| 1. |
- Asker, Noomi, 1968, et al.
(författare)
-
A gene to organism approach-assessing the impact of environmental pollution in eelpout (Zoarces viviparus) females and larvae
- 2015
-
Ingår i: Environmental Toxicology and Chemistry. - : Wiley. - 0730-7268 .- 1552-8618. ; 34:7, s. 1511-1523
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A broad biomarker approach was applied to study the effects of marine pollution along the Swedish west coast using the teleost eelpout (Zoarces viviparus) as the sentinel species. Measurements were performed on different biological levels, from the molecular to the organismal, including measurements of messenger RNA (mRNA), proteins, cellular and tissue changes, and reproductive success. Results revealed that eelpout captured in Stenungsund had significantly higher hepatic ethoxyresorufin O-deethylase activity, high levels of both cytochrome P4501A and diablo homolog mRNA, and high prevalence of dead larvae and nuclear damage in erythrocytes. Eelpout collected in Göteborg harbor displayed extensive macrovesicular steatosis, whereby the majority of hepatocytes were affected throughout the liver, which could indicate an effect on lipid metabolism. Results also indicate that eelpouts collected at polluted sites might have an affected immune system, with lower mRNA expression of genes involved in the innate immune system and a higher number of lymphocytes. Biomarker assessment also was performed on livers dissected from unborn eelpout larvae collected from the ovary of the females. No significant differences were noted, which might indicate that the larvae to some extent are protected from effects of environmental pollutants. In conclusion, usage of the selected set of biological markers, covering responses from gene to organism, has demonstrated site-specific biomarker patterns that provided a broad and comprehensive picture of the impact of environmental stressors.
|
|
| 2. |
- Asker, Noomi, 1968, et al.
(författare)
-
Biomarker responses in eelpouts from four coastal areas in Sweden, Denmark and Germany
- 2016
-
Ingår i: Marine Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0141-1136 .- 1879-0291. ; 120, s. 32-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To increase our understanding of possible chemical impacts on coastal fish populations in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak, the viviparous eelpout (Zoarces viviparus) was used as sentinel species in two major sampling campaigns (spring and autumn) in 16 different coastal sites. Condition factor (CF), liver somatic index (LSI), gonad somatic index (GSI) were measured and the activity of the hepatic enzymes ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD), glutathione reductase GR), glutathione S-transferase (GST), catalase (CAT) and muscular activity of acetylcholinesterase (AChE) were assessed. PAH metabolites in bile were also analyzed. The most notable finding in the data set was the low EROD activity in eelpouts collected at the relatively polluted region in Germany compared to the other regions, which could be due to an inhibition of the CYP1A-system or to adaptation to chronic exposure of pollutants in this area. Additionally, low AChE activity was noted in the German region in the autumn campaign and low AChE activity detected in the Danish region in the spring campaign. These differences suggest possible season-specific differences in the use and release of AChE-inhibiting chemicals in the Danish and German regions. Clustering of biomarkers on site level indicated a relationship between CF and GSI and suggested that sites with a high CF contained eelpout that put a larger effort into their larvae development. Clustering of the oxidative stress markers GR, GST and CAT on the individual level reflected a possible coordinated regulation of these enzymes. Overall, the results support the importance of taking into account general regional differences and seasonal variation in biomarker activity when monitoring and assessing the effects of pollution. Despite the expected seasonal variation for most of the measured endpoint, several markers (GSI, EROD and CF) vary similarly between all selected sites in both spring and autumn. This suggests that the differences between sites for these endpoints are independent of season.
|
|
| 3. |
- Ericson och vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet;, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:1 : Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats i Fjällbacka sedan undersökningarna startade. Däremot ses en ökning i de temperaturmätningar som gjorts i området under maj-oktober sedan 1989.• Fisksamhället domineras av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk, tånglake och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.• Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake och även för gulål och rödspotta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult ökar på lång sikt i fångsterna under oktober. I oktoberfisket är den enda signifikanta förändringen att berggyltan ökat sedan provfisket startade.• Det har inte setts någon förändring i diversiteten i fisksamhället varken under augusti eller oktober. Den trofiska medelnivån är lägre i oktober än i augusti, men inte vid något av fiskena ses någon signifikant trend. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade.• Fångsten av tånglake var år 2014 bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober. Detta är en stor nedgång sedan året innan, då båda månadernas fisken noterade bland de högsta fångsterna av tånglake.• Tånglaken är en stationär art som föder levande yngel. Dess ekologi gör den därmed lämplig som miljöindikator. De fångade tånglakehonorna har med tiden blivit kortare, lättare och fått sämre kondition. Andelen honor med yngel som dött har ökat med tiden. Resultaten av undersökningarna indikerar att den kallvattenslevande tånglaken i Fjällbacka utsätts för stress på grund av ökande vattentemperatur.• Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering hos fisken.• Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2015.• Halterna av bly, kvicksilver och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil nivå hos tånglake i Fjällbacka medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium uppvisar ingen trend över tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön. Samtliga av de undersökta ämnena ligger under deras respektive satta gränsvärden, dock ligger halten kvicksilver väldigt nära gränsvärdet.
|
|
| 4. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:2 : Holmön (Bottniska viken)1989-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2014:• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar.• Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat stadium. Den mest sannolika förklaringen till ökningen av karpfiskar är en ökad vattentemperatur, minskad salthalt och möjligen en påverkan av övergödning.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre som varit konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början har nu avtagit.• Tånglake och lake, som återfunnits i fångsten, är rödlistade av ArtDatabanken.• Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i andra referensområden i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.• Missbildade eller döda tånglakeyngel förkommer mycket sällan vid Holmön och inga tidstrender har noterats, vare sig för frekvensen av yngel eller andelen honor med missbildade eller döda yngel. Trots att parametrarna gonadvikt och embryosomatiskt index uppvisar vikande trender, så tyder den goda yngelstatusen på goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön.• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och ökad GR-aktivitet i levern, vilket tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad rödablodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant ökning av leverstorleken (LSI) och en minskning av hematokritvärdet, samt minskad kloridkoncentration i blodet.• Förändringarna hos abborrar vid Holmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.• De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre och tånglake över hela tidsperioden. Undantag är kadmium som ökat mellan 1995 och 2007 i tånglake, och kadmium och kvicksilver, som inte visar någon minskande trend hos abborre samt PCB och HCB i abborre, som planat ut respektive ökar under de senaste tio åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB, medan α-HCH minskar sedan 1995.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid HolmönDen integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hos abborre har ökat, något som tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmön bedöms som stabilt.Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på populationsnivå.
