| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Nydahl, Erik, 1983-, et al.
(författare)
-
Den nya statens ansikten
- 2016
-
Ingår i: Den nya staten. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789188168641 ; , s. 9-23
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Nydahl, Erik, 1983-
(författare)
-
En avbildningsrevolution? : Fotokonstens etablering i en norrländsk småstad omkring 1800-talets mitt
- 2021
-
Ingår i: RIG. - Stockholm : Kungliga Gustav Adolfs Akademien. - 0035-5267 .- 2002-3863. ; 104:3, s. 129-157
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln undersöker och diskuterar fotokonstens (daguereotypins och fotografins) etablering i en småstad i norra Sverige (Härnösand) i mitten av 1800-talet och hur det förändrade förutsättningarna för konstnärlig avbildning, främst porträttering.Tre övergripande utvecklingsstadier identifieras: 1. Introduktionsfasen ca 1840-55 då staden sporadiskt besöktes av kringresande daguerreotypister som arbetade enligt samma affärsmodell som samtida porträttmålare och i en del fall själva hade den bakgrunden. Bland annat beläggs att Härnösand, Sundsvall (och sannolikt fler städer i Norrland) besöktes av en daguerreotypist från Hudiksvall sommaren 1843, vilket är ett tidigare datum än vad som framkommit i tidigare forskning. 2. Ny teknik och publikt genombrott ca 1855-65: den fotografiska tekniken trängde ut daguerreotypin mot slutet av 50-talet och det kostnadseffektiva visitkortsformatet gjorde i början av 60-talet porträttfotografi tillgängligt för bredare befolkningsgrupper. 3. Konsolidering och professionsutveckling ca 1865-75: fotograferna blev färre men bofasta och de första fasta ateljéerna etablerades. Tidigare affärsmodell med kringflackande efter nya marknader och kunder ersattes nu av fokus på kvalitet och vårdande av kundrelationer.Avslutningsvis diskuteras på ett övergripande plan fotokonstens relation till konsten, främst porträttmåleriet, och hur man i mitten av 1800-talet såg på det nya fotografiska mediets kvaliteter och begränsningar.
|
|
| 6. |
- Nydahl, Erik, 1983-
(författare)
-
Forskarhandledning över Graningeverkens arkiv
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- NIN, förfogar över ca 300 hyllmeter arkivhandlingar från Graningeverkens AB med föregångare (bl.a. bruken) och dotterbolag.Sammanlagt består arkiven av över 100 olika arkivbildare. Arkiven är helt eller delvis förtecknade, men går nu alla att söka i via Erik Nydahls forskarhandledning. Ägare till arkivalierna som finns hos NIN är idag Statkraft Sverige AB. Under våren 2008 utarbetades inom ramen för ”Graninge-projektet” en forskarhandledning rörande de samlade Graningearkiven. Arbetet utfördes av Erik Nydahl, doktorand i historia vid Mittuniversitetet, och syftade till att öka arkivets tillgänglighet för forskning. Graningeverkens betydelse i ett historiskt perspektiv gör bolagets arkiv till en angelägenhet för var och en med ett intresse för norrländsk historia; för släktforskaren, lokalhistorikern och historiestudenten. Kanske har du en konkret fråga som du tror kan besvaras av material i arkivet? Kanske är du intresserad av de gamla brukssamhällena på ett övergripande plan? Oavsett vilket, så erbjuder Graningearkiven unika möjligheter att komma det förflutna in på livet. Forskarhandledningen består av två delar, dels en inledande introduktion till arkivet och de forskningsmöjligheter som det erbjuder, dels en heltäckande beståndsförteckning som gör det enkelt att beställa fram specifika volymer till forskarsalen. Kanske är du intresserad, men har svårt att veta i vilken ände du ska börja nysta? I så fall kan de inledande forskartipsen med exempel på ”godbitar” ur arkivet vara ett bra sätt att komma igång. Eller vad sägs om brukspatronens korrespondens från 1800-talet, fotografier, mejerijournaler eller varför inte gamla handlingar från 1600-talet…
|
|
| 7. |
- Nydahl, Erik, 1983-
(författare)
-
I fyrkens tid : Politisk kultur i två ångermanländska landskommuner
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract Nydahl, Erik; I fyrkens tid. Politisk kultur i två ångermanländska landskommuner 1860-1930 [Voting by income: The political culture of two Swedish municipalities, 1860–1930] Department of Humanities, Mid Sweden University, SE-871 88 Härnösand, Sweden ISBN: 978-91-86694-05-0, ISSN 1652-893X, Doctoral thesis nr: 100 (2010). Swedish text with a summary in English This dissertation analyses the development of political culture in two Swedish municipalities between the 1860s and the 1930s – a period during which Swedish society underwent major changes. The purpose is to examine the direct and indirect consequences of an evolving industrial society's economic, social and political structures on political culture at local levels. The following factors are the base of the study. At the start of the 1860s, a long-standing