SwePub - sökning: WFRF:(Nygren Gunnar 1954 )

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Appelberg, Jonas, 1985-, et al. (författare) Social media in the professional work of Polish, Russian and Swedish journalists 2014 Ingår i: Journal of Print and Media Technology Research. - Darmstadt : International Association of Research Organizations for the Information, Media and Graphic Arts Industrie (IARIGAI). - 2223-8905 .- 2414-6250. ; 3:2, s. 107-118 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Professional journalistic culture is a complex of journalistic values, practices, norms and media products. On the one hand it tends to unification across the globe, but on the other hand these cultures varies according to cultural diversities. Technological development leads to a media convergence, increasing interactivity and plenty of opportunities for individualization of media content influence audience’s demands and consequently challenge of traditional routine of journalists’ work, affect professional practices and even undermine traditional role of a journalist in society. Social media creates new conditions for both actors: readers/viewers/listeners and for media professionals who use it as a tool for media work. Journalists in the different countries, however, use social media for professional needs not equally. This paper is discussing differences and similarities in the patterns of social media use by Polish, Russian and Swedish journalists. The research is based on a survey of 500 journalists in each country.
2.	Appelgren, Ester, 1977-, et al. (författare) HiPPOs (Highest Paid Person’s Opinion) in the Swedish media industry on innovation : A study of news media leaders’ attitudes towards innovation 2019 Ingår i: The Journal of Media Innovations. - Oslo : University of Oslo. - 1894-5562. ; 5:1, s. 45-60 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Decades of change in the media landscape and technological innovation have brought several uncertainties to media leadership. In this study, we build on the upper echelons theory to discuss the possible isomorphic behaviour of media leaders. Based on a survey of 372 Swedish media leaders, our results indicate that while innovation is considered to be a strength at media companies, innovation work may still stand in contrast to the institutional perspective. We found that Swedish media leaders perceive innovation as highly important and something they are good at. The perceived ability to work with innovation inside the organizations (rather than introducing knowledge from outside expertise) is undermined by the fact that, during the average work week, the majority of leaders set aside very little time for developing their own competences, individual talks with their employees, and time to reflect on their own work. Thus, in line with upper echelons theory, we find a paradox of trust in in-house innovative strength and, at the same time, media leaders fall back on their own experiences, limiting the inflow of new ideas into their strategic work.
3.	Close and Distant : Political Executive-Media Relations in Four Countries 2019. - 1 Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract This book explores the interplay between government and media drawing on unique evidence from, and in-depth analysis of, four national cases: Finland, Lithuania, Poland and Sweden. Based on the chapters dedicated to each country, five additional chapters address the following cross-national themes: government communication, social media, formality/informality in journalist-source relations, mediatisation of politics, and political communication culture.The book reveals what really goes on between the political executive and the media in everyday practices within these countries. First, it uncovers a process of mediated political-cultural change within media-political systems. Second, it illustrates the work- ings of prime ministerial power and communication aides at this apex of political power and the media and those who work there. Third, it examines both the struggle within governing institutions to control the flow of information and the tensions between civil servants and political aides, and takes the reader through the four media-political con- texts rooted in a deep knowledge of these relationships.The result is an illuminating and original analysis of politics, political communication, media and journalism, and offers greater understanding of the realities of government – and democracy – and media in practice as well as the role of media within contemporary politics.
4.	Hovden, Jan Fredrik, et al. (författare) Introduction : The nordic model of journalism education 2016 Ingår i: Becoming a Journalist. - Göteborg : Nordicom. - 9789187957345 - 9789187957352 ; , s. 11-23 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract There is a “Nordic model” of journalism education. This is partly due to great similarities in the Nordic countries and their history, which has led to similar political and media systems, systems of professional journalism and education. But it is also a result of the extensive dissemination of ideas across borders due to a tradition of close collaboration and close social ties among the Nordic journalism educators.
5.	Johansson, Elena, et al. (författare) Russian journalists and social media : updated traditions and new challenges 2014 Ingår i: Central European Journal of Communication. - Wroclaw. - 1899-5101. ; 7:2, s. 273-290 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The Russian journalism has certain peculiarities based on deeply rooted traditions and state of the modern media system. It has developed a double professional culture; on the one hand it has been serving the state interests and on the other hand journalism has been a mission of enligthment and education in the tradition of the “intelligentia”. New technologies drastically affect media work. Since the mid of 2000s the introduction of social media challenged journalists’ role in society as well as professional practices and norms. This paper discusses an existence of pattern of using social media by Russian journalists based on historical roots and socio-cultural and political background.
6.	Johansson, Karl Magnus, 1966-, et al. (författare) Locked in a mutual dependency : Media and the political executive in close interplay 2019 Ingår i: Close and Distant. - Gothenburg : Nordicom. - 9789188855060 - 9789188855077 ; , s. 247-259 Bokkapitel (refereegranskat)
7.	Johansson, Karl Magnus, 1966-, et al. (författare) Sweden : A professionally symbiotic relationship 2019 Ingår i: Close and Distant. - Gothenburg : Nordicom, University of Gothenburg. - 9789188855060 - 9789188855077 ; , s. 97-123 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This chapter explores political executive-media relations in Sweden, with a particular focus on professional day-to-day relationships and habits. The analysis is mainly based on extensive interviews with journalists and government press secretaries, and it establishes the routinisation at work, as well as the professionalisation. The exchanges between journalists and their sources appear to be close but with recognition of each other’s professional roles. Media developments influence the relationship, and the downsizing of newsrooms, multi-platform production 24/7 and increased competition for unique news have made journalists more dependent on available sources. At the same time, professionalisation of government communication makes news management more efficient and has centralising effects on executive systems. Together these trends shift the balance between journalists and their political sources in favour of the latter. The presented findings have important implications for research on journalism, media and political executives.
8.	Johansson, Karl Magnus, 1966-, et al. (författare) The interplay of media and the political executive : Introduction and framework 2019 Ingår i: Close and Distant. - Gothenburg : Nordicom. - 9789188855060 - 9789188855077 ; , s. 9-26 Bokkapitel (refereegranskat)
9.	Journalism in change : Professional journalistic culture in Poland, Russia and Sweden 2015 Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract A transnational research project: “Journalism in Change: Professional journalistic culture in Poland, Russia, and Sweden”The purpose of the project “Journalism in Change” is to identify common parts of a transnational journalistic culture and common changes in journalism in general in different media systems, as well as the differences among the three selected countries. It is also possible to relate the results to national differences in history and culture, to analyze the relationship between globalization and national differences.The research design can be described as a “most-different” selection of cases. The project includes three countries representing different media systems, of different historical and political backgrounds and different sizes – Sweden, Russia and Poland, situated on the Baltic Sea. All of them have had relationships in the past. They were intense between Poland and Sweden in the times of the 16th and 18th centuries, and between Sweden and Russia from the 12th to 19th century, and Poland and Russia have had a very deep relationship from medieval times until today. The communist period (1945-1989) was significant for Polish and Russian journalism and professional cultures. Despite a common geographical location and history, the three states are different in many aspects: journalistic culture being influenced by different external factors, such as a democratic tradition (or lack of this experience), religion, education systems, economic development, and access to new technologies of communication. In fact, “Journalism in Change” is the first comparative project covering journalistic culture in these three countries.We were aware of these differences from the beginning, , but we also wanted to look at whether there are any similarities. With the study design it has become possible to analyze what changes in journalism in different types of society have in common, and what kind of differences come from the characteristics of each society.Who takes part in the project and why?Journalism has experienced deep changes in recent decades. For this reason, it seemed interesting to verify this general opinion in the case of only a few countries using empirical research. The points of departure for this book are based on two variables – technical and economic; it was our goal to observe how these two types of changes are influencing different media systems. The research project “Journalism in Change – professional journalistic cultures in Poland, Russia and Sweden” was conducted in the period 2011-2014. The project assumes a multidisciplinary approach, with researchers in journalism, media sociology, and political science. Researchers from Södertörn University (Sweden), Moscow State University (Russia) and University of Wrocław (Poland) worked together in the project to produce this final monograph. Two additional reports were published at the earlier stages of the project (Nygren et al., 2012; Anikina et al., 2013). Dissemination activities also include a number of articles published in scientific journals (Anikina, Dobek-Ostrowska and Nygren, 2013; Dobek- Ostrowska, Barczyszyn and Michel, 2013; Dobek-Ostrowska, Barczyszyn, Michel and Baranowski, 2013; Johansson, 2013, 2014; Johansson and Nygren, 2014; Nygren, 2012c).HypothesesWe formulated the two groups of hypotheses (see more 2.2.1.), which are important from the comparative perspective. The first group is linked with similarities/differences among journalistic cultures in three countries:H1: There is an increasing similarity in journalistic cultures in different media systems; market influence and liberal ideals are more common in pushing journalism in the direction of a commercialized Western model.H2: The similarities between journalistic cultures are mostly superficial, nationally rooted traditions of history and culture still deeply influence journalistic cultures and preserve differences between them.The liberal ideals in journalism are getting stronger with market liberalism; a global media culture is emerging (Hallin and Mancini, 2004). This hypothesis can be defined as a homogenization of journalism in different media systems under the influence of technological and economic development, and the counterhypothesis can be the opposite that the similarities are mostly superficial:H3: Media development makes the profession weaker as a collective, the borders of journalism are more diffuse and professional autonomy weaker. Journalism, both as media content and as a profession, will be more difficult to perceive, because it will be different from that which we knew during the 20th century.H4: Media development can strengthen the position of the individual journalist, giving him/her new possibilities both in research and in publishing. This can give journalists a new kind of autonomy.Other research shows that social institutions like journalism are hesitant to abandon their conventions even in the “age of the net” when communication patterns in society are changed (O’Sullivan and Heionen, 2008). A professional culture is sluggish, and moves only slowly in spite of changes in the surroundings – technical, economic and political. Journalists are often seen as conservative, and research shows that fast changes also promote a reaction of defense of old values (Witschge and Nygren, 2009). This can also be defined as hybridization, when hybrid systems emerge, melting together elements from the global development and national history and traditions (Hallin and Mancini, 2012).Research questionsThe hypotheses presented below provoke a long list of research questions, which are presented by the authors in each chapter. The research questions are linked with an area of analysis, but in general, three fundamental questions were addressed:RQ1: What are the differences and similarities among journalists in Poland, Russia and Sweden when it comes to the basic dimensions (age, sex, education and professional training, membership of professional associations), working conditions, professional autonomy of the individual, organizational and societal level, ideals, standards and values of research’s participants, their relationship with politics and politicians, their attitudes towards commercialization, the new technologies used in journalistic practice?RQ2: What are the most important factors explaining the differences observed between media systems?RQ3: How are the factors mentioned in RQ1 influenced by media development in the three countries?MethodsThe researchers from the three countries participated in the research workshops and in accomplishing the research. Three methods were used:Survey/quantitative data analysis: A total 1500 respondents – a sample of 500 journalists from each country - Poland, Russia and Sweden, participated in the survey (see more 2.2.3.).Interview/qualitative data analysis: 60 in-depth interviews were conducted with a broad selection of 20 journalists in each country (see more 2.2.4).The survey and the interviews have covered several areas:Who are the journalists? – age, gender and social position, income, and education.The daily work – employment and conditions, perceived autonomy and influence.Professional identity and relation to politics, commercialism and media owners.Attitudes towards technology, interactivity and change in work. Social media use and multiskilling.Professional roles in society, quality and press freedom.Quantitative and qualitative comparative analysis: Surveys and interviews which were conducted in the three countries allowed us to use the received results for analyzing data sets by listing and counting all the combinations of variables observed in the data set. We compared the unique combination of values of its independent and dependent variables. We compared the data as numbers, percentages, standard deviation, means, factor analysis, and Pearson correlation.The project has not studied journalism performance and media content. It has focused on the journalists, on how they think about their role in society and in media companies, about their daily work and their reflections on change. For example, journalists gave opinions on the quality of journalism, answering the question of whether it could be said to decrease, or not. There are no empirical data to support these opinions, no content analyses. The results are only the opinions of the journalists.But in a comparative perspective, this still can bring new knowledge. It is possible to compare different generations, journalists in different kinds of media and in different media systems. What the journalists say has relevance, as long as we believe there is a connection between what you think and how you act.Monograph “Journalism in Change”This book is designed as a series of comparative chapters in different areas. Each author is responsible for the chapter, but the results have been discussed in the group and were carefully evaluated.In Chapter One Gunnar Nygren gives a theoretical background to comparative journalism studies. The study covers theories on professions, autonomy, as well as research on how current media developments influence journalism.In Chapter Two, background information on media systems in three selected countries is provided by Gunnar Nygren, Bogusława Dobek-Ostrowska, and Elena Johansson. The manuscript also contains a description of methods in the survey and the interviews and how the results have been analyzed.In Chapter Three Michał Głowacki makes attempts to answer the question “Who is a journalist today?” He puts the emphasis on selected dimensions of comparative studies of journalism: demographic traits and facts on education, conditions of employment and the role professional associations.In Chapter Four Jöran Hök analyzes daily work practices, working conditions, multiskilling and other dimensions of daily wo
10.	Kjeldsen, Jens, et al. (författare) Planerad och iscensatt fotojournalistik 2013 Ingår i: Journalistica. - Köpenhamn. - 1901-6220 .- 1904-7967. ; :1, s. 209-243 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract I januari valåret 2010 publicerade Svenska Dagbladet en gruppbild av alla åtta partiledare. Bilden är ett exempel på planerad fotojournalistik, men också ett exempel på hur bilders betydelse kan förändras och ges nya tolkningar jämfört med den ursprungliga avsikten. Artikeln analyserar arbetsprocessen bakom bilden utifrån observationer och intervjuer, dess iscensättning och relation till bildjournalistikens normer och traditioner. Det utgår från teorier om pseudohändelser och ikoniska bilder, och analyserar fotografiets estetiska och retoriska kvalitéer. Resultatet visar att processen bakom bilden inrymmer en rad ambivalenser i bildjournalisternas självförståelse och syn på pressfotografi. Det visar också att den process som skapar ikoniska bilder är komplicerad och oförutsägbar. Mediernas representationer av politiker kan planeras, men också omtolkas i mötet med publiken.
11.	Lagercrantz, Anne, et al. (författare) Källkritik och krig : propaganda, desinformation och lögner 2022 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Krigsrapporteringen från Ukraina utmanar redaktionernas resurser för att kontrollera vad som är sant och falskt. I rapporten Källkritik och krig presenteras en granskning av hur redaktionerna hanterar desinformation och säkerställer trovärdighet i svenska mediers rapportering under krigets sex första veckor. Slutsatsen är att det är ovanligt att redaktionerna verifierar den egna rapporteringen, vilket istället överlåts på utländska nyhetsbyråer och medier. Den övervägande delen av den svenska bevakningen görs på distans.Rapporten visar också hur Ryssland sedan flera år systematiskt skadar, smädar och styr bilden av Sverige. En direktrapport från Ukraina ger en inblick i hur oklar strategin är för den inhemska bevakningen av kriget.Institutet för mediestudier vill med den här rapporten fördjupa diskussionen om källkritik och faktagranskning i krigs- och konfliktapportering.
12.	Leckner, Sara, et al. (författare) Det lokala och hyperlokala medielandskapet : nyhetspublicering utanför de etablerade medierna 2016 Ingår i: Mediestudiers årsbok. - Stockholm : Institutet för mediestudier. - 9789198356601 ; , s. 42-85 Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract Det finns många lokala medier i Sverige, närmare 600 olika lokalmedier med ett redaktionellt innehåll om lokala händelser. Allt från stora regionala dagstidningar till små hyperlokala gratistidningar som kommer varje vecka eller mer sällan. Hälften av alla lokalmedier är gratistidningar, och ytterligare knappt hundra är lokala nyhetssajter. Det skiljer mycket i intensitet hos dessa mindre lokalmedier, några har dagliga uppdateringar medan det hos andra går betydligt längre tid mellan nyheterna och utgåvorna. Men gemensam för de nya typerna av lokalmedier är en stark vilja att göra sin bygd synlig, både för att stärka den lokala identiteten och för att visa omvärlden att man finns – i många fall en reaktion på att de gamla medier som tidigare fyllde denna roll ofta har dragit sig tillbaka och finns mer på distans.
