| 1. |
- Byström, Pär, et al.
(författare)
-
Substitution of top predators : effects of pike invasion in a subarctic lake
- 2007
-
Ingår i: Freshwater Biology. - : John Wiley & Sons, Inc. - 0046-5070 .- 1365-2427. ; 52:7, s. 1271–1280-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- 1. Invasions of top predators may have strong cascading effects in ecosystems affecting both prey species abundance and lower trophic levels. A recently discussed factor that may enhance species invasion is climate change and in this context, we studied the effects of an invasion of northern pike into a subarctic lake ecosystem formerly inhabited by the native top predator Arctic char and its prey fish, ninespined stickleback. 2. Our study demonstrated a strong change in fish community composition from a system with Arctic char as top predator and high densities of sticklebacks to a system with northern pike as top predator and very low densities of sticklebacks. A combination of both predation and competition from pike is the likely cause of the extinction of char. 3. The change in top predator species also cascaded down to primary consumers as both zooplankton and predator-sensitive macroinvertebrates increased in abundance. 4. Although the pike invasion coincided with increasing summer temperatures in the study area we have no conclusive evidence that the temperature increase is the causal mechanism behind the pike invasion. But still, our study provides possible effects of future pike invasions in mountain lakes related to climate change. We suggest that future pike invasions will have strong effects in lake ecosystems, both by replacing native top consumers and through cascading effects on lower trophic levels.
|
|
| 2. |
- Dahlström, Niklas, et al.
(författare)
-
Kvicksilver i insjöfisk i Skåne år 2000
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frysta fiskprover från tio sjöar i norra Skåne har analyserats med avseende på kvicksilver. Materialet ingår i en studie vars syfte är dels att klarlägga kvicksilverhalterna i länets sjöar, dels att utröna om mörten kan användas som indikatororganism där andra fiskar saknas.
|
|
| 3. |
- Helander, Björn, et al.
(författare)
-
Rapportering från undersökning av trofinivå hos havsörn - stabila isotoper och miljögifter : Överenskommelse Nr 2213-13-029
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Höga koncentrationer av PCB och DDE har konstaterats i ägg från fem havsörnshonor vid Norrlands-kusten. Möjliga förklaringar kan vara regional förorening, eller att vissa örnar lever på en högre nivå i en näringskedja där koncentrationerna ökar i varje steg. Denna rapport redovisar resultat från analyser av PCB, DDE, HCB och stabila isotoper (SI) (δ15N, δ13C) i muskel från fiskar (fyra lokaler), skarvar (tre lokaler), ägg från skarv (tre lokaler) och havsörn (två lokaler) i Västernorrlands län, och SI i ägg och fjädrar från havsörn i olika biotoper vid Östersjökusten. PCB, DDE, HCB i fiskar visade inte påtagligt högre koncentrationer än vad som rapporterats från Norrlandskusten i övrigt, men hade högre värden för PCB och HCB än vid Kvädöfjärden, Holmöarna och Örefjärden, som används som referenslokaler längs Östersjökusten inom den nationella miljöövervakningen. Koncentrationerna i muskel från skarvungar jämfört med muskel från abborre på lipidbasis var ca 3-7 ggr högre för DDE och upp till två resp. tre ggr högre för HCB och PCB (CB-153). I skarvägg jämfört med abborre var förhöjningen av koncentrationer 30-400 ggr för DDE, 30-140 ggr för PCB och 7-30 ggr för HCB. Koncentrationer av DDE och PCB (CB-153) i de högbelastade havsörnsäggen från Västernorrland var 20 respektive 40 ggr högre än i skarväggen. Hos havsörn ses en tydlig trend för både ägg och fjädrar för δ13C, som blir tyngre ju mer marin fyndplatsen antagits vara, men ingen trend för δ15N. En stegvis ökning ses för δ15N i muskelprover från olika fiskar till skarvungar och skarvägg, dock inte vidare till havsörnsägg, men däremot till havsörnsfjädrar. Avsaknaden av skillnad i δ15N mellan skarv- och havsörnsägg indikerar att de inte är jämförbara med avseende på trofiska nivåer. Statistiskt signifikanta men relativt svaga samband ses mellan koncentrationer av DDE och PCB och δ15N i hela materialet av havsörnsägg. Havsörn är på högre trofisk nivå än skarv men δ15N i örnäggen som läggs redan i mars avspeglar troligen ett inslag av däggdjurskadaver under vintern, medan fjädrarna avspeglar sommarfödan (mest fisk och fågel). Möjligheten kvarstår att högre miljögiftshalter i äggen hos vissa havsörnar kan bero på högre trofisk nivå men detta bör undersökas på fjädrar.
