| 1. |
- Asker, Noomi, 1968, et al.
(författare)
-
A gene to organism approach-assessing the impact of environmental pollution in eelpout (Zoarces viviparus) females and larvae
- 2015
-
Ingår i: Environmental Toxicology and Chemistry. - : Wiley. - 0730-7268 .- 1552-8618. ; 34:7, s. 1511-1523
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A broad biomarker approach was applied to study the effects of marine pollution along the Swedish west coast using the teleost eelpout (Zoarces viviparus) as the sentinel species. Measurements were performed on different biological levels, from the molecular to the organismal, including measurements of messenger RNA (mRNA), proteins, cellular and tissue changes, and reproductive success. Results revealed that eelpout captured in Stenungsund had significantly higher hepatic ethoxyresorufin O-deethylase activity, high levels of both cytochrome P4501A and diablo homolog mRNA, and high prevalence of dead larvae and nuclear damage in erythrocytes. Eelpout collected in Göteborg harbor displayed extensive macrovesicular steatosis, whereby the majority of hepatocytes were affected throughout the liver, which could indicate an effect on lipid metabolism. Results also indicate that eelpouts collected at polluted sites might have an affected immune system, with lower mRNA expression of genes involved in the innate immune system and a higher number of lymphocytes. Biomarker assessment also was performed on livers dissected from unborn eelpout larvae collected from the ovary of the females. No significant differences were noted, which might indicate that the larvae to some extent are protected from effects of environmental pollutants. In conclusion, usage of the selected set of biological markers, covering responses from gene to organism, has demonstrated site-specific biomarker patterns that provided a broad and comprehensive picture of the impact of environmental stressors.
|
|
| 2. |
- Asker, Noomi, 1968, et al.
(författare)
-
Biomarker responses in eelpouts from four coastal areas in Sweden, Denmark and Germany
- 2016
-
Ingår i: Marine Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0141-1136 .- 1879-0291. ; 120, s. 32-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To increase our understanding of possible chemical impacts on coastal fish populations in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak, the viviparous eelpout (Zoarces viviparus) was used as sentinel species in two major sampling campaigns (spring and autumn) in 16 different coastal sites. Condition factor (CF), liver somatic index (LSI), gonad somatic index (GSI) were measured and the activity of the hepatic enzymes ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD), glutathione reductase GR), glutathione S-transferase (GST), catalase (CAT) and muscular activity of acetylcholinesterase (AChE) were assessed. PAH metabolites in bile were also analyzed. The most notable finding in the data set was the low EROD activity in eelpouts collected at the relatively polluted region in Germany compared to the other regions, which could be due to an inhibition of the CYP1A-system or to adaptation to chronic exposure of pollutants in this area. Additionally, low AChE activity was noted in the German region in the autumn campaign and low AChE activity detected in the Danish region in the spring campaign. These differences suggest possible season-specific differences in the use and release of AChE-inhibiting chemicals in the Danish and German regions. Clustering of biomarkers on site level indicated a relationship between CF and GSI and suggested that sites with a high CF contained eelpout that put a larger effort into their larvae development. Clustering of the oxidative stress markers GR, GST and CAT on the individual level reflected a possible coordinated regulation of these enzymes. Overall, the results support the importance of taking into account general regional differences and seasonal variation in biomarker activity when monitoring and assessing the effects of pollution. Despite the expected seasonal variation for most of the measured endpoint, several markers (GSI, EROD and CF) vary similarly between all selected sites in both spring and autumn. This suggests that the differences between sites for these endpoints are independent of season.
|
|
| 3. |
- Ericson, Y, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2015
- 2016
-
Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska resurser, SLU. ; :2016:1
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka-området 1989-2015. Övervakningen visar att situationen för tånglake i Fjällbacka är ansträngd. En återhämtning kan dock skönjas de allra sista åren. Tidigare vikande fångster och en försämring av tånglakens hälsotillstånd samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier.
|
|
| 4. |
- Ericson, Y, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Holmön (Bottniska viken) 1989-2015.
- 2016
-
Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska Resurser, SLU. ; :2016: 2
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2015. Övervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- och samhällsnivå.
|
|
| 5. |
- Ericson, Y, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1989-2015.
