| 1. |
- Gu, Xiaolian, et al.
(författare)
-
Epigenetic regulation of OAS2 shows disease-specific DNA methylation profiles at individual CpG sites
- 2016
-
Ingår i: Scientific Reports. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2045-2322. ; 6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Epigenetic modifications are essential regulators of biological processes. Decreased DNA methylation of OAS2 (2'-5'-Oligoadenylate Synthetase 2), encoding an antiviral protein, has been seen in psoriasis. To provide further insight into the epigenetic regulation of OAS2, we performed pyrosequencing to detect OAS2 DNA methylation status at 11 promoter and first exon located CpG sites in psoriasis (n = 12) and two common subtypes of squamous cell carcinoma (SCC) of the head and neck: tongue (n = 12) and tonsillar (n = 11). Compared to corresponding controls, a general hypomethylation was seen in psoriasis. In tongue and tonsillar SCC, hypomethylation was found at only two CpG sites, the same two sites that were least demethylated in psoriasis. Despite differences in the specific residues targeted for methylation/demethylation, OAS2 expression was upregulated in all conditions and correlations between methylation and expression were seen in psoriasis and tongue SCC. Distinctive methylation status at four successively located CpG sites within a genomic area of 63 bp reveals a delicately integrated epigenetic program and indicates that detailed analysis of individual CpGs provides additional information into the mechanisms of epigenetic regulation in specific disease states. Methylation analyses as clinical biomarkers need to be tailored according to disease-specific sites.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, C A Morgan, 1965, et al.
(författare)
-
Aging-in-Place: Residents’ Attitudes and Floor Plan Potential in Apartment Buildings From 1990 to 2015
- 2021
-
Ingår i: HERD. - : SAGE Publications. - 2167-5112 .- 1937-5867. ; 14:4, s. 211-226
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: We investigated apartment designs in apartment blocks built 1990-2015 in Gothenburg, Sweden. We investigated the residents' attitudes toward their previous, present, and future housing and their perceived possibilities for aging-in-place. We analyzed their apartments, focusing on the possibilities for aging-in-place in future care situations concerning bedroom capacity in a care situation; spatial proximity between bathroom, bedroom, storage, and entrance; and functional autonomy in a care situation without too much disturbance for a partner. Background: Since the 2000s, the ambition in Sweden is to enable older people to remain in ordinary housing. The possibilities for aging-in-place should therefore be considered already in the design stage, also when producing standard apartments. Methods: Semi-structured interviews were made with 30 households, with one or more resident 65 years or older. Floor plan analyses were made of their present apartments. Results: The majority displayed a pragmatic attitude toward aging, high satisfaction with their present housing situation, and good chances for aging-in-place in future homecare scenarios. The floor plan analysis shows that the three concepts of bedroom capacity, spatial proximity, and functional autonomy can be used to determine the potential for aging-in-place. Conclusions: The results suggest that architectural qualities related to aging-in-place are not automatically connected to floor size or number of rooms. Small apartments can perform better than larger ones, depending on spatio-functional organization and connections between different functions. The residents' perceived chances for aging-in-place confirm this relation. Future studies should compare different locations, production periods, and relations between size, space efficiency, and accessibility.
|
|
| 5. |
- Andersson, C A Morgan, 1965, et al.
(författare)
-
Bygglov Göteborg 2017.
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I boken finns samlat beviljade bygglov för flerbostadshus i Göteborg 2017. Författarna analyserar i boken projekten och delat in dem i typer, antal och storlekar. Här beskrivs också tendenser som identifierats i byggloven, exempelvis nya kökstyper som korridorköket och entréköket. Men även planlösningsproblematik med lägenheter där alla sovrum vetter ut mot loftgång och lägenheter med stor andel kommunikationsyta. Boken lyfter också fram de goda exemplen, föredömen, som finns i materialet. Syftet med sammanställningen är att initiera en diskussion om vad som byggs, vilka lägenhetsstorlekar, vilka typer, var i staden nya bostäder byggs, vem som bygger, vilka arkitekter som ritar och vilka arkitekturkvaliteter som framgår av planlösningarna.
|
|
| 6. |
- Andersson, C A Morgan, 1965, et al.
(författare)
-
Potential för kvarboende
- 2022
-
Ingår i: Bra bostäder för seniorer. - 9789179171537 ; , s. 95-100
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar en bostadsstudie som genomförts 2017–2020 på Norra Älvstranden i Göteborg. Syftet med projektet har varit att undersöka möjligheterna till kvarboende för äldre personer 65+ i lägenheter byggda cirka 1990–2015. Studiens huvudfråga har varit: – vad krävs av en bostad i ett flerbostadshus för att det ska finnas möjlighet till kvarboende för äldre personer med stora behov av vård och omsorg. Forskningsfrågan är ställd mot bakgrund av utvecklingen av svensk bostadspolitik. Där framgår att bostäder byggda under 2010-talet minskar i storlek, areamässigt. Parallellt finns ambitioner inom vårdsektorn om ökat kvarboende och att bedriva mer vård i hemmet. Möjligheten att göra det är en viktig del i att minska belastningen på sjukhus och vårdcentraler. För att fånga begreppet kvarboende och hushållens attityder har forskargruppen gjort 30 intervjuer med boende i deras hem, som tillsammans med en enkät ger en bra bild över hur bostäderna används.
|
|
| 7. |
- Andersson, C A Morgan, 1965, et al.