13.	Leckner, Sara, et al. (författare) What About the Hyperlocals? : The drivers, organization and economy of independent news media in Sweden 2019 Ingår i: Journalism Practice. - : Routledge. - 1751-2786 .- 1751-2794. ; 13:1, s. 68-89 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Using a survey of a sample of hyperlocal actors in Sweden (N = 178), this article examines preconditions, motivations and sustainability for hyperlocal media operations, outside the traditional media chains, in order to provide a picture of their function in the current media landscape, and to further build on the understanding of the hyperlocal business model. This study extends the hyperlocal definition by including media platforms other than websites. The results show that the operations indeed aim to support and foster citizenship, strengthen democracy and mirror the local community. At the same time, as shown by other studies, the fact that they are not large-scale, highly profitable operations may challenge their sustainability. Nonetheless, most of them claim to be profitable, largely because of the print platform, and have a positive outlook on the future. Revenues from advertising and readership are currently less substantial for Web-based operations, which reinforces the need to broaden the definition of hyperlocal publishing platforms when talking about financial sustainability. Currently, hyperlocal media in Sweden, with small resources and a lower publishing frequency, cannot be viewed as a replacement of established media, but play important roles as complementary alternative voices and contribute to media plurality in the local community.
14.	Lindén, Carl-Gustav, et al. (författare) Local political communication in a hybrid media system 2021 Ingår i: Power, Communication, and Politics in the Nordic Countries. - Gothenburg : Nordicom. - 9789188855299 - 9789188855282 ; , s. 155-176 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This chapter analyses the local media and local political conditions in the Nordic countries from the perspective of power. The rapid changes in the local media system described in this chapter have led to a redistribution of this power in the local community in different directions. The starting point for our analysis is the four variables defined by Hallin and Mancini (2004) to describe different media systems and to identify change in power and power relations. We find that local media structures are changing, with downsized newspapers and decreasing use of local newspapers while social media is becoming more prominent. Norway and Sweden try to balance decreasing commercial conditions with state support, while there is a strong regional public service in all Nordic countries. Political parallelism in the old sense of political power and control of newspapers has gone. Professional journalists have become only one group among many different producers of local media content, duly losing power over local agendas.
15.	Nord, Lars, et al. (författare) Gamla och nya medier i samspel i de lokala valrörelserna 2019 Ingår i: Storm och stiltje. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673441 ; , s. 253-267 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract De lokala nyhetsmedierna är inte längre den självklara ingången till den lokala valrörelsen för alla medborgare. Sociala medier har för stora grupper av väljare tagit över som nav i informationsflödet. Redaktionernas nyhetsurval och nyhetsvärdering bygger inte på egen hand upp den lokala politiska dagordningen. Sociala nätverk och flöden spelar också roll för vilken bild av den lokala valrörelsen som först möter väljarna. Medieanvändningen kännetecknas av en ökad fragmentering, särskilt mellan olika åldersgrupper men också utifrån sociala skillnader. Lokalradio och regional-tv förmår fortfarande samla de flesta ur flera väljargrupper. Det är därför befogat att tala om en allt mer komplex lokal medieekologi som inte bara kännetecknas av ett samlat ökat medieutbud, utan också präglas av allt mer individualiserade medievanor och därmed en allt mer splittrad lokal offentlighet.
16.	Nord, Lars, et al. (författare) Medierna och lokalvalen 2018 : Gamla aktörer på nya digitala arenor 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract De lokala valen blir allt viktigare. Allt fler väljare delar sina röster mellan olika partier samtidigt som många lokala partier tillkommit som ritar om den politiska kartan.Här studeras de lokala valrörelserna i fem kommuner och tre regioner. Några av de centrala frågeställningarna är:Vilken betydelse har sociala medier som Facebook i jämförelse med traditionella medier? Vilken roll spelar de lokala och regionala medierna i de lokala valrörelserna?Vilka skillnader finns mellan olika kommuner/landsting/regioner, mellan storstädernas förorter, medietäta regionala centra och glesbygd med och utan lokalredaktioner?Hur rör sig olika typer av innehåll mellan de traditionella medierna, lokala partiorganisationer och de sociala mediernas plattformar?Var hämtar medborgarna underlaget inför sina röstbeslut i de lokala valen?Den här rapporten är ett resultat av ett forskningsprojekt som koordinerats av forsknings- och innovationsprogrammet Medier och demokrati vid Lindholmen Science Park i Göteborg. Projektet har genomförts vid Mittuniversitetet i Sundsvall och Södertörns högskola i Huddinge.
17.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) Bland multireportrar och innehållsleverantörer 2013. - 5 Ingår i: På väg mot medievärlden 2020. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144082554 ; , s. 269-291 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract En av 2011 års mest intensiva debatter bland journalister handlade om den egna yrkesrollen. Medieanalytikern Anders Mildner konstaterade i en essä för Simos årsbok att den traditionella journalistiska yrkesrollen befinner sig i total upplösning. Det oredigerade flödet på nätet och i sociala medier håller på att bli en jämbördig motståndare till journalisternas filter, konstaterade Mildner.Anders Mildner mötte motstånd, både från tidningen Journalisten och från journalistutbildare. Under våren 2011 böljade en debatt på bloggar, på Twitter och i branschmedier om frågan och positionerna blev snabbt ganska låsta. Journalistens chefredaktör Helena Giertta betonade de professionella journalisternas ansvar att söka sanningen och hålla sig till yrkets etiska regler. Journalistprofessorn Sigurd Allern betonade journalistikens roll som institution i samhället och menade att den hotas av mediernas vinstintressen. Samtidigt fanns det andra debattörer, aktiva i sociala medier och på bloggar, som understödde Mildner (von Krogh 2011).Diskussionen speglar den osäkerhet som finns runt journalisternas yrkesroll i ett nätverkssamhälle. Den handlade om två olika frågor som ibland blandades ihop:Behövs det journalister i ett nätverkssamhälle när publiken är uppkopplad och själva kan både söka information och sprida den genom bloggar och sociala nätverk? Om journalisternas roll som förmedlare minskar – finns det då andra delar av yrkesrollen som kan växa?Hur stort ekonomiskt utrymme finns det för professionella journalister i ett alltmer kommersiellt medielandskap, där medieföretagen är ekonomiskt pressade?Syftet med detta kapitel är att ge några olika svar på dessa frågor. Det utgår från det dagliga journalistiska arbetet och den traditionella yrkesroll som har växt fram med de moderna massmedierna, men diskuterar också hur denna yrkesroll påverkas av nätverkssamhället. Centralt är antagandet att värderingar och yrkesideologi inte är något konstant, utan något som förändras i takt med det journalistiska arbetet. Värderingar och föreställningar om journalistikens uppgifter skapas i de arbetsprocesser som dagligen definierar vad en journalist är och vad journalistik är.
18.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) Bland multireportrar och innehållsleverantörer 2019 Ingår i: På väg mot medievärlden 2030. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144125060 ; , s. 121-143 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rosalinda är Mittmedias mest produktiva medarbetare. På ett år skrev hon 41 000 artiklar om lokalsport, resultat för fotbollen, ishockey och innebandy i de lägre divisionerna. För sportreportrarna på de 28 tidningarna inom Mittmedia innebar det att de kunde ägna mer tid åt mer kvalitativ sportjournalistik än pliktrapportering, i alla fall enligt Rosalindas skapare inom företaget United Robots. En liknande textrobot har också gått in i Mittmedias bevakning av fastighetsmarknaden, och skriver 480 artiklar i veckan om fastighetsförsäljningar med automatiskt genererade bilder från Google Streetview – ett innehåll som har dragit in hundratals nya prenumeranter.Textrobotar som Rosalinda är ett exempel på hur den tekniska utvecklingen påverkar det journalistiska arbetet. Kommer det att behövas journalister i framtiden, eller kommer Rosalindas efterföljare att ta över ännu mer av journalistiken? Vilken roll kommer journalister av kött och blod ha i framtidens medieföretag, hur kan journalistiken ha glädje av den tekniska utvecklingen och skapa en journalistik som engagerar publiken och som ger något mer än publiken får i det dagliga Facebookflödet?Det är några frågor i detta kapitel om de journalistiska yrkesrollerna nu och i framtiden. Kapitlet utgår från det dagliga journalistiska arbetet och den traditionella yrkesroll som har växt fram med de moderna massmedierna, men diskuterar också hur denna yrkesroll påverkas av nätverkssamhället. Centralt är antagandet att värderingar och yrkesideal inte är något konstant, utan något som förändras i takt med det journalistiska arbetet och i växelverkan med den publik som möter journalistiken. Med andra ord, journalistikens och journalisters yrkesroll påverkas av de dagliga föränderliga arbetsprocesserna som utförs på medieföretagen. Men samtidigt är normer och ideal kring vad en journalists arbetsuppgift ska vara och vad journalistik är, något som är trögrörligt och förändras relativt långsamt.