- 2016
-
Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska Resurser, SLU. ; :2016:3
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2015. Kustfiskövervakningen visar på minskande karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk och ett påverkat hälsotillstånd hos abborre och tånglake, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter.
|
|
| 6. |
- Ericson, Y, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2015
- 2016
-
Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska resurser, SLU. ; :2016:4
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2015. Resultaten från tretton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Fick, Jerker, et al.
(författare)
-
Therapeutic levels of levonorgestrel detected in blood plasma of fish: results from screening rainbow trout exposed to treated sewage effluents.
- 2010
-
Ingår i: Environmental science & technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 44:7, s. 2661-2666
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pharmaceuticals are found in surface waters worldwide, raising concerns about effects on aquatic organisms. Analyses of pharmaceuticals in blood plasma of fish could provide means to assess risk for pharmacological effects, as these concentrations could be compared with available human therapeutic plasma levels. In this study we investigated if fish exposed to sewage effluents have plasma concentrations of pharmaceuticals that are approaching human therapeutic levels. We also evaluated how well the bioconcentration of pharmaceuticals into fish blood plasma can be predicted based on lipophilicity. Rainbow trout were exposed to undiluted, treated sewage effluents at three sites in Sweden for 14 days. Levels of 25 pharmaceuticals in blood plasma and effluents were analyzed with liquid chromatography-mass spectrometry/mass spectrometry and gas chromatography-high resolution mass spectrometry. The progestin pharmaceutical levonorgestrel was detected in fish blood plasma at concentrations (8.5-12 ng mL(-1)), exceeding the human therapeutic plasma level. In total 16 pharmaceuticals were detected in fish plasma at concentrations higher than 1/1000 of the human therapeutic plasma concentration. Twenty-one pharmaceuticals were detected in either plasma or effluent, and 14 were detected in both compartments, allowing plasma bioconcentration factors to be determined. For 11 of these, theoretically calculated and experimentally measured values were in reasonably good agreement. However a few drugs, including levonorgestrel, did not bioconcentrate according to the screening model used. This study shows that rainbow trout exposed to sewage effluents have blood plasma levels of pharmaceuticals similar to human therapeutic concentrations, suggesting a risk for pharmacological effects in the fish. There is a particular concern about effects of progestin pharmaceuticals. For levonorgestrel, the measured effluent level (1 ng/L) was higher than water levels shown to reduce the fertility of fish.
|
|
| 9. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(författare)
-
Effektscreening –Biologisk effektövervakning i förorenade områdenlängs Sveriges kust2017–2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningarna visar att samtliga metoder inklusive undersökningar av hälsotillståndet hos fisk, fortplantning och biomarkörer hos vitmärla, lysosomal membranstabilitet hos mussla och imposex hos snäckor med få undantag visade på tydliga effekter i de åtta undersökta och förorenade områdena längs Sveriges kuster. En jämförelse mellan de olika metoderna visar, med undantag för området i Uddevalla/Byfjorden, en tydlig påverkan i resterande undersökta områdena. I Byfjorden noterades mindre stressade musslor och endast låga stadier av imposex hos snäckor medan fiskhälsan kunde konstateras vara påverkad. Utöver Byfjorden gjordes undersökningar med mer än en av metoderna även i Sundsvallsfjärden, Norrsundet, Bråviken, Ronnebyåns mynning och Landskrona. I dessa områden visar jämförelsen mellan metoderna att samtliga indikerar en tydlig påverkan. Att samtliga metoder ger utslag beror sannolikt på att alla valda undersökningsområden har en mycket komplex och ganska påtaglig föroreningsbelastning vilket innebär att det kan förväntas att de flesta organismer som lever i dessa områden kan uppvisa effekter som kan härledas till påverkan av miljöstörande ämnen. I Sverige är den nationella effektbaserade miljöövervakningen i marin miljö väsentligen inriktad på att undersöka effekter av miljögifter i referensområden. Sådana områden karakteriseras av att de ska ligga på stort avstånd från större befolkningscentra och industrier, eller till exempel inte ligga nära stora flodmynningar. Resultaten från denna studie kompletterar den ordinarie miljöövervakningen i referensområden och visar med stor tydlighet att de undersökta områdena är källor för miljöstörande ämnen till vattenmiljön. Undersökningarna visar också att det är önskvärt att kontinuerlig biologisk effektövervakning kommer igång i något eller några påverkade områden inom ramen för den nationella miljöövervakningen för att parallellt följa förändringar i miljön nära eller en bit från påtagliga, mer eller mindre kontinuerliga föroreningskällor i vårt samhälle. Detta skulle också komplettera Sveriges internationella rapportering av miljödata genom att förutom att rapportera effektdata från referensområden även kunna rapportera data från påverkade/förorenade områden.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(författare)
-
Fokus Kvädöfjärden - Varför mår kustfisken dåligt?