(författare)
-
Potential för kvarboende. Sovrumskapacitet - rumslig närhet - funktionell autonomi
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten sammanfattar en bostadsstudie som genomfördes 2017–2020 på Norra Älvstranden i Göteborg. Syftet med projektet har varit att undersöka möjligheterna till kvarboende för äldre personer i lägenheter byggda 1990–2015. Vad krävs av en bostad i ett flerbostadshus för att det ska finnas möjlighet till kvarboende för äldre personer med stora behov av vård och omsorg? Studiens huvudfråga är ställd mot bakgrund av utvecklingen inom svensk bostadspolitik, där bostäder byggda under 2010-talet har minskat i storlek, areamässigt. Parallellt har vårdsektorn ambitioner att bedriva mer vård i hemmet. Möjligheten att göra det är en viktig del i att minska belastningen på sjukhus och vårdcentraler. För att fånga begreppet kvarboende och hushållens attityder har forskargruppen gjort intervjuer med boende i deras hem, och tillsammans med en enkät ger det en bra bild över hur bostäderna används. Resultatet ringar in tre begrepp som är viktiga för att definiera en planlösnings potential för kvarboende: Sovrumskapacitet. Här avses tillräcklig rumslig storlek i en vårdsituation för att bedriva vård. Det krävs en fri golvyta på 300 x 310 centimeter. Rumslig närhet mellan entré, sovrum, badrum och förvaring. Rumsorganisatoriskt innebär detta att ett av sovrummen bör ligga i anslutning till entrén, med de övriga funktioner inom sex meters gångavstånd från varandra. Funktionell autonomi. Det är en vanlig situation att en person i ett parhushåll har vårdbehov, medan den andra är frisk. Det är en stor fördel om inte hela bostaden berörs av en vårdsituation. Förbindelsen mellan entré, sovrum, badrum och förvaring bör inte gå genom lägenhetens sociala rum (kök och vardagsrum). Det är också bra om det i större lägenheter finns minst ett sovrum som inte berörs av vårdsituationen. Med de tre begreppen kan kvarboendepotentialen i en planlösning beräknas och bli en tydlig faktor i diskussionen om utformningen av framtida bostäder i Sverige.
|
|
| 8. |
- Berghauser Pont, Meta, 1972, et al.
(författare)
-
Tät blandstad passar inte överallt i Göteborg
- 2018
-
Ingår i: Göteborgs-Posten. - 1103-9345.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Debattartikel. Vi tror inte på att bygga med extrem täthet i alla tänkbara lägen, utan på att tålmodigt komplettera med goda stadsmiljöer där det finns utrymme och kvaliteter att vinna på att tillföra ny bebyggelse, skriver en rad stadsbyggnadsexperter.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Braide, Anna, 1964, et al.
(författare)
-
Debatt – Hög tid för socialt bostadsbyggande.
- 2017
-
Ingår i: Tidskriften Plan - Planering av stad och land.. - 0032-0560. ; :2017/4, s. 46-47
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Gromark, Sten, 1951, et al.
(författare)
-
Integrative Ways of Residing Health and Quality of Residence. A Concerted Trans-Disciplinary Research Effort - AIDAH ‘14-‘18. Architectural Inventions for Dwelling, Ageing and Healthcare
- 2014
-
Ingår i: International Conference ARCH 14 on Research on Health Care Architecture, Helsinki Aalto University 19-21 Nov 2014.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The original AIDAH environment intends to generate cross-disciplinary research and implementation projects for a sustainable built environment that confront three major challenges. (1) Increasingly diverse demands on the housing market call for flexibility and adaptability in resilient ways. (2) An ageing society requires new residential models that combine dignity and appropriate care but also provide good working environments for personnel. (3) Profound changes in technical conditions for caring and medical treatment necessitate rethinking traditional healthcare situations, developing new situations ranging from complex care in residence to intensive care units in hospital and patient hotels. Sustainability issues at stake in patterns of residential behaviour must be considered to have paramount importance in any strategy for a resilient urban future. The involved teams provide different and complementary perspectives focusing on the common notion of quality of residence considered in architectural, spatial and experiential properties of built environments for housing and healthcare contexts. The applied conceptual and theoretical framework focuses on architectural and caring innovations for reconfigured spatial situations that enhance sustainable caring, and improve health, welfare, and living quality. Our research effort will focus on identifying and characterizing strategies directed towards the integration of different ways of residing. The scientific integration in conceptual and methodological terms between architecture qualitative research, sociology of residence, and caring sciences is intended to bridge gaps and initiate cross disciplinary approaches. Objectives include identifying and articulating new resilient qualities in designs supporting care processes and healing environments, thereby providing new operational knowledge developed in close collaboration with diverse stakeholders. International exchanges will provide further strategic evidence-based design support for decision makers in planning, building and healthcare services. The cross-disciplinary teams of researchers from architectural design, social and caring sciences are based at the Centre for Healthcare Architecture and the CIB W069 Residential Studies, both hosted by Chalmers.
|
|
| 19. |
- Gromark, Sten, 1951, et al.
(författare)
-
Introduction: Exploring Architectural Validity: Health Promoting Situations of Dwelling, Ageing and Caring
- 2020
-
Ingår i: Architecture for Residential Care and Ageing Communities: Spaces for Dwelling and Healthcare. - New York, NY : Routledge, 2021. : Routledge. ; , s. 1-20
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Architecture for Residential Care and Ageing Communities confronts urgent architectural design challenges within residential innovation, ageing communities and healthcare environments. The increasing and diversified demands on the housing market today call for alterability and adaptability in long term solutions for new integrated ways of residing. Meanwhile, an accentuated ageing society requires new residential ways of living, combining dignity, independence and appropriate care. Concurrently, profound changes in technical conditions for home healthcare require rethinking healing environments. This edited collection explores the dynamics between these integrated architectural and caring developments and intends to envision reconfigured environmental design patterns that can significantly enhance new forms of welfare and ultimately, an improved quality of life. This book identifies, presents, and articulates new qualities in designs, in caring processes, and healing atmospheres, thereby providing operational knowledge developed in close collaboration with academics, actors and stakeholders in architecture, design, and healthcare. This is an ideal read for those interested in health promotive situations of dwelling, ageing and caring.
|
|
| 20. |
- Gromark, Sten, 1951, et al.
