SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Nyberg Ylva) "

Sökning: WFRF:(Nyberg Ylva)

  • Resultat 1-50 av 64
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Öborn, Ingrid, et al. (författare)
  • Restoring rangelands for nutrition and health for humans and livestock
  • 2023
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Drylands cover 40% of the global land area and host 2 billion people, of which 90% live in low- or middleincome countries. Drylands often face severe land degradation, low agricultural productivity, rapid population growth, widespread poverty, and poor health. Governance structures and institutions are often eroded. Livestock-based livelihoods, largely depending on seasonal migration are common. Pastoralist communities and their land are highly vulnerable to climate shocks, while there are also changes in land tenure, insecurity/conflicts and rapid infrastructure development. Drylands Transform is an interdisciplinary research project revolving around the UN Sustainable Development Goals (SDGs). The project aim is to contribute new knowledge to a transformative change and sustainable development of drylands in East Africa to help escape the ongoing negative spiral of land, livestock and livelihood degradation. We investigate the links between land health, livelihoods, human well-being, and land management and governance with several study sites along the Kenya-Uganda border. Through strong stakeholder engagement we will explore challenges and pathways towards a social-ecological transformation in these drylands. The entry point is the urgent need to identify and enhance synergies between food and nutrition security (SDG2), land and ecosystem health (SDG15) and governance and justice (SDG16) for sustainable dryland development, aiming to improve health and equity (SDGs 3 and 5), while minimizing trade-offs between agricultural productivity, natural resources management and climate change. We are using innovative field research approaches focusing on livelihood improvement through rangeland (grazing areas) restoration and governance interventions. We will present results from the initial work to assess land health using the Land Degradation Surveillance Framework and explore the links with human health and well-being through household survey data. We will also show how we will co-develop sustainable dryland management options (e.g., field experiments with fodder grasses and shrubs) with local communities and set-up knowledge sharing hubs.
  •  
2.
  • Ahlqvist-Bjorkroth, Sari, et al. (författare)
  • Improving NICU staff decision-making with parents in medical rounds : a pilot study of reflective group dialogue intervention
  • 2023
  • Ingår i: Frontiers in Pediatrics. - : Frontiers Media S.A.. - 2296-2360. ; 11
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Introduction: The communication skills of healthcare professionals play a crucial role in successful shared decision-making with parents in neonatal intensive care. Improving communication skills can be achieved through practice and reflection on personal experiences after authentic interaction events with parents. The process of reflection typically involves three phases: description, reflection, and critical reflection. In this study, our aim was to explore the acceptability of the Reflective Group Dialogue intervention and its effectiveness in supporting the reflective process.Methods: This qualitative pilot study was conducted in the neonatal intensive care unit at Uppsala University Children's Hospital, Sweden. The sample consisted of nine medical rounds with seven families, five neonatologists, seven registered nurses, and five assistant nurses. Purposive sampling was used to collect the data. The intervention comprised four elements: (1) before the intervention, a recorded presentation on shared decision-making was given to the entire unit staff, (2) an observation of a normal medical round discussion with parents, (3) an interview with parents about their experience after the same round, and (4) a reflective discussion with the participating health care professionals after the round. The parent interviews and reflective discussions were audio-recorded and transcribed verbatim. They were analyzed using thematic analysis as a theoretical strategy.Results: Both parents and staff widely accepted the intervention and found it beneficial. We identified four discussions that remained in the descriptive phase of the reflection process, four that reached the reflective phase, and one that reached the critical reflection phase. The descriptive discussions were characterized by using a single perspective to reflect, often based on personal opinions. The reflective discussions included analyzing interaction sequences from both staff and parent perspectives and were primarily based on actual observations of communication during medical rounds. The critical discussion led to a new awareness of current practices concerning parental involvement in decision-making. These discussions also utilized "what-if" thinking to evaluate potential new practices and their pros and cons.Conclusions: The intervention seems promising as it was perceived as beneficial by the recipients and facilitated reflection in most cases. However, to enhance the feasibility of the intervention, some improvements are discussed.
  •  
3.
  • Benderix, Ylva, 1953-, et al. (författare)
  • Staff members views of the work climate in sheltered homes for adults with Autism Spectrum Disorders
  • 2009
  • Ingår i: Vård i Norden. - 0107-4083 .- 1890-4238. ; 29:2, s. 38-41
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The mean scores of the Creative Climate Questionnaire for 152 staff members working in 58 sheltered homes for individuals with autism wererated closer to creative than to stagnant organizations. There was a significant difference between two types of settings. In sheltered homes, thepersons with autism had their daily activity outside the home. Here staff members had higher scores in all creative dimensions compared tohomes with daily activities. Staff in sheltered homes, where the residents leave the premises for their daily work or activities, perceived the workclimate as significantly more creative and satisfying.
  •  
4.
  • Elert, Jessica, 1954-, et al. (författare)
  • Lack of gender differences in the ability to relax between repetitive maximum isokinetic shoulder forward flexions : A population-based study among northern Swedes
  • 2000
  • Ingår i: European Journal of Applied Physiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1439-6319 .- 1439-6327. ; 83:4-5, s. 246-256
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The aim of the present study was to analyse the effects of gender and age in a population-based sample of clinically healthy subjects on: (1) strength, endurance and perception of fatigue, (2) mean frequency (MNF) of the electromyogram (EMG), and (3) the ability to relax between active contractions (signal amplitude ratio, SAR) of the surface EMG of an isokinetic shoulder forward flexion test. With this aim we have analysed aspects of the validity of MNF as an indicator of fatigue, using peak torque as a criterion variable. The subjects were 27 men and 28 women (age range: 20-60 years), who were obtained by random sample from the official census lists (participation rate: 66%). The peak torque and surface EMG of two portions of the trapezius, deltoid and infraspinatus muscles were recorded throughout 100 repetitive maximal isokinetic shoulder forward flexions. No significant differences in the perception of fatigue and relative endurance levels of peak torque and work were found between males and females. Males were significantly stronger than females and, on average, females produced approximately 60% of the output of the males, 76% after normalisation for body mass. The men had significantly lower MNF endurance levels for three of the investigated muscles. When controlled for age and body mass, the men had a significantly higher MNF of the deltoid muscle than did the females. These differences were only found for the deltoid muscle. Significant correlations existed between the MNF of the four muscles and biomechanical output, indicating criterion validity for the MNF variable with respect to fatigue. There were no significant effects of gender or age on the ability to relax between repetitive contractions (SAR). The higher prevalence of musculoskeletal complaints of the neck-shoulder region in females cannot be explained by a higher intrinsic muscle tension. Age, gender, body mass index and biomechanical output can have significant effects upon MNF. These effects are important considerations in the interpretation of MNF, for instance in ergonomic situations.
  •  
5.
  • Ericson och vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet;, Ylva, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:1 : Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2014
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats i Fjällbacka sedan undersökningarna startade. Däremot ses en ökning i de temperaturmätningar som gjorts i området under maj-oktober sedan 1989.• Fisksamhället domineras av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk, tånglake och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.• Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake och även för gulål och rödspotta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult ökar på lång sikt i fångsterna under oktober. I oktoberfisket är den enda signifikanta förändringen att berggyltan ökat sedan provfisket startade.• Det har inte setts någon förändring i diversiteten i fisksamhället varken under augusti eller oktober. Den trofiska medelnivån är lägre i oktober än i augusti, men inte vid något av fiskena ses någon signifikant trend. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade.• Fångsten av tånglake var år 2014 bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober. Detta är en stor nedgång sedan året innan, då båda månadernas fisken noterade bland de högsta fångsterna av tånglake.• Tånglaken är en stationär art som föder levande yngel. Dess ekologi gör den därmed lämplig som miljöindikator. De fångade tånglakehonorna har med tiden blivit kortare, lättare och fått sämre kondition. Andelen honor med yngel som dött har ökat med tiden. Resultaten av undersökningarna indikerar att den kallvattenslevande tånglaken i Fjällbacka utsätts för stress på grund av ökande vattentemperatur.• Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering hos fisken.• Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2015.• Halterna av bly, kvicksilver och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil nivå hos tånglake i Fjällbacka medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium uppvisar ingen trend över tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön. Samtliga av de undersökta ämnena ligger under deras respektive satta gränsvärden, dock ligger halten kvicksilver väldigt nära gränsvärdet.