|
|
| 5. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:3 : Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1988-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1988-2014:• Det har setts en svag minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1988-2014. Denna förändring ses tydligare i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1988-2014. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien.• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar (mört, sarv och andra karpfiskar) har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.• Inga tidstrender för längd, vikt, kondition eller levervikt hos yngelbärande tånglakehonor kan skönjas. Inte heller har olika mått på honornas fertilitet eller ynglens längd förändrats. Andelen honor med missbildade eller döda yngel är väsentligt lägre än i referensområdet Fjällbacka på västkusten, men samtidigt högre än i Holmön i Bottniska viken.• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.• Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid och kalcium i blodet, samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter och en minskad aktivitet av leverenzymet GST är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.• De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visar dock en signifikant uppåtgående trend under de senaste 10 åren och även halterna av PCB-kongenern CB-153 visar en tendens till ökning under senare år. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i KvädöfjärdenDen integrerade kustfiskövervakningen visar på minskade karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk, minskade fångster av tånglake, och ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, trots att de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.
|
|
| 6. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:4 : Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2014:• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och säsongstemperatur har inte förändrats i Torhamn sedan undersökningarna startades. Noterbart är dock att temperaturen vid redskap under augusti månad vid provfiske minskat under tidsperioden.• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma har återfunnits i fångsten, samtliga rödlistade av ArtDatabanken.• Den invasiva arten svartmunnad smörbult fångades 2013 under provfisket. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid av arten om den visar sig vara etablerad i området.• Den totala fångsten uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden.• Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och de försvinner ur fångsten redan vid tidig ålder. Varför de försvinner har ännu inte kunnat förklaras, men det kan bero på ett högt fisketryck.• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.• Tydliga förändringar är ökad oxidativ stress, ökning av blodets hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller. Dessutom noteras en tendens till minskad aktivitet av leverenzymet glutation-S-transferas (GST), en ökad aktivitet av leverenzymet katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014. Könskörtlarnas storlek hos honabborrar visar en svag men signifikant ökning från den låga nivå som rådde vid periodens start 2002. Storleken ligger dock fortfarande på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.• Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.• Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i TorhamnResultaten av tretton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Någon koppling till miljögiftsbelastning kan inte göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfisken
|
|
| 7. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:1 Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:Temperatur och siktdjup• Det ses inga förändringar av siktdjup och temperatur i de mätningar som görs varje år under provfiskena i oktober i Fjällbacka. I provfiskemätningarna i augusti har däremot siktdjupet ökat sedan undersökningarna startade. Det ses också svag ökning i de säsongsmätningar av temperatur som görs regelbundet vid mätstationen Byttelocket under maj-oktober sedan 1989.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras i oktober av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.• Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake samt rödspätta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult har ökat i fångsterna under oktober.• Fångsterna i augusti domineras av skär- och stensnultror. Ingen art visar någon signifikant förändring sedan provfisket i augusti startade.• Det har inte setts någon förändring under någon säsong varken i diversiteten i fisksamhället eller i den trofiska medelnivån. Den trofiska medelnivån är lägre i augusti än i oktober. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade, framför allt på grund av lägre fångster av gulål.• Fångsterna av tånglake har de senaste två åren varit bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober.Yngelprovtagning tånglake• De fångade tånglakehonorna i Fjällbacka har sedan undersökningarna 1992 fått sämre kondition. Fram tills år 2014 sågs även en ökande trend för andelen honor med döda yngel. År 2015 bröts dock den trenden, då nivån var lägre än den varit i området sedan mitten av 1990-talet. Missbildade och döda yngel har under den tid yngelundersökningar pågått i Fjällbacka varit mycket vanligare här än i referensområdena Holmön i Västerbotten och Kvädöfjärden i Östergötland.Hälsotillstånd• Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att fisken exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är induceratavgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering.• Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.Metaller och organiska miljögifter• Halterna av bly, kvicksilver och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil och låg nivå hos tånglake i Fjällbacka, medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium uppvisar ingen trend över tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön. Samtliga undersökta ämnen ligger under deras respektive satta gränsvärden, dock ligger halten kvicksilver väldigt nära gränsvärdet.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i FjällbackaSituationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd. En återhämtning kan dock skönjas de allra sista åren. Tidigare vikande fångster och en försämring av flera individuella indikatorer samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier. En negativ utveckling ses också för gulål, trots positiva tendenser de senaste åren. Orsaken till tillbakagången för ål speglar en storskalig nedgång för rekrytering av yngel till hela det europeiska ålbeståndet. Åltätheten i Fjällbacka i augusti bedöms ändå vara relativt hög i förhållande till andra undersökta områden på västkusten och betydligt högre än i Östersjöns kustområden. När det gäller tånglakens hälsostatus kan en av flera möjliga förklaringar vara en ständig och ökande tillförsel av kända och/eller okända kemiska ämnen till kustvattnen. Eftersom effekterna hos tånglake bedöms som relativt omfattande och berör flera viktiga fysiologiska funktioner är det angeläget att kartlägga bakomliggande orsaker innan eventuella effekter uppkommer eller förstärker den negativa utvecklingen som nu kan ses på populationsnivå.