19.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) Changing Norms Concerning Verification 2018 Ingår i: Trust in Media and Journalism. - Wiesbaden : Springer. - 9783658207649 - 9783658207656 ; , s. 39-59 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Over the past decade, journalism has undergone dramatic changes as a result of digitalization and multi-platform news production. Online, news is no longer a static product, but a flow of liquid news packages under constant alteration. This chapter discusses how the digital news environment has influenced attitudes towards verification among journalists in Poland, Russia and Sweden. The analysis builds on a survey to 1500 journalists in these countries. Results show a strong support for verification in general, but the new liquid news environment has also created softer attitudes towards verification. Between 30–40 per cent of the journalists believe that the audience has lower demands on news published online. As many hold the view that verification of facts can be done during rather than before publication. The analysis also reveals important differences between organizational cultures and between countries. Broadcast journalists keep their old values of verification to a larger extent, and newspaper journalists seem to accept a higher amount of inaccuracy in online news. Journalists in Poland and Russia have softer attitudes towards verification than journalists in Sweden, reflecting a journalistic culture oriented towards opinions, in contrast to the Anglo-Saxon fact-oriented tradition that characterizes Swedish journalism.
20.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) Datajournalistik - ett växande område 2012 Ingår i: Nordicom Information. - Göteborg : Nordicom. - 0349-5949. ; 34:3-4, s. 81-88 Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Computer assisted reporting (CAR). Datadriven journalism. Databasjournalistik. Datajournalistik.Det finns många namn på den växande genre inom undersökande journalistik som använder statistisk analys, datorstödd textanalys och olika typer av grafisk visualisering. Detta område har varit föremål för ett samarbete mellan forskare vid Södertörns högskola och Pejlredaktionen vid Sveriges Television (SVT) under 2011/12. Syftet med samarbetet har varit att utveckla kunskap om arbetsmetoder inom datajournalistik och om publikens användning av den. Projektet har haft stöd från den statliga forskningsstiftelsen Vinnova, och går från hösten 2012 över i en ny fas där ytterligare sju medieföretag ska vara med under en tvåårsperiod.
21.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) En himla många kanaler : flerkanalpublicering i svenska mediehus 2011 Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Dagstidningar har sedan några år tillbaka blivit mediehus med många kanaler – betald dagstidning, gratistidning, webbsida med allt mer av interaktivitet och rörlig bild, egna tv- och radiokanaler. Bakom utvecklingen finns såväl tekniska som ekonomiska och publicistiska drivkrafter. Dessa drivkrafter är sammanflätade och ömsesidigt beroende av varandra. Flerkanalpubliceringen är medieföretagens strategi för att möta den tilltagande fragmenteringen av publikerna. I forskningsprojektet »Flerkanalpublicering« inom Stiftelsen Etermedierna i Sverige har Gunnar Nygren och Maria Zuiderveld vid Södertörns högskola undersökt de drivkrafter som ligger bakom denna utveckling. I projektet ingår en innehållsanalys av samtliga nyhetssajter som är knutna till det som tidigare kallades dagstidningar. Dessutom har de båda forskarna gjort fallstudier av fem olika mediehus med ett 20-tal intervjuer: Aftonbladet, Sydsvenska Dagbladet, Norrköpings Tidningar, Smålandsposten samt Bonnier Tidskrifter.
22.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) En komplicerad lokal medieekologi : Facebook den nya lokala offentligheten? 2018 Ingår i: Sprickor i fasaden. - Göteborg : SOM-institutet. ; , s. 195-212 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Detta kapitel visar att användning av lokala medier förändras i snabb takt. Facebook har sedan 2015 gått förbi lokaltidningen som den mest använda plattformen för att hålla sig uppdaterad om vad som händer i det lokala samhället. Men de traditionella lokalmedierna – SVTs och Sveriges Radios lokala och regionala nyheter och den prenumererade lokaltidningen anses av publiken fortfarande vara viktigast. Mer lokala medier som gratistidningar och lokala nyhetssajter fyller upp där dagstidningar saknar lokalredaktioner. Resultatet blir ett komplext system där olika typer av lokala medier och plattformar kompletterar varandra, ett hybridsystem där gamla och nya lokala medier lever sida vid sida.
23.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) Facebook och hyperlokalt i de lokala mediernas ekosystem 2016 Ingår i: Ekvilibrium. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673359 ; , s. 329-348 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract De lokala tidningarna har varit ryggraden i det svenska mediesystemet. Men de senaste tio åren har lokaltidningar minskat bevakningen och stängt lokalredaktio- ner, samtidigt som medborgarna i ökande grad håller sig orienterade om det lokala samhället på andra sätt än genom traditionella lokalmedier. Frågan är hur detta syns i människors medievanor och i synen på lokala medier? SOM-undersökningen 2015 visar att de traditionella medierna fortfarande är viktigast för människor, men gratistidningar, lokala nyhetssajter och Facebook har många användare. Framför allt går det en skiljelinje mellan de som är över och under 50 år. Även andra nätbaserade medier anses viktiga, t ex tidningarnas nyhetssajter, fristående lokala nyhetssajter och kommunens hemsida. Men trots utveckling av interaktivitet är det fortfarande mycket få som bidrar med innehåll, speciellt till traditionella lokalmedier. Nya typer av lokala medier har alltså ännu inte ersatt de gamla, men fyller en allt större roll i människors vardag.
24.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) Fler källor - men vissa grupper saknas nästan helt 2019 Ingår i: Nyheter - alltmer en tolkningsfråga?. - Stockholm : Institutet för mediestudier. - 9789198498219 ; , s. 72-85 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Amerikansk forskning om journalistik sammanfattas ibland i korta (och kanske lite cyniska) formuleringar. Som Michael Schudsons konstaterande att ”nyhetsarbete är normalt en fråga om att representanter för en byråkrati plockar upp prefabricerade nyheter från representanter för en annan byråkrati” (Schudson 1986:81). Om dagens redaktioner kan beskrivas som 82 \| Gunnar Nygren Fler källor – men vissa grupper saknas nästan helt \| 83 en byråkrati kan diskuteras, kanske är det snarare hårt rationaliserade nyhetsfabriker. Men prefabricerade nyheter från källorna är inte mindre viktiga, det visar analysen av de svenska nyhetskällorna 2018. Det är ingen brist på källor i svensk nyhetsjournalistik, de har till och med blivit fler trots att resurser skurits ner på redaktioner och det produceras färre nyheter. Det kan vara ett tecken på att allsidigheten blivit bättre, men det kan också vara ett tecken på att källorna blivit duktigare på att få fram sina budskap. En professionalisering av källorna som byggt upp starkare PR-funktioner i såväl kommuner och regioner som på nationell nivå (Tenor 2017, Johansson och Nygren 2019). Redaktionernas ”nyhetsnät” är tydliga i det dagliga nyhetsflödet. Starka källor inom politik och näringsliv, sport och kultur samt polis/räddningstjänst levererar den dagliga nyhetsdieten och syns ofta i artiklar och inslag. Däremot är det vissa grupper som sällan syns eller hörs i nyhetsflödet, t ex de fackliga organisationerna och de religiösa samfunden som knappt finns med. Även intresseorganisationer får mindre uppmärksamhet, medan PR och talespersoner syns nästan tre gånger så ofta som för elva år sedan. Medborgarna finns med när det handlar om livsstilsjournalistik och sociala frågor, men mindre ofta i de tunga nyheterna från politik och ekonomi. Medborgarna får vara subjekt när det handlar om livsstil – som i heminredning, matlagning och resor som är medborgarnas främsta arena.