(författare)
-
Preface and acknowledgement
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 21. |
- Gromark, Sten, et al.
(författare)
-
SRE-AIDAH : Integrative ways of residing health and quality of residence
- 2015
-
Ingår i: ARCH 14: International Conference on Research on Health Care Architecture - Conference Proceedings. - Helsinki. - 9789526062013
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Healthcare architecture has grown rapidly in recent years. However, there are still many questions remaining. The commission, therefore, is to share the existing research knowledge and latest results and to carry out research projects focusing more specifically on the health care situation in a variety of contexts. The ARCH14 conference was the third conference in the series of ARCH conferences on Research on Health Care Architecture initiated by Chalmers University. It was realized in collaboration with the Nordic Research Network for Healthcare Architecture .It was a joint event between Aalto University, Finnish Institute of Occupational Health (FIOH) and National Institute of Health and Welfare (THL International).The conference gathered together more than 70 researchers and practitioners from across disciplines and countries to discuss the current themes.
|
|
| 22. |
- Isaksson Hallstedt, Sophie, 1969, et al.
(författare)
-
Sustainable product development in aeroengine manufacturing: challenges, opportunities and experiences from GKN Aerospace Engine System
- 2023
-
Ingår i: Design Science. - : Cambridge University Press. - 2053-4701. ; 9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A radical shift in technology is necessary to enable future air transport solutions. Sustainability targets for aeroengine manufacturing mean more than reducing CO2 and NOX. The future will open up possibilities and bring new challenges when introducing hybrid- and electrical propulsion technologies using new materials, technology solutions and new business models. This article reports on findings from a longitudinal study and many years of collaboration between researchers and industry experts, where a first-tier aeroengine manufacturer transforms their product development capabilities to enable sustainable product development. The article highlights some activities undertaken and identifies critical challenges and opportunities remaining for a manufacturer of next-generation aeroengine solutions. It is argued that the challenge for aeroengine manufacturers to develop new-generation propulsive technologies will require a systemic change in the undertaking of design and development. The opportunities of sustainable technologies are evident yet require: (1) means to tighter integrate business and technology development, (2) the ability to quantify and assess sustainability impacts of different concept solutions, and (3) means to utilise natural resources, alloys and materials for a circular and life-cycle optimised solution.
|
|
| 23. |
- Kisbye Dreyer, Jakob, et al.
(författare)
-
Spreading Dynamics of a Functionalized Polymer Latex.
- 2011
-
Ingår i: ACS Applied Materials and Interfaces. - : American Chemical Society (ACS). - 1944-8244 .- 1944-8252. ; 3, s. 167-176
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Functionalized polymer nanoparticles are used as binders for inorganic materials in everyday technologies such as paper and coatings. However, the functionalization can give rise to two opposing effects: It can promote adhesion via specific interactions to the substrate, but a high degree of functionalization can also hamper spreading on substrates. Here, we studied the spreading kinetics of individual functionalized vinyl acetate-co-ethylene polymer nanoparticles on inorganic substrates by atomic force microscopy (AFM) imaging. We found that the kinetics underwent a transition from a fast initial regime to a slower regime. The transition was independent of functionalization of the particles but depended on the wettability of the substrate. Furthermore, the transition from the fast regime to the slow regime occurred at a size-dependent contact angle, leading to a h ∼ a(3/2) scaling dependence between the height (h) and the width (a) of the spreading particles. Thereafter, spreading continued on a slower time scale. In the slow regime, the kinetics was blocked by a high degree of functionalization. We interpret the observations in terms of a nanoscale stick-slip transition occurring at interface stress around 6 kPa. We develop models that describe the scaling relations between the particle height and width on different substrates.
|
|
| 24. |
- Léonard, Pauline L.Y., et al.
(författare)
-
An Introductory Study of the Sustainability Transition for the Aerospace Manufacturing Industry
- 2024
-
Ingår i: Advances in Transdisciplinary Engineering. - 2352-751X .- 2352-7528. ; 52, s. 577-588
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper explores the needs and clarify the sustainability challenges in relation to complex lifecycles within the aerospace field. It is an introductory study to understand how to improve the sustainability performance of aerospace solutions and aim to propose a comprehensive sustainability transition roadmap for the Aerospace industry in further research work. Society is increasingly demanding that the aviation industry adopt more sustainable practices, resulting in the formulation of new regulations and policies to limit the sustainability risks of this strategic industry. Existing regulations, such as the EU's Green Deal and the EU's critical raw materials act, are already impacting the Swedish aerospace manufacturing industry. Furthermore, circular economy is gaining significant attention in the manufacturing industry in general and is increasingly considered in aerospace. This exploratory and descriptive research is conducted with support of Swedish Aerospace manufacturers and aim to cover real industrial projects with products at different stages of development. The interviewed companies operate within both civil and governmental aerospace sectors, encompassing the entire spectrum of product development, from radically innovative technology introductions to enhancements made to existing systems and components. This paper highlights current challenges and several focus areas on which the aerospace manufacturers have started to work on and will have in focus for the next 5-10 years ahead. Differences in approach have been identified between early product development phases with radical innovations and more advanced and mature product development. The stakes and priorities are different and it is reflected on how the companies are working with sustainability today. There is a need to balance efforts between developing the right future products, and also improving current ones, to lead the sustainability transformation in the aerospace industry.
|
|
| 25. |
- Mallalieu, Adam, 1995, et al.