- 2014
-
Ingår i: HAVET 2013/2014. - 1654-6741. ; år 2014, s. 26-30
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Abborre och tånglake längs kusten har länge visat tecken på att de inte mår bra. Inte ens i områden som förutsätts vara mer eller mindre opåverkade av miljögifter, som exempelvis Kvädöfjärden i Östergötland. Här samarbetar nu flera forskare i ett nytt stort projekt för att försöka ta reda på om det är just miljögifter som är orsaken till den dåliga fiskhälsan. I så fall vilka och var kommer de ifrån? Det är en stor uppgift med många utmaningar och jakten på orsaker har bara börjat.
|
|
| 15. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(författare)
-
Health status in fish in eight polluted coastal sites in Sweden.
- 2022
-
Ingår i: Conference: Pollutant Responses In Marine Organisms (PRIMO21) in May 22-25, 2022. Poster paper abstract.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The health of perch and eelpout were assessed by effect-based methods (including physiological and biochemical endpoints, i.e. biomarkers) in eight different polluted hot spot areas along the Swedish coast. An important purpose was to get an overview of the severity of impacts of environmental pollutants in the polluted areas compared to the reference sites. Taken together, the results suggest moderate to severe impacts on the fish health in all hot spot areas studied. The results indicate that coastal areas act as sources of environmentally harmful substances to the aquatic environment. In addition, the results contributes to the assessment of biological effects of contaminants, which is an important component within EUs Marine Strategy Framework Directive.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(författare)
-
mRNA Expression and Biomarker Responses in Perch at a Biomonitoring Site in the Baltic Sea - Possible Influence of Natural Brominated Chemicals
- 2019
-
Ingår i: Frontiers in Marine Science. - : Frontiers Media SA. - 2296-7745. ; 6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Perch (Perca fluviatilis) has been used in biological effect monitoring in a program for integrated coastal fish monitoring at the reference site Kvadofjarden along the Swedish east coast, which is a site characterized by no or minor local anthropogenic influences. Using a set of physiological and biochemical endpoints (i.e., biomarkers), clear time trends for "early warning" signs of impaired health were noted in the perch from this site, possibly as a result of increased baseline pollution. The data sets also showed relatively large variations among years. To identify additional temporal variation in biological parameters, global mRNA expression studies using RNA sequencing was performed. Perch collected in 2010 and 2014 were selected, as they showed variations in several biomarkers, such as the activity of the detoxification enzyme CYP1A (EROD), the plasma levels of vitellogenin, markers for oxidative stress, white blood cells count and gonad sizes. The RNA sequencing study identified approximately 4800 genes with a significantly difference in mRNA expression levels. A gene ontology enrichment analysis showed that these differentially expressed genes were involved in biological processes such as complement activation, iron ion homeostasis and cholesterol biosynthetic process. In addition, differences in immune system parameters and responses to the exposure of toxic substances have now been verified in two different biological levels (mRNA and protein) in perch collected in 2010 and 2014. Markedly higher mRNA expression of the membrane transporter (MATE) and the detoxification enzyme COMT, together with higher concentrations of bioactive naturally produced brominated compounds, such as brominated indoles and carbazoles, seem to indicate that the perch collected in 2014 had been exposed to macro- and microalga blooming to a higher degree than did perch from 2010. These results and the differential mRNA expression between the 2 years in genes related to immune and oxidative stress parameters suggest that attention must be given to algae blooming when elucidating the well-being of the perch at Kvadofjarden and other Baltic coastal sites.
|
|
| 18. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(författare)
-
Tånglake och abborre varnar för miljöförändringar
- 2008
-
Ingår i: Havet 2008. - 1654-6741. ; 2008, s. 102-104
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hälsotillståndet hos tånglake och abborre har undersökts sedan slutet av 1980-talet. Tånglakens hälsostatus bedöms nu vara god i referensområden på väst- och ostkusten - men tånglake som lever nära stora städer visar tydliga tecken på att vara påverkad av miljöföroreningar.
|
|
| 19. |
- Gustafsson, Johan, et al.