|
|
| 8. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:2 Holmön (Bottniska viken)1989-2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2015:Temperatur och siktdjup• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat tillstånd, då mängden karpfisk, främst mört, ökat kraftigt. Förklaringar till en ökning av karpfiskar i ett område kan vara ökad vattentemperatur, minskad salthalt och en påverkan av övergödning. Vid Holmön har det som nämnts ovan inte setts någon signifikant trend över tid för temperaturen som mätts under provfisket i augusti.• Mört är den enda arten som ökat signifikant i den tidsserie för Nordiska kustöversiktsnät som startade år 2002 i området. Åren 1989-2014 fiskades det även med traditionella kustöversiktsnät. Under denna tidsperiod sågs förutom ökningen av mört, också en positiv trend för löja, samt en negativ trend för sik. Fångsterna av sik har dock under senare år ökat.• I tidsserien för de Nordiska kustöversiktsnäten ses en ökning av stora fiskar sedan starten år 2002. Den här ökningen beror framför allt på att det har fångats fler stora mörtar och sikar under senare år. Samma trend finns även i den längre tidsserien under perioden 2002-2014.• Den trofiska medelnivån i fångsten av minskat i båda provfiskeserierna, vilket troligtvis beror på den ökade fångsten av mört.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Holmön nå upp till god miljöstatus för alla dessa indikatorer utom karpfisk, som ligger på en för hög nivå.• Några varma somrar i början av 2000-talet har gynnat tillväxten hos abborre, och medellängden hos två-, tre- och fyraåringar har ökat under mätperioden.Yngelprovtagning tånglake• Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i de sydligare referensområdena i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.• Det ses en ökande trend för andelen tånglakehonor med missbildade yngel. Trots detta tyder övriga resultat på relativt goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön. Missbildade eller döda tånglakeyngel förkommer mycket sällan vid Holmön jämfört med i referensområdena Kvädöfjärden i Östergötland och Fjällbacka i Bohuslän.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem och förminskade könskörtlar med färre ägg. Ökade aktiviteter av enzymen glutationreduktas (GR) och katalas i levern tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad röda blodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant minskning av hemoglobinhalten i blodet och ett minskat antal omogna röda blodceller.• Förändringarna hos abborrar vid Holmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.Metaller och organiska miljögifter• De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre och tånglake över hela tidsperioden. Undantag är kadmium som ökat mellan 1995 och 2007 i tånglake, och kadmium och kvicksilver, som inte visar någon minskande trend hos abborre samt PCB och HCB i abborre som planat ut under de senaste tio åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB, medan α-HCH minskar sedan 1995.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid HolmönDen integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hos abborre har ökat, något som tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmön bedöms som stabilt.Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på beståndsnivå.
|
|
| 9. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:3 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1989-2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2015:Temperatur och siktdjup• Det har skett en minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1989-2015. Denna förändring ses även i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1989-2015. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien från 1965.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar, framför allt på grund av den minskade karpfiskfångsten. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Kvädöfjärden nå upp till god miljöstatus för alla dessa indikatorer.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.Yngelprovtagning tånglake• Det har skett en ökning av andelen tånglakehonor med döda yngel i undersökningarna i området. År 2015 var nivån högre i Kvädöfjärden än i referensområdet Fjällbacka i Västerhavet, ett område som tidigare år som regel alltid legat över Kvädöfjärdens nivåer. Det har även skett en minskning i de undersökta honornas kondition åren 1994-2015.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.• Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid, natrium och kalcium i blodet samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.Metaller och organiska miljögifter• De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visade signifikanta uppåtgående trender mellan 2004 och 2013 men data från 2014 indikerar att dessa ökningar har avstannat. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i KvädöfjärdenDen integrerade kustfiskövervakningen visar på minskade karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk och ett påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.
|
|
| 10. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:4 Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2015:Temperatur och siktdjup• Medeltemperaturen vid provfiskestationerna har minskat signifikant sedan fisket startade i Torhamn. För siktdjupet ses ingen förändring, och inte heller för den säsongstemperatur som mäts augusti-oktober varje år.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma är de arter i fångsten som är upptagna i ArtDatabankens rödlista.• Den invasiva arten svartmunnad smörbult har fångats i provfisket i Torhamn sedan 2013. År 2015 fångades 12 individer, vilket är fler än de tidigare åren. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid och dess eventuella effekt i den lokala näringsväven.• Den totala fångsten av fisk uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Torhamn nå upp till god miljöstatus för samtliga indikatorer.• Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och fångsterna av äldre individer är relativt låg.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.• Tydliga förändringar är en ökning av blodets hematokritvärde och minskad nybildning av röda blodceller. Dessutom noteras en ökad aktivitet av leverenzymen glutationsreduktas (GR) och katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014 men visar på nytt höga värden år 2015. Könskörtlarnas storlek (GSI) hos honabborrar visar under mätperioden en svag ökning från den låga nivå som rådde vid starten 2002. 2014 och 2015 sker dock en tydlig minskning av GSI. Under hela mätperioden ligger GSI i medeltal på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.• Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.Metaller och organiska miljögifter• Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i TorhamnResultaten av fjorton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Avsaknad av miljögiftsanalyser i området gör att någon koppling till miljögiftsbelastning inte kan göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd, och om följdeffekter kan spåras på populationsnivå.
|
|
| 11. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:1
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:Temperatur och siktdjup• Det ses inga förändringar av siktdjup och temperatur i de mätningar som görs varje år under provfiskena i oktober i Fjällbacka. I provfiskemätningarna i augusti har däremot siktdjupet ökat sedan undersökningarna startade. Det ses också svag ökning i de säsongsmätningar av temperatur som görs regelbundet vid mätstationen Byttelocket under maj-oktober sedan 1989.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras i oktober av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.• Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake samt rödspätta och gulål under oktoberfisket. Skärsnultra, oxsimpa och svart smörbult har ökat i fångsterna under oktober.• Fångsterna i augusti domineras av skär- och stensnultror. Ingen art visar någon signifikant förändring sedan provfisket i augusti startade.• Det har inte setts någon förändring under någon säsong i diversiteten i fisksamhället. Den trofiska medelnivån under augustifisket har varit oförändrad över tid, men i oktober ses en signifikant ökning av indikatorn. Den trofiska medelnivån är också lägre i augusti än i oktober. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade, framför allt på grund av lägre fångster av gulål.• Fångsterna av tånglake har de senaste åren varit bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober.Yngelprovtagning tånglake• De fångade tånglakehonorna i Fjällbacka har sedan undersökningarna 1992 fått sämre kondition. Missbildade och döda yngel har under den tid yngelundersökningar pågått i Fjällbacka varit mycket vanligare här än i referensområdena Holmön i Västerbotten och Kvädöfjärden i Östergötland.Hälsotillstånd• Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att fisken exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering. 3Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2017.• Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.Metaller och organiska miljögifter• Halterna av bly och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden medan det för kvicksilver ses en signifikant nedåtgång endast för de senaste 10 åren. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil och låg nivå hos tånglake i Fjällbacka, medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium indikerar en uppåtgåendetrend över hela tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön (där även en signifikant uppåtgående trend uppvisas för de senaste 10 åren). Nämnvärt är även den indikerade ökning av koppar över hela tidsperioden och signifikanta ökning av zink de 10 senaste åren som observerats för tånglake i Fjällbacka och som överensstämmer med de signifikanta uppåtgående trender som uppmättats för tånglake i Östersjön de 10 senaste åren. Samtliga undersökta ämnen ligger under deras respektive satta gränsvärden, förutom halten kvicksilver som ligger strax över gränsvärdet.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i FjällbackaSituationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd. Vikande fångster och en försämring av flera individuella indikatorer samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier. Överlag är fångsterna av de flesta arterna i fisksamhället stabila, men svart smörbult och skärsnultra har ökat i förekomst medan fångsterna av tånglake, rödspätta och gulål minskat över tid. Detta trots positiva tendenser för ålen under de senaste åren. Orsaken till tillbakagången för ål speglar en storskalig nedgång för rekrytering av yngel till hela det europeiska ålbeståndet. Åltätheten i Fjällbacka i augusti bedöms ändå vara relativt hög i förhållande till andra undersökta områden på västkusten och betydligt högre än i Östersjöns kustområden. När det gäller tånglakens hälsostatus kan en av flera möjliga förklaringar vara en ständig och ökande tillförsel av kända och/eller okända kemiska ämnen till kustvattnen. Halterna av majoriteten av de metaller och organiska miljögifter som mäts ligger dock på en relativt låg och stabil nivå. Eftersom dessa effekter hos tånglake bedöms som omfattande och berör flera viktiga fysiologiska funktioner kan det inte uteslutas att de speglar den negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.
