| 1. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Livslångt lärande i nöd och lust
- 2009. - 1
-
Ingår i: Lärande på vuxnas vis. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144042763 - 9144042760 ; , s. 19-42
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok belyser och jämför flera gemensamma brännpunkter i kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och högskola: till vilka utbildningarna riktas, hur de utformas didaktiskt, hur de studerande betygssätts och bedöms. Författarna använder konkreta exempel när de diskuterar bland annat utbildares och studerandes perspektiv på dessa områden. Boken riktar sig till blivande och verksamma personalvetare, yrkes- och studievägledare samt pedagoger.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Paldanius, Sam, 1962-
(författare)
-
At the hart of democracy : Building equality by a didactics of respect and solidarity
- 2016
-
Ingår i: NERA 2016. ; , s. 302-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The idea of folk high school originated in Denmark by N.F.S. Grundtvig. In Swedish folk high schools adults participate to pursue a personal interest, professional training or get upper secondary grades. One of several purposes with Swedish folk highs schools is to try to strengthen peoples capability to be active participants in a democratic society. Thus, education in folk high schools is mostly goal oriented like many other forms of adult learning. Today the Sweden folk high schools, especially the general course for upper secondary grades experience an increasing amount of participants from a heterogeneous background. The new groups of participants put the teachers didactical skills to the test. The purpose of this paper is to examine and discuss a specific aspect of didactics in the folk high school classroom, namely, respect and solidarity. One of the interpersonal aspects that contribute to successful teaching in folk high schools is respect. Respect is fundamental in everyday human relations, but in the classroom, when framed by the conditions and objectives of the institution, respect takes on a special character.Previous research on the concept of respect shows that respect is essentially an act between a human and an object. Respect may be present when attention is given to the other and his or her doings, in gestures or vocal acts. Communication expressing trust and acknowledging an individual's capacity to interpret and respond displays respect. Disrespectful acts means to ignore, actively or passively, slander, impair anyone or his or her actions. Previous research has also shown that teachers in the folk high schools often carry a sense of solidarity with their participants, a solidarity that is expressed in the didactics of what and how in the classrooms. Solidarity depicts unity and a feeling of unity among people that share the same interests, objectives and responsibilities. In the paper different forms of respect and solidarity from a teacher's perspective will be analyzed on how they manifest themselves in teaching in a folk high school classroom. Data for the analysis was collected with video in 2013 from two classrooms and supplemented with interviews with two teachers. The results show that in the classroom teacher didactical work with students is based on a dynamic communication including a variety of conversations like informative, supportive and regulating. The communication from student to teacher is mostly respectful. Some spontaneous ideas and acts may be disrespectful. One form of respect put to use by the teachers in the classroom is solidarity with the participants and their situation (in the educational system). The results are discussed in the context of previous research on how an attitude of solidarity, serves as both a goal and means in the classrooms. The paper is concluded with a discussion of potential problems with a didactic were aims and means flow together without clear borders, especially towards a goal of active participation in a democratic society.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Paldanius, Sam, 1962-
(författare)
-
Delaktighet, demokrati och organisationsförändring i skilda verkligheter : en kritisk ansats
- 1999
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study was to investigate the meaning and use of the concept of participation in a municipal process of organizational change in the early 1990-s. The aim of the organizational change was to reform the' entire public administration in Sweden in to management by objectives (millstyrning). The main question in this study is to sort out what kind of ideological content the concept of participation is carrying in two settings, the literature about management of objectives and its manifestation in the municipal organizational change. This thesis is based on two different studies, one theoretical study and one empirical phenomenographic study. The theoretical study investigates the meaning of the concept of participation in earlier research and its relations to other contextually important concepts such as democracy, management by objectives, effectiveness and also different theories of democracy. This study reveals that management by objectives is to be understood as carrying neoliberalistic ideology in its conception of participation. The empirical study originally aimed to try to describe conceptions of participation among employees in the process of municipal organizational change. In this thesis the results and data is reanalyzed with critical theory and consequently this thesis is primarily theoretical. The critical perspective put to use in this study is constructed from critical theory (Frankfurt school) and especially Jürgen Habermas. This thesis also discusses different conceptions of participation derived from an interpretative process between Habermas communicative action theory and empirical results from the phenomenographic study. The results shows that the commonly used definition of participation in research literature, referred to as participation in decision making (PDM), in it self creates hierarchy and conceal another important conception of participation, namely the horizontal participation. Hierarchical participation can be understood as originating from horizontal participation and vice versa in an organization.In sum this thesis outlines a few interesting results about the ideological meaning of participation in organizational structures and it suggest a conceptual framework of vertical and horizontal participation as a means to give a new set of possible and reasonable interpretations on the phenomenon of participation.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Paldanius, Sam, 1962-
(författare)
-
Det här borde alla få pröva!