25.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) Forskning om journalistik – med en demokratisk utgångspunkt 2020 Ingår i: Vad är journalistik?. - Huddinge : Södertörns högskola. - 9789188663986 ; , s. 41-51 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
26.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) Framtidens specialreporter outsourcad och sårbar? 2011 Ingår i: Specialreportern. - Stockholm : SIMO. - 9789197889421 ; , s. 137-156 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
27.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) Freedom of Expression in Russia’s New Mediasphere 2021 Ingår i: Nordisk Østforum. - : Nordic Open Access Scholarly Publishing (NOASP). - 0801-7220 .- 1891-1773. ; 35, s. 24-25 Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
28.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) Färre journalister som producerar mer för fler kanaler 2015 Ingår i: Mediestudiers årsbok - tillståndet för journalistiken 2014/2015. - Stockholm : Institutet för mediestudier. - 9789198063165 ; , s. 67-94 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det blir färre journalister på de svenska nyhetsredaktionerna. De två senaste åren har fem procent av journalistjobben försvunnit.Men det är tydliga skillnader mellan olika typer av medier: På dagstidningar har antalet journalister minskat med 13 procent, medan redaktionerna inom public service är stabila. På gratistidningar och prenumererade endagarstidningar har redaktionerna däremot blivit större. Det visar enkäten Svenska nyhetsredaktioner som gjordes i augusti-september 2015 vid Södertörns högskola. Enkäten gick ut till 236 redaktioner i alla typer av nyhetsmedier. Svar inkom från 143 redaktioner, en svarsfrekvens på 59 procent. Bortfallet är relativt jämnt fördelat, förutom gratistidningar som är underrepresenterade och att TV4 saknas i enkäten[1].Medieföretag är kunskapsföretag. Det innebär att deras främsta tillgång är de resurser och kompetenser som finns hos de anställda, hos de journalister som producerar innehållet. När resurser och kompetens förändras och skärs ner, så påverkar det också mediernas möjligheter att uppfylla sitt samhällsuppdrag när det gäller information och granskning. Redaktionell kompetens och journalisternas arbetsvillkor är därför inte någon intern fråga för mediebranschen, det handlar om vilken typ av journalistik som medierna har möjlighet att producera. Med detta perspektiv är redaktionella resurser och kompetenser i grunden en demokratifråga, till exempel att det finns nyhetsmedier som informerar och granskar i hela landet (Strömbäck 2009).Enkäten kretsat kring tre områden:• Redaktionernas resurser och sammansättning.• Redaktionernas organisation och arbete på olika plattformar.• Redaktionernas kompetens både när det gäller bevakade ämnesområden och behov av fortbildning.Svaren redovisas inte för enskilda medieföretag, utan för grupper av företag. Ett antal stora medieföretag har valt att inte svara på enkäten 2015, bland dem t ex Expressen, Sydsvenska Dagbladet/HD, TT och TV4 med hänvisning till att det efterfrågas interna uppgifter. I några av dessa fall används offentliga uppgifter ur årsredovisningar och branschpress för att beskriva utvecklingen av resurser och kompetens.
29.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) Färre nyhetsproducenter - men fler nyheter i nätverkens flöden 2017 Ingår i: Mediestudiers årsbok. - Stockholm : Institutet för mediestudier. - 9789198356656 ; , s. 32-73 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Allt färre journalister producerar innehållet i det dagliga nyhetsflödet. De senaste två åren har redaktionerna krympt med sju procent, totalt ca 370 färre journalister producerar nyheter 2017 jämfört med 2015 på de 150 redaktioner som svarat på årets studie av de redaktionella villkoren för svensk nyhetsjournalistik.Men utvecklingen är ojämn. De stora regionala dagstidningarna har tappat nästan var femte journalist på två år, minus 18 procent. Storstadstidningar har lyckats behålla sina redaktioner bättre, bara en minskning med några få procent. Inom public service stärker både SVT och SR sina redaktioner med fler journalister och större resurser.Trots detta är det fortfarande dagspressen som har de största resurserna för nyhetsproduktion – tre av fyra journalister som arbetar med nyheter finns på kommersiella medieföretag, de allra flesta på redaktioner med sin ekonomiska tyngdpunkt i papperstidningen.Även om det blir färre redaktionella medarbetare, så är det fler journalister inblandade i produktionen av varje enskilt nyhetsflöde. Redaktionerna förvandlas till noder i nätverk där innehåll flödar mellan utgåvorna – inom koncernerna och från utomstående producenter som nyhetsbyråer och produktionsbolag. Genom denna nätverksproduktion kan medierna delvis kompensera de minskade resurserna. Gemensamma ”fabriker” för sidproduktion, webbdeskar och innehåll som ”recyclas” i många tidningar är några exempel.
30.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) Förändring och tröghet : framtidsspaningens svåra konst 2019 Ingår i: På väg mot medievärlden 2030. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144125060 ; , s. 11-27 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract På samma sätt som det inte är möjligt att säga något om klimatförändringar på grundval av vädret enskilda år, är det heller inte möjligt att säga så mycket om medieutvecklingen utifrån förändringar mellan två år. Det är nödvändigt att anlägga ett mycket längre tidsperspektiv, och det är också viktigt att studera de faktorer i omvärlden som påverkar medierna. Enskilda företagsledningar har ingen möjlighet att styra den övergripande medieutvecklingen, men däremot kan de reagera och möta den på den på olika sätt. För att få förståelse för medieutvecklingen behövs både stadiga backspeglar och god omvärldskunskap, parallellt med ett visionärt och framåtblickande prognosticerande.Precis vid sekelskiftet, år 2000, gavs boken På väg mot medievärlden 2020 ut för första gången. Den var en fortsättning av en seminarieserie vid JMK på Stockholms universitet, och blev en lärobok för studenter på universiteten. Boken kommer nu 2019 i sin sjätte och helt omarbetade upplaga. I boken medverkar 17 medieforskare från de flesta universitet med medieforskning, och de skriver om allt från teknikutveckling, sociala medier och läsardata till etik och relationen mellan journalistik och politik.År 2000 var framtidstron stark och år 2020 låg behagligt långt bort. Nu är vi nästan framme vid 2020, och siktet är därför istället inställt på 2030. Men hur gick det med alla de förhoppningar och farhågor som forskarna diskuterade i den första antologin? Och vad vågar vi tro om 2030?
31.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) Hyperlocals and Legacy Media : Media Ecologies in Transition 2018 Ingår i: Nordicom Review. - : Nordicom. - 1403-1108 .- 2001-5119. ; 39:1, s. 33-49 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Declining legacy media seriously affects local journalism in Sweden. Since 2004, nearly every second local office for local newspapers has been closed, and local coverage is diminishing. In a parallel development, new types of hyperlocal media are growing, according to a national mapping of local media ecologies. The study presented here is based on two surveys: one of local municipalities and one of independent hyperlocals. The key question is: are hyperlocals filling the gap? In many cases, the motivation behind new hyperlocal media has been discontent with declining media coverage from legacy media. In general, however, the pattern is more complicated; most hyperlocals grow in places where legacy media is also present. The main conclusion is that hyperlocals are only partly filling the gaps from declining legacy media, while parts of Sweden are becoming “news deserts.” Another important result is that hyperlocals are developing both in print and online, often in combination, to create a sustainable business model.
32.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) Introduction: Journalism, professionalization and juournalistic culture as a matter of research 2015 Ingår i: Journalism in change. - Frankfurt am Main : Peter Lang Publishing Group. - 9783631649213 - 9783653039894 ; , s. 9-18 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
33.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) Journalism Education and the Profession : Socialisation, Traditions and Change 2016 Ingår i: Becoming a journalist. - Göteborg : Nordicom. - 9789187957345 - 9789187957352 ; , s. 73-91 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract What is the role of journalism education in the socialisation of future journalists into the profession? This question is discussed in a comparative analysis of two large surveys among journalism students and journalists in Sweden, Poland and Russia in 2011–2012. In the analysis, attitudes towards professional values and integrity are compared between students and professionals. The results show clear differences: Journalists show more professional detachment and less activist ideals than do students. Journalists are also more critical towards development in the quality of journalism and press freedom compared to students. One conclusion is that important parts of socialisation into the profession are still taking place in the newsrooms. There are also important differences between the three countries in terms of traits that are transferred to the students from journalistic cultures in the three countries. An example of this includes the borders of the profession in relation to PR and commercial pressure that are weaker in Poland and Russia compared to in Sweden. The ideals of watchdog journalism are weaker among both students and professionals in Russia compared with other countries.