|
|
| 12. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:2 : Holmöarna (Bottniska viken)1989-2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustområdet vid Holmöarna i Västerbotten utgör sedan slutet av 1980-talet ett referensområde för Bottenviken inom den nationella miljöövervakningen. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmöarna under tidsperioden 1989- 2016:Temperatur och siktdjup• Det har inte skett någon signifikant förändring i siktdjup och temperatur vid Holmöarna sedan undersökningarna startade.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat tillstånd, då mängden karpfisk, främst mört, ökat kraftigt under åren. Förklaringar till en ökning av karpfiskar i ett område kan vara ökad vattentemperatur, minskad salthalt och en påverkan av övergödning. Vid Holmöarna har det som nämnts ovan inte setts någon signifikant trend över tid för temperaturen eller siktdjupet som mätts under provfisket i augusti.• Mört och sik är de enda arterna som ökat signifikant i den tidsserie för Nordiska kustöversiktsnät som startade år 2002 i området. Åren 1989- 2014 fiskades det även med traditionella kustöversiktsnät. Under denna tidsperiod sågs förutom ökningen av mört, också en positiv trend för löja, samt en negativ trend för sik.• I tidsserien för de Nordiska kustöversiktsnäten ses en ökning av stora fiskar sedan starten år 2002. Den här ökningen beror framför allt på att det har fångats fler stora mörtar och sikar under senare år.• Den trofiska medelnivån i fångsten av minskat i båda provfiskeserierna, vilket troligtvis beror på den ökade fångsten av mört.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Holmöarna nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk, som ligger på en för hög nivå.• Några varma somrar i början av 2000-talet har gynnat tillväxten hos abborre, och medellängden hos två-, tre- och fyraåringar har ökat under mätperioden.Yngelprovtagning tånglake• Vid Holmöarna uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i de sydligare referensområdena i Egentliga Östersjön och i Västerhavet. 3• Andelen honor med döda yngel var rekordhög i Holmöarna år 2016. Trots detta tyder övriga resultat på relativt goda förutsättningar för tånglaken vid Holmöarna. Missbildade eller döda tånglakeyngel förekommer mer sällan vid Holmöarna jämfört med i referensområdena Kvädöfjärden i Östergötland och Fjällbacka i Bohuslän.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmöarna signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och minskande halter guleprotein i blodet. Ökade aktiviteter av enzymen glutationreduktas (GR) och katalas i levern tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad röda blodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant ökad aktivitet av enzymet glutationtransferas (GST) i levern, en signifikant minskning av hematokritvärdet i blodet och ett minskat antal omogna röda blodceller.• Förändringarna hos abborrar vid Holmöarna stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.Metaller och organiska miljögifter• De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre över hela tidsperioden. Undantag är koppar som ökat under hela tidsperioden samt PCB och HCB som planat ut de senaste tio åren• Till skillnad från i abborre ses i tånglake ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB samt metallen bly sett över hela tidsperioden, men övervakningen påbörjades senare (1995) och avslutades 2007. α-HCH och HCB minskar, medan kadmium ökar över hela tidsperioden.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid HolmöarnaDen integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Här ses ökad individuell tillväxt för abborre, ökande bestånd av karpfisk och ökning av stora fiskar sedan början av 2000-talet. Den ökade tillväxttakten hos abborre tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området, medan utveckling för karpfisk är oönskad. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmöarna bedöms som stabilt.4Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på beståndsnivå.
|
|
| 13. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:3 : Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1988-2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2016:Temperatur och siktdjup• En minskande trend för siktdjup och en ökande trend för temperatur ses i en tidsserie för säsongsmätningar i undersökningsområdet sedan 1965. Däremot ses ingen förändring för siktdjup eller temperatur i samband med mätningarna som utförts under provfisket 1989-2016.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar har minskat över tiden medan diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Kvädöfjärden nå upp till god miljöstatus för karpfisk men inte för abborre och rovfisk.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som en konsekvens av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.Yngelprovtagning tånglake• Det har skett en ökning av andelen tånglakehonor med döda yngel i undersökningarna i området.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.• Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg, minskade halter av guleprotein i blodet (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid, natrium och kalcium i blodet, samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden 3pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.Metaller och organiska miljögifter• De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visade signifikanta uppåtgående trender mellan 2004 och 2013 men data från 2014/2015 indikerar att dessa ökningar har avstannat. För kadmium, koppar och zink ses dock en signifikant ökning de senaste 10 åren för tånglake men inte för abborre. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i KvädöfjärdenDen integrerade kustfiskövervakningen visar på god status för karpfiskar trots minskade fångster under senare år, icke önskvärd status för abborre och rovfisk, och ett påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborre, rovfisk och karpfisk.