|
|
| 4. |
- Helander, Björn, et al.
(författare)
-
Rapportering från undersökning av trofinivå hos havsörn - stabila isotoper och miljögifter
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Höga koncentrationer av PCB och DDE har konstaterats i ägg från fem havsörnshonor vid Norrlands-kusten. Möjliga förklaringar kan vara regional förorening, eller att vissa örnar lever på en högre nivå i en näringskedja där koncentrationerna ökar i varje steg. Denna rapport redovisar resultat från analyser av PCB, DDE, HCB och stabila isotoper (SI) (δ15N, δ13C) i muskel från fiskar (fyra lokaler), skarvar (tre lokaler), ägg från skarv (tre lokaler) och havsörn (två lokaler) i Västernorrlands län, och SI i ägg och fjädrar från havsörn i olika biotoper vid Östersjökusten. PCB, DDE, HCB i fiskar visade inte påtagligt högre koncentrationer än vad som rapporterats från Norrlandskusten i övrigt, men hade högre värden för PCB och HCB än vid Kvädöfjärden, Holmöarna och Örefjärden, som används som referenslokaler längs Östersjökusten inom den nationella miljöövervakningen. Koncentrationerna i muskel från skarvungar jämfört med muskel från abborre på lipidbasis var ca 3-7 ggr högre för DDE och upp till två resp. tre ggr högre för HCB och PCB (CB-153). I skarvägg jämfört med abborre var förhöjningen av koncentrationer 30-400 ggr för DDE, 30-140 ggr för PCB och 7-30 ggr för HCB. Koncentrationer av DDE och PCB (CB-153) i de högbelastade havsörnsäggen från Västernorrland var 20 respektive 40 ggr högre än i skarväggen. Hos havsön ses en tydlig trend fö båe äg och fjärar fö δ13C, som blir tyngre ju mer marin fyndplatsen antagits vara, men ingen trend fö δ15N. En stegvis öning ses fö δ15N i muskelprover från olika fiskar till skarvungar och skarvägg, dock inte vidare till havsörnsägg, men däremot till havsörnsfjädrar. Avsaknaden av skillnad i δ15N mellan skarv- och havsörnsägg indikerar att de inte är jämförbara med avseende på trofiska nivåer. Statistiskt signifikanta men relativt svaga samband ses mellan koncentrationer av DDE och PCB och δ15N i hela materialet av havsönsäg. Havsön ä påhöre trofisk nivåä skarv men δ15N i örnäggen som läggs redan i mars avspeglar troligen ett inslag av däggdjurskadaver under vintern, medan fjädrarna avspeglar sommarfödan (mest fisk och fågel). Möjligheten kvarstår att högre miljögiftshalter i äggen hos vissa havsörnar kan bero på högre trofisk nivå men detta bör undersökas på fjädrar.
|
|
| 5. |
- Larsson, Pål G., et al.
(författare)
-
Do sleep-deprived EEG recordings reflect spike index as found in full-night EEG recordings?