Swedish tradition of local self-government was reinforced through a major reform, the Local Government Ordinance of 1862 (1862 års kommunalförfattningar). From this point, each parish formed its own municipality. The new municipalities were given the right to levy taxes and made responsible for welfare and schools, thereby becoming a prominent arena for the exercise of power at local levels. The municipal reform of 1862 was carried out at a time when Swedish society was transitioning as the industrialisation process accelerated during the latter part of the 1800s. Gradually, the old structure of an agricultural society was cast aside in favour of a new, modern industrial society. Naturally, also the municipalities changed – directly and indirectly. For some municipalities, adjustments were significant; for others, less so. Part of this process was the reformation of voting rights from plutocratic to public and equal. Another part was the reorganisation of municipal government from direct government via municipal meetings to representative government via municipal councils. Two main issues are formulated and answered in the dissertation. The one addresses who or which had the power over local politics and how the situation changed over time. The second addresses in what way municipal representation changed form with the modernisation of the municipalities. The empirical survey comprises a comparative case study between two municipalities in the northern part of Sweden. The one municipality, Ytterlännäs, was early the site for large-scale sawmill industry. The second municipality, Stigsjö, retained its agricultural structure throughout the entire period in question. The comparison makes it possible to analyse the impending industrial society from two different poles. In the 1800s, local politics was considered to be a completely different sort than politics at a national level. The difference was that local politics, referred to as “the municipal”, was seen as non-political and unaffiliated with those conflicts addressed at national levels, referred to as “the political”. The dissertation demonstrates two different models of how modern municipal politics evolved from the municipal meetings of the 1800s. While the starting point was the same in both municipalities, the paths diverged in the early 1870s. In the agricultural municipality of Stigsjö, it was “business as usual”. In the industrial municipality of Ytterlännäs, however, confrontation arose between enterprises and farmers and eventually, a labour movement emerged demanding the right of participation. The dissertation shows that the distinction between “municipal” and “political” was obliterated in the beginning of the 1900s, paving the way for a new concept – municipal politics. This process occurred in a very palpable way in Ytterlännäs but eventually, Stigsjö was forced to conform. The new municipal politics was, so to speak, the final station in both municipalities. In conjunction with party politicisation of local politics, the criteria and seats for the municipal representatives changed. When party affiliation became an important criterion, professional affiliation became less relevant. Party bloc seats replaced the independent seats, and representatives were eventually paid remuneration. Keywords: Political culture, politics, voting right, municipal politics, industrial society, industrialisation, elected representatives, representation, temperance movement, labour movement, popular movements, political parties, modernisation
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Nydahl, Erik, 1983-
(författare)
-
Kommunindelningar och demokrati i ett historiskt perspektiv
- 2014
-
Ingår i: Jämten 2015. - Östersund : Jamtli förlag. - 9789179482503 ; , s. 36-45
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Artikeln beskriver översiktligt den kommunala utvecklingen i Jämtlands län från införandet av 1862 års kommunalförfattningar och fram till tidigt 2000-tal. Särskilt fokus läggs vid hur den kommunala indelningen har förändrats genom åren: från de äldsta sockenkommunerna via storkommunreformen 1952 och kommunblocksreformen 1971 fram till dagens centralkommuner. I den bilden ingår också hur landsbygdens framväxande tätorter infogades i den kommunala strukturen som municipalsamhällen och köpingar, vilket långtifrån alltid gick smärtfritt. Den drivande tesen i analysen är att en ny syn på demokratiskt innehåll etablerades vid 1900-talets mitt. Från att man tidigare hade fokuserat på medborgarnas deltagande och närhet till beslutsfattandet infördes nu en komplementär aspekt, nämligen demokratins förmåga att kunna ge medborgarna likvärdig samhällsservice. Det i sin tur ledde fram till den jakt på stordrift som formulerat det sena 1900-talets kommunindelningar, delvis på bekostnad av deltagande och närhet mellan väljare och valda.
