SwePub - sökning: WFRF:(Ohlsson Björn 1962)

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Drotz, Marcus, 1968, et al. (författare) Forskning och kunskapsproducenter runt Vänern. Kunskapsunderlag inom Vänersamarbetet 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten är en kunskaps- och forskningsinventering av befintlig och avslutad forskning, samt kunskapsproducenter med anknytning till Vänern. Geografiskt har inventeringen begränsats till kommunerna i anslutning till Vänern samt vattnet och dess tillflöden, utflöde och kanaler. Ämnesmässigt har inventeringen fokuserat på forskning och kunskapsproduktion som direkt rör Vänerområdet inom såväl natruvetenskap, samhällsvetenskap som humaniora, speciellt det som rör arbetet inom Vänersamarbetet som är relaterat till hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Tidsmässigt har arbetet fokuserats på att sammanställa projekt som pågår eller är avslutade under de senaste fem åren. Genom denna avgränsning har vi i mindre utsträckning tagit med forskning, kunskapsproduktion, nätverk och myndighetsdokumentation som rör större regionala områden eller Sverige i stort. Målgruppen är forskare, tjänstemän och beslutsfattare inom den offentliga sektorn. Projektet har genomförts i samarbete med Västra Götalandsregionen och Region Värmland. Till rapporten hör en referenssamling i form av en bilaga, ISBN: 91-88048-18-7.
2.	Kadefors, Roland, 1939, et al. (författare) En effektivare karriärväxling för officerare 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
3.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Arbetet på Apotekarnes - en utkörare berättar 2005 Ingår i: Sjölin, M. (red). Vattenfabriken som blev Brew House Göteborg. - Göteborg : Göteborgs stadsmuseum. - 9185488801 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
4.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) "Det räcker nu" - om Volvoarbetares syn på arbetet i olika faser i livet 2010 Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692. ; Årgång 16:Nr 1, s. 59-71 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Arbetet har stor inverkan på de flesta människors liv, men arbetets olika betydelser kan variera under livsloppets olika faser. Denna artikel handlar om ett antal äldre Volvoarbetare och deras upplevelser av sitt arbetsliv, från 1960- och 70-talen då de började förvärvsarbeta, till 2005, när de flesta av dem ser fram emot pensionering inom några år. Analysen berör vad arbetet har betytt för dem, hur det har påverkat dem och hur viktiga olika aspekter – som inkomst, social gemenskap, arbetsuppgifter och trygghet – har varit under de första åren, mellanperioden och avslutningen av arbetslivet.
5.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) "Det är tufft nu. Visionernas tid är borta." – Industriarbetares möjligheter sämre på äldre dagar 2009 Ingår i: Arbetsliv i omvandling. Arbetslivsforskning och hållbarhet – empiriska illustrationer och framtidsvisioner. Dan Porsfelt red.. - 1404-8426. ; 2009:1 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
6.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) ”Det är vi här på golvet som gör så att de får lön”: Om dagens industriarbetares uttryck för sin klasstillhörighet i ett historiskt perspektiv 2009 Ingår i: Arbetarhistoria idag. Rapport från arbetarhistorikermötet i Landskorna i maj 2007, Magnus Olofsson (red).. - Landskrona : Centrum för arbetarhistoria. - 9789163346385 ; , s. 175-195 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
7.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) "Det är vi här på golvet som gör så att dom får lön”. Om industriarbetares uttryck för sin klassidentitet idag i ett historiskt perspektiv 2007 Ingår i: Paper vid Nordiskt arbetarhistorikermöte, Centrum för arbetarhistoria i Landskrona 24-25 maj 2007. Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
8.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Från mångsysslare till yrkesarbetare och egenföretagare Om Vänerfiskarnas sociala ställning i samhället från början av 1900-talet fram till i dag 2013 Ingår i: Arbetarhistorikermötet i Landskrona, 25-26/4, Centrum för arbetarhistoria, Landskrona. Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet är att undersöka och beskriva Vänerfiskarnas sociala klassresa under 1900-talet, och hur den har påverkats av samhällets strukturella omvandling, från jordbrukssamhälle via industrisamhälle till tjänstesamhälle, samt vilka andra faktorer som har påverkat fiskarnas sociala ställning i samhället och hur rekryteringen till yrket har förändrats. Vilken social klass tillhör fiskarna idag? Ur vilka samhällsskikt kommer de? Hur ser de på sig själva som yrkesgrupp? Artikeln tar sin teoretiska utgångspunkt i klassbegreppet, som används både enligt marxistisk och weberiansk tradition. dvs både hur yrkesfiskarna kan kategoriseras utifrån position på arbetsmarknaden, inklusive ägande av kapital, och deras egna upplevelser av sin sociala position, sin sociala klass. Artikeln bygger på intervjuer med 16 yrkesfiskare samt en berättarcirkel med 7 fiskare, som gjordes 2011 och 2012 inom projektet Fisket och fiskaren i Vänern på Vänermuseet i Lidköping, vars syftet var att dokumentera fisket i Vänern från 1900-talets början fram till idag. Artikeln visar att Vänerfiskarens sociala ställning har förändrats mycket under 1900-talet, från att vara en mångsysslande småbonde eller torpare, till att bli en specialiserad yrkesarbetare och egenföretagare. Detta har sin grund i den förändrade ekonomiska samhällsstrukturen, med den tilltagande industrialiseringen och utvecklingen av ett tjänstesamhälle. Andra faktorer som har påverkat fiskarnas sociala ställning och deras möjligheter att försörja sig på sitt yrke är teknikutvecklingen, förändrade konsumtionsmönster, ekologiska förhållanden, ett ökat miljömedvetande, en förändrad marknadssituation och myndigheternas beslut att mer i detalj reglera fisket. Fortfarande är fiskarens plats i klassamhället svår att klart definiera. Han eller hon är både arbetare och egenföretagare på samma gång. Även den subjektiva klasstillhörigheten är oklar. Framför allt är fiskarna Fiskare med stort F, fångstmän och fångstkvinnor i tjänstesamhället, och denna yrkesidentitet har blivit allt starkare under seklets gång.
