.a. att snö ansamlas på solpanelerna är oftast liten i södra Sverige Ammoniak kan orsaka skada på en del solpaneler och om dessa är tänkta på lantbruk med djurhållning bör säljaren bör kunna presentera dokumentation över att de tänkta solcellerna blivit godkända i tester avseende ammoniakbeständighet. Nätanslutna solcellsanläggningar är den intressantaste och vanligaste tillämpningen i lantbruket. Elen som produceras av solcellerna kan då användas på gårdens alla förbrukningsställen, t.ex. på en mjölkgård och el kan säljas och köpas efter behov. Även växthusanläggningar kan förses med solpaneler och forskning avseende avancerade koncentrerande solcellsanläggningar för växthus görs i Nederländerna. Fristående system där solcellerna inte är anslutna till elnätet kan vara intressanta i vissa fall, t.ex. då det finns behov av el på platser långt ifrån det fasta nätet. El som produceras lagras då i batterier för användning vid behov. Exempel på sådana användningar av solceller som studerats är: Pumpning av vatten till djur på bete, koncentratutfodring av djur utomhus, elstängsel, bekämpning av hästflugor, bevattning och täckning av vattenreservoarer, samt självkörande solcellsdrivna båtar i vattenbruk för t.ex. vattenkontroll och för att skrämma bort fåglar som äter av den odlade fisken. Trots att personer som arbetar på lantbruk och i den gröna näringen oftast är miljömedvetna och tänker på kommande generationer fäller ekonomin ändå till sist det slutliga avgörandet för en investering i en solcellsanläggning. För konventionella takmonterade och nätanslutna solcellsanläggningar har priserna på senare år sjunkit rejält, vilket ökat möjligheterna att göra en ekonomiskt lönsam investering i solceller.
38.	Nimmermark, Sven (författare) Symptoms Related to Air Contaminants in Persons Working with Dairy Cows and Cattle 2012 Ingår i: Landskap, trädgård, jordbruk : rapportserie. - 1654-5427. ; 2012, s. 89- Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Objectives Air contaminants as well as other factors in dairy cow housing and management may affect the health of the animals as well as persons working with the animals. A study was made with the aim to find factors correlated to the health of the workers in dairy cow and cattle houses. Methods Data was collected by the help of a questionnaire sent to approximately 1000 farmers working with dairy cows or cattle, pigs or poultry. The overall response rate was 75% and the response rate for those handling dairy cows and cattle was 74%. Totally 676 answers were used in the evaluation. Of those, 281 answers were from persons working with dairy cows and cattle and 264 of them worked with dairy cows. Analyses were made by χ2 -analysis and multiple logistic regressions. Results The prevalence of self reported asthma for persons working with cattle and dairy cows was 3.2% which was lower than for the group working with pigs (3.9%), but higher than for the group working with poultry (1.4%). Compared to all the respondents, a higher number of persons working with dairy cows and cattle were much annoyed to stuffy (bad) air, illumination and work positions. Persons working with cows and cattle spent more time in barns compared to those working with pigs and poultry. Long working days in barns, i.e. more than 30 hours work per week in barns, showed a positive correlation to a number of symptoms like dizziness, nose irritation and wheezing, and also to skin irritations and muscle ache. Persons working with dairy cows and cattle showed higher 12 month prevalence of stomach problems and diarrhoea (p≤0.05) compared to those working with other animal species. On average, those working with dairy cows and cattle also reported a higher prevalence of tiredness and weakness as well as a higher prevalence of muscle ache. Correlation between reported symptoms and some factors in the barns (tied up cows, liquid manure handling, manual handling of course feed and supplement feed, use of wood shavings) were studied in multiple logistic regressions. Manual handling of course feed was correlated to a higher 7-day prevalence of cough with phlegm as well as cough without phlegm and also to a higher 7 day prevalence of scaling, itching hair bottom.
