| 1. |
- Bergman, Elin, 1983-
(författare)
-
Trädgårdens textur : Rumsliga, materiella och sociala perspektiv på den privatägda trädgården i Sverige cirka 1900-1930
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The subject of this dissertation is privately owned gardens in Sweden circa 1900–1930 and aims to identify and make visible their meaning and impact on different societal levels. Sweden, like many other European countries, faced profound societal changes during the nineteenth and early twentieth centuries. This was in part due to a major increase in population, the development of new urban environments, a growing working class, and migration within and out of the country. The culmination of these circumstances had an impact on the development of society, more broadly, and on housing, in particular.Prior scholarly inquiries across multiple disciplines have studied the home as a locus for various social relations and expressions of aesthetic ideals. However, the outdoor space of the home has not been specifically included or emphasized in previous research. The focus of this dissertation is therefore to examine gardens within the private sphere – in physical form as well as in their conceptions – concentrating on spatial organization and material constitution within the social context of the time. The aim is to make visible the ways in which the garden acted as an important part of the construction of the ideal home, in theory as well as in practice. In so doing, gardens and garden practices of the early twentieth century are historically, culturally, and socially situated.The theoretical framework is built upon the concept of texture which combines the theoretical fields of spatial theory and materiality. The approach and the use of texture emphasize the material elements that are essential in the constitution of the garden (but not always considered meaningful in their own right), as well as the relationship between humans and their surroundings, particularly with regard to home-making and relating practices. It includes analyses of individual materials’ physical conditions and the way they are experienced with the senses. Furthermore, it highlights the material and visual merging of materials as a perceived whole and the relation of the parts to that whole. Finally, it elucidates the socio-cultural relations between objects and environments which are then experienced, used, and changed by human subjects. The dissertation demonstrates the various meanings of the garden and garden practices, based on a vast set of empirical sources selected on principles of geographical and demographical diversity during the selected time period. The result is presented in case studies. These include analyses of garden literature, the work of county gardeners employed by the Agricultural Society, and educational institutions such as Lillie Landgren’s Torshäll (Dalarna County). Furthermore, particular sites are investigated, such as the mining town of Boliden (Västerbotten County), and the private gardens of Crown Princess Margareta at Sofiero (Skåne County) and Ellen Key at Strand (Östergötand County). The study reveals the multifaceted functions of the garden. The conception of the garden’s potential was made visible in publications and visual material, which provided exemplary gardens, cultivated by – and at the same time cultivating – the human actors. The study’s emphasis on the manual elaboration of materials with a certain aesthetic ideal or practical purpose as the objective confirms that the garden is a result of spatial, material, and social prerequisites, all coalescing as the texture of the garden.
|
|
| 2. |
- Ahrland, Åsa, et al.
(författare)
-
Ett nytt trädgårdshistoriskt översiktsverk
- 2016
-
Ingår i: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning. - 1652-2362 .- 2001-1261. ; 29, s. 30-31
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Ahrland, Åsa, 1961-
(författare)
-
Under arbetsledighetens stunder
- 2000
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :2, s. 36-40
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Industrialismens genombrott innebar en av de största förändringarna i samhället någonsin. Människors liv förändrades i grunden och deras tid kom att indelas i arbete, fritid och vila. De offentliga parkernas betydelse för stadsborna betonades ofta under 1800-talet. Frågan är vilken roll parker och trädgårdar fick vid fabrikerna.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bergström, Anders, 1965-, et al.
(författare)
-
Millesgården : Arkitektur & trädgård
- 2004
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Millesgården på Lidingö norr om Stockholm är ett av Sveriges mest välkända konstnärshem. Här uppförde skulptören Carl Milles från 1908 en kombinerad ateljé och bostad med anslutande trädgård. Trots att Milles var en mycket produktiv och framgångsrik skulptör, finns det skäl att framhålla Millesgården som hans främsta konstnärliga arbete.Millesgårdens tillkomst skildras här i nära anslutning till den samtida utvecklingen inom arkitektur och trädgårdskonst. Anläggningen fungerade inte bara som hem och ateljé, utan även som utställningsmiljö. Millesgården blev ett monument – en minnesgård – där Carl Milles ambitioner och höga anspråk på konstnärsrollen kom till uttryck.
|
|
| 6. |
- Magnusson, Gert, et al.