(författare)
-
DERIVE AND INTEGRATE SUSTAINABILITY CRITERIA IN DESIGN SPACE EXPLORATION OF ADDITIVE MANUFACTURED COMPONENTS
- 2023
-
Ingår i: Proceedings of the Design Society. - : Cambridge University Press. ; 3, s. 1197-1206
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Additive manufacturing has the potential to decrease the climate impact of aviation by providing more light-weight designs. Sustainability is however required to be assessed from a systemic view, including all lifecycle phases, and from a social, ecologic, and economic dimension. This is however challenging in early phase design, where also a large design space need to be explored. A case study is carried out with an aerospace company where two candidate engineering design tools are combined to address this. The integration of these two engineering tools are applied on a Turbine Rear Structure, and shows promising results in enabling a systemic view of sustainability to be integrated and assessed in early phase design space explorations of additive manufactured components. It is recommended that the integration between the two tools is further established and validated. © The Author(s), 2023. Published by Cambridge University Press.
|
|
| 26. |
- Morichetto, Hanna, 1973, et al.
(författare)
-
Atmosphere, wellbeing and health in residential architecture: linkages to neuroscience?
- 2016
-
Ingår i: Abstract Booklet: Connections: Bridgesynapses, ANFA Bridgesynapses, La Jolla, USA, september 2016. ; , s. 112-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Research within healthcare architecture has indicated a relation between built environmental design and healing capacities (Sternberg 2009, Ulrich 1984). However, we still need to explore how residential architecture influence our wellbeing, in light of the growing knowledge of how spaces influence our emotions and physical reactions (Sternberg 2009). This case study recognizes this need, and investigates the architecture of the home and how it affects the residents´ sense of wellbeing and health.We use the concept of atmosphere, which has been proposed as a way to describe architectural quality (Pallasmaa, Havik et al 2014, Zumthor 2006). In a previous study, this concept was adopted to perform a semantic concept analysis and the results from that analysis form the theoretical basis of this investigation. In addition, we take a standpoint in previous research that presents attributes significant for our perception of residential architecture: Materials and detailing, Axiality, Enclosure, Movement, Spatial figure, Daylight and Organization of spaces (Nylander 1998).Furthermore we recognize the growing body of knowledge within neuroscience concerning attributes significant for our perception, and neuroscientific knowledge about “perception and spatial orientation and […] physiological, cognitive and emotional effects” (Sternberg, Wilson 2006). The aim of this case study is to explore and illuminate connections between residential architecture, well-being and health, in a small residential area, in Sweden. We have conducted semi-structured interviews with residents in order to explore and analyze connections between architecture and health. Perceived quality of architecture will be investigated using the structure developed by the semantic concept analysis of atmosphere and the additional attributes described above. Findings will be compared to neuroscientific knowledge about perception and spatial orientation (Sternberg, Wilson 2006). Health and wellbeing as perceived by the participants will be investigated by using the KASAM questionnaire developed on the basis of Antonovsky’s (1991) theory of salutogenesis.The results aim to contribute to a better understanding of the connections between residential architecture, atmosphere, wellbeing and health with an ambition to further explore the linkages between neuroscience and the experience of architecture (Tidwell, Arbib 2013). This knowledge would be applied in future residential architecture design processes.
|
|
| 27. |
- Morichetto, Hanna, 1973, et al.
(författare)
-
Residential architecture and atmosphere: what is the impact on wellbeing and health?
- 2016
-
Ingår i: Book of Abstracts [Paper Presentation]', Sustainable Housing; Green Lines Institute, Porto. - 9789898734211
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Research within healthcare architecture has shown that how our built environment is designed affects our healing capacities (Sternberg 2009, Ulrich 1984). However, we still need to explore how residential architecture influence our wellbeing, in light of the growing knowledge of how spaces influence our emotions and physical reactions (Sternberg 2009). This case study recognizes this need, and investigates the architecture of the home and how it affects the residents´ sense of wellbeing and health.To understand the interplay between human being and the built environment, we use the concept of atmosphere, which has been proposed as a way to describe architectural quality (Pallasmaa, Havik et al 2014, Zumthor 2006). In a previous study, this concept was adopted to perform a semantic concept analysis in a residential architecture context, and the results from that analysis will form the theoretical basis of this investigation.The aim of this case study is to illuminate the connections between residential architecture, atmosphere, well-being and health in Norra Älvstranden which is a former harbour area in the centre of Gothenburg, Sweden. Little research has been done on residents´ own perceptions of the residential architecture of that area where development started in the 1990s. Adult residents of the selected projects will be invited to participate to semi-structured interviews, in order to explore and analyze connections between architecture and health. Perceived quality of architecture will be investigated through the semantic concept analysis of atmosphere, as described above. Health and wellbeing as perceived by the participants will be investigated by using the KASAM questionnaire developed on the basis of Antonovsky’s (1991) theory of salutogenesis. The results from the study will contribute to a better understanding of the connections between residential architecture, wellbeing and health. This knowledge can be applied in future residential architecture design processes.
|
|
| 28. |
- Movilla Vega, Daniel, Associate Professor, 1984-, et al.
(författare)
-
Editors' notes: The housing question of tomorrow
- 2021
-
Ingår i: Nordic Journal of Architectural Research. - : sintef akademisk forlag. - 1893-5281. ; 3, s. 5-12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this theme issue authors examine contemporary housing practices that outline a new social relevance of housing in the 21st century. Editors have selected articles that provide opportunities, solutions and reflections on this challenge. The contributions bring together real-life case studies, from contexts as diverse as the Swedish, Finnish and Japanese, that reflect on alternative routes of delivery, organisation and design ideas, as well as reflections upon the main inquiry: What are the housing questions for the cities of tomorrow?