9.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Från mänsklig till mager produktion. Om arbetet på Volvo Torslandaverken och vart visionerna tog vägen 2004 Ingår i: Vision och verklighet. Humanistdagboken 2004. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 1400-4496. Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
10.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Kulturarvsarbete öppnar möjligheter för samverkan 2004 Ingår i: Ljusgården. Meddelanden från Etnologiska institutionen, Göteborgs universitet. - 1103-386X. ; 20 Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
11.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) "Man umgås inte med dom, så därför har man inga problem med dom heller" 2006 Ingår i: Humanistdagboken 2006. Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
12.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Med Lenin på byrån: normer kring klass, genus och sexualitet i den svenska kommunistiska rörelsen 1921-1939 2012 Ingår i: Historisk tidskrift. - 0345-469X. ; 2012:2, s. 331-333 Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
13.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Minskat inflytande och ökad risk för utslagning - Industriarbetares möjligheter sämre på äldre dagar 2008 Ingår i: Hållbart arbetsliv eller lönsamhet? Nordisk arbetslivsforskningskonferens 6-7 maj 2008 i Växjö. Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I min kommande avhandling undersöker jag äldre industriarbetares syn på sitt arbetsliv, samt deras möjligheter att arbeta till 65 års ålder. Min ambition är att visa hur både deras kulturella bakgrund och deras erfarenheter av många års arbete inom industrin har påverkat dem. Jag är särskilt intresserad av de förändringar som skett under de enskilda arbetarnas arbetsliv och vilket inflytande de har haft över dessa, samt hur förändringar på arbetsplatsen har inverkat. En av mina informanter kan exemplifiera situationen för de äldre industriarbetare som jag har intervjuat. Rajna kommer från Jugoslavien och började på Volvo Torslandaverken 1976, 22 år gammal. Hon var nöjd med lönen, arbetstiderna och den sociala gemenskapen och blev kvar. Vid 51 års ålder arbetar hon med att montera inre fronter till bilarna på en senioravdelning med fasta arbetsstationer och 80-procentig arbetstakt. Hon är sjukskriven på halvtid för sitt knä, men hoppas kunna arbeta till 60, då hon gärna tar avgångspension. Det fysiska arbetet har slitit på hennes kropp. Åren av underordning och anpassning har skapat en känsla av maktlöshet och trötthet. Plötsliga förändringar på arbetsplatsen har splittrat arbetskamrater, tvingat henne att byta arbetsuppgifter och gör att hon känner oro över var hon kommer att hamna nästa gång en avdelning läggs ned eller verksamheten rationaliseras. Någon möjlighet att få ett arbete utanför Volvo ser hon inte. Min undersökning visar att Volvoarbetarnas inflytande över sitt arbetsliv tenderar att avta med stigande ålder när de passerat 45 år, både på den enskilda arbetsplatsen och i arbetslivet som helhet. Även förändringarna på arbetsplatsen har varit till nackdel för de äldre. Samtidigt som arbetet har blivit fysiskt lättare de senaste 20 åren, har intensiteten ökat, genom ny teknik och ökat fokus på rationaliseringar. Många yrkesarbeten har försvunnit, liksom de lättare arbetena bredvid löpande bandet. Särskilda senioravdelningar med lägre arbetstakt avvecklas och facket är fullt upptaget med att kämpa för anställningstrygghet och avvisa företagets hot om att flytta produktion. Marknadskrafternas allt mer dominerande roll har gjort att företaget inte behöver ta samma hänsyn till arbetarna och deras organisationer. Återkommande förtidspensioneringar är företagets sätt att minska och föryngra personalstyrkan. En lösning som uppskattas av de flesta äldre, men som går tvärs emot politikernas vilja att få människor att stanna kvar längre i arbetslivet. Undersökningen visar att ålder och klass är betydelsefulla faktorer för minskat inflytande och ökad risk för utslagning inom bilindustrin, där lönsamhet i allmänhet går före satsningar på ett hållbart arbetsliv.