- 2003
-
Ingår i: Deltagares upplevelseav folkbildning. - Stockholm : Fritzes. - 9138220326 ; , s. 1-185
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 15. |
- Paldanius, Sam, 1962-
(författare)
-
Det monotona arbetets möjligheter till lärande
- 2016
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - Göteborg : Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 21:3, s. 235-260
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 16. |
- Paldanius, Sam, 1962-
(författare)
-
En folkhögskolemässig anda i förändring : En studie av folkhögskoleanda och mässighet i folkhögskolans praktik
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien ingår i ett större forskningsprojekt som studerar folkhögskolans praktik i förändring. Folkhögskoleanda och mässighet är ord som använts i praktiken under lång tid. Studiens syfte är att försöka ta reda på vad folkhögs-koleanda och folkhögskolemässighet innebär i folkhögskolans praktik. Studien tar utgångspunkt i ett explorativt kunskapsintresse. Explorativt innebär att kunskap-sområdet är näst intill okänt och därför behöver vi treva oss fram i en process baserad på nyfikenhet och systematiskt beskrivande (ungefär som en upptäckts-resande). Vi kommer i processen att försöka finna olika möjliga definitioner baserade på insamlad data (empiri) från folkhögskolans praktik och i ett senare skede i studien använda teoriorienterad analys. Som vetenskaplig och teoretisk ram används i huvudsak den franske sociologen Bourdieus begrepp (se kap 6). Då folkhögskolan är en praktik i förändring är vi också intresserade av eventuella mekanismer som upprätthåller och förändrar anda och mässighet i lärarnas praktik. De resultat vi finner i termer av definitioner/bestämningar kommer att fungera som underlag för framtida studier. Studien om anda och mässighet innehåller två delstudier. Den första delstudien som redovisas i denna rapport inbegriper två olika datainsamlingar. Som inledning gör vi en pilotundersökning om hur orden anda och mässighet används i texter på internet.Dokumentanalysen lägger grund för en intervjustudie i vilken vi vänder oss till tre skolor och elva lärare. Denna rapport bygger i huvudsak på intervjustudien. I den andra delstudien kommer vi att ta vid resultaten från den första studien men vänder frågor om anda och mässighet till samtliga folkhögskolor i Sverige. Syftet i den andra delstudien är likaledes explorativt men med ambitionen att med hjälp av enkäter kartlägga betydelser och variationer. Rapportens text är disponerad som en spiralformad process där vi explorativt undersöker olika möjligheter i det empiriska materialet. Syftet med denna disponering är att dels gestalta den faktiska processen vi genomfört och dels att försöka visa på skillnader/gränser mellan anda och mässighet samt olika element i folkhögskolans praktik. En konsekvens av detta är att intressanta mönster återkommer på olika platser i texten men i ett nytt sammanhang.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Paldanius, Sam, 1962-
(författare)
-
Low skilled work and participation in adult education
- 2011
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper discuss how low skilled work and work environment affect workers interest to participate in various forms of adult education. The paper reports from an ongoing empirical study on how work tasks and work environment can either increase or decrease an interest among low educated and lows skilled workers to participate in formal adult education. The study is part of a research project sponsored by the Swedish research council.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Paldanius, Sam, 1962-
(författare)
-
Ointressets rationalitet : om svårigheter att rekrytera arbetslösa till vuxenstudier