|
|
| 29. |
- Nylander, Ola, 1957
(författare)
-
1600-talets Göteborg
- 2016
-
Ingår i: Göteborgs Posten. - 1103-9345. ; :20160508, s. 2-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Göteborg och 1600-tal handlar mycket om spadar och att gräva i lera och dy. Västlänken framstår som enkel i jämförelse med det uppdrag som 29 årige Johan Adler Salvius fick av den då 24 årige kungen Gustav II Adolf – att rita och bygga en stad på sankmarkerna mellan Kvarnberget och Otterhällan. De första spadtagen togs på hösten 1619 då arbetet med hamnen påbörjades. Drängar från intilliggande gårdar började gräva där Kronhusbodarna nu ligger. Planen då var att gräva ut en hamn från Lilla bommen till Packhusplatsen, runt Kvarnberget. Efter ett par månader stötte man på berg ett par meter ner i leran, vilket gjorde att hamnen inte skulle få tillräckligt djup. Hamnens läge fick ändras och 1620 började arbetet med det som skulle bli Stora Hamnkanalen. Det nya staden Göteborgs hamn. Kajkanterna förstärktes med över 10m långa träpålar som slogs ned i leran. 1622 var hamnen klar, men häftiga regn på hösten gjorde att kajerna rasade in och hamnen förstördes. Det gick inte att få hamnen tillräckligt djup. Större båtar fick omlastas ute på älven. Samtidigt började man gräva ut för två mindre hamnkanaler, Östra och Västra hamnen, det som senare döptes om till Östra och Västra hamngatorna. Kanalerna var viktiga för att kunna föra in och ut varor i staden, men de dränerade också effektivt den sanka och leriga platsen så det blev möjligt att bygga hus och gator.
|
|
| 30. |
- Nylander, Ola, 1957
(författare)
-
1700-talets Göteborg
- 2016
-
Ingår i: Göteborgs Posten.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Nylander, Ola, 1957
(författare)
-
Architecture and ecology as Agents and Symbols of Community Transformation
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract Architecture and ecology as Agents and Symbols of Community Transformation Professor Lars O Nylander, Chalmers department of Architecture, Sweden 1998 PhD work The Home as Architecture were presented. 2002 the thesis was rewrited and published by Wileys, London, in the book Architecture of the Home. 2002 In 2005, seven years after the dissertation, there were an opportunity to use the concepts and the theories developed in the thesis The Home as Architecture. Mikael Bengtsson, ceo of the non-profit housing corporation Viskaforshem planned to build new apartments in VIskafors city centre. The ambition was to develop Viskafors from a society with low status and with migration to an attractive place. As part of this ambition was new and attractive dwellings. The mission to draw new dwellings covered the hypothesis that the seven concept I developed in the thesis also were of the utmost importance to create an attractive housing. Combined with using ecological material and passivehouse technic. Axiality, enclosure, and circulation have given the homes a rich variety of experiences, with features such as room enfilades, circular loop circulation loops, contrasts between brightly lit, open spaces and more enclosed, intimate ones. The careful choice of materials and careful detailing has resulted in high-quality homes. Wood floors, stone windowsills, wood paneling etc, important to establishing the identity and status of the Pumpkällehagen homes. The first houses were completed in 2009, and in 2011 Pumpkällehagen was inaugurated ceremoniously by minister Maud Olofsson. With all of the attention it has received, Pumpkällehagen is becoming a symbol of the new London. The new homes are a lift for the community. Their high quality is helping to enhance the status of the neighborhood. This paper will discusse the role of the architecture in the design process and also the relation between architecture research and architecture design practice.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Nylander, Ola, 1957
(författare)
-
Bostaden som arkitektur
- 1998
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The architecture of the home can be regarded as the combined result of measurable practical and functional properties and non-measurable aesthetic properties. Since the unparalleled building boom of the 1960s, our image of residential architecture has been dominated by its functional and practical aspects, and the architectural design of the home has been widely neglected. Many architects today are therefore unaware of the importance of a holistic approach to residential architecture and of the significance that non-measurable aesthetic attributes have for the home and its residents. The purpose of this thesis is to identify, describe, and analyze the non-measurable architectural properties of the home, to demonstrate the role these properties play in the home, and to describe their influence on residents, perceptions of their homes. By conceptualizing these issues, the study also intends to contribute a greater clarity to the discussion of the architectural qualities of the home. In so doing it deepens and expands the implications of several well-known, widely-used concepts. This study is based on the following questions: What are the non-measurable properties of residential architecture? How do these non-measurable properties appear in the home? What spatial variables and relationships influence our perception of these properties? What is the underlying symbolic significance of non-measurable architectural properties for residents? The analysis is based on case studies of four different apartments and on interviews with their architects and residents. The study results in the identification of seven property fields that are important to the architecture of the home: Materials and Detailing, Axiality, Enclosure, Movement, Spatial Form, Light, and Spatial Organisation. The study reveals the nature of the respective fields and shows how each appears in the home. The study concludes that these non-measurable architectural properties are essential to the overall quality of the home and particularly important in the enrichment of residents, perception of the home environment. These properties are also intimately connected with the process by which residents appropriate their homes and assign meaning to them.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Nylander, Ola, 1957
(författare)
-
Bostadens omätbara värden
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Bostadens omätbara värden beskriver HSB sin syn på vikten av en helhet i arkitekturen. Bostadens omätbara värden handlar om Skönhet, som tillsammans med Hållbarhet och Bekvämlighet skapar en bra – fullvärdig – bostad. Bostadens omätbara värden är en plattform för HSB:s framtida bostadsbyggande. En beskrivning av betydelser och värden i arkitekturen i stället för kortlivade stilar och trender. En programförklaring där de arkitekter och entreprenörer som åtar sig uppdrag från HSB kan ta del av de intentioner som HSB vill arbeta med och utveckla i kommande bostadsbyggande. I I boken beskrivs värdet av äkta material och omsorgsfullt gjorda detaljer.hur omslutenhet och öppenhet präglar bostadens rum.hur dagsljuset tas emot och förs in i bostadsrummet.innebörden av axialitet – rumsfiler – genomsiktsmöjligheter och olika sätt att röra sig i bostaden.betydelsen av gränsrum, revir och trygghet.beskrivning av stadstyper och hur husen samverkarmed de offentliga och privata rummen.
|
|
| 38. |
- Nylander, Ola, 1957, et al.