|
|
| 14. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:4 : Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett referensområde inom den nationella miljöövervakningen för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2016:Temperatur och siktdjup• Medeltemperaturen vid provfiskestationerna har minskat signifikant sedan fisket startade i Torhamn. För siktdjupet ses ingen förändring, och inte heller för den säsongstemperatur som mäts augusti-oktober varje år.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma är de arter i fångsten som är upptagna i ArtDatabankens rödlista.• Den invasiva arten svartmunnad smörbult har fångats i provfisket i Torhamn sedan 2013. År 2016 fångades 55 individer, vilket är en stor ökning jämfört med tidigare år. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid och dess eventuella effekt i den lokala näringsväven.• Den totala fångsten av fisk uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske ses inte den trenden längre. Fångsterna av både sill, sik och gers har ökat under provfiskeperioden. Detta kan bero på den minskade temperaturen, vilket gynnar dessa arter. Fångsterna av sarv har minskat.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och i Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Torhamn nå upp till god miljöstatus för samtliga indikatorer utom karpfisk, där nivåerna har minskat under den bedömningsperiod som använts (2005-2016).• Abborrarnas tillväxttakt är hög i området, men fångsterna av äldre individer är relativt låg.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.• Tydliga förändringar är en ökning av blodets hematokritvärde och minskad nybildning av röda blodceller. Dessutom noteras en ökad aktivitet av leverenzymen glutationsreduktas (GR) och katalas. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2016 frånsett ett mycket högt värde år 2015. Könskörtlarnas storlek (GSI) hos honabborrar visar fram till år 2013 en signifikant ökning från den låga 3nivå som rådde vid starten 2002. Åren 2014-2016 noteras dock något lägre GSI-värden. Under hela mätperioden ligger GSI i medeltal på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.• Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.Metaller och organiska miljögifter• Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i TorhamnResultaten av fjorton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Fisksamhället i Torhamn har varit relativt stabilt under undersökningsperioden där de flesta indikatorer visar en stabil utveckling. Därtill har fångsterna av sik, gers och sill ökat. En något oönskad utveckling är att förekomsten av den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult ökat kraftigt under senare år och att karpfisken minskar till för låga nivåer. Avsaknad av miljögiftsanalyser i området gör att någon koppling till miljögiftsbelastning inte kan göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd, och om följdeffekter kan spåras på populationsnivå.
|
|
| 15. |
- Ericson, Y, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2015
- 2016
-
Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska resurser, SLU. ; :2016:1
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka-området 1989-2015. Övervakningen visar att situationen för tånglake i Fjällbacka är ansträngd. En återhämtning kan dock skönjas de allra sista åren. Tidigare vikande fångster och en försämring av tånglakens hälsotillstånd samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier.
|
|
| 16. |
- Ericson, Y, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Holmön (Bottniska viken) 1989-2015.
- 2016
-
Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska Resurser, SLU. ; :2016: 2
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2015. Övervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- och samhällsnivå.
|
|
| 17. |
- Ericson, Y, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1989-2015.
- 2016
-
Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska Resurser, SLU. ; :2016:3
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2015. Kustfiskövervakningen visar på minskande karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk och ett påverkat hälsotillstånd hos abborre och tånglake, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter.
|
|
| 18. |
- Ericson, Y, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2015
- 2016
-
Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska resurser, SLU. ; :2016:4
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2015. Resultaten från tretton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Fick, Jerker, et al.
(författare)
-
Therapeutic levels of levonorgestrel detected in blood plasma of fish: results from screening rainbow trout exposed to treated sewage effluents.
- 2010
-
Ingår i: Environmental science & technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 44:7, s. 2661-2666
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pharmaceuticals are found in surface waters worldwide, raising concerns about effects on aquatic organisms. Analyses of pharmaceuticals in blood plasma of fish could provide means to assess risk for pharmacological effects, as these concentrations could be compared with available human therapeutic plasma levels. In this study we investigated if fish exposed to sewage effluents have plasma concentrations of pharmaceuticals that are approaching human therapeutic levels. We also evaluated how well the bioconcentration of pharmaceuticals into fish blood plasma can be predicted based on lipophilicity. Rainbow trout were exposed to undiluted, treated sewage effluents at three sites in Sweden for 14 days. Levels of 25 pharmaceuticals in blood plasma and effluents were analyzed with liquid chromatography-mass spectrometry/mass spectrometry and gas chromatography-high resolution mass spectrometry. The progestin pharmaceutical levonorgestrel was detected in fish blood plasma at concentrations (8.5-12 ng mL(-1)), exceeding the human therapeutic plasma level. In total 16 pharmaceuticals were detected in fish plasma at concentrations higher than 1/1000 of the human therapeutic plasma concentration. Twenty-one pharmaceuticals were detected in either plasma or effluent, and 14 were detected in both compartments, allowing plasma bioconcentration factors to be determined. For 11 of these, theoretically calculated and experimentally measured values were in reasonably good agreement. However a few drugs, including levonorgestrel, did not bioconcentrate according to the screening model used. This study shows that rainbow trout exposed to sewage effluents have blood plasma levels of pharmaceuticals similar to human therapeutic concentrations, suggesting a risk for pharmacological effects in the fish. There is a particular concern about effects of progestin pharmaceuticals. For levonorgestrel, the measured effluent level (1 ng/L) was higher than water levels shown to reduce the fertility of fish.
|
|
| 21. |
- Förlin, Lars, et al.
(författare)
-
Effektscreening – Biologisk effektövervakning i förorenade områden längs Sveriges kust 2017–2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningarna visar att samtliga metoder inklusive undersökningar av hälsotillståndet hos fisk, fortplantning och biomarkörer hos vitmärla, lysosomal membranstabilitet hos mussla och imposex hos snäckor med få undantag visade på tydliga effekter i de åtta undersökta och förorenade områdena längs Sveriges kuster. En jämförelse mellan de olika metoderna visar, med undantag för området i Uddevalla/Byfjorden, en tydlig påverkan i resterande undersökta områdena. I Byfjorden noterades mindre stressade musslor och endast låga stadier av imposex hos snäckor medan fiskhälsan kunde konstateras vara påverkad. Utöver Byfjorden gjordes undersökningar med mer än en av metoderna även i Sundsvallsfjärden, Norrsundet, Bråviken, Ronnebyåns mynning och Landskrona. I dessa områden visar jämförelsen mellan metoderna att samtliga indikerar en tydlig påverkan. Att samtliga metoder ger utslag beror sannolikt på att alla valda undersökningsområden har en mycket komplex och ganska påtaglig föroreningsbelastning vilket innebär att det kan förväntas att de flesta organismer som lever i dessa områden kan uppvisa effekter som kan härledas till påverkan av miljöstörande ämnen.I Sverige är den nationella effektbaserade miljöövervakningen i marin miljö väsentligen inriktad på att undersöka effekter av miljögifter i referensområden. Sådana områden karakteriseras av att de ska ligga på stort avstånd från större befolkningscentra och industrier, eller till exempel inte ligga nära stora flodmynningar. Resultaten från denna studie kompletterar den ordinarie miljöövervakningen i referensområden och visar med stor tydlighet att de undersökta områdena är källor för miljöstörande ämnen till vattenmiljön. Undersökningarna visar också att det är önskvärt att kontinuerlig biologisk effektövervakning kommer igång i något eller några påverkade områden inom ramen för den nationella miljöövervakningen för att parallellt följa förändringar i miljön nära eller en bit från påtagliga, mer eller mindre kontinuerliga föroreningskällor i vårt samhälle. Detta skulle också komplettera Sveriges internationella rapportering av miljödata genom att förutom att rapportera effektdata från referensområden även kunna rapportera data från påverkade/förorenade områden.