- 2010
-
Ingår i: Epilepsy & Behavior. - : Elsevier BV. - 1525-5050 .- 1525-5069. ; 19:3, s. 348-351
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The sleep EEGs of many children with neurodevelopmental disorders reveal epileptiform activity. The aim of this study was to compare spike index (SI) in full-night recordings with SI in sleep-deprived EEGs in the morning; EEGs were obtained over 24 hours using ambulatory equipment. Sixteen children between the ages of 7 and 12 years were included in the study. They had to wake up at 3:00 AM and go to sleep again at 7:30 AM. Epileptiform activity was quantified, and SIs of full-night and morning recordings were compared. Two patients did not fall asleep. In one recording there was a technical problem that made calculations impossible. SIs calculated from EEGs obtained during a short nap in the morning were comparable to those calculated from full-night recordings. There seems to be a higher failure rate during morning recordings because of patients not falling asleep.
|
|
| 6. |
- Myers-Smith, Isla H., et al.
(författare)
-
Complexity revealed in the greening of the Arctic
- 2020
-
Ingår i: Nature Climate Change. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1758-678X .- 1758-6798. ; 10:2, s. 106-117
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- As the Arctic warms, vegetation is responding, and satellite measures indicate widespread greening at high latitudes. This ‘greening of the Arctic’ is among the world’s most important large-scale ecological responses to global climate change. However, a consensus is emerging that the underlying causes and future dynamics of so-called Arctic greening and browning trends are more complex, variable and inherently scale-dependent than previously thought. Here we summarize the complexities of observing and interpreting high-latitude greening to identify priorities for future research. Incorporating satellite and proximal remote sensing with in-situ data, while accounting for uncertainties and scale issues, will advance the study of past, present and future Arctic vegetation change.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Peter, et al.
(författare)
-
Havsörn i Västernorrland
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inventering och övervakning av länets havsörnspopulation är en del av den regionala miljöövervakningen inom programområdet Kust och hav, delprogram: Havsörn (Y23) (Olofsson 2009). Delprogrammet kompletterar övrig övervakning som både är av biologisk och kemisk karaktär och är ett led i att följa upp både de nationella och de regionala miljömålen Hav i balans och levande kust och skärgård, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Havsörnen är som långlivad toppkonsument starkt exponerad för kemiska föroreningar och således en god indikator på hur miljön mår. Vuxna och könsmogna havsörnar är i huvudsak stationära under året och därmed representativa för regional miljöbelastning. Genom att dokumentera reproduktionsförmåga och populationsutveckling över tiden hos havsörnsbeståndet kan man bl.a. studera effekter av miljögifter. Med hjälp av helikopter inventerades länets kust efter havsörnshäckningar under våren 2007 och 2008. Inventeringen genomfördes i samarbete med de två lokala ornitologiska föreningarna (Ångermanlands och Medelpads ornitologiska föreningar) och resulterade i fyra aktiva boplatser varav tre okända sedan tidigare. Vid senare efterforskningar under 2008 hittades ytterligare ett nytt okänt bo där häckning kunde konstateras. I övrigt hittades flertalet nya fiskgjusebon vilka gärna övertas av havsörn då arten koloniserar nya områden. Att inventera med hjälp av helikopter är en mycket effektiv och mot örnarna skonsam inventeringsmetod. Visserligen finns svårigheter att hitta boplatser, inte minst i områden med likåldrig och tät skog men bedömningen är att motsvarande arbete på marken eller till sjöss är mycket mindre tidseffektivt.
|
|
| 8. |
- Nilsson, Peter, et al.