(författare)
-
Kulturarvsstudier i en föränderlig värld
- 2013
-
Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift. - 1102-7908. ; :1, s. 9-11
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Nolin, Catharina, 1962-
(författare)
-
1800-talet – mångfaldens trädgårdar och parker
- 2023
-
Ingår i: Svensk trädgårdshistoria. - Stockholm : Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. - 9789188763471 ; , s. 27-105
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Nolin, Catharina, 1962-
(författare)
-
Det gröna kulturarvet i samhällsutvecklingen
- 2023
-
Ingår i: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning. - 1652-2362 .- 2001-1261. ; 36, s. 6-8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Många kulturhistoriskt värdefulla gröna miljöer riskerar idag att exploateras i samband med förtätning och ökad bebyggelse. Avsaknaden av långsiktiga planer, noggranna studier och inventeringar av dessa miljöer bidrar till bevarandeproblematiken och osäkerheten kring deras värden. Det räcker inte att försöka fastställa dessa värden inför samrådshandlingar, då är det som regel alldeles för sent.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Nolin, Catharina, 1962-
(författare)
-
Engelbrektskyrkans omgivning
- 2014. - 1
-
Ingår i: <em>”</em>Den vill vara ny och stark”: Engelbrektskyrkan 100 år. - Stockholm : Statens centrum för arkitektur och design. - 9789187447013 ; , s. 71-87
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikeln behandlar arkitekten Lars Israel Wahlmans gestaltning av Engelbrektskyrkans omgivningar omkring 1910–1915 samt hans syn på trädgårdskonst.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Nolin, Catharina, 1962-
(författare)
-
Ester Laura Matilda Claesson, 1884-06-07 — 1931-11-12 : Trädgårdsarkitekt, lärare, skribent
- 2018
-
Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789163975943
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ester Claesson inledde sin långa utbildningstid till trädgårdsarkitekt som sextonårig trädgårdselev vid Tomarps gård i Skåne år 1900 och fortsatte samma år sina studier vid den välrenommerade Vilvorde Havebrugshøjskole norr om Köpenhamn. Vid skolan undervisades kvinnor och män tillsammans i både praktiska och teoretiska moment. Då hon erhöll sin examen 1903 gjorde hon det som nummer två i sin årskull. Hon fortsatte därefter sina studier vid en teknisk skola i Wien. Mellan 1905 och 1907 verkade hon hos den österrikiske arkitekten Joseph Maria Olbrich vid konstnärskolonin Mathildenhöhe i Darmstadt, Tyskland, först som hans elev och därefter som en av hans närmaste – och enda kvinnliga – medarbetare, framför allt med trädgårdsarkitektur. Hon hade även andra uppdrag. Exempelvis ansvarade hon för flera trädgårdar i Mathildenhöhe med tillhörande rosenträdgård, lusthus, möbler och andra detaljer, markplaneringen till utställningsbyggnaden Frauen-Rosenhof för trädgårdsutställningen vid Flora i Köln 1906 samt förslag till trädgårdsstaden Am hohlen Weg i Darmstadt 1906. Joseph Maria Olbrich var själv en av de stora förnyarna av trädgårdskonsten vid denna tid, bland annat uttryckt i monokroma trädgårdsrum, vilket var helt nytt då, och hans betydelse för Ester Claessons utveckling kan knappast överskattas. Samtidigt besatt hon andra kunskaper; hur de berikade varandra i det gemensamma arbetet åskådliggörs av en del teckningar i Olbrichs teckningssamling som bevisligen är av hennes hand. Studierna i Wien och Darmstadt finansierades delvis med stipendier från Fredrika-Bremer-Förbundet, vilket låg i linje med förbundets målsättning att föra fram trädgårdsområdet som ett lämpligt kvinnligt verksamhetsfält.
