| 1. |
- Rönning, Göran, et al.
(författare)
-
Tjäderns framtida möjligheter i Färnebofjärdens nationalpark : En inventering 2014-2016
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under åren 2014–2016 studerades tjädern och dess habitat i Färnebofjärdens nationalparkeftersom en alarmerande minskning av tjädern rapporterats vid en inventering åren 2009–2011(Holmstedt 2013).Orsakerna till minskningen analyseras och besvaras i denna rapport. Huvudorsaken till atttjädern har minskat beror på att den missgynnats av de skogliga förändringarna i kombinationmed hur omlandet skogsbrukas. Det finns fortfarande en tjäderpopulation i området men spelenär små och tynande med endast 1–2 tuppar.Fyra–fem nya lekplatser och några tidigare ej registrerade tjäderhabitat av bra kvalitet för tjäderupptäcktes. Detta gjordes redan hösten 2014 då vi tillämpade en delvis annan metodik än vadsom användes av Holmstedt (2013). Den går ut på att identifiera dels lämpliga/gynnsamma tjäderbiotoper,dels olika typiska spår och spårtecken tjädern lämnar efter sig, exempelvis olikatyper av tjäderspillning, små lätta dun, vingpennor från höna respektive tupp samt arttypiskatjäderbetade tallar (se Rönning och Oldhammer 2013, 2014). Allt detta kräver lång erfarenhetoch mångåriga studier av skogshöns i fält.Punktvis summering av rapporten:1. Tjädern har minskat oroväckande i nationalparken och dess närhet på grund av tidigareavverkningar av olikåldriga naturskogar.2. Den skog som vuxit upp efter avverkningarna under 1960–1970-talen består till stor del avgran och det har starkt missgynnat tjädern.3. Igenväxningen av gran är inte bara omfattande utan går också snabbt. Särskilt gäller dettamarker med god bonitet. Skogarna blir därmed tätare och med allt mindre blåbärsris, vilketär starkt negativt för tjäderpopulationen.4. Kvarvarande lämpliga tjäderhabitat har för liten areal vilket påverkar antalet tjädrar i negativriktning.5. Absolut ingenting talar för en ökning av tjädern på senare tid. Lämpliga tjäderhabitat harförsvunnit sedan 1970-talets fågeltaxeringar i området och fortsätter att minska.6. Områdena vid Alderbäcksrör med omnejd kommer förmodligen aldrig mer att få tjäder isamma omfattning som tidigare rapporterats, trots att detta var centrum för tjäderstammeni Tinäsområdet (Holmstedt 2013). Skogarna vid Öbymossen och Göksnäset har möjligennågot bättre framtida förutsättningar för tjäder.7. Stig Holmstedts (2013) pessimistiska slutsatser i inventeringen 2009–2011 stämmer, ävenom vi hittat några nya lekplatser.8. De sju lekplatser vi inventerat i nationalparken har med ett undantag (Hanberget) få spelandetjädrar, 1–2 tuppar. De har en gång haft betydligt fler tjädrar och lekplatserna hardärmed varit mer ytmässigt utbredda. Totalt registrerades 9 spelande tuppar. 9. All kvarvarande skog på Hanberget måste skyddas. Lekplatsens tjädrar kommer till stordel från högklassiga tjäderhabitat i nationalparken men spelar utanför dess gränser. Dettaär största kända lekplatsen och ett bra exempel på omlandets betydelse för nationalparken.10. Nuvarande skogsbruk i omlandet missgynnar starkt tjädern, kanske mest tydligt på västrasidan där hyggena är oroväckande stora. Det finns trots detta ändå flera intressanta tjäderhabitati omlandet. De avverkas nu i rask takt.11. Bästa åtgärderna för att gynna tjädern är att ta särskild hänsyn i intilliggande tallmarker tillnationalparken eftersom tjädrarna rör sig mellan nationalparken och omlandet. Omlandetborde snarast inventeras och landskapsplaneras med skötselinstruktioner för tjädern. Viföreslår en skyddszon på minst 1 kilometer utanför nationalparksgränsen där modifieradebrukningsmetoder används istället för hyggen så långt det är möjligt. Siffran en kilometerär kopplad till att varje tjäderlekspopulation omfattar minst 300 hektar om man utgår frånleken som central punkt. Det motsvarar en kilometer från lekplatsens centrum.Tjädergömsle. Tjädergömsle användes ibland vid lekplatserna. Tupparna flyger in på lekplatsen under sen eftermiddag ellerkväll. Varje tupp sätter sig i ett träd i sitt spelrevir och man kan då räkna antalet tuppar. På stora spel måste inventerarna ligga på flera olika platser under flera nätter för att kunna bedöma antalet tuppar korrekt. Inventerarna måste därför vara på plats senast klockan 18:00, under hönveckan helst en timme tidigare. Vid sent kvällsbesök på spelplatsen är risken stor att tjädrarna skräms bort. Ibland inträffar kvällsspel och då kan tupparna förflytta sig flera gånger på lekplatsen och mellan olika träd. Den oerfarna dubbelräknar då vanligen antalet tjädrar. Med hönor på lekplatsen kan det bli ännu mer ”flygtrafik”. Tidigt på morgonen innan det ljusnat flyger tjädrarna ner på backen och spelar. Hanberget 2015.