34.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) Journalistic cultures between national traditions and global trends 2015 Ingår i: Journalism in change. - Frankfurt am Main : Peter Lang Publishing Group. - 9783631649213 - 9783653039894 ; , s. 259-278 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract To be a journalist in Poland, Russia and Sweden means - in many ways - to be a part of the same community: the most important ideals are the same, the daily work is performed with similar tools, formats and expressions are similar. On the surface there are many similarities, but still there are important differences when it comes to the conditions for professionals. The frames in the daily work describing the boundaries for each journalist are different – commercial and political limitations for what is possible in journalistic practice. There are commercial pressures from owners and advertisers and political influence on media companies and newsrooms on journalists to adapt in their daily work. Additionally, what is more important, these limitations differ between the three countries and among different types of media.These are some of the results presented in previous chapters in this anthology. The point of departure for the project has been the rapid changes in media technology, society (changes in users’ behaviour) in combination with crisis for business models and increasing market influence in the media sector. The question is how these changes influence professional journalistic cultures in different media systems. Poland, Russia and Sweden represent different traditions in journalism, and the position of media in relation to political power and society differs as well. We knew from the beginning that there were differences – but is it also possible to identify similarities between journalistic cultures in the era of globalization of professional cultures (Waisbord, 2013)?The project has researched the changes in journalism from the perspective of representatives of this profession. With a survey to a representative sample of 500 journalists in each country, opinions and experiences were studied. In 20 in-depth interviews in each country journalists were asked to give more detailed answers going beyond the questions in the survey. All the empirical work was accomplished by national teams in 2012, and the results were analyzed and presented at international and national conferences in 2013-2014 (see Chapter 2).The results of the project have been presented in thematic chapters. In this final conclusion we summarize and present answers for the following research questions: - How is technological and economic development influencing professional journalistic cultures in the three countries?- Do the changing practices influence journalists’ perception of routines and values?- What are the consequences for professional autonomy – in daily work and in relation to other social fields such as politics and the economy?- Is media development making journalism more similar in spite of differences in traditions and media systems? Is there a homogenization of journalism or is it more correct to label it hybridization?- Is the status of journalism as a social field changing; is there a de-professionalization as a result of media development?
35.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) Journalistik som profession 2015 Ingår i: Handbok i journalistikforskning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144100777 ; , s. 63-80 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Att vara ”professionell” rymmer många dimensioner. Begreppet har minst två olika betydelser – att arbetet blir bra gjort med hög kvalité och att den som gör jobbet tillhör en profession, en sammanhållen yrkesgrupp. Dessa betydelser hänger ihop; de professionella slår vakt om kvalité och om kunskap, att jobbet görs av ett ”proffs” blir en garanti att det blir väl utfört.Under 1900-talet har journalistiken professionaliserats på flera sätt. Journalister har utvecklats till en tydlig yrkesgrupp med egna utbildningar, egna organisationer och en gemensam etik och standard för hur yrket ska utövas. Samtidigt har journalistyrket inte någon särskild yrkeslegitimation – det skulle stå i strid med grundlagens yttrandefrihet att kräva detta av någon som ska uttrycka sig i medier (Engblom 2001). Men de senaste 10-15 åren finns det också tecken på en motsatt utveckling, en de-professionalisering av journalistikens i västvärlden (Nygren 2008, Waisbord 2013). I andra delar av världen där medierna kämpar för en mer självständig ställning i relation till stat och politik är journalisternas strävan mot professionalisering fortfarande stark.Det här kapitlet går igenom teorier om vad som kännetecknar en profession i relation till andra sätt att styra arbetet, forskning om journalistikens professionalisering och hur den utvecklats i olika delar av världen. Centrala frågor är professionaliseringens dubbla ansikte, både som en kollektiv identitet och som en disciplinering av de enskilda journalisterna samt journalistikens grad av autonomi i samhället. Även tendenserna till de-professionalisering beskrivs, och frågan är vad det betyder för journalistiken och dess ställning i samhället.
36.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) Journalistik som profession 2019. - 2 Ingår i: Handbok i journalistikforskning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144124636 ; , s. 59-72 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Att vara ”professionell” rymmer många dimensioner. Begreppet har minst två olika betydelser – att arbetet blir bra gjort med hög kvalitet och att den som gör jobbet tillhör en profession, en sammanhållen yrkesgrupp. Dessa betydelser hänger ihop; de professionella slår vakt om kvalitet och om kunskap, att jobbet görs av ett ”proffs” blir en garanti för att det blir väl utfört.Under 1900-talet har journalistiken professionaliserats på flera sätt. Journalister har utvecklats till en tydlig yrkesgrupp med egna utbildningar, egna organisationer och en gemensam etik och standard för hur yrket ska utövas. Samtidigt har journalistyrket inte någon särskild yrkeslegitimation – det skulle stå i strid med grundlagens yttrandefrihet att kräva detta av någon som ska uttrycka sig i medier. Men de senaste 10–15 åren finns det också tecken på en motsatt utveckling, en deprofessionalisering av journalistiken i västvärlden. I andra delar av världen, där medierna kämpar för en mer självständig ställning i relation till stat och politik, är journalisternas strävan mot professionalisering fortfarande stark.Det här kapitlet går igenom teorier om vad som kännetecknar en profession i relation till andra sätt att styra arbetet, forskning om journalistikens professionalisering och hur den utvecklats i olika delar av världen. Centrala frågor är professionaliseringens dubbla ansikte, både som en kollektiv identitet och som en disciplinering av de enskilda journalisterna samt journalistikens grad av autonomi i samhället. Även frågor som rör journalistikens gränser och tendenser till deprofessionalisering beskrivs samt vad det kan betyda för journalistiken och dess ställning i samhället.
37.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) Journalistiken i det lokala samhället 2019 Ingår i: Handbok i journalistikforskning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144124636 ; , s. 283-295 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Journalistiken är till stor del lokal, den produceras på en plats för en publik som finns på samma plats. Det kan vara en storstad eller en glesbygdskommun, en stadsdel eller mindre samhällen som hålls ihop av historia och sociala band. Begreppet ”lokal” har också ofta en positiv betydelse – det som görs lokalt förutsätts vara närmare människor och mer äkta, i motsats till stordrift och massproduktion.Den lokala journalistiken har ofta tagits för given, den har alltid funnits där på gott och ont. Men medieutvecklingen har förändrat förutsättningarna för den lokala journalistiken – lokalredaktioner läggs ner, lokala medier försvinner och ersätts av lokala Facebookgrupper, kommunala sajter och andra nya medieplattformar. Denna utveckling finns i hela västvärlden, och forskningen talar till exempel i USA om ”news deserts” där det inte längre finns lokala medier som ger röst åt det lokala samhället. Utan lokala medier fungerar inte den lokala demokratin, betonar dessa forskare .I detta kapitel ges en översikt över svensk och internationell forskning runt lokal journalistik. Det är strukturerat utifrån fyra teman:- Platsens betydelse i en digital och global värld, samt vad lokala medier betyder för lokal identitet och social sammanhållning.- Lokala medieekologier – hur olika typer av lokala medier och plattformar samspelar i det lokala samhället, och vad händer när de lokala medierna tunnas ut?- Den lokala journalistikens betydelse för demokratin, såväl för information som för granskning av lokala makthavare.- Hyperlokala medier som en ny typ av lokalmedier som växer fram mellan den professionella journalistiken och medborgarjournalistik.