  •  
6.
  • Ericson, Ylva, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:2 : Holmön (Bottniska viken)1989-2014
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2014:• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar.• Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat stadium. Den mest sannolika förklaringen till ökningen av karpfiskar är en ökad vattentemperatur, minskad salthalt och möjligen en påverkan av övergödning.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre som varit konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början har nu avtagit.• Tånglake och lake, som återfunnits i fångsten, är rödlistade av ArtDatabanken.• Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i andra referensområden i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.• Missbildade eller döda tånglakeyngel förkommer mycket sällan vid Holmön och inga tidstrender har noterats, vare sig för frekvensen av yngel eller andelen honor med missbildade eller döda yngel. Trots att parametrarna gonadvikt och embryosomatiskt index uppvisar vikande trender, så tyder den goda yngelstatusen på goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön.• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och ökad GR-aktivitet i levern, vilket tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad rödablodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant ökning av leverstorleken (LSI) och en minskning av hematokritvärdet, samt minskad kloridkoncentration i blodet.• Förändringarna hos abborrar vid Holmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.• De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre och tånglake över hela tidsperioden. Undantag är kadmium som ökat mellan 1995 och 2007 i tånglake, och kadmium och kvicksilver, som inte visar någon minskande trend hos abborre samt PCB och HCB i abborre, som planat ut respektive ökar under de senaste tio åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB, medan α-HCH minskar sedan 1995.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid HolmönDen integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hos abborre har ökat, något som tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmön bedöms som stabilt.Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på populationsnivå.
  •  
7.
  • Ericson, Ylva, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:3 : Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1988-2014
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1988-2014:• Det har setts en svag minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1988-2014. Denna förändring ses tydligare i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1988-2014. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien.• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar (mört, sarv och andra karpfiskar) har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.• Inga tidstrender för längd, vikt, kondition eller levervikt hos yngelbärande tånglakehonor kan skönjas. Inte heller har olika mått på honornas fertilitet eller ynglens längd förändrats. Andelen honor med missbildade eller döda yngel är väsentligt lägre än i referensområdet Fjällbacka på västkusten, men samtidigt högre än i Holmön i Bottniska viken.• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.• Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid och kalcium i blodet, samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter och en minskad aktivitet av leverenzymet GST är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.• De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visar dock en signifikant uppåtgående trend under de senaste 10 åren och även halterna av PCB-kongenern CB-153 visar en tendens till ökning under senare år. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i KvädöfjärdenDen integrerade kustfiskövervakningen visar på minskade karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk, minskade fångster av tånglake, och ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, trots att de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.
  •  
8.
  • Ericson, Ylva, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:4 : Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2014
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2014:• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och säsongstemperatur har inte förändrats i Torhamn sedan undersökningarna startades. Noterbart är dock att temperaturen vid redskap under augusti månad vid provfiske minskat under tidsperioden.• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma har återfunnits i fångsten, samtliga rödlistade av ArtDatabanken.• Den invasiva arten svartmunnad smörbult fångades 2013 under provfisket. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid av arten om den visar sig vara etablerad i området.• Den totala fångsten uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden.• Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och de försvinner ur fångsten redan vid tidig ålder. Varför de försvinner har ännu inte kunnat förklaras, men det kan bero på ett högt fisketryck.• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.• Tydliga förändringar är ökad oxidativ stress, ökning av blodets hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller. Dessutom noteras en tendens till minskad aktivitet av leverenzymet glutation-S-transferas (GST), en ökad aktivitet av leverenzymet katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014. Könskörtlarnas storlek hos honabborrar visar en svag men signifikant ökning från den låga nivå som rådde vid periodens start 2002. Storleken ligger dock fortfarande på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.• Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.• Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i TorhamnResultaten av tretton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Någon koppling till miljögiftsbelastning kan inte göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfisken
  •  
9.
  • Ericson, Ylva, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:1 Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2015
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:Temperatur och siktdjup• Det ses inga förändringar av siktdjup och temperatur i de mätningar som görs varje år under provfiskena i oktober i Fjällbacka. I provfiskemätningarna i augusti har däremot siktdjupet ökat sedan undersökningarna startade. Det ses också svag ökning i de säsongsmätningar av temperatur som görs regelbundet vid mätstationen Byttelocket under maj-oktober sedan 1989.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras i oktober av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.• Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake samt rödspätta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult har ökat i fångsterna under oktober.• Fångsterna i augusti domineras av skär- och stensnultror. Ingen art visar någon signifikant förändring sedan provfisket i augusti startade.• Det har inte setts någon förändring under någon säsong varken i diversiteten i fisksamhället eller i den trofiska medelnivån. Den trofiska medelnivån är lägre i augusti än i oktober. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade, framför allt på grund av lägre fångster av gulål.• Fångsterna av tånglake har de senaste två åren varit bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober.Yngelprovtagning tånglake• De fångade tånglakehonorna i Fjällbacka har sedan undersökningarna 1992 fått sämre kondition. Fram tills år 2014 sågs även en ökande trend för andelen honor med döda yngel. År 2015 bröts dock den trenden, då nivån var lägre än den varit i området sedan mitten av 1990-talet. Missbildade och döda yngel har under den tid yngelundersökningar pågått i Fjällbacka varit mycket vanligare här än i referensområdena Holmön i Västerbotten och Kvädöfjärden i Östergötland.Hälsotillstånd• Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att fisken exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är induceratavgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering.• Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.Metaller och organiska miljögifter• Halterna av bly, kvicksilver och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil och låg nivå hos tånglake i Fjällbacka, medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium uppvisar ingen trend över tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön. Samtliga undersökta ämnen ligger under deras respektive satta gränsvärden, dock ligger halten kvicksilver väldigt nära gränsvärdet.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i FjällbackaSituationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd. En återhämtning kan dock skönjas de allra sista åren. Tidigare vikande fångster och en försämring av flera individuella indikatorer samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier. En negativ utveckling ses också för gulål, trots positiva tendenser de senaste åren. Orsaken till tillbakagången för ål speglar en storskalig nedgång för rekrytering av yngel till hela det europeiska ålbeståndet. Åltätheten i Fjällbacka i augusti bedöms ändå vara relativt hög i förhållande till andra undersökta områden på västkusten och betydligt högre än i Östersjöns kustområden. När det gäller tånglakens hälsostatus kan en av flera möjliga förklaringar vara en ständig och ökande tillförsel av kända och/eller okända kemiska ämnen till kustvattnen. Eftersom effekterna hos tånglake bedöms som relativt omfattande och berör flera viktiga fysiologiska funktioner är det angeläget att kartlägga bakomliggande orsaker innan eventuella effekter uppkommer eller förstärker den negativa utvecklingen som nu kan ses på populationsnivå.
  •  
10.