(författare)
-
Bostadens rum. Chalmersarkitekter om bostadens kvalitéer
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Spaces of Residence -Chalmers architects on residential qualitiesEds. Ola Nylander, Sten Gromark, Fredrik Nilsson & Christina Redvall, Axl books, Stockholm 2007, Swedish,With contributions by Ola Nylander, Sten Gromark, Fredrik Nilsson, Christina Redvall, Kaj Granath, Sören Olson, Katrin Paadam, Anna Eriksson, Karin Drakenberg, Håkan Trygged, Maria Sandqvist, Petter Lodmark & Jenny Ström Hansson.For most human beings the residence represents without any doubt the most intimate relation to and the most fundamental encounter with architecture. Material properties and organizational structures of residential spaces highly condition our ways of residing. And yet our ways of relating to residence shape the ways the built structures are identified and created, also based upon a continuity of our evolving desires and changing demands, ultimately bringing new form to our residential spaces. When emerging societal and cultural transformations profoundly alters our perceptions of traditional residential typologies and conventions the field is open for radically new spatial concepts to be sometimes suddenly born. University education in housing and residential design is, on the one hand, often focused on the preservation of experiences and genuine knowledge acquired in the past and, on the other hand, at the best simultaneously looking forward towards continuously ongoing acts of twofold and multifaceted social and architectural invention. This necessary double way of looking is one of the major ambitions behind the book Spaces of Residence, where we want to present moments, fragments and excerpts as reflections emanating from the constant and long term evolution of a well established activity of combined training and research on housing and residential architecture at Chalmers School of Architecture, Göteborg, Sweden.
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Nylander, Ola, 1957
(författare)
-
Brunnsparken i Göteborg
- 2016
-
Ingår i: Göteborgs Posten. ; :20151101, s. 2-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad är det för mening med Brunnsparken egentligen? Göteborgs stads trafikplanerare har gjort platsen till en kollektivtrafikens absoluta centrum. Till Brunnsparken angör alla bussar och spårvagnar i Göteborg. Det är inte förrän Västlänken är klar som en ny spårvagnslinje kan dras förbi Operan och avlasta Brunnsparken. Fram till dess får Göteborg leva med ett oerhört sårbart system där minsta problem helt stannar upp all trafik. I rusningstrafik ankommer 120 spårvagnar och 130 bussar varje timma Brunnsparken. Att jämföra med T-centralen i Stockholm och 130 tunnelbanetåg per timme. Granne med Brunnsparken ligger Nordstan som är ett av norra Europas största köpcentra. Handel är ju stadens mening och det som driver på stadsutvecklingen och Nordstan har enorma 80 000 besökare per dag. I Brunnsparken finns med andra ord en hel del av det som en attraktiv plats bör ha. Mycket folk, mycket handel och bra kommunikation. Det speciella med Brunnsparken är koncentrationen av hur folk rör sig. Axeln Fredsgatan – Brunnsparken – Nordstans huvudentré är där göteborgarna trängs som allra mest. Göteborgarna passerar Brunnsparken. Över den grusade parken genar några till spårvagnarna, eller står i grupper och diskuterar. Men förvånansvärt få viker av huvudstråket, eller stannar till.
|
|
| 41. |
- Nylander, Ola, 1957
(författare)
-
Bygg ett bostadshus med dina vänner
- 2016
-
Ingår i: Göteborgs Posetn. ; :20160127, s. 2-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kooperativt byggande utvecklades under 1920-talet och bygger på insikten om att efterfrågan och behov av en bostad inte är samma sak. Under 1910- och 20-talet hade arbetare och mindre bemedlade fått nog av trångboddhet och dåliga bostäder, det som marknaden erbjöd. Behovet menade man var att ”moderna bekvämligheter inte var en lyx ouppnåelig för den som hade kroppsarbete.”1923 startade HSB och började bygga bostäder kooperativt, för de egna medlemmarnas behov. Genom att bygga i egen regi kunde onödiga kostnader i form av vinst till giriga spekulationsbyggmästare undvikas. Det gav ökat utrymme för kvalitet och ökad standard. Under 1920-talet introducerade HSB badrum, sopnedkast och moderna kök sina bostäder. 2016 är Byggemenskaper en motsvarighet till HSBs bostadsbyggande under 1920-talet. Byggemenskaper är ett smart sätt att bygga billiga bostäder, med hög kvalitet och samtidigt kapa kostnader i byggandet. I en byggemenskap går ett par familjer samman och bygger gemensamt ett flerbostadshus. De boende har kontrollen över projektets alla delar. Byggemenskaper innebär att vinsten inte tillfaller ett byggbolag utan istället till största delen kommer de boende tillgodo i form av lägre hyror. Då vinsterna i dagens bostadsbyggande ligger på 30% finns det gott om marginaler.