(författare)
-
Correlating seasonal changes of naturally produced brominated compounds to biomarkers in perch from the Baltic Sea
- 2021
-
Ingår i: Aquatic Toxicology. - : Elsevier BV. - 0166-445X .- 1879-1514. ; 240
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hydroxylated polybrominated diphenyl ethers (OH-PBDEs), naturally produced by algae and cyanobacteria in the Baltic Sea, are potent disrupters of energy metabolism as well as endocrine disruptors and neurotoxins. In this study, European perch (Perca fluviatilis) from the Baltic Sea were sampled from May until October. OH-PBDEs and ten biomarkers were measured in each individual (n = 84 over 18 sampling time points) to study potential correlations between exposure to OH-PBDEs and changes in biomarkers. Several biomarkers showed significant non-linear seasonal variation. In the perch, ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) activity, plasma lactate concentration, and plasma glucose concentration showed a significant positive log-linear correlation with OH-PBDEs, whereas lipid percentage and liver somatic index showed a significant negative log-linear correlation with OH-PBDEs. These results strengthen the concern that OH-PBDEs could cause negative health effects for fish in the Baltic Sea.
|
|
| 20. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(författare)
-
Bottendjuren påverkar fiskens hälsa
- 2016
-
Ingår i: HAVET. ; , s. 86-89
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2000-talet har kustfiskens hälsostatus förändrats kraftigt. Det gäller framför allt en mycket tydlig uppgång i aktiviteten av ett avgiftningssystem i levern hos abborre, följt av en lika kraftig nedgång. Förändringen var så stor att den är svår att förklara med något annat än ett förändrat upptag av miljögifter. Djupare analyser visar ett starkt samband med förekomsten av bottenlevande djur. Det är möjligt att dessa bidrar till att återföra miljögifter från bottensediment till ekosystemet.
|
|
| 21. |
- Hanson, N., et al.
(författare)
-
Ecological changes as a plausible explanation for differences in uptake of contaminants between European perch and eelpout in a coastal area of the Baltic Sea
- 2020
-
Ingår i: Environmental Toxicology and Pharmacology. - : Elsevier BV. - 1382-6689 .- 1872-7077. ; 80
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Unexpected increasing trends in the concentration of contaminants in European perch (Perca fluviatilis) and in activity of ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) in European perch and eelpout (Zoarces viviparus) have been observed at a Swedish coastal reference site. This study uses data from different sources to investigate plausible explanations. The results showed that a change in diet and an improved overall condition coincide with an increase in mercury in European perch. Furthermore, an increase in several organic contaminants in European perch coincided with the introduction of an invasive deep-burrowing polychaete, which likely contributed to the release of contaminants through bioturbation. The increase in EROD-activity in both species seems to be related to contaminants that reach the fish through the water rather than the diet. The results show that for contaminants that are taken up via the diet, trends in contamination can be opposite for different species of fish in the same area. © 2020
|
|
| 22. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(författare)
-
Förändringar i fiskhälsa - orsaker söks på bred front
- 2012
-
Ingår i: HAVET 2012 - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2012, s. 85-87
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Kustfiskens hälsa har blivit allt mer påverkad under de senaste 20–25 åren. Mycket tyder på att det beror på miljögifter. Samtidigt minskar halterna av de miljögifter som övervakas i samma fiskar. Det tyder på att det är andra, kanske okända, miljögifter som ligger bakom. I ett nytt samverkansprojekt ska man försöka ta reda på orsakerna.
