| 1. |
|
|
| 2. |
- Forsman, Åsa, 1972-, et al.
(författare)
-
Riding in a safe system – workshop on safety for powered-two-wheelers : final report from a workshop held on 9–13 June 2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An international workshop on safety for powered-two-wheelers (PTWs), Riding in a safe system, was held as a series of virtual meetings 9–23 June 2021. The workshop was co-organised by the International Transport Forum (ITF), the Swedish Transport Administration, the International Motorcycling Federation (FIM), the motorcycle manufacturers associations (IMMA and ACEM), and the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI). The workshop was a follow-up of the Third Global Ministerial Conference on Road Safety, held in Stockholm in February 2020, but it also built on a previous workshop in 2008 in Lillehammer and the 2015 ITF research report “Improving Safety for Motorcycle, Scooter and Moped Riders”. The workshop, which included six expert sessions, focused on seven different areas: (i) Sustainable practices, work-related issues and procurement, (ii) Modal shift and urban needs, (iii) Training, education, and licensing, (iv) Vehicle safety, protective safety, and Intelligent Transport Systems, (v) Road infrastructure and road environment, (vi) Speed management, adapting speeds and behaviour to different environments, (vii) Youth and child safety. Eight priority actions were recognized by the workshop to achieve the integration of PTWs in the safe system by 2030. These actions build on the Stockholm declaration and its 9 recommendations. The actions are generalized results from the outcome of the expert sessions. The 8 priority actions from the workshop are: (i) Move to sustainable practice, (ii) Support modal shift, (iii) Adopt safe vehicles and equipment, (iv) Educate safe riders, (v) Redesign infrastructure, (vi) Ensure safe speed, (vii) Protect children, and (viii) increase knowledge.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temat för det här forskningsprojektet är hur de transportpolitiska målen kan nås i landsbygder: att säkerställa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet i hela landet för alla invånare oberoende av kön, ålder, etnicitet etc. I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Det tvååriga projektet (2022–2023) har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut.Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare på nationell, regional och kommunal nivå och fokusgrupper har genomförts med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapande workshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och pendlare (företrädesvis med lägre inkomst), som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter:Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas.Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen.Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik.Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tidtabelljusteringar etc.Flera av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt för att organisera olika verksamheter. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken. Det är uppenbart att kollektivtrafiken har en central roll för att upprätthålla tillgängligheten för de studerade grupperna. Kostnaderna begränsar möjligheterna att utöka den traditionella kollektivtrafiken, men ur ett samhällsperspektiv kan det finnas anledning att omfördela resurser från stadstrafik till landsbygdstrafik, eftersom landsbygdstrafiken ökar den absoluta tillgängligheten för de som berörs medan stadstrafiken sällan är det enda alternativet för de som använder den. Även om man efterfrågar ett ökat turutbud finns också en stor potential i att öka kollektivtrafikens tillförlitlighet, inte minst för den anropsstyrda trafiken som används mycket lite idag. Även små justeringar i information, tidtabell, skyltning etc. kan förbättra kvaliteten i befintlig kollektivtrafik utan några stora extra kostnader. En annan tydlig slutsats av analysen av intervjuer och samskapandeworkshopar är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta efterfrågas av de offentliga aktörerna själva, och på vissa håll har steg börjats ta mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper.
|
|
| 5. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 199-200
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Projektet har genomförts av IVL, VTI och Trivector.Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare från kommuner och regioner samt fokusgrupper med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapandeworkshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och låginkomsttagare, som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter: Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas. Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen. Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik. Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tabelljusteringar etc. Fler av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt att organisera olika verksamheter på. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken.
|
|
| 6. |
- Hult, Åsa, et al.
(författare)
-
Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter genom mobilitet som tjänst och e-handel - en förstudie
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar resultaten från förstudien ”Rättvis tillgänglighet för landsbygder och mindre tätorter genom mobilitet som tjänst och e-handel”. Förstudien finansierades av Trafikverket och genomfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet och VTI Statens väg- och transport-forskningsinstitut. Syftet med förstudien har varit att bidra med kunskap och identifiera kunskaps-luckor om vad som behövs för att styra mot ett tillgängligt transportsystem för alla i landsbygder och mindre tätorter. Ett övergripande syfte var även att specificera inriktning för en kommande huvudstudie. Litteraturöversikten visar att äldre, unga och migranter, särskilt i kombination med funktionsnedsättning, är att betrakta som transportutsatta grupper. Mer intersektionell forskning behövs för att förstå komplexiteten i frågor som rör tillgänglighetsutmaningar kopplat till exempelvis kön, ålder och socioekonomisk status. En slutsats är att det finns anledning att vidare analysera, utveckla och tillgängliggöra metoder för hur intersektionella perspektiv bättre kan användas i utformning, genomförande och uppföljning av olika typer av mobilitets- och leveranstjänster som utvecklas av privata och offentliga aktörer. I huvudstudien kan det även finnas anledning att närmare studera hur olika aktörer kan säkerställa att personer med olika behov kan involveras och ha inflytande i transportsystemet. Samlat visar förstudien även att förutom att anpassa lösningar efter platsen och att involvera berörda målgrupper kan även andra mer övergripande utmaningar behöva adresseras för att kunna öka tillgängligheten på landsbygder. Utmaningar som att policy liksom kollektivtrafikförsörjning utgår från en urban norm som missgynnar landsbygder, juridiska hinder och avsaknad av samverkan och fungerande affärsmodeller med externa parter för att bredda utbudet av mobilitet och leverans på landsbygder. Vilka åtgärder som behövs för att kunna öka tillgängligheten för alla på landsbygder kommer huvudstudien att fokusera på.