39.	Nimmermark, Sven (författare) Teknik, system och hälsa för personer som arbetar med djur 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Air in animal houses contains high concentrations of organic dust, gases, endotoxins, and micro-organisms. Thus, work in animal houses can result in a number of heath related issues. Systems used in the production as well as management and used techniques affect the work environment in animal production and should followingly be as good as possible from a work perspective. Data was collected by the help of a questionnaires sent to 1000 farmers working with animals, and the answers were analyzed with the aim of finding correlations between used techniques, production systems, and experienced work environment and health. The response rate of the questionnaire was 75 %. Analyses were made by the help of the statistic software package Minitab, and descriptive statistics, ?2 analysis and logistic regressions were used. Among several factors in the environment, the dust was considered to be the most annoying factor. Two third of those answering considered the dust to be a little, rather much or much annoying. Persons working with pigs and/or poultry found dust to be more annoying than persons working with cattle. Of persons working with poultry, 6 % considered the dust to be much annoying. Itching irritated eyes were reported more frequent among those working with pigs and poultry compared to those working with dairy cows or other types of cattle. Among persons working with poultry, the7 day prevalence of itching irritated eyes was 8 %. Persons exercising regularly experienced less fatigue, less irritation, and less mood changes compared to those not exercising regularly. Smokers experienced more headaches, more nose irritations, and more wheezing when breathing compared to those not smoking. Persons who had noted that they have asthma experienced compared to the others more fatigue, more problems with having a heavy head, nausea, dizziness, nose irritation, cough with and without phlegm, hoarseness, chest tightness, sleeping difficulties and heart beat. Many hours of work in barns was a factor increasing the frequency of many experienced health problems. Generally, persons older than 55 years were less annoyed with the air quality than persons younger than 55 years. A possible reason for that can be “Healthy workers effect”, i.e. that those experiencing health problems in the environment find other jobs. However, considering annoyance to odour, persons older than 55 years were more annoyed than those younger than 55 years. An explanation can be sensitization from exposure during a long time. A problem, when analyzing how different production systems and different techniques influences frequencies of experienced health problems, is that different systems and different techniques often are present in barns at the same farm. In the evaluation, a certain technique was considered to be used if it was used in one barn at the farm. If the same systems had been used in all barns at a specific farm, probably more significant differences between used techniques would have been found. Dry cough (cough without phlegm) was experienced significantly more often among those working with pigs compared to among those working with other animal species. This has also been found in other studies. Also other health problems related to the respiratory organs, such as irritation in the nose, throat (hoarseness, dry throat) and breathing difficulties seem to be related to work with pigs. Persons working with pigs in systems with wet feeding experienced less problems with cough without phlegm and wheezing compared to those 10 working with pigs in other systems. People working with pigs in systems where meal feed was used experienced hoarseness and chest tightness less frequent than those working in other systems where pellets, crushed pellets or other feed types were used. Itching eyes were experienced more frequent by persons working with laying hens than by persons working with other animals. Also breathing difficulties seem to be related to work with laying hens. A high concentration of dust in combination with high ammonia concentrations is a plausible cause of these problems. A number of unhealthy compounds are created in wet litter, and results from the study suggest that a wet litter in houses for laying hens increases the frequency of eye irritations and also of dry cough among persons working with laying hens. The air quality for persons working with dairy cows and cattle seems to be healthier than the air quality in pig and poultry houses. The results of the study suggest that aching muscles is a greater problem for persons working with dairy cows than for persons working with pigs or hens. However, problems with the stomage/diarrhoea were experienced more frequently by persons working with dairy cows compared to by persons working with other animals. A reason for this might be bacteria present in barns for dairy cows. Manual handling of the course feed for the cows can cause problems with cough with and without phlegm, and also with dry, itching skin in the hair bottom. Manual handling of the course feed leads to exposure to dust particles of various size and type. Further studies of correlations between used technology, air environment and other factors in the work environment need to be done in order to find out how different techniques affect the persons working with the animals. Since the air quality affects humans as well as animals, improvements will lead to improved heath in workers as well as in animals
40.	Nimmermark, Sven (författare) Work in Alternative and Enriched Cage Systems for Laying Hens and Self-Reported Health 2015 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Due to animal welfare regulations traditional battery cage systems are no longer allowed in Sweden. Thus, alternative and enriched cage systems are now used by the farmers. During wintertime dust and ammonia concentrations can be high in such systems. In order to study the work environment a questionnaire was sent to 1000 farmers of which 200 had poultry farms and 800 housed pigs and cattle. The response rate for poultry farmers was 70%, and the overall response rate was 75%. Analyses were made by χ2 -analysis and multiple logistic regressions. Annoyance related to dust in the barns was considerably higher for persons working with poultry than for those working with other animal species; 23.9% were much annoyed, and 5.8% were very much annoyed with the dust. The prevalence of self reported eye irritations was significantly higher (p≤0,01) for those working with laying hens compared to those working with pigs or cattle. Also breathlessness and breathing difficulties seemed to be related to work with laying hens. A likely cause for this is high dust concentrations in combination with high ammonia concentrations. Correlation between reported symptoms and some factors in the barns (wet litter, use of multi level system, use of furnished cages, meal feed, and use of straw) were studied in multiple logistic regressions. The presence of wet litter indicated increased prevalence of eye irritation (odds ratio 21,37) and dry cough (odds ratio 14,06). Use of multi level systems was connected to a higher prevalence of nose irritations (p≤0,05).