  • Ericson, Ylva, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:2 Holmön (Bottniska viken)1989-2015
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2015:Temperatur och siktdjup• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat tillstånd, då mängden karpfisk, främst mört, ökat kraftigt. Förklaringar till en ökning av karpfiskar i ett område kan vara ökad vattentemperatur, minskad salthalt och en påverkan av övergödning. Vid Holmön har det som nämnts ovan inte setts någon signifikant trend över tid för temperaturen som mätts under provfisket i augusti.• Mört är den enda arten som ökat signifikant i den tidsserie för Nordiska kustöversiktsnät som startade år 2002 i området. Åren 1989-2014 fiskades det även med traditionella kustöversiktsnät. Under denna tidsperiod sågs förutom ökningen av mört, också en positiv trend för löja, samt en negativ trend för sik. Fångsterna av sik har dock under senare år ökat.• I tidsserien för de Nordiska kustöversiktsnäten ses en ökning av stora fiskar sedan starten år 2002. Den här ökningen beror framför allt på att det har fångats fler stora mörtar och sikar under senare år. Samma trend finns även i den längre tidsserien under perioden 2002-2014.• Den trofiska medelnivån i fångsten av minskat i båda provfiskeserierna, vilket troligtvis beror på den ökade fångsten av mört.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Holmön nå upp till god miljöstatus för alla dessa indikatorer utom karpfisk, som ligger på en för hög nivå.• Några varma somrar i början av 2000-talet har gynnat tillväxten hos abborre, och medellängden hos två-, tre- och fyraåringar har ökat under mätperioden.Yngelprovtagning tånglake• Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i de sydligare referensområdena i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.• Det ses en ökande trend för andelen tånglakehonor med missbildade yngel. Trots detta tyder övriga resultat på relativt goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön. Missbildade eller döda tånglakeyngel förkommer mycket sällan vid Holmön jämfört med i referensområdena Kvädöfjärden i Östergötland och Fjällbacka i Bohuslän.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem och förminskade könskörtlar med färre ägg. Ökade aktiviteter av enzymen glutationreduktas (GR) och katalas i levern tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad röda blodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant minskning av hemoglobinhalten i blodet och ett minskat antal omogna röda blodceller.• Förändringarna hos abborrar vid Holmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.Metaller och organiska miljögifter• De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre och tånglake över hela tidsperioden. Undantag är kadmium som ökat mellan 1995 och 2007 i tånglake, och kadmium och kvicksilver, som inte visar någon minskande trend hos abborre samt PCB och HCB i abborre som planat ut under de senaste tio åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB, medan α-HCH minskar sedan 1995.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid HolmönDen integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hos abborre har ökat, något som tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmön bedöms som stabilt.Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på beståndsnivå.
  •  
11.
  • Ericson, Ylva, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:3 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1989-2015
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2015:Temperatur och siktdjup• Det har skett en minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1989-2015. Denna förändring ses även i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1989-2015. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien från 1965.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar, framför allt på grund av den minskade karpfiskfångsten. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Kvädöfjärden nå upp till god miljöstatus för alla dessa indikatorer.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.Yngelprovtagning tånglake• Det har skett en ökning av andelen tånglakehonor med döda yngel i undersökningarna i området. År 2015 var nivån högre i Kvädöfjärden än i referensområdet Fjällbacka i Västerhavet, ett område som tidigare år som regel alltid legat över Kvädöfjärdens nivåer. Det har även skett en minskning i de undersökta honornas kondition åren 1994-2015.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.• Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid, natrium och kalcium i blodet samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.Metaller och organiska miljögifter• De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visade signifikanta uppåtgående trender mellan 2004 och 2013 men data från 2014 indikerar att dessa ökningar har avstannat. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i KvädöfjärdenDen integrerade kustfiskövervakningen visar på minskade karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk och ett påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.
  •  
12.
  • Ericson, Ylva, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:4 Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2015
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2015:Temperatur och siktdjup• Medeltemperaturen vid provfiskestationerna har minskat signifikant sedan fisket startade i Torhamn. För siktdjupet ses ingen förändring, och inte heller för den säsongstemperatur som mäts augusti-oktober varje år.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma är de arter i fångsten som är upptagna i ArtDatabankens rödlista.• Den invasiva arten svartmunnad smörbult har fångats i provfisket i Torhamn sedan 2013. År 2015 fångades 12 individer, vilket är fler än de tidigare åren. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid och dess eventuella effekt i den lokala näringsväven.• Den totala fångsten av fisk uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Torhamn nå upp till god miljöstatus för samtliga indikatorer.• Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och fångsterna av äldre individer är relativt låg.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.• Tydliga förändringar är en ökning av blodets hematokritvärde och minskad nybildning av röda blodceller. Dessutom noteras en ökad aktivitet av leverenzymen glutationsreduktas (GR) och katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014 men visar på nytt höga värden år 2015. Könskörtlarnas storlek (GSI) hos honabborrar visar under mätperioden en svag ökning från den låga nivå som rådde vid starten 2002. 2014 och 2015 sker dock en tydlig minskning av GSI. Under hela mätperioden ligger GSI i medeltal på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.• Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.Metaller och organiska miljögifter• Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i TorhamnResultaten av fjorton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Avsaknad av miljögiftsanalyser i området gör att någon koppling till miljögiftsbelastning inte kan göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd, och om följdeffekter kan spåras på populationsnivå.
  •  
13.
  • Ericson, Ylva, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:1
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:Temperatur och siktdjup• Det ses inga förändringar av siktdjup och temperatur i de mätningar som görs varje år under provfiskena i oktober i Fjällbacka. I provfiskemätningarna i augusti har däremot siktdjupet ökat sedan undersökningarna startade. Det ses också svag ökning i de säsongsmätningar av temperatur som görs regelbundet vid mätstationen Byttelocket under maj-oktober sedan 1989.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras i oktober av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.• Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake samt rödspätta och gulål under oktoberfisket. Skärsnultra, oxsimpa och svart smörbult har ökat i fångsterna under oktober.• Fångsterna i augusti domineras av skär- och stensnultror. Ingen art visar någon signifikant förändring sedan provfisket i augusti startade.• Det har inte setts någon förändring under någon säsong i diversiteten i fisksamhället. Den trofiska medelnivån under augustifisket har varit oförändrad över tid, men i oktober ses en signifikant ökning av indikatorn. Den trofiska medelnivån är också lägre i augusti än i oktober. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade, framför allt på grund av lägre fångster av gulål.• Fångsterna av tånglake har de senaste åren varit bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober.Yngelprovtagning tånglake• De fångade tånglakehonorna i Fjällbacka har sedan undersökningarna 1992 fått sämre kondition. Missbildade och döda yngel har under den tid yngelundersökningar pågått i Fjällbacka varit mycket vanligare här än i referensområdena Holmön i Västerbotten och Kvädöfjärden i Östergötland.Hälsotillstånd• Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att fisken exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering.　3Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2017.• Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.Metaller och organiska miljögifter• Halterna av bly och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden medan det för kvicksilver ses en signifikant nedåtgång endast för de senaste 10 åren. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil och låg nivå hos tånglake i Fjällbacka, medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium indikerar en uppåtgåendetrend över hela tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön (där även en signifikant uppåtgående trend uppvisas för de senaste 10 åren). Nämnvärt är även den indikerade ökning av koppar över hela tidsperioden och signifikanta ökning av zink de 10 senaste åren som observerats för tånglake i Fjällbacka och som överensstämmer med de signifikanta uppåtgående trender som uppmättats för tånglake i Östersjön de 10 senaste åren. Samtliga undersökta ämnen ligger under deras respektive satta gränsvärden, förutom halten kvicksilver som ligger strax över gränsvärdet.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i FjällbackaSituationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd. Vikande fångster och en försämring av flera individuella indikatorer samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier. Överlag är fångsterna av de flesta arterna i fisksamhället stabila, men svart smörbult och skärsnultra har ökat i förekomst medan fångsterna av tånglake, rödspätta och gulål minskat över tid. Detta trots positiva tendenser för ålen under de senaste åren. Orsaken till tillbakagången för ål speglar en storskalig nedgång för rekrytering av yngel till hela det europeiska ålbeståndet. Åltätheten i Fjällbacka i augusti bedöms ändå vara relativt hög i förhållande till andra undersökta områden på västkusten och betydligt högre än i Östersjöns kustområden. När det gäller tånglakens hälsostatus kan en av flera möjliga förklaringar vara en ständig och ökande tillförsel av kända och/eller okända kemiska ämnen till kustvattnen. Halterna av majoriteten av de metaller och organiska miljögifter som mäts ligger dock på en relativt låg och stabil nivå. Eftersom dessa effekter hos tånglake bedöms som omfattande och berör flera viktiga fysiologiska funktioner kan det inte uteslutas att de speglar den negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.