14.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Modern arbetarhistoria som kulturarv. Om taylorism, mänskligare arbete och mager produktion i bilindustrin 2007 Ingår i: Lundberg, Victor (red). Arbetarhistoria i brytningstid. Landskrona i maj 2005. - Landskrona : Skrifter från Centrum för Arbetarhistoria. - 9789163306396 ; , s. 142-161 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
15.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Modern arbetarhistoria som kulturarv. Om taylorism, mänskligare arbete och mager produktion i bilindustrin 2005 Ingår i: Arbetarhistoria i brytningstid. Konferens i Landskrona 26-27 maj 2005. Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
16.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) När magkänslan fick sitt erkännande. Utvärdering av Livspondus - ett ESF-projekt inom Kriminalvården Region Väst i samverkan med Göteborgs universitet 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Om utvärderingen Utvärderingen av projektet Livspondus undersöker hur väl projektets huvudsyfte och mål, att synliggöra och sprida tyst kunnande bland personal, har uppfyllts. Den undersöker också i vilken utsträckning projektets metod har bidragit till måluppfyllelsen. I utvärderingen uppmärksammas alla berörda personalgruppers förväntningar på projektet och en kartläggning och bedömning görs av eventuella sidokonsekvenser av projektet. Slutligen pekar utvärderingen på framgångsfaktorer och problem, samt analyserar förutsättningarna och ger rekommendationer för en fortsatt verksamhet enligt projektmetoden efter projekttidens slut. Materialinsamlingen har skett genom intervjuer med projektdeltagare, lokala projektledare, chefer, projektgruppen, samt delar av projektets styrgrupp. 32 intervjuer har genomförts med 20 olika personer. Fokus för intervjuerna har varit hur projektet har upplevts och fungerat. Utvärdering är extern och har utförts av en forskare vid Göteborgs universitet på beställning av Kriminalvården. Om resultaten från utvärderingen På individnivå finner utvärderingen tydliga effekter. Projektet har lyckats väl med att nå målet att synliggöra, ta tillvara och sprida tyst kunnande bland de individer som deltagit i projektet. En sidoeffekt är att projektet gett ökad tillit bland personalen. Effekterna på arbetsgrupps- och enhetsnivå, samt på verksamhetsområdesnivå, har varit begränsade. Om verksamheten permanentas kommer de säkert att bli mer påtagliga och kan bidra till såväl bättre lärande som bättre arbetsmiljö. På regionnivå har projektet mött ett stort intresse. Att regionchefen för Kriminalvården Region Väst varit ordförande i projektets styrgrupp har gett projektet legitimitet och prioritet. Metoden som projektet har utvecklat har varit framgångsrik när det gäller att synliggöra och sprida det tysta kunnandet. Utvärderingen ser också positivt på att projektdeltagarna har fört vidare sina tankar om hur organisationen bättre kan ta till vara tyst kunnande till chefsnivå. Dessa förslag kan bli än mer konkreta. Det är också viktigt att deltagandet i projektmetoden följs upp efteråt för att de positiva effekterna hos individen och på arbetsplatsen skall bestå och utvecklas. Om projektet Projektet Livspondus skapades för att Kriminalvården saknade metoder att ta tillvara erfarenhetsbaserad kunskap, vilket dels har gjort att organisationen tappat kompetens när anställda gått i pension, och dels har lett till att arbetsmiljö och hälsa riskerat att påverkas negativt när anställda upplevt att deras erfarenhet inte tagits till vara. Den huvudsakliga aktiviteten i projektet är att genomföra så kallade kompetenslaboratorier där erfarenhetsbaserad kunskap, så kallat tyst kunnande, lyfts fram. Genom att arbeta med tyst kunnande i kompetenslaboratorierna har deltagarna lärt sig en metod för att upptäcka och reflektera över sitt eget och sina kollegors tysta kunnande. Projektet Livspondus vänder sig till personal inom Kriminalvården som har klientnära arbete, främst kriminalvårdare och frivårdsinspektörer. Projektet drivs av Kriminalvården Region Väst i samverkan med Göteborgs universitet, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, och medfinansieras av Europeiska Socialfonden (ESF). Livspondus startade 2011-03-01 och avslutas 2013-11-30. Utvärderingen gäller den ursprungliga projekttiden fram till 2013-02-28. Under hela projektet kommer 300 anställda att ha deltagit i kompetenslaboratorier.