|
|
| 2. |
- Wikars, Lars-Ove
(författare)
-
Hotade arter i norra Hälsinglands lövskogar
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi inventerade ett stort antal lövrika skogar i norra Hälsingland mellan Ramsjö iväster och Hassela i öster. Särskilt eftersöktes tre arter av vedskalbaggar i björkved(djupsvart brunbagge, nordlig blombock och stor svartbagge), en vedskalbaggesom lever i bark på döda aspar (aspbarkgnagare) samt en lavart som finnspå levande aspar (liten aspgelélav). Många andra arter registrerades vid inventeringarna.Förutom att inventera arter noterade vi även skogens tillstånd, särskiltmed avseende på lövträdens vitalitet och föryngring. Djupsvart brunbagge påträffades i ett enda bestånd (Brassbergets NR) medaninga säkra fynd gjordes av stor svartbagge och nordlig blombock (trots riktadeeftersök). Aspbarkgnagare hittades i fyra bestånd, varav rikligast i Brassbergetssydsluttning. Liten aspgelélav påträffades i 16 områden, varav rikligt i Brassberget,Lammåsen, Måndagstjärn, Stensjön och Styggsjön. Baserat på fynd av dessa och andra hotade arter framstår Brassberget med omgivningsom ytterst värdefullt. Andra viktiga områden för bevarande av arterknutna till lövträd är Burvassåsen, Hagåsen, Selberget och Måndagsberget.Dessa områden har förekomster av arter som ej hittats i Brassberget. Det största akuta hotet mot dessa arter är sannolikt slutavverkning och omvandlingav naturskog till plantager. Förutom att minska areal av lämplig livsmiljöökar även fragmenteringen av artförekomster. Vi ser redan idag tydliga tecken påatt många arter lider av fragmentering i det undersökta landskapet. På sikt hotasarternas förekomster av att nya lövrika bestånd ej uppkommer. I allmänhet konstateradesdet att föryngring av asp, sälg och vårtbjörk ofta sker, men att dennaendast undantagsvis når ovan beteshöjd. Många hyggen och ungskogar har dockofta ett stort inslag av lövträd, främst av glasbjörk. Vi bedömer det som att lövträden i äldre bestånd sällan hotas akut genom konkurrensav gran. Ofta kan flera generationer av lövträd ses i samma bestånd, därvarje generation sannolikt föryngrats efter brand. Gamla aspar är ofta påtagligtvitala, medan äldre vårtbjörk ofta är utgående i samma bestånd. Många av de bestånd vi undersökt saknar idag skydd mot skogsbruk (om änflertalet helt eller delvis omfattas nyckelbiotoper och tänkta utvidgningar i naturreservat).Den viktigaste åtgärden bör vara att undanta en större areal äldrelövrik skog från normalt skogsbruk. Den näst viktigaste åtgärden torde vara atthägna in föryngring av lövträd, särskilt av asp som ofta finns i begränsade bestånd.En tredje åtgärd kan vara i vissa yngre lövträdsbestånd att öka lövträdenskonkurrensförmåga genom att gallra bort barrträd. För det fjärde bör naturvårdsbränninganvändas eftersom detta möjliggör för lövträden att föryngra sig frånfrö, samt skapar optimala utvecklingsmiljöer för många av de arter som leveri lövträdsved. För det femte bör lövträden i högre grad gynnas i intilliggandeproduktionsbestånd vid alla skogliga åtgärder (röjning, gallring, hänsyn). Härbör dessutom uttag av skogsbränsle undvikas efter slutavverkning i bestånd medlövträd. För att möjliggöra detta arbete bör skogsbolag, länsstyrelsen och skogsstyrengemensamt avgränsa lämpliga skötsel- och skyddsområden och för dessa ta framen skötselplan där olika naturvårdsinstrument tillåts samverka mer effektivt ochkoncentrerat. Denna rapport kan ses som en del i ett underlag för detta arbete.
|
|