  •  
14.
  • Ericson, Ylva, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:2 : Holmöarna (Bottniska viken)1989-2016
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kustområdet vid Holmöarna i Västerbotten utgör sedan slutet av 1980-talet ett referensområde för Bottenviken inom den nationella miljöövervakningen. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmöarna under tidsperioden 1989- 2016:Temperatur och siktdjup• Det har inte skett någon signifikant förändring i siktdjup och temperatur vid Holmöarna sedan undersökningarna startade.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat tillstånd, då mängden karpfisk, främst mört, ökat kraftigt under åren. Förklaringar till en ökning av karpfiskar i ett område kan vara ökad vattentemperatur, minskad salthalt och en påverkan av övergödning. Vid Holmöarna har det som nämnts ovan inte setts någon signifikant trend över tid för temperaturen eller siktdjupet som mätts under provfisket i augusti.• Mört och sik är de enda arterna som ökat signifikant i den tidsserie för Nordiska kustöversiktsnät som startade år 2002 i området. Åren 1989- 2014 fiskades det även med traditionella kustöversiktsnät. Under denna tidsperiod sågs förutom ökningen av mört, också en positiv trend för löja, samt en negativ trend för sik.• I tidsserien för de Nordiska kustöversiktsnäten ses en ökning av stora fiskar sedan starten år 2002. Den här ökningen beror framför allt på att det har fångats fler stora mörtar och sikar under senare år.• Den trofiska medelnivån i fångsten av minskat i båda provfiskeserierna, vilket troligtvis beror på den ökade fångsten av mört.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Holmöarna nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk, som ligger på en för hög nivå.• Några varma somrar i början av 2000-talet har gynnat tillväxten hos abborre, och medellängden hos två-, tre- och fyraåringar har ökat under mätperioden.Yngelprovtagning tånglake• Vid Holmöarna uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i de sydligare referensområdena i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.　3• Andelen honor med döda yngel var rekordhög i Holmöarna år 2016. Trots detta tyder övriga resultat på relativt goda förutsättningar för tånglaken vid Holmöarna. Missbildade eller döda tånglakeyngel förekommer mer sällan vid Holmöarna jämfört med i referensområdena Kvädöfjärden i Östergötland och Fjällbacka i Bohuslän.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmöarna signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och minskande halter guleprotein i blodet. Ökade aktiviteter av enzymen glutationreduktas (GR) och katalas i levern tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad röda blodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant ökad aktivitet av enzymet glutationtransferas (GST) i levern, en signifikant minskning av hematokritvärdet i blodet och ett minskat antal omogna röda blodceller.• Förändringarna hos abborrar vid Holmöarna stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.Metaller och organiska miljögifter• De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre över hela tidsperioden. Undantag är koppar som ökat under hela tidsperioden samt PCB och HCB som planat ut de senaste tio åren• Till skillnad från i abborre ses i tånglake ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB samt metallen bly sett över hela tidsperioden, men övervakningen påbörjades senare (1995) och avslutades 2007. α-HCH och HCB minskar, medan kadmium ökar över hela tidsperioden.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid HolmöarnaDen integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Här ses ökad individuell tillväxt för abborre, ökande bestånd av karpfisk och ökning av stora fiskar sedan början av 2000-talet. Den ökade tillväxttakten hos abborre tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området, medan utveckling för karpfisk är oönskad. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmöarna bedöms som stabilt.4Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på beståndsnivå.
  •  
15.
  • Ericson, Ylva, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:3 : Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1988-2016
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2016:Temperatur och siktdjup• En minskande trend för siktdjup och en ökande trend för temperatur ses i en tidsserie för säsongsmätningar i undersökningsområdet sedan 1965. Däremot ses ingen förändring för siktdjup eller temperatur i samband med mätningarna som utförts under provfisket 1989-2016.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar har minskat över tiden medan diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Kvädöfjärden nå upp till god miljöstatus för karpfisk men inte för abborre och rovfisk.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som en konsekvens av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.Yngelprovtagning tånglake• Det har skett en ökning av andelen tånglakehonor med döda yngel i undersökningarna i området.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.• Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg, minskade halter av guleprotein i blodet (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid, natrium och kalcium i blodet, samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden　3pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.Metaller och organiska miljögifter• De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visade signifikanta uppåtgående trender mellan 2004 och 2013 men data från 2014/2015 indikerar att dessa ökningar har avstannat. För kadmium, koppar och zink ses dock en signifikant ökning de senaste 10 åren för tånglake men inte för abborre. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i KvädöfjärdenDen integrerade kustfiskövervakningen visar på god status för karpfiskar trots minskade fångster under senare år, icke önskvärd status för abborre och rovfisk, och ett påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborre, rovfisk och karpfisk.
  •  
16.
  • Ericson, Ylva, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:4 : Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2016
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett referensområde inom den nationella miljöövervakningen för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2016:Temperatur och siktdjup• Medeltemperaturen vid provfiskestationerna har minskat signifikant sedan fisket startade i Torhamn. För siktdjupet ses ingen förändring, och inte heller för den säsongstemperatur som mäts augusti-oktober varje år.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma är de arter i fångsten som är upptagna i ArtDatabankens rödlista.• Den invasiva arten svartmunnad smörbult har fångats i provfisket i Torhamn sedan 2013. År 2016 fångades 55 individer, vilket är en stor ökning jämfört med tidigare år. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid och dess eventuella effekt i den lokala näringsväven.• Den totala fångsten av fisk uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske ses inte den trenden längre. Fångsterna av både sill, sik och gers har ökat under provfiskeperioden. Detta kan bero på den minskade temperaturen, vilket gynnar dessa arter. Fångsterna av sarv har minskat.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och i Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Torhamn nå upp till god miljöstatus för samtliga indikatorer utom karpfisk, där nivåerna har minskat under den bedömningsperiod som använts (2005-2016).• Abborrarnas tillväxttakt är hög i området, men fångsterna av äldre individer är relativt låg.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.• Tydliga förändringar är en ökning av blodets hematokritvärde och minskad nybildning av röda blodceller. Dessutom noteras en ökad aktivitet av leverenzymen glutationsreduktas (GR) och katalas. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2016 frånsett ett mycket högt värde år 2015. Könskörtlarnas storlek (GSI) hos honabborrar visar fram till år 2013 en signifikant ökning från den låga　3nivå som rådde vid starten 2002. Åren 2014-2016 noteras dock något lägre GSI-värden. Under hela mätperioden ligger GSI i medeltal på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.• Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.Metaller och organiska miljögifter• Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i TorhamnResultaten av fjorton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Fisksamhället i Torhamn har varit relativt stabilt under undersökningsperioden där de flesta indikatorer visar en stabil utveckling. Därtill har fångsterna av sik, gers och sill ökat. En något oönskad utveckling är att förekomsten av den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult ökat kraftigt under senare år och att karpfisken minskar till för låga nivåer. Avsaknad av miljögiftsanalyser i området gör att någon koppling till miljögiftsbelastning inte kan göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd, och om följdeffekter kan spåras på populationsnivå.
  •  
17.
  •  
18.
  •  
19.
  •  
20.
  •  
21.
  •  
22.