|
|
| 22. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(författare)
-
Effektscreening –Biologisk effektövervakning i förorenade områdenlängs Sveriges kust2017–2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningarna visar att samtliga metoder inklusive undersökningar av hälsotillståndet hos fisk, fortplantning och biomarkörer hos vitmärla, lysosomal membranstabilitet hos mussla och imposex hos snäckor med få undantag visade på tydliga effekter i de åtta undersökta och förorenade områdena längs Sveriges kuster. En jämförelse mellan de olika metoderna visar, med undantag för området i Uddevalla/Byfjorden, en tydlig påverkan i resterande undersökta områdena. I Byfjorden noterades mindre stressade musslor och endast låga stadier av imposex hos snäckor medan fiskhälsan kunde konstateras vara påverkad. Utöver Byfjorden gjordes undersökningar med mer än en av metoderna även i Sundsvallsfjärden, Norrsundet, Bråviken, Ronnebyåns mynning och Landskrona. I dessa områden visar jämförelsen mellan metoderna att samtliga indikerar en tydlig påverkan. Att samtliga metoder ger utslag beror sannolikt på att alla valda undersökningsområden har en mycket komplex och ganska påtaglig föroreningsbelastning vilket innebär att det kan förväntas att de flesta organismer som lever i dessa områden kan uppvisa effekter som kan härledas till påverkan av miljöstörande ämnen. I Sverige är den nationella effektbaserade miljöövervakningen i marin miljö väsentligen inriktad på att undersöka effekter av miljögifter i referensområden. Sådana områden karakteriseras av att de ska ligga på stort avstånd från större befolkningscentra och industrier, eller till exempel inte ligga nära stora flodmynningar. Resultaten från denna studie kompletterar den ordinarie miljöövervakningen i referensområden och visar med stor tydlighet att de undersökta områdena är källor för miljöstörande ämnen till vattenmiljön. Undersökningarna visar också att det är önskvärt att kontinuerlig biologisk effektövervakning kommer igång i något eller några påverkade områden inom ramen för den nationella miljöövervakningen för att parallellt följa förändringar i miljön nära eller en bit från påtagliga, mer eller mindre kontinuerliga föroreningskällor i vårt samhälle. Detta skulle också komplettera Sveriges internationella rapportering av miljödata genom att förutom att rapportera effektdata från referensområden även kunna rapportera data från påverkade/förorenade områden.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(författare)
-
Fokus Kvädöfjärden - Varför mår kustfisken dåligt?
- 2014
-
Ingår i: HAVET 2013/2014. - 1654-6741. ; år 2014, s. 26-30
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Abborre och tånglake längs kusten har länge visat tecken på att de inte mår bra. Inte ens i områden som förutsätts vara mer eller mindre opåverkade av miljögifter, som exempelvis Kvädöfjärden i Östergötland. Här samarbetar nu flera forskare i ett nytt stort projekt för att försöka ta reda på om det är just miljögifter som är orsaken till den dåliga fiskhälsan. I så fall vilka och var kommer de ifrån? Det är en stor uppgift med många utmaningar och jakten på orsaker har bara börjat.
|
|
| 28. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(författare)
-
Health status in fish in eight polluted coastal sites in Sweden.
- 2022
-
Ingår i: Conference: Pollutant Responses In Marine Organisms (PRIMO21) in May 22-25, 2022. Poster paper abstract.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The health of perch and eelpout were assessed by effect-based methods (including physiological and biochemical endpoints, i.e. biomarkers) in eight different polluted hot spot areas along the Swedish coast. An important purpose was to get an overview of the severity of impacts of environmental pollutants in the polluted areas compared to the reference sites. Taken together, the results suggest moderate to severe impacts on the fish health in all hot spot areas studied. The results indicate that coastal areas act as sources of environmentally harmful substances to the aquatic environment. In addition, the results contributes to the assessment of biological effects of contaminants, which is an important component within EUs Marine Strategy Framework Directive.
|
|
| 29. |
- Förlin, Lars, et al.
(författare)
-
Hälsotillstånd hos tånglake i kustområden i Östersjön och Västerhavet
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tånglakens hälsotillstånd undersöks i syfte att ta reda på eventuella storskaliga förändringar i svenska kustområden. Provtagningar sker i skärgården utanför Fjällbacka på västkusten och i Kvädöfjärden i Östergötlands skärgård. Dessa lokaler är utvalda referensområden där det inte förekommer kända stora punktutsläpp till vattenmiljön. De tjänar därför som bakgrundsområden som ska återspegla så opåverkade miljöer som möjligt. I fiskundersökningarna följer fiske, provtagning och mätningar standardiserade rutiner. Ett stort antal prover tas för att mäta olika biokemiska, fysiologiska och morfologiska förändringar hos fisken. Förutom tånglake undersöks även hälsotillstånd hos kustlevande abborre i Bottniska Viken och egentliga Östersjön. Studierna av fiskarnas hälsotillstånd ingår i det nationella programmet för integrerad kustfiskövervakning, som även omfattar miljögiftsanalys (Naturhistoriska Riksmuseet) och undersökningar av fiskbestånden (Fiskeriverkets kustlaboratorium). Nyligen genomfördes en gemensam utvärdering av det integrerade fiskövervakningsprojektet med fokus på undersökningarna i Kvädöfjärden (Sandström et al., 2005). I rapporten belystes styrkor och svagheter i det integrerade programmet. I rapporten gjordes även en integrerad tolkning av de trender som observerats hos abborre i Kvädöfjärden (se även Hansson et al., 2006). I en annan internationell rapport redovisades hälsoundersökningar och trender som observerats hos tånglake från Fjällbackas skärgård (Ronisz et al., 2005). I föreliggande rapport redovisas några viktiga resultat och erfarenheter från undersökningarna på tånglake i Fjällbacka och Kvädöfjärden.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(författare)
-
mRNA Expression and Biomarker Responses in Perch at a Biomonitoring Site in the Baltic Sea - Possible Influence of Natural Brominated Chemicals
- 2019
-