17.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Possibilities and problems for senior workers in a changing car manufacturing industry - The example of work-stations for rehabilitation purposes at Volvo Cars Torslanda in Göteborg 2007 Ingår i: Programme and Abstract book Competence 50+ 2007 Age as an Oppurtunity, A European Conference on Age Management, Göteborg 18-20 june 2007. Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Workplaces for rehabilitation purposes at Volvo Cars Torslanda (VCT) in Göteborg Conclusions: The companys (VCT) project to create special work-stations (WSR) for workers in need of rehabilitation due to work-related injuries or long-term sickness, is an attempt to make rehabilitation work more efficient. An effect could be increasing possibilities to remain longer in employment, especially for senior workers. During 2006 the project wasn’t successful for three main reasons: 1. Resistance from the production managers. 2. Negative attitudes from the local trade union. 3. Lack of sufficient support from the central management. The resistance depends on the rules of the WSR model, which demand that an ordinary worker must leave the team when a WSR is crewed, to avoid redundancy. This is in conflict with the existing, decentralized, organisational structure. Managers think it will be more difficult to reach their productions goals and that this will create dissatisfaction. The trade union representatives are against replacing members, due to the risk of conflicts and poor rehabilitation effects. Possible solutions: 1. The workers at the WSRs could be an extra resource. 2. The central management could better follow up the decision at every level and make strong efforts to explain it. The first is to prefer, if the company can take the extra cost. It creates better odds for successful rehabilitations and is likely to rise job satisfaction. Results: The goal was to create and crew 30 WSRs at the end of 2006. Only one was achieved. Background: During the last years it has become more difficult to find suitable workplaces for workers in need of rehabilitation and for senior workers. It depends on the development of the production, where working stations beside the assembly line have disappeared due to rationalization and outsourcing. The WSRs are temporary placements at work-stations within ordinary divisions and the work is at full performance. This study is made by participating at the meetings of the working group and through interviews. It will be included in my Ph. D dissertation in ethnology, presented in 2008, where I study elderly workers’ attitudes and experiences of their working life, and their view of the coming retirement.
18.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Recension av Arbete pågår – i tankens mönster och kroppens miljöer 2009 Ingår i: RIG. - 0035-5267. ; 2009:2 Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
19.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Resursarbetsplatser på Volvo Torslandaverken. Slutrapport från ett arbetsplatsprojekt inom Arbetsplatser i förändring, ett delprojekt inom utvecklingsprojektet Livskompetens 50 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
20.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Seniorbalanser och resursarbetsplatser – två exempel gällande rehabilitering och arbetsanpassning på Volvo 1990-2007 2010 Ingår i: Arbetsliv i förändring, nationell arbetslivsforskningskonferens, Malmö högskola, 19-21 maj 2010. Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Att arbeta som montör i bilindustrin har alltid varit ett fysiskt påfrestande arbete. En del arbetare klarar bara några år innan de får besvär i handleder, axlar eller ben, medan ganska många får arbetsrelaterade besvär efter 25-30 år. Att arbeta med rehabilitering och att skapa arbetsplatser för anställda med någon form fysiska besvär på ett stort företag som Volvo Torslandaverken i Göteborg är en självklarhet. Tillvägagångssättet kan dock variera. I min avhandling Vi som stannade på Volvo – en etnologisk studie om äldre bilindustriarbetares arbetsliv och framtidsplaner, som bygger på intervjuer med äldre arbetare samt annan personal, och handlar om hur arbetarna hade påverkats av ett långt arbetsliv i industrin. En av utgångspunkterna för studien var de svårigheter som fanns i början av 2000-talet att hitta passande arbetsuppgifter för äldre arbetare och andra som behövde ett anpassat arbete. Det fanns också en ambition att effektivisera rehabiliteringsarbetet. Här beskriver jag två olika försök att arbeta med rehabilitering och skapa anpassade arbetsplatser på Volvo Torslandaverken. Det ena exemplet, som påbörjades i början av 1990-talet, innebar att företaget inrättade särskilda avdelningar med lägre prestationskrav. Det andra exemplet, som prövades 2006, innebar att särskilda arbetsplatser för rehabilitering skapades inom ordinarie avdelningar. Det första försöket skedde under lågkonjunktur, då det rådde anställningsstopp. Samtidigt var det en viss personalomsättning, vilket skapade brist på