  • Hellström, Vivan, et al. (författare)
  • Malignancies in transplanted patients : Multidisciplinary evaluation and switch to mTOR inhibitors after kidney transplantation - experiences from a prospective, clinical, observational study
  • 2016
  • Ingår i: Acta Oncologica. - Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis. - 0284-186X .- 1651-226X. ; 55:6, s. 774-781
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background Solid organ transplant recipients are at increased risk of developing malignancies. The objective of this prospective, observational, one-armed study was to study the feasibility to add a mammalian target of rapamycin (mTOR) inhibitor to the immunosuppressive regimen in transplanted patients with post-transplant malignancies. During the trial the need to improve identification of post-transplant malignancies and to reassure adequate oncological treatment of these patients became evident. Multidisciplinary team (MDT) evaluation of oncological and immunosuppressive treatments was implemented for all patients with malignancies after renal or combined renal and pancreas transplantation because of the trial.Material and methods At Uppsala University Hospital, Sweden, a MDT consisting of transplant surgeons, nephrologists, oncologists and dermatologists evaluated 120 renal or combined renal and pancreas-transplanted recipients diagnosed with malignancies from September 2006 to July 2012. To identify all malignancies, the population was linked to the Regional Tumor Registry (RTR). We recorded to which extent a switch to mTOR inhibitors was possible and how often the originally planned oncological managements were adjusted. All patients were followed for three years. (ClinicalTrials.gov: NCT02241564).Results In 76 of 120 patients (63%) a switch to mTOR inhibitors was possible. Immunosuppression was interrupted in seven patients (6%), reduced in three patients (2%) and remained unchanged in 34 of 120 patients (28%). Identification of post-transplant malignancies increased significantly after linkage to RTR (p=0.015). The initially recommended oncological treatment was adjusted in 23 of 44 patients (52%) with solid or hematological malignancies; 36 of these patients (82%) were treated according to national guidelines.Conclusion In two thirds of the patients the immunosuppressive treatment could be changed to an mTOR inhibitor with anti-tumor effects in transplanted patients with post-transplant malignancies. The use of regional tumor registers considerably improved the identification of patients with post-transplant malignancies indicating that post-transplant malignancies might be timely underreported in transplant registers.
  •  
23.
  •  
24.
  •  
25.
  •  
26.
  • Henriksson, Malin, et al. (författare)
  • Effects of exercise on symptoms of anxiety in primary care patients: A randomized controlled trial.
  • 2022
  • Ingår i: Journal of affective disorders. - : Elsevier BV. - 1573-2517 .- 0165-0327. ; 297, s. 26-34
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • There is a need for high-quality research regarding exercise interventions for persons with anxiety disorders. We investigate whether a 12-week exercise intervention, with different intensities, could reduce anxiety symptoms in patients with anxiety disorders.286 patients were recruited from primary care in Sweden. Severity of symptoms was self-assessed using the Beck Anxiety Inventory (BAI) and the Montgomery Åsberg Depression Rating Scale (MADRS-S). Participants were randomly assigned to one of two group exercise programs with cardiorespiratory and resistance training and one control/standard treatment non-exercise group, with 1:1:1 allocation.Patients in both exercise groups showed larger improvements in both anxiety and depressive symptoms compared to the control group. No differences in effect sizes were found between the two groups. To study a clinically relevant improvement, BAI and MADRS-S were dichotomized with the mean change in the control group as reference. In adjusted models the odds ratio for improved symptoms of anxiety after low-intensity training was 3.62 (CI 1.34-9.76) and after moderate/high intensity 4.88 (CI 1.66-14.39), for depressive symptoms 4.96 (CI 1.81-13.6) and 4.36 (CI 1.57-12.08) respectively. There was a significant intensity trend for improvement in anxiety symptoms.The use of self-rating measures which bears the risk of an under- or overestimation of symptoms.A 12-week group exercise program proved effective for patients with anxiety syndromes in primary care. These findings strengthen the view of physical exercise as an effective treatment and could be more frequently made available in clinical practice for persons with anxiety issues.
  •  
27.
  • Karalija, Nina, 1984-, et al. (författare)
  • A common polymorphism in the dopamine transporter gene predicts working memory performance and in vivo dopamine integrity in aging
  • 2021
  • Ingår i: NeuroImage. - : Elsevier BV. - 1053-8119 .- 1095-9572. ; 245
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Dopamine (DA) integrity is suggested as a potential cause of individual differences in working memory (WM) performance among older adults. Still, the principal dopaminergic mechanisms giving rise to WM differences remain unspecified. Here, 61 single-nucleotide polymorphisms, located in or adjacent to various dopamine-related genes, were assessed for their links to WM performance in a sample of 1313 adults aged 61–80 years from the Berlin Aging Study II. Least Absolute Shrinkage and Selection Operator (LASSO) regression was conducted to estimate associations between polymorphisms and WM. Rs40184 in the DA transporter gene, SLC6A3, showed allelic group differences in WM, with T-carriers performing better than C homozygotes (p<0.01). This finding was replicated in an independent sample from the Cognition, Brain, and Aging study (COBRA; baseline: n = 181, ages: 64–68 years; 5-year follow up: n = 129). In COBRA, in vivo DA integrity was measured with 11C-raclopride and positron emission tomography. Notably, WM as well as in vivo DA integrity was higher for rs40184 T-carriers at baseline (p<0.05 for WM and caudate and hippocampal D2-receptor availability) and at the 5-year follow-up (p<0.05 for WM and hippocampal D2 availability). Our findings indicate that individual differences in DA transporter function contribute to differences in WM performance in old age, presumably by regulating DA availability.
  •  
28.
  • Karalija, Nina, 1984-, et al. (författare)
  • Cardiovascular factors are related to dopamine integrity and cognition in aging
  • 2019
  • Ingår i: Annals of Clinical and Translational Neurology. - : Wiley-Blackwell. - 2328-9503. ; 6:11, s. 2291-2303
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Objective: The aging brain undergoes several changes, including reduced vascular, structural, and dopamine (DA) system integrity. Such brain changes have been associated with age‐related cognitive deficits. However, their relative importance, interrelations, and links to risk factors remain elusive.Methods: The present work used magnetic resonance imaging and positron emission tomography with 11C‐raclopride to jointly examine vascular parameters (white‐matter lesions and perfusion), DA D2‐receptor availability, brain structure, and cognitive performance in healthy older adults (n = 181, age: 64–68 years) from the Cognition, Brain, and Aging (COBRA) study.Results: Covariance was found among several brain indicators, where top predictors of cognitive performance included caudate and hippocampal integrity (D2DR availability and volumes), and cortical blood flow and regional volumes. White‐matter lesion burden was negatively correlated with caudate DA D2‐receptor availability and white‐matter microstructure. Compared to individuals with smaller lesions, individuals with confluent lesions (exceeding 20 mm in diameter) had reductions in cortical and hippocampal perfusion, striatal and hippocampal D2‐receptor availability, white‐matter microstructure, and reduced performance on tests of episodic memory, sequence learning, and processing speed. Higher cardiovascular risk as assessed by treatment for hypertension, systolic blood pressure, overweight, and smoking was associated with lower frontal cortical perfusion, lower putaminal D2DR availability, smaller grey‐matter volumes, a larger number of white‐matter lesions, and lower episodic memory performance.Interpretation: Taken together, these findings suggest that reduced cardiovascular health is associated with poorer status for brain variables that are central to age‐sensitive cognitive functions, with emphasis on DA integrity.
  •  
29.
  • Karalija, Nina, 1984-, et al. (författare)
  • Longitudinal Dopamine D2 Receptor Changes and Cerebrovascular Health in Aging
  • 2022
  • Ingår i: Neurology. - 1526-632X .- 0028-3878. ; 99
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND AND OBJECTIVES: Cross-sectional studies suggest marked dopamine (DA) decline in aging, but longitudinal evidence is lacking. The aim of this study was to estimate within-person decline rates for DA D2-like receptors (DRD2) in aging and examine factors that may contribute to individual differences in DRD2 decline rates. METHODS: We investigated 5-year within-person changes in DRD2 availability in a sample of older adults. At both occasions, PET with 11C-raclopride and MRI were used to measure DRD2 availability in conjunction with structural and vascular brain integrity. RESULTS: Longitudinal analyses of the sample (baseline: n = 181, ages: 64-68 years, 100 men and 81 women; 5-year follow-up: n = 129, 69 men and 60 women) revealed aging-related striatal and extrastriatal DRD2 decline, along with marked individual differences in rates of change. Notably, the magnitude of striatal DRD2 decline was ∼50% of past cross-sectional estimates, suggesting that the DRD2 decline rate has been overestimated in past cross-sectional studies. Significant DRD2 reductions were also observed in select extrastriatal regions, including hippocampus, orbitofrontal cortex (OFC), and anterior cingulate cortex (ACC). Distinct profiles of correlated DRD2 changes were found across several associative regions (ACC, dorsal striatum, and hippocampus) and in the reward circuit (nucleus accumbens and OFC). DRD2 losses in associative regions were associated with white matter lesion progression, whereas DRD2 losses in limbic regions were related to reduced cortical perfusion. DISCUSSION: These findings provide the first longitudinal evidence for individual and region-specific differences of DRD2 decline in older age and support the hypothesis that cerebrovascular factors are linked to age-related dopaminergic decline.