Ingår i: Frontiers in Marine Science. - : Frontiers Media SA. - 2296-7745. ; 6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Perch (Perca fluviatilis) has been used in biological effect monitoring in a program for integrated coastal fish monitoring at the reference site Kvadofjarden along the Swedish east coast, which is a site characterized by no or minor local anthropogenic influences. Using a set of physiological and biochemical endpoints (i.e., biomarkers), clear time trends for "early warning" signs of impaired health were noted in the perch from this site, possibly as a result of increased baseline pollution. The data sets also showed relatively large variations among years. To identify additional temporal variation in biological parameters, global mRNA expression studies using RNA sequencing was performed. Perch collected in 2010 and 2014 were selected, as they showed variations in several biomarkers, such as the activity of the detoxification enzyme CYP1A (EROD), the plasma levels of vitellogenin, markers for oxidative stress, white blood cells count and gonad sizes. The RNA sequencing study identified approximately 4800 genes with a significantly difference in mRNA expression levels. A gene ontology enrichment analysis showed that these differentially expressed genes were involved in biological processes such as complement activation, iron ion homeostasis and cholesterol biosynthetic process. In addition, differences in immune system parameters and responses to the exposure of toxic substances have now been verified in two different biological levels (mRNA and protein) in perch collected in 2010 and 2014. Markedly higher mRNA expression of the membrane transporter (MATE) and the detoxification enzyme COMT, together with higher concentrations of bioactive naturally produced brominated compounds, such as brominated indoles and carbazoles, seem to indicate that the perch collected in 2014 had been exposed to macro- and microalga blooming to a higher degree than did perch from 2010. These results and the differential mRNA expression between the 2 years in genes related to immune and oxidative stress parameters suggest that attention must be given to algae blooming when elucidating the well-being of the perch at Kvadofjarden and other Baltic coastal sites.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(författare)
-
Tånglake och abborre varnar för miljöförändringar
- 2008
-
Ingår i: Havet 2008. - 1654-6741. ; 2008, s. 102-104
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hälsotillståndet hos tånglake och abborre har undersökts sedan slutet av 1980-talet. Tånglakens hälsostatus bedöms nu vara god i referensområden på väst- och ostkusten - men tånglake som lever nära stora städer visar tydliga tecken på att vara påverkad av miljöföroreningar.
|
|
| 34. |
- Gustafsson, Johan, et al.
(författare)
-
Correlating seasonal changes of naturally produced brominated compounds to biomarkers in perch from the Baltic Sea
- 2021
-
Ingår i: Aquatic Toxicology. - : Elsevier BV. - 0166-445X .- 1879-1514. ; 240
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hydroxylated polybrominated diphenyl ethers (OH-PBDEs), naturally produced by algae and cyanobacteria in the Baltic Sea, are potent disrupters of energy metabolism as well as endocrine disruptors and neurotoxins. In this study, European perch (Perca fluviatilis) from the Baltic Sea were sampled from May until October. OH-PBDEs and ten biomarkers were measured in each individual (n = 84 over 18 sampling time points) to study potential correlations between exposure to OH-PBDEs and changes in biomarkers. Several biomarkers showed significant non-linear seasonal variation. In the perch, ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) activity, plasma lactate concentration, and plasma glucose concentration showed a significant positive log-linear correlation with OH-PBDEs, whereas lipid percentage and liver somatic index showed a significant negative log-linear correlation with OH-PBDEs. These results strengthen the concern that OH-PBDEs could cause negative health effects for fish in the Baltic Sea.
|
|
| 35. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(författare)
-
Bottendjuren påverkar fiskens hälsa
- 2016
-
Ingår i: HAVET. ; , s. 86-89
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2000-talet har kustfiskens hälsostatus förändrats kraftigt. Det gäller framför allt en mycket tydlig uppgång i aktiviteten av ett avgiftningssystem i levern hos abborre, följt av en lika kraftig nedgång. Förändringen var så stor att den är svår att förklara med något annat än ett förändrat upptag av miljögifter. Djupare analyser visar ett starkt samband med förekomsten av bottenlevande djur. Det är möjligt att dessa bidrar till att återföra miljögifter från bottensediment till ekosystemet.
|
|
| 36. |
- Hanson, N., et al.
(författare)
-
Ecological changes as a plausible explanation for differences in uptake of contaminants between European perch and eelpout in a coastal area of the Baltic Sea
- 2020
-
Ingår i: Environmental Toxicology and Pharmacology. - : Elsevier BV. - 1382-6689 .- 1872-7077. ; 80
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Unexpected increasing trends in the concentration of contaminants in European perch (Perca fluviatilis) and in activity of ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) in European perch and eelpout (Zoarces viviparus) have been observed at a Swedish coastal reference site. This study uses data from different sources to investigate plausible explanations. The results showed that a change in diet and an improved overall condition coincide with an increase in mercury in European perch. Furthermore, an increase in several organic contaminants in European perch coincided with the introduction of an invasive deep-burrowing polychaete, which likely contributed to the release of contaminants through bioturbation. The increase in EROD-activity in both species seems to be related to contaminants that reach the fish through the water rather than the diet. The results show that for contaminants that are taken up via the diet, trends in contamination can be opposite for different species of fish in the same area. © 2020
|
|
| 37. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(författare)
-
Förändringar i fiskhälsa - orsaker söks på bred front
- 2012
-
Ingår i: HAVET 2012 - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2012, s. 85-87
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Kustfiskens hälsa har blivit allt mer påverkad under de senaste 20–25 åren. Mycket tyder på att det beror på miljögifter. Samtidigt minskar halterna av de miljögifter som övervakas i samma fiskar. Det tyder på att det är andra, kanske okända, miljögifter som ligger bakom. I ett nytt samverkansprojekt ska man försöka ta reda på orsakerna.
|
|
| 38. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:1 Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka visar på en dominans av mesopredatorer som skärsnultra, stensnultra och svart smörbult i provfisket i augusti, och en dominans av rovfiskar som gråsej, vitling och torsk i provfisket under oktober. Fångsten av torsk var dock låg under 2021. Förekomsten av gråsej och svart smörbult har ökat i fångsterna sedan 2002. Även gulål var vanligt förekommande i fångsten både i augusti och oktober och visar en tendens till ökning sedan 2002, vilket även mesopredatorer gör. Hälsotillståndet hos tånglake har blivit sämre, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk, vilket kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fisken hälsa längs våra kuster. Det är oroande att tånglakens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos tånglake.