(författare)
-
Havsörn i Västernorrland
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inventering och övervakning av länets havsörnspopulation är en del av den regionala miljöövervakningen inom programområdetKust och hav, delprogram: Havsörn (Y23) (Olofsson 2009). Delprogrammet kompletterar övrig övervakning som både är av biologisk och kemisk karaktär och är ett led i att följa upp både de nationella och de regionala miljömålen Hav i balans och levande kust och skärgård, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Havsörnen är som långlivad toppkonsument starkt exponerad för kemiska föroreningar och således en god indikator på hur miljön mår. Vuxna och könsmogna havsörnar är i huvudsak stationära under året och därmed representativa för regional miljöbelastning. Genom att dokumentera reproduktionsförmåga och populationsutveckling över tiden hos havsörnsbeståndet kan man bl.a. studera effekter av miljögifter.Med hjälp av helikopter inventerades länets kust efter havsörnshäckningar under våren 2007 och 2008. Inventeringen genomfördes i samarbete med de två lokala ornitologiska föreningarna (Ångermanlands och Medelpads ornitologiska föreningar) och resulterade i fyra aktiva boplatser varav tre okända sedan tidigare. Vid senare efterforskningar under 2008 hittades ytterligare ett nytt okänt bo där häckning kunde konstateras. I övrigt hittades flertalet nya fiskgjusebon vilka gärna övertas av havsörn då arten koloniserar nya områden.Att inventera med hjälp av helikopter är en mycket effektiv och mot örnarna skonsam inventeringsmetod. Visserligen finns svårigheter att hitta boplatser, inte minst i områden med likåldrig och tät skog men bedömningen är att motsvarande arbete på marken eller till sjöss är mycket mindre tidseffektivt.SummaryThe inventory and the monitoring program of the white-tailed eagle is a part of the regional monitoring program,Shoreline and sea, sub program: White-tailed eagle (Y23) (Olofsson 2009). The programme is a complement to other monitoring programs investigating both biological and chemical parameters of the sea. The results are also used when updating and evaluating the national and regional environmental objectives: A balanced Marine Environment, Flourishing Costal Areas and Archipelagos, A Non-Toxic Environment and A Rich Diversity of Plants and Animal Life. The white-tailed eagle is a long-lived species and as a top predator it is highly susceptible to persistent toxins. Together with the fact that adults of the white-tailed eagle are sedentary and stay in the area year round makes it an excellent indicator of the sea in the region.The forested area close to the shore line was investigated with the use of helicopter and in cooperation with the two local ornithological organisations. The inventory found four active nests, three formerly unknown. Outside the inventory another nest were also found 2008, which makes a total of five known nests in the county. The inventory also discovered a number of osprey nests, which are often overtaken by the white-tailed eagle, especially when new territory is colonized.The use of helicopter as an inventory method of finding eagle nests have shown to be an effective and unharmful technique to the birds. Although there are some difficulties with the method, especially in finding nests in dense forests, the time efficiency is much higher compared to traditional methods. The monitoring programme will also analyse toxins in dead eggs when found and these results will be combined and related to the observed reproduction rate.
|
|
| 9. |
- Norrgrann, Oskar, et al.
(författare)
-
Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan september 2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Totalt provfiskades 9 sjöar och 3 vattendragssträckor elfiskades översiktligt. Av de 9 provfiskade sjöarna innehöll 8 öring och 2 röding. Sammanlagt konstaterades 6 fiskarter i de provfiskade sjöarna. I vattendragen konstaterades öring, elritsa och stensimpa.
|
|
| 10. |
- Norrgrann, Oskar, et al.
(författare)
-
Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan september 2007
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Totalt provfiskades 9 sjöar och 3 vattendragssträckor elfiskades översiktligt (karta 1). Alla provfiskade sjöar och vattendrag ligger i de övre delarna av Vattenåns avrinningsområde och i naturreservatet Helvetesbrännan.Av de 9 provfiskade sjöarna innehöll 8 öring och 2 röding. Sammanlagt konstaterades 6 fiskarter i de provfiskade sjöarna (öring, röding, elritsa, abborre, mört och gädda). Fyra av sjöarna innehöll enbart öring och elritsa.I vattendragen som elfiskades konstaterades öring, elritsa och stensimpa.Fem av sjöarna rotenonbehandlades 1983-84 och utplantering av fisk har förekommit i 7 av sjöarna under perioden 1985-2005 och 4 efter 1990.
|
|
| 11. |
- Norrgrann, Oskar, et al.
(författare)
-
Inventering av storskarv längs Västernorrlands kust 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sommaren 2008 inventerades Västernorrlands läns kust med avseende på häckande storskarv. Inventeringen genomfördes i samarbete med länets ornitologer och med hjälp av kustbevakningen. Inventeringen av storskarv utfördes genom att alla tidigare kända häckningslokaler för skarv i länet besöktes samt att övriga delar av länets kust spanades av och alla misstänkta häcklokaler besöktes. Storskarven utrotades helt i Sverige under 1800-talet och har under 1900-talet kommit tillbaka som häckfågel. Återkolonisation av skarv i länet rapporterades först på Gnäggen där 23 bon hittades år 1996. Inventeringar av storskarv i länet visar på en ökning av antalet häckande storskarvar från återetableringen 1996 med 23 bon till 2018 bon 2008. Sammanlagt konstaterades häckningar på åtta stycken öar i länet.
|
|
| 12. |
- Norrgrann, Oskar, et al.