  •  
30.
  • Kastrup, Ylva, 1972-, et al. (författare)
  • Distribution of growth hormone receptor mRNA in the brain stem and spinal cord of the rat
  • 2004
  • Ingår i: Neuroscience. - : Elsevier BV. - 0306-4522 .- 1873-7544. ; 130:2, s. 419-425
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • By using in situ hybridization histochemistry the distribution of growth hormone (GH) receptor mRNA was examined in the rat brain stem and spinal cord. Dense labeling was seen in the arcuate nucleus of the hypothalamus, as reported previously, but also in several other areas, including the locus coeruleus, the area postrema, and the commissural part of the nucleus of the solitary tract. Other labeled structures included the superior lateral parabrachial nucleus, the facial, hypoglossal and trigeminal motor nuclei, the nucleus incertus, the dorsal tegmental nucleus, the dorsal raphe nucleus, the nucleus of the trapezoid body, and the superficial layers of the dorsal horn of the spinal cord. These findings provide support for a direct action of GH on brain regions involved in various aspects of homeostatic control. Thus, the distribution of GH receptor mRNA to visceral sensory and motor structures is consonant with a role of GH in the regulation of food intake and energy homeostasis. Its presence in the superficial dorsal horn of the spinal cord indicates a role for GH in the initial processing of fine afferent input, and may help explain the beneficial effects of GH replacement in certain unclear pain conditions.
  •  
31.
  •  
32.
  • Köhncke, Ylva, et al. (författare)
  • Self-rated intensity of habitual physical activities is positively associated with dopamine D-2/3 receptor availability and cognition
  • 2018
  • Ingår i: NeuroImage. - : Elsevier BV. - 1053-8119 .- 1095-9572. ; 181, s. 605-616
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Between-person differences in cognitive performance in older age are associated with variations in physical activity. The neurotransmitter dopamine (DA) contributes to cognitive performance, and the DA system deteriorates with advancing age. Animal data and a patient study suggest that physical activity modulates DA receptor availability, but data from healthy humans are lacking. In a cross-sectional study with 178 adults aged 64-68 years, we investigated links among self-reported physical activity, D(2/3)DA receptor (D2/3DR) availability, and cognitive performance. D2/3DR availability was measured with [C-11]raclopride positron emission tomography at rest. We used structural equation modeling to obtain latent factors for processing speed, episodic memory, working memory, physical activity, and D2/3DR availability in caudate, putamen, and hippocampus. Physical activity intensity was positively associated with D2/3DR availability in caudate, but not putamen and hippocampus. Frequency of physical activity was not related to D2/3DR availability. Physical activity intensity was positively related to episodic memory and working memory. D2/3DR availability in caudate and hippocampus was positively related to episodic memory. Taken together, our results suggest that striatal DA availability might be a neurochemical correlate of episodic memory that is also associated with physical activity.
  •  
33.
  • Lindberg, Anja, et al. (författare)
  • An audit of dietitians' documentation : Comparing the level of agreement between the audit instruments Diet-NCP-Audit and NCP-QUEST
  • 2023
  • Ingår i: Caring is Sharing. - : IOS Press. - 9781643683881 - 9781643683898 ; 302, s. 398-399
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • To explore the inter-rater reliability of the Swedish translation of NCP-QUEST in a Swedish context and investigate the level of agreement between Diet-NCP-Audit and NCP-QUEST in assessment of documentation quality. A retrospective audit was conducted of 40 electronic patient records written by dietitians at one University Hospital in Sweden. NCP-QUEST showed good inter-rater reliability for the quality category (ICC = 0.85) and excellent inter-rater reliability for total score (ICC = 0.97).
  •  
34.
  • Lövdén, Martin, et al. (författare)
  • Latent-Profile Analysis Reveals Behavioral and Brain Correlates of Dopamine-Cognition Associations
  • 2018
  • Ingår i: Cerebral Cortex. - : Oxford University Press (OUP). - 1047-3211 .- 1460-2199. ; 28:11, s. 3894-3907
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Evidence suggests that associations between the neurotransmitter dopamine and cognition are nonmonotonic and open to modulation by various other factors. The functional implications of a given level of dopamine may therefore differ from person to person. By applying latent-profile analysis to a large (n = 181) sample of adults aged 64-68 years, we probabilistically identified 3 subgroups that explain the multivariate associations between dopamine D2/3R availability (probed with C-11-raclopride-PET, in cortical, striatal, and hippocampal regions) and cognitive performance (episodic memory, working memory, and perceptual speed). Generally, greater receptor availability was associated with better cognitive performance. However, we discovered a subgroup of individuals for which high availability, particularly in striatum, was associated with poor performance, especially for working memory. Relative to the rest of the sample, this subgroup also had lower education, higher body-mass index, and lower resting-state connectivity between caudate nucleus and dorsolateral prefrontal cortex. We conclude that a smaller subset of individuals induces a multivariate non-linear association between dopamine D2/3R availability and cognitive performance in this group of older adults, and discuss potential reasons for these differences that await further empirical scrutiny.
  •  
35.
  • Milerad, Josef, et al. (författare)
  • Kraftsamling för ungas psykiska hälsa : Kunskapssammanfattning och förslag till interventioner från Svenska Läkarsällskapet arbetsgrupp 2021
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Utvecklingen från mitten av 1960-talet och framåt har kännetecknats av ökad materiell levnadsstandard, stärkt rättskydd för barn, minskande somatisk ohälsa, och en kraftigt sjunkande barnadödlighet. Denna positiva utveckling i Sverige och andra höginkomstländer har inte lett till en minskning av psykiska symptom hos unga. Att barn rapporterar mer stress och psykiska symptom trots bättre levnadsförhållanden, ”välfärdsparadoxen”, har varit tydligt i Sverige. Utgångspunkten för denna översikthar varit att lyfta fram vilka livsstils- och omgivningsfaktorer som har visat sig kunna bromsa eller vända denna utveckling.Folkhälsomyndighetens undersökning “Skolbarns hälsovanor”, och liknande rapporter från WHO, Unicef samt USA:s och Kanadas folkhälsomyndigheter har påtalat tydliga samband mellan psykiska symptom hos unga i skolåldern och fysisk inaktivitet. Låg fysisk aktivitet har i sin tur ofta ett samband med att tid på digitala medier tar utrymme från sömn och hälsofrämjande aktiviteter. Det finns även belägg för att program som stärker ungas förmåga att hantera känslor, sociala relationer och fatta ansvarsfulla beslutleder till bättre skolresultat, anpassning till vuxenlivet och bidrar till bättre psykisk hälsa. Ett omfattandekunskapsunderlag talar för att skolan har en central roll när det gäller att främja psykisk hälsa. Samma gäller vikten av tidiga insatser till unga med individuella svårigheter eller problem som beror på ogynnsamma eller socialt belastade uppväxtmiljöer.Utifrån publicerade samband mellan psykiska symptom och livsstil eller livsomständigheter föreslår Svenska Läkarsällskapets arbetsgrupp fem konkreta interventioner där vi ser skolan som en viktig arena där man når alla unga i skolåldern.5 konkreta interventioner för förbättrad psykisk hälsa bland barn och unga:Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet – gärna i anslutning till skoltid.Hjälpa unga att nå en balans mellan tid ägnad åt digitala medier och hälsofrämjande aktiviteter.“Livskunskapsprogram” som hjälp till ungdomar att stärka självkänslan, hantera stress och skapa positiva förändringar.Främja psykisk hälsa i skolmiljön genom att anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar.Satsa på program för tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa.För att kunna genomföra dessa insatser krävs ett nära samarbete mellan alla som verkar för ungas hälsa; professioner inom hälso- och sjukvård, elevhälsa, socialtjänst men även föräldra- och elevorganisationer. När det gäller samhällsfunktioner som hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst behöver man undanröja organisatoriska hinder för samverkan. Olika huvudmän för samhällsfunktioner har skilda ansvarsområden och ibland olika syn på sitt uppdrag. Vi vill även understryka vikten av fler kontaktytor mellan akademisk forskning som utvärderar hälsofrämjande program och verksamheter som ska tillämpa dessa.