personal inom vissa delar av fabriken. Det fanns också fanns en övertalighet, framför allt med äldre arbetare som inte klarade av att arbeta i moneringsfabriken, där det hade uppstått en brist. Lösningen blev att företaget skapade särskilda avdelningar, där arbetare med arbetshinder fick arbeta med 75 procents prestationkrav fast med bibehållen lön. Under 1990-talet skapades allt fler sådana avdelningar i monteringsfabriken, men under början av 2000-talet började de avvecklas när kraven på effektiviseringar och rationaliseringar av produktionen ökade. Den sista så kallade seniorbalanserade avdelningen upphörde 2006. Samma år, 2006, gjordes ett försök att effektivisera rehabiliteringsarbetet genom att införa så kallade resursarbetsplatser på olika avdelningar i fabriken. Det innebar att en avdelning i fabriken med cirka 15-20 arebtsplatser skulle avsätta 1-2 platser där personer i behov av rehabilitering skulle kunna få pröva att arbeta. Det var i huvudsak någon av de mindre fysiskt belastande balanserna inom avdelningen skulle undantas den ordinarie rotationen som avdelningens anställda arbetade efter. Eftersom avdelningen inte heller fick ekonomiska kompensation för att hålla med resursarbetsplatser kunde försöket aldrig implementeras på grund av motstånd från produktionsledare och deras chefer. Även den fackliga organisationen, Volvo Verkstadsklubb, motsatte sig modellen som den var konstruerad. De här båda försöken visar hur svårt det här att arbeta med rehabilitering och anpassade arbetsplatser enligt arbetsmiljölagen inom en internationellt konkurrensutsatt bransch som bilindustrin, och att det kan vara svårt att förena målen om en effektiv produktion och hänsyn och anpassning av arbesplatsen för anställda med särskilda behov.
21.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) "Så länge man är nöjd blir man kvar" - arbete som oplanerat livsval 2009 Ingår i: Arbete, livsval och ideal. Konferens på Arbetets museum 12-13/11 i Norrköping. Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract ”Så länge man är nöjd blir man kvar” – arbete som oplanerat livsval ”Det var på den tiden man fick börja jobba direkt i skogen. Det var gott om jobb där då. Nä jag tänkte faktiskt inte fortsätta. Skolan kostade efter folkskolan och ekonomin var inte så bra hemma. Så man var nästan tvungen att börja i skogen.” Det berättar Juha, en av de 16 personer som jag intervjuade 2005 för min avhandling Vi som stannade på Volvo – en etnologisk studie om äldre bilindustriarbetares arbetsliv och framtidsplaner (2009). För att uppnå studiens syfte att ta reda på hur industriarbetet hade påverkat dem, var det viktigt att undersöka vad arbetet hade betytt för dem. Min metod var levnadshistoriska intervjuer med utgångspunkt i livsloppets betydelse, en kulturell helhetssyn på människan och en historiematerialistisk syn på samhällets struktur. Jag menar att klass, som kulturell process, har stor betydelse för människors tankar och handlingar. Juha växte upp på landsbygden i norra Finland och var 16 år när han slutade skolan 1965. Pappa var skogsarbetare och mamma hemmafru. När skogsarbetet tog slut gick han till arbetsförmedlingen i Haparanda, som hade jobb att erbjuda, bland annat på Volvo i Göteborg, som betalade bäst. Brodern och flickvännerna följde med. Volvo blev Juhas livsval i arbetslivet, vilket han inte trodde då. Som de flesta andra arbetskraftsinvandrare vid den här tiden hade han tänkt sig arbeta några år och sedan flytta hem igen. Men åren gick och när barnen började skolan bestämde de sig för att bli kvar. På Volvo kände han både en ekonomisk och social trygghet. Han trivdes med arbetskamraterna, varav många var finsktalande precis som han. Kortsiktigheten i synen på arbetet blev långsiktig med tiden och han blev en del av arbetarkollektivet. Han började som svetsare i karosseriet, blev så småningom gruppledare, justerare och maskinskötare. De arbetare som jag intervjuade var födda 1943-1956 och de flesta började på Volvo på 1970-talet då de var i 20-25-årsåldern. Deras arbetslivshistoria påminner, i de flesta fall, mycket om Juhas. De hade samma klassbakgrund. Vidare utbildning var inte aktuell av kulturella och/eller ekonomiska skäl. De valde inte yrke utan en arbetsplats. Arbetet är viktigt i sig, men vilket arbete det är har inte så stor betydelse, vilket har mycket med deras klassbakgrund att göra. Lönen är viktigare än arbetsuppgifterna. De kom till Volvo för att pröva på och blev kvar. De fick börja med relativt enkla arbeten vid löpande bandet, men kunde sedan söka sig vidare. Här fanns många möjligheter och anställningstrygghet. Studien visar att de hade en instrumentell inställning med sig till arbetet och den har förstärkts på arbetsplatsen. Ekonomisk trygghet och kamratskap var avgörande för deras val att stanna kvar. Det gäller oavsett kön och etnisk bakgrund. Så här uttryckte sig Rajna, 51 år; ”Till slut blir man fast liksom. Man tycker att det går bra, och på något sätt sköter man ekonomin så att det räcker. Man tycker man är nöjd. Så länge man är nöjd blir man kvar.”
22.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Taylorismen lever på Volvo 2004 Ingår i: De många kulturernas betydelse. - 9188144747 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
23.	Ohlsson, Björn, 1962, et al. (författare) Utvärdering av högskolepedagogisk utbildning Högskolepedagogik 3: självständigt arbete, 5 hp (HPE103) 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract En utvärdering av kursen HPE103 (5hp), en del av den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen vid Göteborgs universitet, på uppdrag av PIL-enheten, GU. Vidare skall utvärderingen studera de högskolepedagogiska kurserna i sitt organisatoriska sammanhang. Slutligen skall utvärderingen inkludera en delstudie av de tre kursplanernas förändring under perioden 2008 – 2011. Rapporten bygger på intervjuer med kursdeltagare och kursansvariga för kursen HPE103 ht 2010, vt 2011 och ht 2011, samt kursplaner, kursrapporter, kursvärderingar mm. Rapporten värderar de åtta generella områden som utvärderingen föreslås omfatta, enligt utvärderingsuppdraget, samt ger ett antal rekommendationer med förslag till förbättringar inom respektive område.
24.	Ohlsson, Björn, 1962, et al. (författare) Utvärdering av högkolepedagogisk utbildning - Högskolepedagogik 2: områdesspecifik pedagogik, 5 hp (HPE102) 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract En utvärdering av kursen HPE102 (5hp), en del av den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen vid Göteborgs universitet, på uppdrag av PIL-enheten, GU. Rapporten bygger på intervjuer med kursdeltagare och kursansvariga för kursen vt och ht 2010, samt kursplaner, kursrapporter mm. Rapporten värderar de sju generella områden som utvärderingen föreslås omfatta, enligt utvärderingsuppdraget, samt ger ett antal rekommendationer med förslag till förbättringar inom respektive område.
25.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Vi som stannade på Volvo – en etnologisk studie om åldrande och arbete 2009 Ingår i: Arbetet i människors liv. Nationell arbetslivskonferens, Göteborg 13-14/5 2009. Konferensbidrag (refereegranskat)abstract Problembeskrivning I min nyligen framlagda avhandling Vi som stannade på Volvo – en etnologisk studie om äldre bilindustriarbetares arbetsliv och framtidsplaner har jag undersökt äldre industriarbetares syn på sitt arbetsliv och deras möjligheter att arbeta till 65 år eller längre. Bakgrunden till undersökningen är den politiska ambition som finns i Sverige att människor skall arbeta längre upp i åldrarna och på vilket sätt de stora förändringar som skett inom arbetslivet under de senaste decennierna har påverkat denna önskan. Forskningsfråga Studiens huvudsakliga syfte är att beskriva och undersöka hur många års arbete som industriarbetare har påverkat människor och deras inställning till arbetet, till livet utanför arbetet och till framtiden i arbetslivet och som pensionär. En viktig fråga i sammanhanget är hur människor i den senare delen av sin fas i arbetslivet ser på sitt arbete och hur det tidigare arbetslivet har påverkat deras inställning. Vad betyder arbetet för dem som är i 50-årsåldrn och äldre? Metod Undersökningen bygger i huvudsak på livshistoriska djupintervjuer med 16 arbetare på Volvo Torslandaverken, nio kvinnor och sju män, elva födda utomlands och fem födda i Sverige, i åldrarna 49-62 år. Intervjuerna, som gjordes våren 2005, var semistrukturella och hade fokus på arbetet och arbetslivet, men tog också upp teman som uppväxt, utbildning, familj, vilket är i linje med det kulturella helhetsperspektiv med historiematerialistisk inriktning och livsloppsperspektiv, som jag hade som teoretisk utgångspunkt. Resultat Även om arbetarna har en i grunden instrumentell inställning till sitt arbete, vilken jag menar beror både deras bakgrund i arbetarklassen, på arbetsuppgifternas art och arbetsplatsens organisering, har de under årens lopp fått en stark bindning till sin arbetsplats, som framför allt beror på dess sociala betydelse. Arbetet ger också en känsla av sammanhang och utgör en viktig rutin i livet, förutom den uppskattade inkomsten. Familjen har hela tiden varit central för informanterna och har påverkat arbetet på flera sätt, till exempel genom att barnpassningen ofta innebar byte av arbetsuppgifter och arbetstid. På äldre dagar har inkomsten inte lika stor betydelse, eftersom de då har hunnit skapa sig ett materiellt sett gott liv samtidigt som försörjningsansvaret är mindre när barnen är vuxna. Inställningen blir därmed i allmänhet mindre instrumentell med åldern. Mindre fysisk ork kan också påverka i samma riktning, vilket särskilt kvinnorna ger uttryck för. Det finns också en motverkande tendens, som beror på att många arbetare har tvingats byta till enklare och mindre intressanta arbetsuppgifter på äldre dagar. Som en 62-årig man uttryckte det om sitt nuvarande arbete: ”Det beror ju mycket på en själv hur pass intresserad man är, men ju äldre man är desto mer och mer ointresse vart det också. Numera jobbar