41.	Wretfors, Christer, et al. (författare) Effects of fiber blending and diamines on wheat gluten materials reinforced with hemp fiber 2010 Ingår i: Journal of Materials Science. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0022-2461 .- 1573-4803. ; 45:15, s. 4196-4205 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Wheat gluten (WG) is a promising base material for production of "green" plastics, although reinforcement is needed in more demanding applications. Hemp fiber is a promising reinforcement source but difficulties exist in obtaining desired properties with a WG-based matrix. This study aimed at improving fiber dispersion and fiber-matrix interactions using a high speed blender and a diamine as a cross-linker. Samples were manufactured using compression molding, two types of blenders and addition of diamine. Mechanical properties were assessed with tensile testing. Tensile-fractured surfaces were examined with scanning electron microscopy (SEM). Protein polymerization and fiber-protein matrix interactions were examined using high performance liquid chromatography (HPLC) and confocal laser scanning microscopy (CLSM). The results showed that a higher-speed grinding yielded a more even distribution of fibers and a more polymerized protein structure compared to a lower-speed grinding. However, these improvements did not result in increased strength, stiffness, and extensibility for the higher-speed grinding. The strength was increased when the grinding was combined with addition of a diamine (Jeffamine(R) EDR-176). HPLC, SEM, and CLSM, indicated that diamine added samples showed a more "plastic" appearance together with a stiffer and stronger structure with less cracking compared to samples without diamine. The use of the diamine also led to an increased polymerization of the proteins, although no effect on the fiber-protein matrix interactions was observed using microscopical techniques. Thus, for future successful use of hemp fibers to reinforce gluten materials, an appropriate method to increase the fiber-protein matrix interaction is needed.
42.	Wretfors, Christer, et al. (författare) Use of Industrial Hemp Fibers to Reinforce Wheat Gluten Plastics 2009 Ingår i: Journal of Polymers and the Environment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1566-2543 .- 1572-8919 .- 1572-8900. ; 17:4, s. 259-266 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The next generation of manufactured products must be sustainable and industrially eco-efficient, making materials derived from plants an alternative of particular interest. Wheat gluten (WG) is an interesting plant material to be used for production of plastic similar materials due to its film-forming properties. For usage of plastics in a wider range of applications, composite materials with improved mechanical properties are demanded. The present study investigates the possibilities of reinforcing WG plastics with hemp fibers. Samples were manufactured using compression molding (130 A degrees C, 1600 bar, 5 min). Variation in fiber length, content (5, 10, 15 and 20 wt%) and quality (poor, standard, good) were evaluated. Mechanical properties and structure of materials were examined using tensile testing, light and scanning electron microscopy. Hemp fiber reinforcement of gluten plastics significantly influenced the mechanical properties of the material. Short hemp fibers processed in a high speed grinder were more homogenously spread in the material than long unprocessed fibers. Fiber content in the material showed a significant positive correlation with tensile strength and Young's modulus, and a negative correlation with fracture strain and strain at maximum stress. Quality of the hemp fibers did not play any significant role for tensile strength and strain, but the Young's modulus was significantly and positively correlated with hemp fiber quality. Despite the use of short hemp fibers, the reinforced gluten material still showed uneven mechanical properties within the material, a result from clustering of the fibers and too poor bonding between fibers and gluten material. Both these problems have to be resolved before reinforcement of gluten plastics by industrial hemp fibers is applicable on an industrial scale.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Träfflista för sökning "WFRF:(Nimmermark Sven) "

Avgränsa träffmängd

År