38.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) Journalistiken i ett jämförande perspektiv 2015 Ingår i: Handbok i journalistikforskning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144100777 ; , s. 23-40 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Många av journalistikforskningens centrala frågor kräver ett jämförande perspektiv för att kunna beskrivas på ett meningsfullt sätt. Dagens svenska larmrapporter om tidningsdöd och neddragningar på redaktioner beskriver ändå ett medielandskap som med nordamerikanska mått mätt är idylliskt: i USA är nyhetsorganisationernas ekonomiska kris väsentligt mer akut och långtgående än här. Vi vet att digitalisering och annan teknologisk förändring förändrar nyhetsmediernas villkor och det journalistiska arbetet, men ser det likadant ut överallt?Journalistikens eventuella bidrag till demokratin kan bara förstås utifrån den typ av samhälle som journalistiken verkar inom. Många pratar om en gradvis ”amerikanisering” av journalistiken i många länder, men nyare forskning visar att inte ens amerikansk journalistik nödvändigtvis är särskilt ”amerikaniserad” längre med starkt åsiktspräglade kanaler som FOX News som bryter med den traditionella objektiviteten. Många påståenden om huruvida olika aspekter av journalistiken har ökat, minskat, förändrats eller varit stabila saknar given referenspunkt. Har något ökat/minskat mer än vad man kan förvänta sig? I förhållande till vad? Är den egna nationen ett undantag eller ett helt genomsnittligt exempel på internationella trender? Dessa och andra, liknande frågor sysselsätter den allt mer populära komparativa (jämförande) journalistikforskningen.Det här kapitlet går igenom de viktigaste inriktningarna i den komparativa journalistikforskningen. I första hand handlar det om jämförelser av journalistikens ställning i olika samhällen och olika kulturer, om journalisters värderingar och sätt att arbeta och om hur journalistiskt innehåll kan jämföras. I praktiken har komparativ journalistikforskning kommit att bli synonymt med transnationell komparativ forskning, d v s det som jämförs är journalistiken i olika länder eller delar av världen. Andra komparativa alternativ inte alls fått samma utrymme inom journalistikforskningen; man kunde t ex tänka sig att det också vore högintressant att jämföra journalister med andra yrkesgrupper (till exempel med avseende på teknikanvändning och föreställningar om yrkesroller). Men detta har alltså gjorts i relativt liten utsträckning.Journalistikforskningen har länge varit dominerad av forskning från USA och Västeuropa. Denna forskning utgår från journalistiken i dessa delar av världen, och beskriver journalistens roll i dessa samhällen. Men dessa resultat kan inte generaliseras till alla länder och alla mediesystem – journalistiken ser olika ut i olika delar av världen. Detta har varit en viktig drivkraft bakom den växande komparativa forskningen; att bredda synen på journalistikens roll genom att jämföra journalistik i olika mediesystem (se t ex Curran & Park 2001). Man måste utgå från olika länders olika grundförutsättningar – historia och kulturella traditioner, teknisk och ekonomiska faktorer och typ av samhällssystem. Det handlar också om att ifrågasätta vad som är centrum och periferi i journalistikforskningen, då många forskningsresultat baserade på studier i USA och Storbritannien tämligen oreflekterat används som måttstock för journalistikens utveckling globalt (se texterna i Hallin & Mancini 2012 för en kritik av detta fenomen).
39.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) Local Journalism With State Support 2023 Ingår i: Media and Communication. - : Cogitatio Press. - 2183-2439. ; 11:3, s. 401-403 Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract In Sweden, the system of press subsidies was expanded in 2019 to give special support for “weakly covered areas.” This new support has had positive effects, but changes in the system also introduced new demands on the content concerning democratic values etc. If state support should be used for saving local journalism, how far can state influence on the content be acceptable for independent local media? The commentary describes the system of support and discusses this crucial question.
40.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) Local Media Ecologies Social media taking the lead 2019 Ingår i: Nordicom Review. - : Nordicom. - 1403-1108 .- 2001-5119. ; 40:S2, s. 51-68 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Legacy media and social media are intertwined in a complicated relationship in local media ecologies. The recent national Swedish SOM survey on media use shows that people use Facebook more than local newspapers (both paper and online) to stay up to date with local events. In contrast, though, users still regard legacy media like subscription newspapers and the regional public service as more important sources than social media. Local newspapers are experiencing a decline in their number of users, but new hyperlocals are showing more stable numbers. Nevertheless, newspapers produce most of the original news reporting, and the public service and hyperlocals have more complementary positions in local media ecologies. They are all meeting the audience in the expanding public sphere of Facebook.
41.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) Lokaljournalistik : Nära nyheter i en global värld 2020. - 1 Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Hur kan en journalist både känna lokal samhörighet och professionellt oberoende? Hur påverkas nyhetsflödet när lokalredaktioner försvinner? Vad har journalistiken för roll när diskussionen går het i den lokala Facebook-gruppen? Närhetens dilemma, medieekologi och utmaningar från sociala medier är några av de frågor som tas upp i denna bok, där bilden av den svenska lokaljournalistiken fördjupas. Här möter vi lokaltidningens kommunreporter, den fristående lokala nyhetssajten, granskande lokala reportrar och många andra. Boken ger både praktiska yrkeskunskaper och sammanfattar den omfattande forskning om lokal journalistik som vuxit fram de senaste åren. Boken riktar sig till journaliststudenter, yrkesverksamma journalister och alla andra som är intresserade av de lokala mediernas betydelse för demokrati, identitet och tillhörighet samt lokalsamhällets utveckling.
42.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) Media development and professional autonomy 2015 Ingår i: Journalism in change. - Frankfurt am Main : Peter Lang Publishing Group. - 9783631649213 - 9783653039894 ; , s. 119-152 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Freedom in daily work is important for nearly all journalists in the three countries. It is the second most important factor in choosing the place of work, according to the survey. A degree of autonomy is also an important part of self-perception of journalists in their professional roles and closely related to job satisfaction (Weaver and Willnat, 2012:534).But there are also clear differences between journalists in how big this perceived autonomy is in daily work. There are different kinds of pressure from outside and inside the media company – pressure from lack of time and formats of the media, constraints within the organization, political and commercial pressure. There is also a media development challenging the professional identity of journalists; journalistic work is undergoing fundamental changes – transitioning from a monologue to more of dialogue with the audience, with new tools and media formats introducing new kinds of expressions. Increasing commercialization and fragmentation of the media landscape are changing the foundations on which journalism rests (Deuze, 2007; Mitchelstein and Boczkowski, 2009; Singer et al., 2011).One may assume that all these changes influence the degree of professional autonomy for journalists. But the direction is not obvious; some changes, like strong commercialization might put pressure on the degree of autonomy, but others might work in another direction; for example it is possible that technological development can both increase perceived autonomy, giving journalists more tools and a stronger position, but also limit the autonomy in an increasing demand to produce more and faster.The purpose of this chapter is to study how perceived autonomy in daily work is related to factors on a different level, from the individual level of journalist, the position of the journalist within the media organization and to the level of media system. This analysis is also related to media development, both technological and commercial factors. From this, perceived professional autonomy is related to different kinds of media systems with various degrees of political and commercial pressure on journalism.This allows one to raise three research questions: RQ1: What are the differences and similarities between the three countries and media systems when it comes to professional autonomy?RQ2: What are the most important factors explaining differences in perceived autonomy on three different levels – the individual, organizational and societal level?RQ3: How are these factors influenced by media development? What is giving stronger or weaker perceived autonomy?
43.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) Media logics as parts of the political toolkit : A critical discussion on theories of mediatisation of politics 2019 Ingår i: Close and Distant. - Gothenburg : Nordicom. - 9789188855060 - 9789188855077 ; , s. 197-220 Bokkapitel (refereegranskat)abstract In research on mediatisation, the political system is often described as a victim of media logics. According to this theory, the logics of politics are overruled by media logics, and the political institutions become dependent on the media. This chapter questions this dichotomy between the two logics and asks to what extent media logics are used by political actors to achieve political goals. Based on the results from interviews in four countries, the relationship between politics and the media is discussed from both perspectives. The chapter also discusses different logics and functions of the media and describes a complex picture of interdependency and mutual interests. It concludes that new types of political instrumentalisation of the media are developed in the close relationship between the news media and their sources in government.
44.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) Medieekologi - ett helhetsperspektiv på medieutveckling 2016 Ingår i: Människorna, medierna och marknaden. - Stockholm : Wolters Kluwer. - 9789138244333 ; , s. 85-108 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
45.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) Multiskilling in the newsroom : De-skilling or re-skilling of journalistic work? 2014 Ingår i: The Journal of Media Innovations. - Oslo : Oslo University. - 1894-5562. ; 1:2, s. 75-96 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Multiskilling in a journalism context is not a case of “de-skilling” of the profession. There are problems related to the quality in newsrooms adapting multiskilling strategies, but in general multiskilling is more correctly defined as a re-skilling or an up-skilling. This is the conclusion from results of a survey of 1,500 journalists in Poland, Russia and Sweden, along with interviews with 60 journalists in these three countries. Multiskilling in journalism gives more room for creativity and more power to the individual journalist, according to those with experience of working as multi-reporters. It allows them more freedom to make their own decisions in their daily tasks, e.g., choosing subjects and stories. At the same time, from the perspective of the media company, multiskilling is a strategy to increase production in the newsrooms. But multiskilling has no direct correlation with downsized newsrooms: it is rather an industry norm for how to organize work in newsrooms of today. Multiskilling is also changing the journalistic culture, putting more focus on production and adapting content for different channels.