man bara för pengarna, att man måste ha pengar.” Han skulle gärna säga ja till ett erbjudande om avgångspension, men säger att han ”kan härda ut tusen arbetsdagar till också”. Även övriga informanter tycker att det räcker att arbeta till 60 års ålder ungefär. Särskilt kvinnorna uppger att de har fysiska hälsoproblem och att de känner av att kroppen är sliten. De är också angelägna om att få uppleva några år som frisk pensionär, då de kan resa, umgås med familjen eller hålla på mer med sina fritidsintressen. De många åren av underordning och de många förändringar de tvingats anpassa sig till, särskilt under de senaste åren, har också skapat en mental trötthet, vilket har en negativ påverkan på deras motivation till fortsatt arbete. Många av dem anser också att de senaste årens rationaliseringar och förändringar på arbetsplatsen har gjort arbetet mer stressigt och kravfyllt, vilket försämrat möjligheterna till social gemenskap. Min undersökning visar att arbetet har haft en mycket stor betydelse för arbetarna på Volvo och särskilt deras möjlighet att skapa sig ett bra liv för sig själva och sin familj, vilket också har gett dem en stolthet och ökad självkänsla. Det har också betytt mycket ur social synvinkel. Från 50-årsåldern och uppåt har dock betydelsen minskat. Här inverkar både förändringar på arbetsplatsen och i individens livsfas.
26.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Vi som stannade på Volvo. En etnologisk studie om äldre bilindustriarbetares arbetsliv och framtidsplaner 2008 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract (We Who Stayed at Volvo – An Ethnological Study of Senior Automobile-Industry Blue-Collar Workers’ Working-Lives and Future Plans) The starting points for this doctoral thesis are two much discussed issues in Sweden: the consequences of the demographic development with an ageing population and the changes that have taken place in the working life in Sweden as a result of, or in response to, the so called globalisation. The most often suggested solution to the challenge of the growth of an ageing population is that people will have to remain in employment higher up in the ages than at present. My aim is to understand how the work experiences of ageing blue collar workers have affected how they look on their past and present life as well as their possibilities to continue to work until the age of 65 or older, and if this is desirable. For this purpose I have interviewed sixteen elderly blue collar workers at the car manufacturing plant Volvo Torslandaverken in Gothenburg, some union representatives as well as some white collar workers. My basic theoretical starting point is historical materialism. I see capital as a constant and ever present part of the power structure in society and class as a continuous cultural process, a subjective experience of solidarity and/or conflict. I also analyze the importance of gender and ethnicity, in the spirit of a long ethnological tradition of studying workers, working life, and working-class culture. The empirical chapters, based on the interviews, describe the background and the working life histories of the workers how these experiences have affected them. It is evident how the blue collar workers have a permanent feeling of subjugation caused by a number of everyday incidents in the workplace depending on the power structure in the company. It is also clear that their influence over their own working life has decreased as they have become older. Nevertheless the interviewed workers show a high grade of job satisfaction, mostly because of the positive fellowship among themselves, but also because of their competence in carrying out a comparatively well paid job, which has made it possible for them to live a good life with self-esteem and dignity. My conclusion is, nevertheless, that a prolonged working life is not seen as desirable by the workers for three main reasons: health issues brought about through long-term physical labour, especially as regards the women, less motivation caused by a sense of subordination, diminished influence and fewer opportunities at work when ageing, and finally the frequent pension scheme offers by the company. Class related norms based on fairness also have an effect. None of the interviewed workers want to change their present tasks before retirement and most of them want to retire at the age of 60 or earlier. My study also shows that the development of the industrial production at Volvo during the last decade, with more asssembly line and lean production, has impaired the possibilities for elderly workers. There is a risk, that increased stress, monotony, and less influence lead to an increased exclusion of people from the labour market, which leads to a working life that is not sustainable in the long run. Keywords: working life, elderly workers, ageing population, working-class culture, industrial work, Volvo, class-identity, retirement age, meaning of work, influence and norms at work.