|
|
| 42. |
- Nylander, Ola, 1957
(författare)
-
En ny stad växer fram
- 2016
-
Ingår i: Göteborgs posten. ; :20160619, s. 2-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1806 upphörde Göteborg att vara en fästning. De 7-8meter höga murarna hade tagit 100 år att bygga och skyddade sen staden i ytterligare 100 år. Mot slutet av 1700-talen blev fästningen allt med omodern och underhållet kostade stora summor. 1807 började rivningsarbetet. Fästningen var enorm och arbetet tog drygt 50 år. Fästningen upptog 1,5 gånger så stor yta som själva staden den skulle skydda och rivningen av innebar att Göteborg fick yta att växa på. Rivningarna började vid Kungsportsplatsen och Drottningtorget. Fästningen revs ned till gatunivå. De murar som nu är vallgravskaj var basen i de höga fästningsmurarna. I många andra städer med fästningar och vallgravar fyllde man bara igen vallgraven och byggde hus och vägar på marken. I Wien finns exempelvis den berömda gatan Ringstrasse som sträcker sig runt gamla stan och som anlades på den gamla fästningen. I Göteborg tog man istället ett unikt beslut att spara både vallgrav och skyddszon. 1809 anlades Alléparken där det förut var äng för fritt skotthåll. I parken anlades en parkgata ”3000 alnar lång”, vilket är knappt 2km. Den nya gatan döptes till Nya Allén då det redan fanns en Gamla Allén, ungefär på samma plats som dagens Södra Vägen. 1000 träd planterades längs Nya Allén, som var klar 1820. Inledningen av 1800-talet var bra år för Göteborg. Ostindiska kompaniet och det rika sillfisket var viktiga för utvecklingen. Ytterligare skjuts i ekonomin fick Göteborg genom Napoleons blockad mot England. Via Göteborgs hamn kunde England fortsätta bedriva handel vilket driftiga göteborgska köpmän gjorde stora vinster på. Under inledningen av 1800-talet fanns också en livlig byggverksamhet. Men det var inte enbart den ekonomiska blomstringen som var orsaken. 1800-talet inleddes med tre stora stadsbränder, 1802, 1804 och 1813. Inräknat bränderna under 1790-talet förstördes 750hus och nästan hela Göteborg innanför vallgraven drabbades. 1803 förbjöds trähus att byggas och efter branden 1813, då 100 hus i Östra Nordstaden brann ned, har Göteborg varit förskonat från stora bränder. Det Göteborg som växte fram efter bränderna var en stad med hus i klassisk stil. Stenhus i två till tre våningar, med ljusa putsade fasader eller gult tegel, och flackt lutande tak. Stadsarkitekten C W Carlberg ritade ett tvåvånings typhus som blev ett vanligt hus för hantverkare och handelsmän. I huset fanns ett magasin i en källarvåning, salubod i gatuplan och bostad på våning två. Inne på en djup och smal gård fanns bostäder för drängar, lärlingar, men också stall och olika förråd. Ett av få kvarvarande exempel finns på Kaserntorget 8 som byggdes 1805 alldeles efter stadsbranden, som bostad och verkstad för skräddaren N Carlsson. Många av de vackra tvåvåningshusen längs Korsgatan är byggda efter de stora bränderna. Exempelvis Korsgatan 22 som målarmästaren J Hedberg lät bygga 1813. Längre ned, på Korsgatan 15, byggde handelsmannen O Åberg sitt hus 1803. På Korsgatan 17 flyttade kopparslagaren P Klinkow in i ett nybyggt tvåvåningshus 1807. Mot hamngatorna byggdes större hus i tre våningar. Ett exempel är William Chalmers hus på Södra hamngatan 11. Det ritades av Carlberg och stod klart efter branden 1805. Huset med paradvåningen med fyra stora rum i fil mot Hamnkanalen är idag det enda kvarvarande gamla huset på Stora Hamnens södra sida. Chalmers var en av de skotska familjer som bosatte sig i Göteborg under 1700-talet. William Chalmers 1748-1811 var en ledande person i Ostindiska kompaniet och donerade pengar till Chalmers slöjdskola som startade 1829. Idag bor Chalmers rektor i det Chalmerska huset. 1808 slutade sillen att gå till. 1813 upplöstes Ostindiska kompaniet och nästan samtidigt upphörde Napoleons blockad. Det var hårda slag för Göteborgs ekonomi och landshövdingen, tillsammans med riksdagsmän från Göteborg bad om 1818 om statliga lån för att få ordning på den ”förlägenhet” staden hamnat i. Dom närmsta decennierna befann sig Göteborg i en djup svacka. Utvecklingen avstannade. Ytterligare en svår motgång var den koleraepidemi slog till 1834, då en tiondel av befolkningen dog, drygt 2000 personer.
|
|
| 43. |
- Nylander, Ola, 1957, et al.
(författare)
-
Filmstaden - erfarenheter av ett bostadsprojekt
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Filmstaden är en ny stadsdel som växer fram i norra Solna. Ut¬byggnaden sker på klassisk mark, där SF, från 1920-talet fram till slutet av 1960-talet, producerade film.Brunnberg & Forshed arkitektkontor fick 1996 i uppdrag att utreda möjligheterna till bostadsbebyggelse i Filmstaden. Kv Kasematten, med 85 lägenheter, är det första kvarteret i nya Filmstaden. Inflyttningen inleddes 2005. Filmstaden är ett bostadsprojekt som vi på Brunnberg & Fors¬hed arkitektkontor är stolta över. Det är ett projekt med hög målsättning och där vi haft många idéer om arkitekturens roll för upplevelsen av stadsmässighet och som värdeskapare. När Kv Kasematten stod klart var vi därför intresserade av hur våra idéer och ansträngningar för att skapa bra bostäder tagits emot av de som fl yttade in. Vi sammanfattade våra frågor i tre övergripande frågeställningar:• Stadsmässighet - vilka egenskaper måste finnas?• Varierar bostadens kvalitet med boende kostnaden?• Vilka arkitektoniska kvaliteter är viktiga för de boende?I undersökningen intervjuades 12 familjer och en enkät med 15 frågor skickades ut till samtliga boende i kvarteret. Vi har fått in svar från drygt 2/3 av de boende.Vi har mött övervägande nöjda boende. Arkitekturen är viktig för de boende. På vår sammanfattande fråga om den yttre miljön, fasader, gård och stadsmässighet fick vi exempelvis enbart positiva svar.
|
|
| 44. |
- Nylander, Ola, 1957, et al.