|
|
| 21. |
- Nolin, Catharina, 1962-
(författare)
-
Framing Children's Sections in Cemeteries
- 2017
-
Ingår i: Heritage of Death. - Abingdon, Oxon : Routledge. - 9781138217515 - 9781315440200 ; , s. 38-49
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter discusses children's cemeteries of the early twentieth century as phenomena and as material culture, as heritage. Cemeteries were also discussed as material and cultural heritage to be preserved and to serve as models for new cemeteries and for individual graves. This dynamic and transformative period in Swedish cemetery design is well known to scholars. However, there has been inadequate recognition that the discourse and practice around cemeteries also included new approaches toward the burial of children. The Woodland Cemetery is important for this area of interest because it contains one of the few remaining old children's sections. The sketches and drawings for the children's section indicate willows, birches and rowans, wild flowers or summer flowers, as well as box hedges, which would bring a more formal air to the place. The children's cemetery has long since been transformed into history and heritage, a heritage that can be discussed, understood and interpreted in many different ways.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Nolin, Catharina, 1962-
(författare)
-
Hagaparken under 1800-tal och tidigt 1900-tal
- 2009
-
Ingår i: Haga. - Karlstad : Votum. - 9789185815272 ; , s. 280-303
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I boken om Haga får vi stifta bekantskap med den fascinerande tiden och miljön en skådeplats för många viktiga händelser i Gustav III:s politiska historia. Här mötte det enkla och anspråkslösa det storslagna och monumentala i de olika projekten där enbart ett fåtal kom till utförande, som Gustav III:s paviljong, Koppartälten och ett antal mindre paviljonger. Med kungens död 1792 fick de grandiosa planerna på ett stort kungligt slott i parken ett abrupt slut och först 1802 uppfördes en mindre byggnad, Haga slott, som ett komplement till paviljongen.
|
|
| 27. |
- Nolin, Catharina, 1962-
(författare)
-
Helfrid Elisabeth Maria Löfquist, 1895-08-19 — 1972-07-17 : Trädgårdsarkitekt
- 2018
-
Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789163975943
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Helfrid Löfquist var en av Sveriges första kvinnliga trädgårdsarkitekter.Helfrid Löfquist föddes i Norberg men flyttade senare till Ludvika där hennes far Henrik Löfquist var kyrkoherde. Hennes mor hette Anna Carolina, född Lindblom. Helfrid Löfquist inledde sina studier för att bli trädgårdsarkitekt 1922 då hon antogs till Fredrika-Bremer- Förbundets trädgårdsskola vid Apelryd utanför Båstad och dess då helt nya tvååriga kurs ”för allsidig utbildning av trädgårdslärarinnor”. Hon utexaminerades därifrån 1925 och vidareutbildade sig därefter genom studieresor finansierade med stipendier från Fredrika- Bremer-Förbundet: till Italien 1927 ”för studier av gammal trädgårdskonst” och till Danmark 1936 ”för studiet av trädgårdskonst”. Under denna resa mötte Helfrid Löfquist ledande danska kollegor som George Boye, P. Wad, Anka Rasmussen och C.Th. Sørensen.
|
|
| 28. |
- Nolin, Catharina, 1962-
(författare)
-
Hotet mot Stockholms offentliga parker : garage med avgastorn eller livgivande kulturmiljö - testfallet Tegnérlunden
- 2001
-
Ingår i: Kulturmiljövård. - Stockholm : Riksantikvarieämbetet. - 1100-4800. ; :1, s. 70-80
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Stockholms stad stod under hösten i begrepp att sälja Tegnérlunden till Skanska för en spottstyver, för uppförandet av ett underjordiskt garage. Planerna var synnerligen uppseendeväckande, dels därför att det gällde en allmän plats som rimligen bör ägas av staden, dels därför att det inte gick att överblicka vilka konsekvenser garaget skulle få för parken utan en noggrann hydrogeologisk utredning och en kompletterande bergteknisk undersökning. Syftet med garaget var att öka antalet parkeringsplatser i stadsdelenoch minska behovet av parkeringsplatser på gatan.