(författare)
-
Uttern i Västernorrland : Resultat från barmarksinventeringar 1989-2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barmarksinventeringar av utter i Västernorrlands län utfördes första gången höstarna 1989 och 1990. Under inventeringen hittades säkra spår efter utter vid 106 av de 754 besökta lokalerna. Detta motsvarar en relativ täthet på 14 procent av lokalerna med säker utterförekomst. Samtliga lokaler med utterspår återfanns då i inlandet.Vid återinventeringen som gjordes hösten 2002 och 2003 inventerades samma lokaler. Av totalt 754 lokaler visade 194 på spår av utter (26 procent). Under den sista inventeringen 2014-15 återinventerades samma lokaler igen, totalt visade 568 (75 procent) spår av utter. Ökningen av utterförekomst är statistiskt signifikant och överensstämmer med flera andra utterinventeringar i norra Sverige.Förutom en positiv ökning av andelen lokaler med utterförekomst så visar resultaten även på en ökad geografisk spridning av utter i länet, bland annat så har det skett en återetablering så att arten idag finns i hela länet. Indalsälvens dalgång samt kustområden i Kramfors, Härnösand, Timrå och Sundsvall var de områden som återetablerades sist.Vid länets utterinventeringar 2002-2003 och 2014-2015 beskrevs alla funna minkfällor. Resultaten visade att 42 procent av fällorna inte var av godkänd modell samt att bara 8 procent var märkta. Detta visar att det finns ett informationsbehov inom jägarkåren om vad som gäller vid fällfångst. Information kan hjälpa till att undvika framtida felfångst.Att arten nu har återetablerat sig i hela Västernorrlands län är ett tecken på ett lyckat miljöarbete de senaste decennierna.
|
|
| 13. |
- Olofsson, Frans
(författare)
-
Biotopvård i Näbbtjärnsbäcken, Helvetesbrännans naturreservat 2007
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport beskriver problematiken med vattendrag som under lång tid omformats för timmerflottning och hur man kan återställa dem till något som liknar det ursprungliga. Restaureringen utfördes i Näbbtjärnsbäcken som ligger i Helvetesbrännans naturreservat, Ånge kommun. Totalt restaurerades två kortare delsträckor, genom att återföra sten, block och död ved i vattendraget. Även tre mindre fisklekbottnar i anslutning till delsträckorna återskapades. Arbetet utfördes för hand med det material som låg i eller på sidorna av vattendraget. Restaureringen utfördes av personal från Länsstyrelsen i Västernorrland (Oskar Norrgrann, Klas Johansson, Anders Rydeborg, Per Jonsson, Andreas Karlberg samt artikelförfattaren) under mitten av augusti 2007.
|
|
| 14. |
- Olofsson, Frans, et al.