(författare)
-
Förtätning på Främlingsvägen
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken handlar om bostadsundersökningen av Främlingsvägen. Bostadsområdet ligger i stadsdelen Aspudden i Stockholm. Bebyggelsen består av den äldre delen som tillkom i början av 1940-talet. Området kompletterades och stod inflyttningsklart 2014. Anpassningen mellan gammalt och nytt stod i centrum för undersökningen. Men även de boendes åsikter om lägenheter, fasaduttrycket, de stora balkongerna var aktuella frågeställningar i undersökning.
|
|
| 45. |
- Nylander, Ola, 1957
(författare)
-
Göteborg behöver fler boulevarder
- 2016
-
Ingår i: Göteborgs-Posten (GP). - 1103-9345. ; :20160124, s. 2-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Göteborg ska växa genom förtätning. Det är politiker och planerare överens om. Göteborg måste också utvecklas från bilstad till gångstad. Då Göteborg är glest bebyggt finns gott om byggbar mark. En sådan resurs ligger dold i en enormt överdimensionerad trafikapparat. Ett arv från 1960-talets trafikplanering.Under 1950-talet fick många råd att köpa bil. Trafiken ökade och så gjorde även trafikolyckorna. 1968 började nya trafikregler SCAFT gälla. SCAFT är en förkortning av Stadsbyggnad Chalmers Arkitektur Forskningsgruppen för Trafiksäkerhet. Riktlinjerna i SCAFT gick ut på att skapa säker trafik och effektiva trafikflöden. Säkerhet skapades genom att skilja olika trafiktyper åt. Gående och cyklister på egna vägar och biltrafiken för sig. Viktigt var också att så lite som möjligt skulle störa bilförarens uppmärksamhet. Vägarna skulle vara raka och inga hus fick byggas nära trafiklederna. Noga uträknade skyddszoner vid sidan av gjorde att bullret inte skulle nå fram till bostäderna och störa. Trafikleder för snabb trafik byggdes från förorterna in till Göteborgs centrum. För att buller och avgaser inte skulle störa intilliggande bostadsområden omgärdades trafiklederna av breda grönområden. Med SCAFT minskade olyckorna snabbt. 2015 dog 275 personer i trafiken., vilket kan jämföras med 1313 omkomna 1966.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Nylander, Ola, 1957
(författare)
-
Mer dialog med fler
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten MER DIALOG MED FLER har Chalmersforskaren Johanna Eriksson undersökt stadsbyggnadsdialogen i Hovås och en pågående dialogprocess i Fixfabriken, Majorna, Göteborg. Medförfattare är Ola Nylander, professor, Chalmers Arkitektur. 2016 och det är bostadsbrist i Sverige. En vanlig åsikt i bostadsdebatten är att förenklade byggregler kommer få fart på byggandet. Vi talar då om det regelverk som en gång kom till stånd för att säkra kvalitet i bostadens mått och funktioner. I februari föreslog Centerpartiet förenkling av plan- och bygglovsprocesser och förenklade regler för byggande. Skanska skriver – Den låga nyproduktionen beror på att regelverken och processerna kring byggande är många, långa och krångliga. Boverket har utarbetat förenklade regler för tillfälliga anläggningsboenden, som kommer gälla från 1 juli. Allt för att kunna bygga mer och fortare. Nya Hovås, en ny stadsdel växer fram i södra Göteborg, visar på motsatsen. HSB och den lokala entreprenören NSG, Next Step Group hade en vision om att bygga nya flerbostadshus i Hovås. Kollegor i branschen varnade för att försöka bygga i Hovås, som var känt för sina många och långdragna överklaganden. Men istället för att som vanligt komma med ett färdigt förslag bestämde sig HSB och NSG att först fråga medborgarna om deras åsikter. Några av de förslag som fördes fram av de boende i grannskapet var bättre och fler affärer, fikamöjligheter, bättre lekmöjligheter för barnen, smartare och säkrare trafiksituation. När HSB och NSG, tillsammans med Göteborgs stad, kunde utveckla sin vision genom att ta hänsyn till synpunkter och arbeta om i flera omgångar fanns inte många protester kvar mot nybyggnadsplanerna. Dialogprocesserna i Nya Hovås och Fixfabriken visar de möjligheter som finns inom gällande planeringsprocesser och regelverk. Genom att fråga först och agera sen, i dialogform, skapas möjligheter till en snabbare byggprocess med få som överklagar.
|
|
| 49. |
- Nylander, Ola, 1957
(författare)
-
Människan inomhus
- 2004
-
Ingår i: Den upplevelserika bostaden.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 50. |
- Nylander, Ola, 1957, et al.
(författare)
-
Nya svenskar - så använder vi våra bostäder
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nya svenskar – så använder vi våra bostäderär en av få undersökningar som gjorts medfokus på hur nya svenskar trivs i typiskasvenska miljonprogramslägenheter.Målsättningen var att studera hur brister iarkitekturen och i bostäderna påverkadeolika hushåll och i förlängningen om specifikaåtgärder kunde förbättra situationen.Undersökningen gjordes i Backa Röd, ettav alla ”utskällda” segregerade områden iGöteborg, ”där de som inte kan välja bostadhamnar när alla andra valt”.Under de fösta besöken var vi lite rädda. Detbrann bilar, ungdomar slogs med polisenm m. Vi skulle undersöka var i arkitekturenhaken fanns. Men vi mötte istället mer ellermindre nöjda boende som trivdes med bilfriagårdar, det naturnära läget, med sinagrannar och släkt som fanns nära. Vi hittadeinga direkta fel i miljonprogrammet, men enhel del kvaliteter. Även om det fanns bristerså var husen och lägenheterna mer genomtänktaoch betydligt bättre skötta än det vimött i tidigare undersökningar av bostäderfrån 1980-talet. Ingen av de boende vi träffadeled av segregation. Däremot upptäckte vi enhel del fördomar hos oss själva i vårt synsättpå Miljonprogrammet och dess invånare.Det är där förändringen måste börja.Bakom undersökningen Nya svenskar – såanvänder vi våra bostäder står Ola Nylander,professor i arkitektur vid Chalmers, ochAnna Braide Eriksson, konstnärlig lektor vidChalmers.
|
|