|
|
| 39. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:2 Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Holmöarna visar på en tydlig förändring i fisksamhället från ett abborrdominerat till karpfiskdominerat tillstånd. Abborrens tillväxt har ökat under provfiskeperioden, men storleken på stora abborrar har inte ökat över tid. De arter som har ökat i förekomst är mört och sik, liksom mängden stora individer i fisksamhället (fiskar >30 cm). Hos tånglaken har leversomatiskt index minskat och andelen onormala yngel ökat över tid. Hälsotillståndet hos abborre är påverkat, samtidigt som de flesta analyserade miljö-gifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen som idag inte mäts. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens hälsotillstånd är påverkat i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter eller kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborren.
|
|
| 40. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:3 Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden har visat på minskande fångster av abborre och rovfisk sedan 2002, men den varma sommaren 2018 vände trenden med en relativt hög fångst av abborre och även gös under senare år. Abborrens tillväxt har ökat över tid, men inte indikatorn L90 som representerar storleken på stora abborrar. Förekomsten av karpfiskar har ökat, medan gädda har minskat i fångsten sedan 2002. Konditionen hos tånglakehonor har försämrats. Andelen onormala yngel hos tånglaken har varierat mellan åren, men var relativt hög under 2021. Hälsotillståndet hos abborre och tånglake är negativt påverkat. Samtidigt är halterna av de flesta analyserade miljögifterna relativt låga med nedåtgående eller oförändrade trender, med undantag av koppar. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell påverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens och tånglakens hälsotillstånd är påverkat i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa.
|
|
| 41. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:4 Torhamn, södra Egentliga Östersjön, 2002–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamn visade en tendens till minskning av abborre och ökning av karpfiskar i provfiskefångsten. Abborrens tillväxt har ökat sedan 2002, men indikatorn L90 som representerar storleken på stora abborrar har inte förändrats över tid. Den främmande arten svartmunnad smörbult har påträffats i låga tätheter i provfisket sedan 2015. Sill har ökat i förekomst, medan sarv, id och gädda har minskat. Hälsotillståndet hos abborre i Torhamn har blivit sämre. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen. Liknande förändringar har även bserverats i de andra referensområdena för kustfisk, och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Att abborre växer snabbare är sannolikt en effekt av den ökade vattentemperaturen, dock är abborrarna unga och som äldst 3 år i fångsten 2021. Det är oroande att gädda som är en nyckelart i ekosystemet minskar och att abborrens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter eller kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos abborren.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Larsson, D. G. Joakim, 1969, et al.
(författare)
-
Ethinyloestradiol – an undesired fish contraceptive?
- 1999
-
Ingår i: Aquatic Toxicology. - 0166-445X .- 1879-1514. ; 45:2-3, s. 91-97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Environmental oestrogens are natural or synthetic substances present in the environment, which imitate the effects of endogenous oestrogen. Oestrogenic substances were identified by gas chromatography/mass spectrometry in effluent water from a Swedish sewage treatment works receiving mainly domestic wastewater. Substances found include the synthetic oestrogen used in contraceptives 17 alpha-ethinyloestradiol (4.5 ng l(-1)), the natural oestrogens oestrone (5.8 ng l(-1)) and 17 beta-oestradiol (1.1 ng l(-1)), and the weaker non-steroidal oestrogens 4-nonylphenol (840 ng l(-1)) and bisphenol A (490 ng l(-1)). Ethinyloestradiol exceeded levels shown to be oestrogenic to fish by 45 times. The oestrogenicity of the effluent water was investigated by introducing juvenile rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) in cages downstream of the sewage treatment works. After 2 weeks, all oestrogens indicated were present in the bile of the fish, and the oestrogen inducible protein, vitellogenin, was found in large amounts in the plasma (1.5 mg ml(-1)), as determined by enzyme-linked immunosorbent assay and Western blotting. Thus, a widely used synthetic oestrogen affects the endocrine systems of fish exposed to sewage effluent water.
|
|
| 44. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Hälsotillståndet hos abborre och tånglake
- 2007
-
Ingår i: Havet 2007 - om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; 2007, s. 100-102
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den nationalla marina kustfiskövervakningen har känsliga biomarkörer använts sedan 1988 för att kartlägga hälsotillståndet hos fisk. Här redovisas undersökningar på abborre och tånglake för de områden som har de längsta tidsserierna. De flesta biomarkörerna indikerar en god hälsostatus. Några erhållna mätdata talar dock för att fisken är påverkad av en ökad exponering för något eller några miljögifter. Detta kan vara tidiga tecken på på miljöförändringar som på sikt kan få allvarliga konsekvenser för fiskpopulationer i våra kustområden.
|
|
| 45. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Kustfisk - hälsa
- 2010
-
Ingår i: HAVET 2010. - 1654-6741.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 46. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Kustfisk - hälsa
- 2011
-
Ingår i: HAVET - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2011
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 47. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Kustfisk - hälsa
- 2012
-
Ingår i: HAVET 2012 - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2012
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)
|
|
| 48. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Kustfisk - hälsa
- 2014
-
Ingår i: HAVET 2013/2014. - 1654-6741. ; år 2014, s. 82-83
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- KUSTFISKARS HÄLSOSTATUS. Övervakningen av kustfisken i Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet visar fortsatt tydliga hälsoeffekter hos abborre och tånglake. Signifikanta tidstrender för många biomarkörer tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar viktiga fysiologiska funktioner. Vanliga symptom är påverkan på leverenzymer, mindre gonader (könskörtlar), aktiverat immunförsvar, samt störd saltreglering och ämnesomsättning. Effekterna syns i alla referensområden och det är oklart vad som är orsaken. För närvarande pågår forskning för att ta reda på om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, en sammanlagd påverkan av flera olika kemiska ämnen, eller andra bakomliggande orsaker som ger dessa effekter.
|
|
| 49. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Kustfisk - hälsa
- 2016
-
Ingår i: HAVET. ; , s. 90-91
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Övervakningen av kustfisk i Bottniska viken, Öster sjön och Västerhavet visar fortsatt tydliga hälsoeffekter hos abborre och tånglake. Signifikanta tidstrender för många biomarkörer tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar deras hälsa. Vanliga symptom i alla referensområden är påverkan på köns körtlar, leverenzymer, immunförsvar, saltreglering och kolhydratomsättning. Uppföljande forskning tyder på att det är miljögifter som orsakar effekterna. Samtidigt kan även förändringar i ekosystemet, såsom förändrad sammansättning av bottenlevande djur och födoväven, påverka exponeringen för olika miljögifter och därmed kustfiskens hälsa.
|
|
| 50. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Kustfisken - alltmer påverkad av miljögifter
- 2011
-
Ingår i: HAVET 2011 - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2011, s. 74-79
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