  •  
36.
  • Nyberg, Klas, 1958-, et al. (författare)
  • Editor’s introduction
  • 2013
  • Ingår i: “This is all fake, this is all plastic, this is me”<em> </em>. - Stockholm : Acta Universitatis Stockholmiensis. - 9789187235207 ; , s. 5-
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
37.
  • Nyberg, Lars, et al. (författare)
  • Dopamine D2 receptor availability is linked to hippocampal-caudate functional connectivity and episodic memory
  • 2016
  • Ingår i: Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. - : Proceedings of the National Academy of Sciences. - 0027-8424 .- 1091-6490. ; 113:28, s. 7918-7923
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • D1 and D2 dopamine receptors (D1DRs and D2DRs) may contribute differently to various aspects of memory and cognition. The D1DR system has been linked to functions supported by the prefrontal cortex. By contrast, the role of the D2DR system is less clear, although it has been hypothesized that D2DRs make a specific contribution to hippocampus-based cognitive functions. Here we present results from 181 healthy adults between 64 and 68 y of age who underwent comprehensive assessment of episodic memory, working memory, and processing speed, along with MRI and D2DR assessment with [C-11]raclopride and PET. Caudate D2DR availability was positively associated with episodic memory but not with working memory or speed. Whole-brain analyses further revealed a relation between hippocampal D2DR availability and episodic memory. Hippocampal and caudate D2DR availability were interrelated, and functional MRI-based resting-state functional connectivity between the ventral caudate and medial temporal cortex increased as a function of caudate D2DR availability. Collectively, these findings indicate that D2DRs make a specific contribution to hippocampus-based cognition by influencing striatal and hippocampal regions, and their interactions.
  •  
38.
  •  
39.
  • Nyberg, Ylva, et al. (författare)
  • Assessing dietary exposure to cadmium in a metal recycling community in Vietnam: Age and gender aspects
  • 2012
  • Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 416, s. 164-171
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This study study estimates the dietary exposure to cadmium (Cd), and associated potential health risks, for individuals living and working in a metal recycling community (n = 132) in Vietnam in comparison to an agricultural (reference) community (n = 130). Individual-level exposure to Cd was estimated through analysis of staple foodstuffs combined with information from a food frequency questionnaire. Individual-level exposure estimates were compared with published 'safe' doses to derive a Hazard Quotient (HQ) for each member of the study population. Looking at the populations as a whole, there were no significant differences in the diets of the two villages. However, significantly more rice was consumed by working age adults (18-60 years) in the recycling village compared to the reference village (p<0.001). Rice was the main staple food with individuals consuming 461 +/- 162 g/d, followed by water spinach (103 +/- 51 kg/d). Concentrations of Cd in the studied foodstuffs were elevated in the metal recycling village. Values of HQ exceeded unity for 87% of adult participants of the metal recycling community (39% had a HQ > 3), while 20% of adult participants from the reference village had an HQ > 1. We found an elevated health risk from dietary exposure to Cd in the metal recycling village compared to the reference community. WHO standard of 0.4 mg Cd/kg rice may not be protective where people consume large amounts of rice/have relatively low body weight.
  •  
40.
  •  
41.
  • Nyberg, Ylva, et al. (författare)
  • Barriers and enablers of digital extension services’ adoption among smallholder farmers: the case of Cambodia, the Philippines and Vietnam
  • 2024
  • Ingår i: International Journal of Agricultural Sustainability. - 1473-5903 .- 1747-762X. ; 22
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Digital Extension Services (DES) could help smallholder farmers access science-based information to boost agricultural output and resource efficiency. Gaining insight into the factors influencing farmers' use of digital extension services was essential for executing behaviour change. A total of 937 farmers from Cambodia, the Philippines, and Vietnam were chosen as the sample for the study. This study employed the Theory of Planned Behaviour (TPB) framework by utilising a structural equation model. The findings showed a range of concerns pertaining to farmers' attitudes and actions regarding the use of digital extension services. Subjective norms, perceived behaviour control, and farmers' perceived usefulness had a favourable and significant impact on the uptake of digital extension services. Research has shown that both perceived risks and household wealth have a favourable impact on adoption rates. However, it is important to note that barriers and enablers differ throughout the three nations in Southeast Asia due to variations in culture, customs, norms, and socioeconomic factors. The paper presents a strategy to enhance farmers' engagement in DES technology by enhancing digital infrastructure, facilitating farmer access to hardware devices through government subsidies or private sector assistance, ensuring equitable access for women and youth, and organising additional training for key stakeholders.
  •  
42.
  • Nyberg, Ylva, et al. (författare)
  • Effects of agroforestry and other sustainable practices in the Kenya Agricultural Carbon Project (KACP)
  • 2020
  • Ingår i: Land. - : MDPI AG. - 2073-445X. ; 9
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • With growing global demand for food, unsustainable farming practices and large greenhouse gas emissions, farming systems need to sequester more carbon than they emit, while also increasing productivity and food production. The Kenya Agricultural Carbon Project (KACP) recruited farmer groups committed to more Sustainable Agricultural Land Management (SALM) practices and provided these groups with initial advisory services on SALM, farm enterprise development and village savings and loan associations. Recommended SALM practices included agroforestry, cover crops, mulching, composting manure, terracing, reduced tillage and water harvesting. The effects of the KACP on the uptake of SALM practices, maize yield, perceived food self-sufficiency and savings during the initial four years were assessed comparing control and project farmers using interviews, field visits and measurements. Farmers participating in the KACP seemed to have increased uptake of most SALM practices and decreased the use of practices to be avoided under the KACP recommendations. Agroforestry and terraces showed positive effects on maize yield. During all four years, the KACP farms had higher maize yield than control farms, but yield differences were similar in 2009 and 2012 and there was no overall significant effect of the KACP. In 2012, the KACP farms had higher food self-sufficiency and tended to have higher monetary savings than control farms.
  •  
43.
  • Nyberg, Ylva, et al. (författare)
  • Factors affecting smallholder adoption of adaptation and coping measures to deal with rainfall variability
  • 2021
  • Ingår i: International Journal of Agricultural Sustainability. - : Informa UK Limited. - 1473-5903 .- 1747-762X. ; 19, s. 175-198
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Rainfall variability is becoming more profound in East Africa. Smallholders relying on rainfed agriculture are particularly affected and need to adapt their farming systems accordingly. This study examined the measures small-scale farmers use to adapt to, or cope with rainfall variability and their rated perceived effectiveness. It also explored limitations to adoption of measures and sources of learning measures. Questionnaire-based interviews were held with 80 smallholder farmers, both female and male, living in Kisumu and Trans Nzoia counties in Kenya who had regular or sporadic access to advisory services (denoted trained and non-trained farmers). Trained farmers used more adaptation measures, especially of the measures perceived to be more effective, than non-trained farmers. Female farmers felt more limited by lack of knowledge than male farmers, while money, land and labour limited the smallholder farmers equally. Few measures were used to overcome limitations, but several limitations were covered within the advisory package used for trained farmers, and therefore large differences were seen not only in numbers of measures used, but also in the choice of measures and perceived effectiveness of use. Thus advisory services and policy interventions can play important roles in future efforts to improve adoption of measures.
