| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hughes Tidlund, Ida, 1977-, et al.
(författare)
-
Etik och kvalitativa metoder
- 2022
-
Ingår i: Etnologiskt fältarbete. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144153261
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Högberg, Anders, 1968-, et al.
(författare)
-
Forskning och kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning : Slutrapport FoU-projekt RAÄ2019-2157
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har syftat till att, i linje med den svenska museilagen, implementera kunskapsuppbyggnad som en del i museers samlingsförvaltning och arbete med standarden Spectrum. För att uppnå detta syfte har projektet bearbetat styrdokument, internt textmaterial och genomfört intervjuer och fokusgruppssamtal.Arbetsgruppen har haft reguljära möten där analysen utvecklats och kommande steg lagts fast. Tre digitala workshops med projektets referensgrupp har genomförts med goda resultat, som sammanställts av projektledaren. Samtliga arbetande i projektet skrev PM inför och efter workshop 1 på temat vad forskning och kunskapsuppbyggnad spelar för roll i museiverksamheter. Dessa och diskussionerna kring dem bearbetades av projektgruppen och låg till grund för frågeställningar och arbetsuppgifter för workshop 2, som hade temat ’Den perfekta policyn’.Parallellt med workshoparna genomfördes analys av Spectrum, svensk museiförvaltning, samt interna styrdokument för att finna bästa vägen att stärka forskning och kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning. När dessa analyser mötte resultaten av fokusgruppssamtal med personalen inom Göteborgs museer och konsthall framstod utvecklandet av en handbok för kunskapsuppbyggnad i samlingsförvaltning på Spectrumbasis som bästa sättet att fånga och sprida våra resultat. Denna handbok testades i den tredje workshopen med referensgruppen, samt i samarbete med Vadsbo museum i Mariestad för att nå så många slags museer som möjligt. Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning har publicerats av Kulturförvaltningen.Projektet har även producerat en samling korta utredningar av centrala begrepp, inte minst för att förstå begreppen forskning och kunskapsuppbyggnad i ett museisammanhang. Dessa ingår här, tillsammans med en redovisning av de genomförda workshoparna och fokusgruppssamtalen, samt en analys av styrdokument. Första delen följer Riksantikvarieämbetets mall för vetenskaplig slutrapport.
|
|
| 5. |
- Högberg, Anders, 1968-, et al.
(författare)
-
Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en handbok. Dess syfte är att stärka museernas roll som kunskapsinstitutioner. Handboken berör museernas konkreta arbete med aktiv samlingsförvaltning utifrån den av Riksantikvarieämbetet översatta, internationella standarden för samlingsförvaltning Spectrum.
|
|
| 6. |
- Högberg, Anders, et al.
(författare)
-
Handbok för kunskapsuppbyggande samlingsförvaltning
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en handbok. Dess syfte är att stärka museernas roll som kunskapsinstitutioner. Handboken berör museernas konkreta arbete med aktiv samlingsförvaltning utifrån den av Riksantikvarieämbetet översatta, internationella standarden för samlingsförvaltning Spectrum.
|
|
| 7. |
- Nystrand von Unge, Elin, 1977-
(författare)
-
Institutionell oordning : Om glappet i "Museidebatten"
- 2019
-
Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift. - 1102-7908. ; :3-4, s. 24-34
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Med ”Museidebatten” som empiriskt exempel vill artikeln undersöka nyttan av ett institutionsperspektiv, det vill säga på vilka sätt det hjälper forskaren analytiskt att förstå sitt studieobjekt i termer av en institution. Detta förhållningssätt har jag valt att kalla för ett ”institutionsperspektiv” (se Björklund & Silow Kallenberg 2019). Därmed ringas också studieobjektet i denna studie in genom ett undersökande av likheter med, och skillnader mot, andra väletablerade samhällsinstitutioner. Studieobjektet definierar jag som det kulturhistoriska museets syfte, så som det framträder empiriskt i ”Museidebatten”.
|
|
| 8. |
- Nystrand von Unge, Elin, 1977-
(författare)
-
Samla samtid : Insamlingspraktiker och temporalitet på kulturhistoriska museer i Sverige
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is a study of contemporary collecting practices at museums of cultural history in Sweden. The study takes off from two questions: How is this practice of collecting understood at museums of cultural history today, and how are these modes of collecting effected when museums explicitly collect the “present” rather than the “past”? The aim is to examine how the present day has been collected, what modes of ordering were activated, as well as what relational effects contemporary collecting has had on the knowledge-building processes within the practice.The overall theoretical framework of the study primarily stands on sociologist John Law’s understanding of actor network theory. The actor network model is used as a theoretical tool to understand how agency and processes of knowledge production work. In addition, theoretical concepts from memory studies, as well as theories on knowledge building processes, are applied.The empirical material is collected through a combination of interviews and participant observations. Furthermore, archival studies were executed at the Nordiska museet archive.Through four chapters, the modes of ordering the Time, the Collectors, the Objects, and the Ideas are examined. The material analysed shows that the cultural historical “hinterland” that shaped the modern museum have had lasting effects on museum-collecting at large, but also on contemporary collecting practices. However, the reversed is also true: Contemporary collecting often acts as an important tool to make the self-evident position of traditional collecting visible. As the act of collecting activates fundamental ethical and moral questions concerning time, place, and social conditions, the practice has had constant effects on museum work in general. Therefore, without an active and conscious collecting, the content of museum work is in risk of stagnating. It is not only through exhibitions and outreach work that museums should have a contemporary societal awareness, but the collecting practices also deserve a mental presence in public space. Stating this, a continued expansive collecting at museums of cultural history is a necessity, by which the general museum-work is pushed forward and expanded. To collect and record expressions of the same contemporary perspectives is here seen as an active way of dealing with the blinding effects of being in the present.
|
|
| 9. |
-
Sprängskiss no 1 : Med perspektiv på museer och kulturarv
- 2012
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sprängskiss är en plattform vars ändamål är att ge perspektiv på museer och kulturarv. Genom olika textbaserade verk vill vi ställa frågor som rör museers praktiker, inuti och utanför museets väggar.Vi tror att svensk museisektor behöver duskutera, teoretisera och skriva om sig själv. Ett öppet samtal om sektorns värde och innehåll är nödvändigt för att museer ska vara angelägna för sin omvärld. Sprängskiss är ett sätt att bidra till den diskussionen.
|
|