|
|
| 29. |
- Nolin, Catharina, 1962-
(författare)
-
Hundra år av lekplatshistoria 1850–1950
- 2016
-
Ingår i: Plats för lek! Svenska lekplatser förr och nu. - Stockholm : Svensk Byggtjänst. - 9789173337854 - 9789173337939 ; , s. 34-55
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 30. |
- Nolin, Catharina, 1962-
(författare)
-
I museets dolda vrår : kvinnliga landskapsarkitekter betraktade genom Arkitektur- och designcentrums samlingar
- 2014
-
Ingår i: Forskning i centrum. - Stockholm : Statens centrum för arkitektur och design. - 9789187447020 ; , s. 209-224
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln handlar om hur samlingarna vid Statens centrum för arkitektur och design kan användas för att undersöka några kvinnliga landskapsarkitekters verksamhet, uppdrag och positioner under 1900-talets första hälft, särskilt i relation till de manliga arkitketer de samarbetade med.
|
|
| 31. |
- Nolin, Catharina, 1962-
(författare)
-
Inger Maria Wedborn, 1911-04-20 — 1969-01-08 : Trädgårdsarkitekt, skribent
- 2018
-
Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789163975943
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inger Wedborn var från 1940-talet till sin bortgång 1969 en av landets ledande trädgårdsarkitekter.Inger Wedborn föddes i Stockholm 1911 som dotter till läroverksadjunkten Victor Jacobsson och hans hustru Clara Carlesson. Hon inledde sin utbildning till trädgårdsarkitekt 1929 vid Önnestads kvinnliga trädgårdsskola. I likhet med flera andra kvinnor inom yrket, som Ruth Brandberg och Sylvia Gibson, utbildade hon sig vid Horticultural College for Women i Swanley i Kent. Hon återvände till Sverige 1933 och arbetade från 1934 med trädgårdsarkitekten Sven A. Hermelin. Redan året därpå fortsatte hon sina studier utomlands, vid Institut für Gartengestaltung der Landwirtschaftlichen Hochschule i Berlin-Dahlem 1935– 1936 under ledning av professor Heinrich Friedrich Wiepking-Jürgensmann. För att komma in på denna akademiska utbildning krävdes sexklassigt högre läroverk och minst fyra års praktik, krav som Inger Wedborn uppfyllde genom åttaklassig normalskola för flickor, utbildningen i England samt genom sin tidigare anställning hos Sven A. Hermelin. De två första terminerna av utbildningen ägnades åt de fackvetenskapliga grunderna. Därefter följde en specialisering inom trädgårdskonst och en avslutning med en statsexamen.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Nolin, Catharina, 1962-
(författare)
-
Kungsträdgården : från kunglig kålgård till kommersialiserat stadsrum
- 2019
-
Ingår i: Kontextualisering<em></em>. - Stockholm : Stockholm University Press. - 9789176350911 - 9789176350898 ; , s. 57-82
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet analyserar Kungsträdgården i Stockholm som en föränderlig plats under olika historiska perioder; som kunglig umgängesplats, arena för privata möten, politiska manifestationer och ungdomskravaller, som en potentiell kommersialiserad plats och som kärna i debatter om stadens offentliga miljöer, ja ibland även själva föremålet för manifestationerna. I kapitlet diskuteras vidare hur Kungsträdgården beroende på valda teoretiska ingångar kan tolkas och förstås, som offentlig plats, som park och arkitektur och som kulturarv samt vilka betydelse- och identitetsförskjutningar såväl rummet som sådant som användningen av det har genomgått.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Nolin, Catharina, 1962-
(författare)
-
Modernist Residential Areas in Sweden : a Cultural Heritage Worth Preserving?
- 2013
-
Ingår i: Proceedings of the 12th International Docomomo Conference. - Porvoo : Docomomo. - 9789529323005 ; , s. 64-67
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this paper I discuss modernist residential areas in Sweden in relation to gender, recognition and the preservation of cultural heritage. Many residential areas in Sweden were designed by women landscape architects, and one of the most successful was Ulla Bodorff. With her office as an example I will show the complexity and the importance of going deeper into the subject.
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Nolin, Catharina, 1962-
(författare)
-
Radhusen i 1950-talets ytterstad
- 2022
-
Ingår i: Ytterstaden. - Stockholm : Appell förlag. - 9789198664393 ; , s. 83-93
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Nolin, Catharina, 1962-
(författare)
-
Sudda inte ut kvinnorna
- 2021
-
Ingår i: Arkitektur. - 0004-2021. ; :2, s. 18-18
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