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertiation's main purpose is to study the rationality of reluctance and indifference to adult education. Research in the field of adult education has shown that the people who are most difficult to recruit are also those who need education the most, namely adult individuals who lack upper secondary qualifications. The context for the investigation was the Adult Education Initiative (AEI), by far the largest adult education investment ever undertaken in Sweden. The adult education initiative was an important part of the Swedish government's strategy to reduce unemployment and to generally upgrade the level of knowledge in the Swedish labour force. The main target group for the AEI were unemployed adults who lacked upper secondary qualifications. From a govemmental point of view AEI represents a good oppmtunity for the target group; what is this reluctance and indifference about?This dissertation approaches the phenomenon studied with a theoretical frame based on the French thinker Pierre Bourdieu's work. A problem of reluctance and indifference is mainly a social phenomenon and as such should be understood as a relationship between two positions in the social space. This study suggests that the target group's experiences of earlier education, worklife and unemployment are important contextual factors that need to be considered, as well as the conditions for looking at the phenomena from a position of an interest to recruit them. This means that the interpretations are based on negotiation of meaning from two different positions, a dominating position and a dominated position in the social space. The main result is a map of different dispositions that seem to constitute for the rationality of reluctance and indifference toward adult education. ln other words, these dispositions are interpreted as a different rationality compared to the rationality of a recruiting interest. These conflicting rationalitics, as well as their hierarchical positions, are important conditions for understanding the problem. The dissctiation is concluded with a discussion on how different perspectives raise new questions on how to interpret the phenomenon in a more practical way.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Paldanius, Sam, 1962-
(författare)
-
Pedagogik i folkhögskolan : en identitetsfråga
- 2018
-
Ingår i: Folkhögskolan 150 år. - Stockholm : Föreningen för Folkbildningsforskning. - 9789198021363 ; , s. 187-210
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet tar upp folkhögskolans pedagogik och gör jämförelser mellan hur pedagogik i bred mening beskrivits från folkhögskolans tidiga till sentida historia. Pedagogik definieras i texten som undervisningens mål och metodik. I genomgången framkommer att särartsfrågan funnits med från början, det handlar om fostran och att bygga människor med hjälp av tidiga pedagogiska idéer och miljöer. Historien visar att folkhögskolans pedagogik varit en viktig fråga för skolformens identitet. De pedagogiska frågorna har synbart hanterats flexibelt utifrån vilka resurser som funnits på plats och efter vad situationen krävt. Folkhögskolan har också hävdat sin alternativa status mot andra skolformer och detta arbete är sannolikt ett viktigt kriterium för dess nutida vitalitet och existens. Folkhögskolans tradition beskrivs som stark och det faktumet har vid flera tillfällen i historien irriterat de mer reformvänliga krafterna inom folkhögskolan. De som inom eller i folkhögskolans närhet ivrat för förändring har ofta funnit att folkhögskolan inte enkelt ställer in sig i ledet. Sen 1990 talet har folkhögskolan ställts inför nya diskussioner om dess funktion och identitet vilka kan få stora konsekvenser för de pedagogiska frågorna. Återigen ställs folkhögskolan inför samhällsförändringar som ökar trycket på att folkhögskolan skall anpassa sig. Men som historien visar, det återstår att se vem som anpassar sig.