27.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Whe who stayed at Volvo: an ethnological study of senior automobile-industry blue-collar workers’ working-lives and future plans 2011 Ingår i: Economia & lavoro. ; 2011:2, s. 143-155 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The text summarizes a very comprehensive investigation of cultural processes and situations at Volvo’s most important production plant (Torslanda, Gothenburg).The investigation concerns many aspects of working life: the self perception of workers as such, the self perception of workers as class, their idea of working conditions and their transformations and so on.The term “culture” in the text is used and encompasses peoples’ thoughts,values and actions as well as their economic and social situations.The study can be seen as a part of the long ethnological tradition of depicting workers’ working life and blue-collar workers’ culture that was particularly prevalent in the 1980’s and 1990’s.The Ohlsson’s basic theoretical approach assumes the existence of a conflict between work and capital,and that economic and sociological conditions between the different classes within society are fundamental to the analysis of societies and cultures.
28.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Är Volvo tänkbart utan invandrare? 2004 Ingår i: De många kulturernas betydelse. - Göteborg : Lindelöw. - 9188144747 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
29.	Ohlsson, Björn, 1962 (författare) Ökad kontroll har minskat inflytandet – om hur nya produktionsförhållanden har påverkat bilindustriarbetares möjligheter till motstånd 2009 Ingår i: Centrum för arbetarhistorias forskarkonferens Konflikt och samförstånd, Landskrona 28-29/5 2009. Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
30.	Sandström, Ulf, 1953-, et al. (författare) Hans Excellens: om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract En rapport skriven på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i högskolan som syftar till att granska satsningar på excellens och starka forskningsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. Rapporten bygger på bibliometriska och statistiska analyser av medicinska, naturvetenskapliga och tekniska miljöer och visar att kvinnor har missgynnats på flera sätt. Kvalificerade kvinnor känner sig mindre manade att söka och beviljandegraden för kvinnor är lägre trots att de i flera fall är lika väl meriterade.
31.	Scharin Täng, Margareta, 1962, et al. (författare) Importance of circulating IGF-1 for normal cardiac morphology, function and post infarction remodeling 2012 Ingår i: Growth hormone & IGF research : official journal of the Growth Hormone Research Society and the International IGF Research Society. - : Elsevier BV. - 1096-6374. ; 22:6, s. 206-211 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract IGF-1 plays an important role in cardiovascular homeostasis, and plasma levels of IGF-1 correlate inversely with systolic function in heart failure. It is not known to what extent circulating IGF-1 secreted by the liver and local autocrine/paracrine IGF-1 expressed in the myocardium contribute to these beneficial effects on cardiac function and morphology. In the present study, we used a mouse model of liver-specific inducible deletion of the IGF-1 gene (LI-IGF-1 -/- mouse) in an attempt to evaluate the importance of circulating IGF-I on cardiac morphology and function under normal and pathological conditions, with an emphasis on its regulatory role in myocardial phosphocreatine metabolism. Echocardiography was performed in LI-IGF-1 -/- and control mice at rest and during dobutamine stress, both at baseline and post myocardial infarction (MI). High-energy phosphate metabolites were compared between LI-IGF-1 -/- and control mice at 4weeks post MI. We found that LI-IGF-1 -/- mice had significantly greater left ventricular dimensions at baseline and showed a greater relative increase in cardiac dimensions, as well as deterioration of cardiac function, post MI. Myocardial creatine content was 17.9% lower in LI-IGF-1 -/- mice, whereas there was no detectable difference in high-energy nucleotides. These findings indicate an important role of circulating IGF-1 in preserving cardiac structure and function both in physiological settings and post MI.
32.	Thång, Per-Olof, 1948, et al. (författare) Förundersökning som underlag för bedömning av en longitudinell studie av kompetensförsörjning inom Västra Götalandsregionen 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport redovisar utfallet av en förundersökning som underlag för bedömning av en longitudinell studie av arbetslivets kompetensförsörjning inom Västra Götaland. Den huvudfråga som finns i förgrunden är hur en återkommande och aktuell kunskap om kompetensförsörjningen ska kunna inhämtas som har ett prognostiskt värde inom en förhållandevis näraliggande framtid. Rapporten redovisar en genomgång och analys av de mest betydelsefulla prognosinstrumenten för såväl arbetskraft som utbildning som samhället erbjuder. Som framgår av texten har de befintliga instrumenten såväl förtjänster som brister. En betydande genomgående svaghet hos samtliga prognosinstrument är att de inte förmår att fånga in dynamiken i arbets- och samhällslivet, det som omvandlar, förändrar och driver utvecklingen i arbetslivet i stort, och inom enskilda typer av branscher, organisationer och verksamheter.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Träfflista för sökning "WFRF:(Ohlsson Björn 1962) "

Avgränsa träffmängd

År