|
|
| 11. |
- Nydahl, Erik, 1983-
(författare)
-
Mannen med pengarna : En mikrohistorisk studie om en doldis i moderniseringen av Norrlands inland
- 2017
-
Ingår i: Personhistorisk Tidskrift. - 0031-5699. ; 2017:2, s. 121-156
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln undersöks kontaktytor och affärsrelationer mellan skogsbolag i Härnösandsdistriktet och bönder i västra Ångermanland under 1800-talets andra hälft. Särskilt fokuseras på den grupp av infödda bönder som tog anställning som skogstjänstemän hos bolagen. Artikeln visar på deras betydelse i utvecklingen av råvarumarknaden för skog och skogsmark, och i en vidare mening på deras roll i moderniseringen av det norrländska inlandet. Denna form av relation bolag-bönder analyseras framför allt genom en fallstudie av ångermanlänningen Israel Mattssons livsresa från bonde till skogsinspektor.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Nydahl, Erik, 1983-
(författare)
-
Nybyggen till reapris? : Bolagsköp av jordbruksfastigheter i ångermanländska Edsele socken, cirka 1870-1906
- 2014
-
Ingår i: Makt, myter och historiebruk. - Sundsvall : Mittuniversitetet. - 9789186694968 ; , s. 95-121
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under senare delen av 1800-talet tog den svenska industrialiseringsprocessen fart. En viktig del utgjordes av sågverksindustrin i landets norra delar, vars kraftigt ökade produktion ledde till att efterfrågan på skog och skogsmark tilltog. Skogsmarken ägdes till betydande del av självägande bönder. Mot 1800-talets slut sålde många av dem äganderätten till sin mark till olika sågverksbolag. Denna utveckling lade grund för en ideologiskt färgad samhällsdebatt tiden kring sekelskiftet 1900, i vilken bondeklassen uppfattades som hotad och utnyttjad av exploaterande krafter. Detta mynnade år 1906 ut i en lag som förbjöd aktiebolag från att köpa jordbruksfastigheter.I denna artikel undersöks utvecklingen på lokal nivå i en socken i norra Sverige under perioden 1870 till 1906. Bland annat visas att andelen bolagsägd jord under perioden ökade från 3 till 58 procent, speciellt tiden efter 1880. Vidare framgår att konkurrensen om marken var stor. Många bolag var potentiella köpare, vilket successivt drev upp priserna och gjorde det svårt för säljarna att bedöma marknadsvärdet. I vissa fall kunde värdet på en fastighet stiga med tusentals procent inom loppet av några decennier. Nybyggen såldes oftare än gamla hemman och var föremål för spekulationer av såväl bolag som bönder.Bilden av bonden som passivt offer för moderniseringen kontrasteras i artikeln med exempel på bönder som själva agerade för att göra vinst på marknaden och tog en aktiv roll i övergången från jordbruks- till industrisamhälle. Sammantaget visar undersökningen att utvecklingen på lokal nivå var mycket mer komplex till sin natur, än vad samhällsdebatten om den förespeglade.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Nydahl, Erik, 1983-
(författare)
-
"Så gör jag af med penningar" : En inblick i Kramforsbolagets skogsaffärer i lappländska Hacksjö år 1887
- 2017
-
Ingår i: OKNYTT. Tidskrift för Johan Nordlander-sällskapet. - Umeå : Johan Nordlander-sällskapet. - 0349-1706. ; :2017:1-2, s. 1-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln presenterar en mikrohistorisk undersökning av en skogsaffär år 1887 mellan Kramfors AB och bönderna i byn Hacksjö i Åsele lappmark. Denna affär analyseras och sätts i relation till tidigare forskning om skogsmarknaden i Norrland under 1800-talets andra hälft samt till sekelskiftets moderniseringskritiska strömningar.
|
|