  •  
44.
  •  
45.
  •  
46.
  • Nyberg, Ylva (författare)
  • Smallholder farm management and priorities : balancing productivity, livelihood, climate adaptation and ecosystem services
  • 2020
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Smallholders in sub-Saharan Africa are highly vulnerable to climate change, but also have good potential for improving production. This thesis examined how Kenyan smallholders manage their farming systems to adapt to rainfall variability and improve productivity, while also maintaining sustainable delivery of multiple ecosystem services. The study covered a gradient from Kisumu by Lake Victoria to Trans Nzoia in the Highlands. Awareness and use of adaptation and coping measures were studied through group and individual interviews. Effects of tree and livestock density on ecosystem services and farm priorities were explored on 20 farms. The influence of the Kenya Agricultural Carbon Project was assessed, using uptake of sustainable land management practices, maize yield, food self-sufficiency and savings as indicators. Smallholder farmers were aware of local climate change and measures that can assist in adaptation, but uptake of these measures was limited by lack of money, knowledge and labour. Men had higher education, better access to advisory services and more time for social networks, and used more adaptation measures than, especially, low-educated women. Farmers with access to regular advisory services used greater numbers of more effective measures. Maize yield was positively related to terracing and inclusion of trees (agroforestry). Higher tree density increased the workload, but also the proportion of onfarm income, and trees were important for cultural ecosystem services. Thus smallholders will not adopt more sustainable practices unless they have the means (labour, land, capital) and the knowledge that the benefits will exceed the costs. A holistic and inclusive advisory approach, focusing on low-educated women and promoting synergistic measures, diversified farming systems and means to overcome barriers to adoption of sustainable practices, could help smallholders balance adaptation, productivity and other ecosystem services for a sustainable livelihood.
  •  
47.
  • Nyberg, Ylva, et al. (författare)
  • Smallholders' awareness of adaptation and coping measures to deal with rainfall variability in Western Kenya
  • 2020
  • Ingår i: Agroecology and Sustainable Food Systems. - : Informa UK Limited. - 2168-3565 .- 2168-3573. ; 44:10, s. 1280-1308
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Farmers in Kisumu and Trans Nzoia counties, Kenya, were aware of more adaptation than coping measures for dealing with rainfall variability both on and off-farm. Interviews with female and male farmer groups revealed that they all experienced challenges related to increasing rainfall variability whether or not they had regular access to advisory services. Men identified more measures than women and had better access to learning sources. Farmers in Kisumu were aware of more measures than those in Trans Nzoia but thought them less effective. Money, knowledge and labor were the most limiting factors preventing the uptake of adaptation measures.
  •  
48.
  • Nyberg, Ylva, et al. (författare)
  • The role of trees and livestock in ecosystem service provision and farm priorities on smallholder farms in the Rift Valley, Kenya
  • 2020
  • Ingår i: Agricultural Systems. - : Elsevier BV. - 0308-521X .- 1873-2267. ; 181
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Human beings are dependent on ecosystems and the services they provide. Some services are currently being overexploited, resulting in degradation and further pressure on already vulnerable people in e.g., sub-Saharan Africa. Long-term and stable delivery of ecosystem services (ES) is suggested to be enhanced by more diversified farming systems that e.g., mix crops with trees and livestock. Despite the amount of research on ES, few previous studies have identified and compared the roles of trees and livestock for ES considering farm priorities within smallholder systems. We studied the role of trees and livestock for ES provision as well as farm priorities for smallholders in Kenya. Twenty smallholder farms (0.2-0.8 ha) were studied for 1 year in a fully factorial design of high or low tree and livestock density systems. Data were collected on indicators for provisioning (crop, tree and livestock production), supporting/regulating (water infiltration, soil organic carbon and nutrients) and cultural (recreation and aesthetics) ESs. In addition, farm priorities were studied, considering nutrient management, on- and off-farm resources, food and consumption, and crop, tree and livestock species diversity. A mix of qualitative (e.g., semi-structured interviews, seasonal calendar) and quantitative (e.g., soil analyses, infiltration tests) methods were used to collect data. This study confirmed roles of trees and livestock for ES and farm priorities, although they in some cases appeared less important than family labour and farm size. Results showed that high tree density was related to higher workload, lower proportions of off-farm revenue as well as higher crop, fruit and tree diversity for the household. Tree or livestock density showed no clear relation to provisioning, supporting or regulating ES. However, cultural services were on average provided more by trees than livestock. Available family labour was positively related to both farm production (provisioning services) and crop, tree and livestock species diversity. The use of manure, compost and mineral fertilisers was overall low, and the application rate per unit area seemed higher on farms with less land which was reflected in higher soil P and Ca concentrations. The challenges of already small and reducing farm sizes need to be targeted seriously in research and development efforts. Also the issue of labour requirement and pathways for mechanization must be addressed to attract a new generation farmers to develop sustainable and profitable farm enterprises providing ES to the farm and the surrounding landscape.
  •  
49.
  •  
50.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-50 av 64
Typ av publikation
tidskriftsartikel (31)
rapport (13)
konferensbidrag (9)
annan publikation (6)
bokkapitel (2)
samlingsverk (redaktörskap) (1)
visa fler...
bok (1)
doktorsavhandling (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (33)
refereegranskat (30)
populärvet., debatt m.m. (1)
Författare/redaktör
Nyberg, Ylva (20)
Olsson, Jens (16)
Danielsson, Sara (16)
Faxneld, Suzanne (16)
Nyberg, Elisabeth (16)
Ericson, Ylva (15)
visa fler...
Öborn, Ingrid (15)
Franzén, Fredrik (12)
Förlin, Lars (12)
Larsson, Åke (12)
Parkkonen, Jari (12)
Jonsson, Mattias (9)
Karlsson, Martin (8)
Ek, Caroline (8)
Bignert, Anders (8)
Lindenberger, Ulman (8)
Hanson, Niklas (8)
Bäckman, Lars (7)
Nyberg, Lars, 1966- (7)
Papenberg, Goran (7)
Andersson, Micael (6)
Wåhlin, Anders (6)
Salami, Alireza (6)
Karalija, Nina, 1984 ... (5)
Axelsson, Jan, 1966- (5)
Wetterlind, Johanna (5)
Waern, Margda, 1955 (4)
Kuhn, Hans-Georg, 19 ... (4)
Förlin, Lars, 1950 (4)
Åberg, Maria A I, 19 ... (4)
Nyberg, Jenny, 1976 (4)
Riklund, Katrine, MD ... (4)
Andersson, Jan (4)
Larsson, Åke, 1944 (4)
Åberg, N David, 1970 (4)
Parkkonen, Jari, 195 ... (4)
Lövdén, Martin (4)
Brandmaier, Andreas ... (4)
Johansson, Jarkko (4)
Riklund, Katrine (3)
Enblad, Gunilla (3)
Dahlin, Sigrun (3)
Tufveson, Gunnar (3)
Rieckmann, Anna (3)
Gerdle, Björn, 1953- (3)
Jonasson, Lars S., 1 ... (3)
Nyberg, Filippa (3)
Hellström, Vivan (3)
Sterner, Ylva (3)
Nyberg, Vanja (3)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (20)
Karolinska Institutet (13)
Naturvårdsverket (12)
Göteborgs universitet (10)
Uppsala universitet (9)
Umeå universitet (8)
visa fler...
Stockholms universitet (8)
Linköpings universitet (5)
Lunds universitet (2)
Högskolan i Halmstad (1)
Mittuniversitetet (1)
Gymnastik- och idrottshögskolan (1)
Linnéuniversitetet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (43)
Svenska (21)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (22)
Medicin och hälsovetenskap (17)
Lantbruksvetenskap (16)
Samhällsvetenskap (7)
Humaniora (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy