| 1. |
- Brandén Klang, Anders, et al.
(författare)
-
Hållbar policy : utvärderingarav transportpolitiska styrmedel
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten presenterar en kunskapssammanställning över ex-postutvärderingar av transportpolitiska styrmedel i en svensk kontext sedan de befintliga transportpolitiska målen antogs av riksdagen 2009. Baserat på denna kunskapssammanställning föreslås också några inriktningar för fortsatta analyser. En effektiv policy bör hamna tillräckligt högt utifrån kriterierna effekt, effektivitet och acceptans. För att en effektiv policy ska vara hållbar krävs även att styrmedlet är robust över tid, samtidigt som den är balanserad i relation till proportionalitet och andra politikområden. Att utvärdera styrmedel är viktigt för politikens legitimitet och för att säkerställa att begränsade resurser används på ett sätt som uppnår både effekt och effektivitet. Att genomföra en utvärdering är dock en komplex uppgift, då styrmedel inte låter sig studeras i laboratoriemiljö, utan alltid verkar i ett sammanhang där många andra faktorer också påverkar den utveckling som kan observeras. Med policy avser vi den politiska operationaliseringen som leder till åtgärder som påverkar utvecklingen av ett politikområde.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(författare)
-
Trygghet i kollektivtrafiken i nordiska huvudstadsregioner
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 157-157
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trygghetsfrågor i kollektivtrafiken ligger högt upp på dagordningen i flertalet svenska regioner där insatser genomförts under senare år för att öka tryggheten för personal och resenärer. Trygghet är dock ett svårfångat begrepp som kan betyda flera olika saker. Generellt kan sägas att det dels kan innebära upplevd trygghet, vad individen anser om en plats eller en situation, dels kan det innebära faktisk trygghet, som kan tolkas som den statistiska risken att råka ut för ett brott. Dessa två aspekter hänger inte alltid ihop. Att arbeta med trygghet i kollektivtrafiken innebär i stor utsträckning att arbeta med den upplevda tryggheten, eftersom det är den som har störst betydelse för valet att resa med kollektivtrafiken eller att inte göra det. För att undersöka vad trygghet kan vara och hur kollektivtrafikmyndigheterna hanterar frågan har vi gjort en översiktlig studie av flera nordiska huvudstadsregioner. Vi har studerat trygghet i kollektivtrafiken i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo, Tallinn och Stockholm. Materialet utgörs av semi-strukturerade intervjuer med centralt placerade tjänstepersoner hos ansvariga myndigheter i respektive stad, och offentligt publicerade dokument som policydokument och mediaartiklar, samt en workshop med trygghetsansvariga från Köpenhamn Oslo och Tallinn. Studien visar att trygghet i kollektivtrafiken inte är en lika diskuterad och prioriterad fråga i de övriga nordiska huvudstäderna som den är i Stockholm. Vad som läggs i begreppet trygghet varierar beroende på stad och hör ihop med vad myndigheten tidigare fått hantera för problem, vilka samhällsproblem som finns och hur de adresseras av ledande politiker. Politikernas problemformuleringar och lösningar har stor betydelse för hur tryggheten adresseras och vilket arbete förvaltningarna gör. Medborgare och resenärer kommer framför allt till tals genom enkäter om resande.
|
|
| 3. |
-
Experimentation for sustainable transport? : Risks, strengths, and governance implications
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overarching ambition of this book is to generate dialogue between research and practice around the phenomenon of experimentation, its prospects, and limitations in terms of sustainable transport transformations. It seeks to communicate key insights, themes, and questions from current research for public actors with key roles in governing the transport system to reach goals of sustainable transport and mobility.The book seeks to highlight and discuss the following questions:What are the strengths of experimentation? What prospects can it bring for sustainable transport and mobility?What are the limits of experimentation?What can it not bring, and what are the risks involved?What are the governance implications, in light of the need for a rapid transformation to sustainable transport and mobility systems?To realise this aim we include chapters from researchers from Sweden and the UK researching various aspects of experimentation as well as key take aways from current research to practitioners.
|
|
| 4. |
- Hedegaard Sørensen, Claus, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikmyndigheter och smart mobilitet : nordiska erfarenheter och perspektiv på MaaS och autonoma bussar
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Automatisering, elektrifiering, integrerad mobilitet samt plattforms- och delningsekonomin diskuteras i allt större omfattning. Smart mobilitet är en samlingsterm för dessa olika fenomen och trender. Smart mobilitet anses kunna bidra till ett mer hållbart transportsystem, attraktiva städer och levande landsbygd, men kan också leda till ökad privatbilism, mer trängsel och en försämrad stadsmiljö. Forskning visar att en central förutsättning för att smart mobilitet ska kunna bidra till ett mer hållbart transportsystem är att andelen kollektivtrafik och delade mobilitetstjänster ökar. Nya aktörer har dykt upp på transportområdet och erbjuder olika typer av mobilitetstjänster. Frågan är hur befintliga kollektivtrafikmyndigheter strategiskt ska positionera sig i detta nya och snabbt föränderliga landskap. Vilken typ av ansvarsfördelning och vilken typ av samverkan kommer att krävas för att uppnå attraktiva och hållbara transporter i en framtid präglad av smart mobilitet? Det är bakgrunden till detta forskningsprojekt, som har finansierats av K2.I projektets har vi genomfört fallstudier från (främst) nordiska storstäder om det som betecknas kombinerad mobilitet eller Mobility as a Service (MaaS), samt pågående försök med autonoma bussar. Hanteringen av MaaS har studerats i storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Oslo, Helsingfors, Köpenhamn. Utblickar har även gjorts till Birmingham och Amsterdam. När det gäller autonoma bussar har merparten av det empiriska arbetet genomförts i Barkarby i Järfälla kommun (Region Stockholm). Därtill har vi även genom en workshop inhämtat erfarenheter från Oslo och Själland (Danmark) samt från ett utredningsarbete i Sjöbo och Tomelilla kommuner (Skåne). Vidare har vi studerat uppfattningar om autonoma bussar bland representanter för svenska bussförare.Analyserna i projektet har lett fram till en tydlig bild av att den offentliga sektorns organisationer spelar en viktig roll i utvecklingen, förmedlingen och integreringen av smart mobilitet. I praktiken har vi sett att olika kollektivtrafikmyndigheter har tagit olika roller; medan vissa är mycket aktiva och engagerade, håller sig andra mer avvaktande och försiktiga.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Isaksson, Karolina, 1973-, et al.
(författare)
-
Problembilder som formar framtidens mobilitet : exemplet "mobilitet som tjänst" i kollektivtrafikplanering
- 2019
-
Ingår i: Ett nytt kontrakt för samhällsbyggande. - : Linnefors förlag. - 9789188651082
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samhället byggs och utvecklas av många aktörer tillsammans. Offentlig sektor, näringslivet och civilsamhällets aktörer deltar alla i samhällsbygget - om än på olika sätt, med olika resurser, förmågor, mandat och uppdrag. I den här boken bidrar en rad forskare – verksamma inom olika discipliner och vid olika lärosäten – till en kvalificerad diskussion om dessa aktörers föränderliga betydelse i samhällsbyggnadsprocesser. I boken diskuteras frågor som handlar om makt och ansvar, samt betydelsen av kulturens, idrottens och medborgarnas engagemang. Här finns också en diskussion om digitaliseringens betydelse för omställning och samhällsutveckling och om hur teknisk infrastruktur och system för transport och energi kan omvandlas i takt med förändrade behov och ökade krav på hållbarhet. I boken diskuteras också urbana experiment för samhällsbyggnad, nya modeller för platsutveckling, och de nya krav som offentlig förvaltning ställs inför. Flera av bidragen diskuterar hur aktörer med olika förutsättningar och resurser kan samverka med varandra.
|
|
| 7. |
- Isaksson, Karolina, 1973-, et al.
(författare)
-
Roller, ansvar och inflytande i experimentella initiativ : Lärdomar från forskning om pilotprojekt för framtidens kollektivtrafik
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste åren har det utvecklats nya organisatoriska sätt att styra och planera framtidens mobilitet genom pilotprojekt, living labs, testbäddar och liknande. Sådana projekt och arbetsformer, som i denna rapport benämns som ”experimentella initiativ”, förväntas ofta bidra till nya former av lärande och erfarenhetsutbyte, och till att öka takten i hållbarhetsarbetet. Det är dock viktigt att följa upp och diskutera hur experimentella initiativ utvecklas i praktiken, och hur de kan påverka transportsektorns styrning mot långsiktiga samhällsmål.I denna rapport sammanfattas lärdomar om både möjligheter och risker med experimentella initiativ med fokus på offentliga planeringsaktörers strategiska kapacitet att styra och planera framtidens kollektiva mobilitet. Rapporten mynnar sammantaget ut i sju rekommendationer:Vad ska uppnås?Säkerställ kopplingen till klimat- och hållbarhetsmålHa en plan för hur lärdomar ska nyttiggörasIdentifiera risker – också de som kan uppstå längs vägenMedvetenhet om politik och maktSammanhang för reflektion och lärande – också om det som inte blev som tänktVad sker efteråt?
|
|
| 8. |
- Oldbury, Kelsey, 1991-, et al.
(författare)
-
Elstation Stockholm C : användares erfarenheter
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den samtida diskussionen om hållbart resande framhålls ofta betydelsen av delad och kombinerad mobilitet. Under senare år har olika typer av projekt och initiativ sjösatts, vars syfte har varit att främja utvecklingen av sådana lösningar, inte minst i städer. Ett aktuellt exempel är Elstation Stockholm C, som är namnet på en plats för parkering och laddning av bilpoolsbilar som har funnits i direkt närhet till Stockholms Centralstation under perioden oktober 2016 till december 2017. Vid denna plats har det varit möjligt att hämta och lämna både så kallade ”fasta” och ”flytande” elpoolsbilar.En viktig fråga, som avgör vilken betydelse som denna typ av initiativ kan spela för att uppnå mål om hållbart resande, är hur de upplevs av användarna. I föreliggande rapport redovisas resultaten av en intervjustudie som har genomförts med ett urval personer som har använt bilpoolsbil vid Elstation Stockholm C. Syftet med intervjustudien var att fördjupa insikterna om användares perspektiv och erfarenheter av bilpoolstjänster i stort, samt specifikt hur de har upplevt Elstation Stockholm C.Resultaten från studien bekräftar en ofta återkommande målsättning med utvecklade bilpoolstjänster, nämligen att denna typ av tjänster gör det möjligt för människor att avstå från att själv äga en bil. Resultaten indikerar dock att det fortfarande finns en del praktiska problem som försvårar för specifika grupper, t.ex. småbarnsfamiljer, att använda bilpool. Detta är något som behöver ses över om man vill främja en ökad användning av bilpool och bildelningstjänster.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Oldbury, Kelsey, 1991-, et al.
(författare)
-
Governance arrangements shaping driverless shuttles in public transport : The case of Barkarbystaden, Stockholm
- 2021
-
Ingår i: Cities. - : Elsevier BV. - 0264-2751 .- 1873-6084. ; 113
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Based on an understanding of automation as various technological and organisational configurations in the making, this article aims to deepen insights into the governance arrangements shaping how automation is being introduced in public transport. Using a qualitative case study, we analyse the introduction of automated shuttle buses in Barkarbystaden, in the north-west of the Stockholm region, Sweden. Participant observation and qualitative interviews have been used to explore the governance arrangement forming automation in this case. We use planning literature on 'soft spaces' to discuss how automation emerges in connection to established processes and actors. Our findings show how the governance arrangement in this case transferred existing roles and responsibilities to the collaboration involving driverless shuttles, something which gives the bus operator a new and influential role in smart mobility in public transport. The article concludes with a discussion about the need to think critically about the ways in which roles, relations and responsibilities may be shaped and reshaped in collaborative governance arrangements around smart mobility, and to develop a more clearly articulated policy and planning agenda which clarifies the long-term public vision for automation in infrastructure and transport planning.
|
|
| 12. |
- Oldbury, Kelsey, 1991-
(författare)
-
Public transport meets smart mobility : Roles and relationships shaping driverless shuttles and MaaS
- 2021
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This licentiate thesis investigates the development of two aspects of smart mobility, driverless shuttles and Mobility as a Service (MaaS) in relation to public transport. Smart mobility has emerged as a term to describe and label a group of changes unfolding in the transport sector, such as the role out of automated vehicles, electrification, the spread of platforms and new types of shared services,as well as new concepts to integrate multiple forms of mobility, often referred toas Mobility as a Service (or MaaS). The aim of this thesis is to provide insights into the governance of smart mobility, and more specifically the ways in which public transport governance and planning is shaped or reshaped by these processes. I explore how pilot projects for MaaS and driverless shuttles are being implemented in a specific case in Barkarbystaden, in Järfälla municipality in the greater Stockholm region. Barkarbystaden is a site of large scale infrastructural and urban development. This broader development has influenced the emergence of a collaboration between the local municipality of Järfälla, Stockholm’s regional public transport authority (RPTA), and the private bus operator Nobina Sweden. The collaboration is based on developing public transport in tandem with new technologies and services. As part of this collaboration two pilot projects were launched, one for driverless shuttles as partof public transport, and one for MaaS. In this thesis I draw on the concept of the governance assemblage to explore the formation of the collaboration, and translation to discuss the framing and introduction of both driverless shuttles and MaaS. I specifically ask which roles, responsibilities, and links between the organisations involved and smart mobility shape and characterise the collaboration, as well as how relations take shape around MaaS and driverless shuttles. This case shows how the backdrop of urban and infrastructure development in Barkarbystaden plays a key role in shaping these developments and highlights the influence of existing roles and relationships within public transport planning. In this study the introduction of smart mobility is characterised by the relationship between the operator and RPTA. The way in which smart mobility takes shape with a clear link to the existing role and responsibilities of the bus operator suggests the role of the private operator takes on a new meaning within public transport in relation to smart mobility. The aspects of smart mobility piloted in this case also have different implications and connections topublic transport governance and planning. The pilot for driverless shuttles creates connections to established formal documents, roles and existing processes for public transport provision while MaaS re-orders roles between the RPTA and the operator in this case. This re-ordering of roles is part of the framing of the MaaS concept, and this case illustrates how this emerges in a specific context and the ways in which different actors relate to the concept, influencing how MaaS materializes in this setting. Altogether, this case highlights how different formsof smart mobility have different implications for public transport planning and governance and illustrates how the role of the operator gains new significance at the intersection of smart mobility and public transport.
|
|
| 13. |
- Oldbury, Kelsey, 1991-, et al.
(författare)
-
Strategic Planning Capacities in a Time of Platformisation
- 2023
-
Ingår i: Nordic Journal of Urban Studies. - 2703-8866. ; 3:2, s. 4-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The influx of digital platforms into the mobility sector has created a myriad of new forms of mobility services in urban transport. The proliferation of digital platforms raises questions regarding public actors’ strategic planning capacities in times of platformisation. In this paper, focus is directed towards Mobility-as-a-Service (MaaS) as an example of platformisation taking place in a setting where public actors have (in theory) had an opportunity to influence platform developments in relation to urban and mobility planning. Based on qualitative research into a pilot project for MaaS in the Stockholm region, the aim of this paper is to provide insights into the relationship between platformisation and strategic planning. More specifically, we discuss how local and regional organisations with responsibilities for urban transport and land-use planning navigate and respond to the ongoing platformisation of urban mobility, from a strategic planning perspective.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Witzell, Jacob, 1981-, et al.
(författare)
-
Embedding Research-led Urban Experiments? : Institutional Capacities and Challenges in Mundane Planning Settings
- 2023
-
Ingår i: Nordic Journal of Urban Studies. - : Universitetsforlaget. - 2703-8866. ; 3:2, s. 21-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Literature on urban experiments and the role of experimental governance is increasingly focusing on the relationship between experimental processes and existing urban governance and planning configurations. This article aims to develop knowledge about institutional capacity and conditions for embedding experiments in mundane, everyday planning contexts. Based on qualitative interviews and document studies, we draw upon a research-led experiment which introduces digitally supported mobility interventions in a suburban neighborhood south of Stockholm, Sweden. We ask two questions: 1) which case-specific institutional capacities influence the embedding of urban experimentation? And based on this, 2) which general implications follow from the challenges of embedding experimental activities in mundane urban development contexts? Our results illustrate that mundane settings are challenging sites for embedding urban experimentation within broader strategic urban planning and development. In the case studied, limited strategic planning resources and the absence of an up-to-date strategic framing for the neighborhood’s development makes it challenging to integrate, and learn from, the experiment within its broader planning context. Broader implications from this case suggest that limited institutional capacity to embed experimentation in mundane planning settings implies an extended role for researchers to support conditions for embedding. We also identify a need for both researchers and public planning agencies to continuously safeguard democratic legitimacy and prioritization of scarce strategic planning resources. Embedding can be a demanding learning strategy. Involved actors ought to closely assess available capacity for embedding and identify activities which might support embedding in order to establish favorable conditions.
|
|
| 16. |
- Witzell, Jacob, 1981-, et al.
(författare)
-
Exploring new mobility services : insights from three perspectives –public actors, citizens, and market actors
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report presents illustrative examples of contemporary initiatives involving public actors, citizens and market actors in the mobility sector that intend to contribute to environmentally sustainable and socially just passenger transport. The purpose of the report is to support the discussion of, and reflection on, the role of these actor groups in the development of new mobility solutions. The aims of the report are to: (1) provide insights on business models, governance approaches and citizen participation, based on contemporary examples (2) inspire the design and implementation of mobility solutions in the on-going research program Mistra SAMS. Eighteen contemporary mobility-related initiatives are described. The case descriptions are based on a combination of desk research and interviews with representatives involved in the initiatives. In a concluding discussion, five key recommendations for developing mobility services are provided: • Consider how new mobility services interact with existing mobility solutions (e.g., do the new services integrate, complement, promote or compete with public transport) • Consider possible tensions between market-driven initiatives and long-term public goals, by actively relating the introduction of new mobility services to relevant public governance frameworks, including objectives, strategies, and plans. • Embed the living lab in the local social context, connect to existing organizations and issues, and seek out intersections with other policy areas • Recognize the needs of those expected to use the services through reflexive and inclusive processes, and by engaging citizens • Take opportunities to use the living lab to illustrate and exemplify what socially inclusive sustainable mobility and accessibility could imply
|
|