46.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) Professional journalistic cultures : Design and methods in the research 2015 Ingår i: Journalism in change. - Frankfurt am Main : Peter Lang Publishing Group. - 9783631649213 - 9783653039894 ; , s. 41-62 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The object of this study is professional cultures among journalists in three countries. The first question in the process is to decide who is a journalist – and the answer is not evident. Deuze (2007:141) describes contemporary journalism as only one kind of work in the broad media sector – an industry with unclear borders between different parts and media workers going in and out of different professional roles. He calls them “portfolio workers” going between assignment and professional roles, which become liquid. Other research describes journalism as a profession passing through on the way to other better paid jobs (Nygren, 2011:219; Pasti et al., 2012:280).In this study, journalists are defined as people professionally producing content based on facts (not fiction or entertainment) for what we traditionally label as “mass media”, in contemporary debate also called “legacy media”: newspapers and magazines, TV and radio channels, online and digital formats connected to the traditional media industry. Also the growing number of “content producers” outside media companies is included; freelancers and those employed in production companies. This classic definition of a journalist has problems, for example the borders towards public relations, content marketing and towards entertainment in feature journalism. It also means that independent bloggers and people producing all kind of content produced for social media platforms are not included in the definition, even if this content has journalistic qualities and sometimes also can generate incomes making it professional in some sense.It is likely that the definition of “journalists” is going to change, professional borders are not fixed forever and media development changes the industry quickly (Anderson et al., 2013). But still this old definition has relevance in relation to the content for daily media consumption. This old definition also makes it possible to connect to earlier research on journalists and their professional cultures in the coming analysis.In this chapter we give the reasons behind the choice of Poland, Russia and Sweden, and some background on professional journalism in these three countries. We also describe the design of the project and the research questions to be answered. The methods in accomplishing the survey and interviews are described in detail.
47.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) Professionalization, media development and comparative journalism studies 2015 Ingår i: Journalism in change. - Frankfurt am Main : Peter Lang Publishing Group. - 9783631649213 - 9783653039894 ; , s. 19-40 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The concept of ongoing professionalization has been a key area in journalism studies for many years (Zelizer, 2004; Schudson, 2003; Waisbord, 2013). Journalism has been described as gaining influence within the media system, mainly in relation to political power and state. With common standards and professional institutions, journalism has grown stronger in modern society. But is this still the case in an emerging interactive network society? Is the development the same in different media systems – is it possible to still have a process of professionalization in some parts of the world, and the reverse process in other parts of the world; a de-professionalization? Is professionalization the same in different media systems?This theoretical introduction gives some background to these questions covered in the project “Journalism in Change”. It gives different perspectives from research in four areas:- Professions and professional logic, based on sociological research on professions.- Ideals and standards as described in comparative journalism research.- Professional autonomy and pressure from the political and economic spheres.- Professionalization and media development, professional control and open participation. In the title, the object of study is labelled as “professional journalistic cultures” in Poland, Russia and Sweden. We know from cultural studies that cultures are not fixed, but remain in a constant flux and develop under influences from outside – from other cultures and areas. In journalism this becomes clear in the study of the history of journalism; for example in Sweden journalism has developed since the 18th century under French, German, British and American influence (Gustafsson and Rydén, 2010). The question is not if but how journalistic cultures are changing; if globalization brings a more homogeneous journalistic culture, or if the development rather can be labelled as a hybridization where some element of global values and standards in journalism are adapted to national journalistic cultures (Hallin and Mancini, 2012:286).“Culture” is one of the key notions in this project, and the other is “professional”. To be a professional demands some kind of control over your own work, to have some kind of autonomy to follow the standards and values of the profession. Research in professions emphasize this autonomy as a question of power, about creating institutions making it possible for the members of the profession “to make a living while controlling their own work” (Freidson, 2001:17). Research has described a professionalization of journalism during the 20th century, but the question is how this is influenced by media development. Digital technology and commercialization are global trends, but how does this influence nationally rooted professional cultures? Are the consequences for professional autonomy the same in different kinds of media systems?For example: in Western countries, some researchers describe a de-professionalization of journalism: more unclear borders around the profession, harder economic conditions for traditional media and professional control questioned by an interactive network society (Nygren, 2008b:168, Örnebring, 2010b:568, Waisbord, 2013:60). But at the same time, journalists and media in many developing countries struggle for more professional control in relation to authoritarian regimes and also use new kinds of media platforms to achieve this. In countries with authoritarian regimes, professionalization can still be a strategy towards a greater degree of press freedom (Harro-Loit et al., 2012:153).In the project “Journalism in Change” we use theories on professionalization and comparative journalism research to analyze how professional cultures are influenced by media development. Our basic assumption is that the changes are not the same in countries as different as Poland, Russia and Sweden. But it is also likely to find similarities – and these might bring journalistic cultures closer to each other.In the end there is also the underlying question about media content; how are standards and practices among journalists influencing journalistic content, which is so important for all citizens to construct their picture of the world? This project does not include analyses of media content, but the basic assumption is that journalists´ belief about standards and values and their professional practice also influence the results in newspapers, broadcasts on TV and radio and in online news sites.That is why professional journalistic cultures are not only a question for journalists, but for society as a whole.
48.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) Russian and Swedish Journalists : Professional roles, ideals and daily reality 2012 Ingår i: Journalism Practice. - : Routledge. - 1751-2786 .- 1751-2794. ; 6:5-6, s. 732-743 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract To strive for autonomy is key to professional journalistic culture, although the degree of autonomy varies between countries and media systems. A survey distributed to 100 journalists in Sweden and Russia explores their views on journalistic autonomy: the professional duties of journalists, the degree of autonomy they enjoy in their day-to-day work, as well as journalists’ opinions about the development of press freedom. The findings reveal that journalists in both countries share many professional values but also feel pressures on their professional autonomy in Sweden mostly a commercial pressure and in Russia predominantly a political pressure but also the commercial interests of owners and advertisers. There are also some clear differences. Independence in daily work is less for Russian journalists and the obstacles ahead of publishing more common and they have a negative view on the development of press freedom.
49.	Nygren, Gunnar, 1954- (författare) Rysk journalistik mellan makt och professionalism 2023 Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift. - : Fahlbeckska stiftelsen. - 0039-0747. ; 125:1, s. 173-195 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Russian journalism has always existed in the tension between political power and a more or less independent intelligentia. This was the case during the old czar regime as well as during different periods of the Soviet Union era. At the end of the Cold War liberalization followed, which offered Russian journalism a kind of freedom it had never known. However, despite an increased indepen-dence, journalism continued to be used as a political tool and what autonomy that had been achieved by journalists as a professional group remained limited. At the same time and despite exposing themselves to great risks there were Russian journalists who maintained their autonomy and continued to challenge the regime. Since Putin came to power, the room of maneuver for independent journalism has gradually diminished. As a result, Russian journalism and independent media institutions develop and carry out their work in exile mimicking a pattern of a 19th century tradition. The regime tries to control various information flows but finds it increasingly difficult to do so with global digital networks and VPN-services that circumvent any blocking.
50.	Nygren, Gunnar, 1954-, et al. (författare) Svenska nyhetsredaktioner 2019 : Krympande redaktioner och läsardata i centrum 2019 Ingår i: Mediestudiers årsbok. - Stockholm : Institutet för Mediestudier. - 9789198498233 ; , s. 22-57 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Efter flera år med stora nedskärningar har utvecklingen planat ut. Antalet journalister på de svenska nyhetsredaktionerna har bara minskat drygt fyra procent sedan 2017. I ett längre perspektiv har redaktionerna bantats mer – sedan 2013 har dagstidningarnas redaktioner krympt 24 procent, medan redaktionerna inom public service har behållit sin styrka. Men det blir allt svårare att definiera vad som är en redaktion. Inom de stora koncernerna produceras innehåll i ett växande samarbete mellan olika redaktioner, en nätverksbaserad produktion där innehåll används i många olika tidningar och program. Samtidigt står publiken i fokus – nya metoder för publikanalys utvecklas i koncernerna. Även om de redaktionella resurserna är mer stabila, så syns orosmoln inför framtiden. Annonsintäkterna 22 \| Gunnar Nygren och Karolina Olga Nord Krympande redaktioner – nätverksproduktion och läsardata i centrum \| 23 dyker snabbt under hösten 2019. Ägarkoncentrationen har fortsatt och många mindre lokala tidningar och nyhetssajter har lagts ner plus landets största gratistidning Metro. Redaktionscheferna befarar fortsatta minskningar av antalet journalister inför 2020–2021.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Träfflista för sökning "WFRF:(Nygren Gunnar 1954 ) "

Avgränsa träffmängd

År