(författare)
-
Inventering av större vattensalamander Triturus cristatus i Västernorrlan 2007
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Större vattensalamander (Triturus cristatus) är ett av våra två svansgroddjur i Sverige. Arten har höga krav på både vatten- och landmiljön och studier har visat på en kraftig tillbakagång under det senaste århundradet i hela sitt utbredningsområde. Anledningen till den negativa trenden är ett allt intensivare och storskaligt jord- och skogsbruk som medfört fragmentering och förlust av primärhabitaten där arten har sitt leverne samt reproduktion. Arten är på olika sätt skyddad men på grund av den negativa populationsutvecklingen krävs bevarandebiologiska åtgärder. Västernorrlands län utgör nordgränsen för artens utbredning.Denna rapport redogör för resultatet efter den första större inventeringsinsatsen avseende utbredning av större vattensalamander i länet. Inventeringen utfördes i den södra länsdelen under våren och hösten 2007. Metodik och val av lokaler skiljer sig åt mellan de två perioderna. Under våren inriktades inventeringen på att finna nya lokaler med lekande större vattensalamandrar. Då antalet potentiella småvatten visade sig vara extremt många användes GIS (Geografiskt InformationsSystem) med specifika kriterier för att begränsa antalet lokaler vid utsökningen. Metodiken är en slumpad översiktsinventering med vissa undantag. Totalt inventerades 155 potentiella lokaler med flaskfällor under maj och juni månad 2007. Fyra nya lokaler med större vattensalamander hittades under inventeringen samt att ytterligare tre återfanns av den lokala herpetologiska föreningen samt av docent Anders Nilsson under sommaren 2007. Av de nya lokalerna från inventeringen var tre belägna i skogsmyrar i inlandet medan kustlokalen var ett hällkar. Anmärkningsvärt är att två av de nya lokalerna ligger på hela 400 respektive 300 meter ovan havet. Dessa lokaler torde även vara intressanta ur ett internationellt perspektiv då den större vattensalamandern anses vara en låglandsart. Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris) återfanns i 35 av de 155 lokalerna.Höstinventeringen syftade till att kontrollera föryngringen i alla kända lokaler i länet med större vattensalamander, totalt 32 stycken. Av dessa kunde larver påträffas i 12 stycken lokaler vilket motsvarar 38 %, något som ligger i linje med andra inventeringar som också utfört kompletterande sensommarsök efter salamanderyngel.
|
|
| 15. |
- Olofsson, Frans
(författare)
-
Länsprogram för den regionala miljöövervakningen 2009-2014 i Västernorrlands län
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsprogrammet består av nio programområden (Luft, Skog, Jordbruksmark, Landskap, Våtmark, Sötvatten, Kust och hav, Hälsorelaterad miljöövervakning, Miljögiftssamordning). Övervakning i dessa programområden ska göra det möjligt att fånga in mer storskalig regional påverkan och effekter på naturmiljön. Detta gäller både kemiska och biologiska förändringar och eventuella hotbilder. Förändringen jämfört med förra länsprogrammet är framförallt en utökning av samordningen mellan län samt mellan länets aktörer som utför miljöövervakning. På så sätt skall en så effektiv och kostnadseffektiv miljöövervakning erhållas. Ett led i detta arbete har varit att bilda ”gemensamma delprogram” inom vissa programområden. Syftet med dessa gemensamma delprogram är framför allt att få angränsande län eller län med likartade förhållanden att gå ihop. Med gemensamma ansträngningar blir utvärderingar skarpare och upphandlingar av konsulter kan göras för alla län samtidigt. En ökad satsning på utvärderingar görs under programperioden och speciellt av data som redan är insamlat. Alla delprogram kommer att utvärderas minst en gång under programperioden. Med dessa utvärderingar kan en effektivare miljöövervakning erhållas, speciellt när dessa utförs med data från flera programområden. Den regionala miljöövervakningen har av historiska skäl sin tyngdpunkt i programområdena Sötvatten, Kust och hav samt Luft. Reviderat länsprogram har ökat övervakningen inom det terrestra systemet med ett flertal nya delprogram, speciellt där effektiv samordning kunnat ske. Meningen är att en budget på >100 000 kronor årligen skall disponeras av den terrestra miljöövervakningen under programperioden. I den sammanfattande tabell (bilaga 1) som beskriver fördelningen av tilldelad budget under hela programperioden uppdelat på programområde framgår det att vi ännu inte lyckats säkerställa detta årliga belopp för åren 2012, 2013, och 2014. Dock kommer ett flertal utvärderingar och revideringar av pågående delprogram bli klara under 2010, något som ska resultera i att återstående budget till den terrestra övervakningen säkerställs. Utöver beskriven terrester miljöövervakning bedrivs även övervakning av de stora rovdjuren inom länet. En bristanalys för den regionala miljöövervakningen presenteras i bilaga 1.
|
|
| 16. |
|
|