|
|
| 7. |
- Ihlström, Jonas, 1981-, et al.
(författare)
-
Resande under covid-19 och blickar mot framtiden : en enkät- och intervjustudie
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie har haft det övergripande syftet att kartlägga och skapa förståelse kring människors sätt att resa och använda transporter under covid-19-pandemin, vilka konsekvenser det inneburit och hur resandet i framtiden kan komma att förändras. I rapporten presenteras en översiktlig bild av resultat från den enkätundersökning och intervjustudie som genomförts inom ramen för projektet.
|
|
| 8. |
- Nuruzzaman, Robin, 1992-, et al.
(författare)
-
AI ur ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det här projektet, Artificiell intelligens ur ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv, har fyra delstudier genomförts för att förstå vilka konsekvenser för samhället som utvecklingen av AI och maskininlärning (ML) för med sig och vilka behov av framtida forskning det finns. I studien ingick två olika litteraturstudier, en dokumentanalys och intervjuer. Den första litteraturstudien fokuserade på etik, risker och nyttor och den andra på policy, planering, användare, och samspel mellan människa och maskin. Syftet med dokumentanalysen av nationella policy- och planeringsdokument i Sverige var att undersöka hur beslutsfattare ser på AI. Intervjuerna genomfördes med potentiella användare för att få en förståelse för hur de ser på teknikutvecklingen och för att testa hur användare kan studeras inom detta område.Resultatet från de fyra delstudierna visar att AI/ML-system i allt högre grad kommer att ha en djupgående inverkan på hur vår framtid utformas, från regering och politik, genom industri och arbete, till våra personliga och sociala rum. Vi måste därför se till att den nya smarta tekniken gagnar mänskligheten och inte vice versa. För att lyckas med detta behöver AI styras sociopolitiskt, i termer av vart vi vill gå, snarare än hur snabbt vi kan komma dit.
|
|
| 9. |
- Nuruzzaman, Robin, 1992-, et al.
(författare)
-
Kombinerad mobilitet - cykel och kollektivtrafik : en litteraturöversikt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kombinerade cykel- och kollektivtrafikresor är ett sätt att resa som kombinerar cykelns flexibilitet med kollektivtrafikens hastighet och räckvidd. Kombinationen i sig skapar ett distinkt transportmedel som kan bidra till ett mer hållbart och hälsosamt samhälle. För att undersöka vilken potential det har och vilka effekter detta transportmedel för med sig har denna litteraturstudie genomförts. Litteraturstudien omfattar internationell forskning och ska vara till hjälp för transportplanering i Sverige. Resultatet visar bland annat att det inte finns ett sätt att utforma ett kombinerat cykel- och kollektivtrafiksystem, utan att lokala förutsättningar måste beaktas vid utformning av systemen. Fördelarna är störst i förorter med ett cykelvänligt avstånd till kollektivtrafiken. Goda parkeringsmöjligheter för cyklar ökar villigheten att cykla till kollektivtrafikstationer. Det här sättet att resa kan konkurrera med bilen, inte bara prismässigt utan även avseende hastighet och tillgänglighet. Eftersom det krävs erfarenhet för att utföra den här typen av resor på ett bra sätt är det mest lämpat för rutinartat resande.
|
|
| 10. |
- Roth, Anders, et al.
(författare)
-
Nya avtalslösningar centrala för transporternas klimatomställning
- 2023
-
Ingår i: Göteborgsposten. - Göteborg : Stampen Media. ; Juni:9
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vägtrafikens klimatutsläpp behöver minska med cirka tio procent per år för att Sveriges klimatmål om minskade utsläpp med 70 procent ska nås till 2030. Det är en minskningstakt som kräver kraftfulla styrmedel, men det kommer också behövas nya arbetssätt där staten krokar arm med ambitiösa aktörer. För att klara transportsektorns klimatomställning krävs nya lösningar. Stadsmiljöavtal, där staten bidrar med finansiering och kommuner och regioner med motprestationer som styr mot ett hållbart resande, har varit en framgång för klimatomställningen av städernas transporter. Vi föreslår att regeringen lär av de goda erfarenheterna och inför motsvarande avtal för klimatomställningen av landsbygdens transporter och för godstransporter. Rätt utformade kan avtalen också bidra till att göra klimatomställningen accepterad i hela landet.
|
|