|
|
| 29. |
- Paldanius, Sam, 1962-
(författare)
-
Reflektioner om studenters lärande och icke lärande i universitetskurser
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporteringen baseras på en delstudie i ett projekt med flera delstudier. Studiens övergripande syfte handlar om lärande i kollisioner mellan olika erfarenhetsvärldar. Studenters olikartade bakgrunder inför valda studier antas vara en intressant utgångspunkt för att undersöka fenomenet lärande i studien. Ingången till studien bygger på observationer av studerandes svårigheter att lära sig avsett 4 stoff inom ramen för kurser 1‐40p inom universitet. Syftet med denna delstudie är att försöka belysa och kartlägga vad lärande och icke lärande innebär för studenter i Pedagogik A 1‐20 p? Vad innebär icke lärande i en situation där lärande är förväntat? Hur kan fenomenet tydliggöras, vilka begrepp är lämpliga (om några)?Studiens teoretiska utgångspunkt innebär att begreppet lärande relateras till erfarenhet, medvetande, kognition och språk. I ett senare skede kommer teori om lärande tillsammans med Luhmanns radikala systemteori att användas för att tolka och begripliggöra hur lärande fungerar i reproduktion av medvetandesystem och sociala system. Luhmanns teori innebär i korthet att individer och studerande, lärande och undervisning tolkas som självrefererande system.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Paldanius, Sam, 1962-
(författare)
-
Sär-skild folkhögskolepedagogik? : Erkännandets didaktik i folkhögskolor
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this study was to investigate if there is a specific set of didactical routines used in Swedish folkhighschool teaching. The issue has been discussed for a long time but with very few studies looking in to the matter. It is established that folkhighschools have been very successful in motivating and teaching participants when all other types of schools failed. What do they do to create these effects? The study examines empirical data from two folkhighschools, several classrooms and several courses. The theoretical framework is based on concepts from Pierre Bourdieu and Axel Honneth. The concept of recognition is central. The results show that different mechanisms of recognition are a crucial part of the didactics in these two folkhighschools. Recognition as a means in teaching classes tends to lead to significant consequences for the participants. Furthermore, the results show different characteristics of the didactics in folkhighschools courses. The results contribute to the on going discussion about folkhighschools in general. The study is based on a limited amount of empirical evidence why it is advised to use generalizations with caution.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Paldanius, Sam, 1962-, et al.
(författare)
-
Vuxnas val av studier : att välja utbildning eller inte
- 2012
-
Ingår i: Resultatdialog 2012. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173072137 ; , s. 124-130
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet ger en översikt över projektet Vuxnas val att studera. Projektet innefattar tre delstudier: en av synen på utbildning bland lågutbildade yrkesverksamma, en om 25:4-systemets betydelse för rekrytering till högskolan, och en om deltagande i utbytesstudier inom ramen för högskoleutbildning.
|
|
| 36. |
- Paldanius, Sam, 1962-, et al.
(författare)
-
Vuxnas val av utbildning
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad får vuxna individer att studera? Vi vet att studieintresset hos kortutbildade i arbetslivet påverkas av deras arbets- och livssituation. Rutiniserade arbetsuppgifter har till exempel ett tydligt samband med lågt studieintresse. Nationellt har utbildningsreformen 25:4 använts av icke-traditionella studerandegrupper för att ta sig in i högskolan. Dessa sökte oftare kortare utbildning och gärna på distans jämfört med gymnasiestuderande. Hur väljer programstudenter på högskola? Institutioners förhållningssätt till utlandsstudier visar sig vara en stark faktor som påverkar studenters benägenhet till att delta. Projektets starkaste bidrag till kunskapsområdet är identifiering av olika miljöfaktorer som utmanar befintliga ”rekryteringsmodeller”.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Paldanius, Sam, 1962-
(författare)
-
Värdeskapande i folkhögskolans undervisning : didaktiska reflektioner
- 2013. - 1
-
Ingår i: Nyttan med folklig bildning. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789187351143 ; , s. 176-233
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- En studie om hur undervisningen i allmänna kurser på folkhögskolor bidrar till att värdeskapande hos deltagare. De värdeskspande processerna tenderar att leda till bättre självförståelse och starkare utbildningsidentitet hos många deltagare.
|
|
| 39. |
- Paldanius, Sam, 1962-
(författare)
-
Värdeskapande processer i folkhögskolan
- 2011
-
Ingår i: Årsbok om folkbildning. - Stockholm : Föreningen för folkbildningsforskning. - 9789197452892 ; , s. 83-108
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 40. |
|
|