|
|
| 23. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:1 Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka visar på en dominans av mesopredatorer som skärsnultra, stensnultra och svart smörbult i provfisket i augusti, och en dominans av rovfiskar som gråsej, vitling och torsk i provfisket under oktober. Fångsten av torsk var dock låg under 2021. Förekomsten av gråsej och svart smörbult har ökat i fångsterna sedan 2002. Även gulål var vanligt förekommande i fångsten både i augusti och oktober och visar en tendens till ökning sedan 2002, vilket även mesopredatorer gör. Hälsotillståndet hos tånglake har blivit sämre, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk, vilket kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fisken hälsa längs våra kuster. Det är oroande att tånglakens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos tånglake.
|
|
| 24. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:2 Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Holmöarna visar på en tydlig förändring i fisksamhället från ett abborrdominerat till karpfiskdominerat tillstånd. Abborrens tillväxt har ökat under provfiskeperioden, men storleken på stora abborrar har inte ökat över tid. De arter som har ökat i förekomst är mört och sik, liksom mängden stora individer i fisksamhället (fiskar >30 cm). Hos tånglaken har leversomatiskt index minskat och andelen onormala yngel ökat över tid. Hälsotillståndet hos abborre är påverkat, samtidigt som de flesta analyserade miljö-gifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen som idag inte mäts. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens hälsotillstånd är påverkat i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter eller kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborren.
|
|
| 25. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:3 Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden har visat på minskande fångster av abborre och rovfisk sedan 2002, men den varma sommaren 2018 vände trenden med en relativt hög fångst av abborre och även gös under senare år. Abborrens tillväxt har ökat över tid, men inte indikatorn L90 som representerar storleken på stora abborrar. Förekomsten av karpfiskar har ökat, medan gädda har minskat i fångsten sedan 2002. Konditionen hos tånglakehonor har försämrats. Andelen onormala yngel hos tånglaken har varierat mellan åren, men var relativt hög under 2021. Hälsotillståndet hos abborre och tånglake är negativt påverkat. Samtidigt är halterna av de flesta analyserade miljögifterna relativt låga med nedåtgående eller oförändrade trender, med undantag av koppar. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell påverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens och tånglakens hälsotillstånd är påverkat i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa.
|
|
| 26. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:4 Torhamn, södra Egentliga Östersjön, 2002–2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamn visade en tendens till minskning av abborre och ökning av karpfiskar i provfiskefångsten. Abborrens tillväxt har ökat sedan 2002, men indikatorn L90 som representerar storleken på stora abborrar har inte förändrats över tid. Den främmande arten svartmunnad smörbult har påträffats i låga tätheter i provfisket sedan 2015. Sill har ökat i förekomst, medan sarv, id och gädda har minskat. Hälsotillståndet hos abborre i Torhamn har blivit sämre. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen. Liknande förändringar har även bserverats i de andra referensområdena för kustfisk, och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Att abborre växer snabbare är sannolikt en effekt av den ökade vattentemperaturen, dock är abborrarna unga och som äldst 3 år i fångsten 2021. Det är oroande att gädda som är en nyckelart i ekosystemet minskar och att abborrens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter eller kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos abborren.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Larsson, D. G. Joakim, 1969, et al.
(författare)
-
Ethinyloestradiol – an undesired fish contraceptive?
- 1999
-
Ingår i: Aquatic Toxicology. - 0166-445X .- 1879-1514. ; 45:2-3, s. 91-97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Environmental oestrogens are natural or synthetic substances present in the environment, which imitate the effects of endogenous oestrogen. Oestrogenic substances were identified by gas chromatography/mass spectrometry in effluent water from a Swedish sewage treatment works receiving mainly domestic wastewater. Substances found include the synthetic oestrogen used in contraceptives 17 alpha-ethinyloestradiol (4.5 ng l(-1)), the natural oestrogens oestrone (5.8 ng l(-1)) and 17 beta-oestradiol (1.1 ng l(-1)), and the weaker non-steroidal oestrogens 4-nonylphenol (840 ng l(-1)) and bisphenol A (490 ng l(-1)). Ethinyloestradiol exceeded levels shown to be oestrogenic to fish by 45 times. The oestrogenicity of the effluent water was investigated by introducing juvenile rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) in cages downstream of the sewage treatment works. After 2 weeks, all oestrogens indicated were present in the bile of the fish, and the oestrogen inducible protein, vitellogenin, was found in large amounts in the plasma (1.5 mg ml(-1)), as determined by enzyme-linked immunosorbent assay and Western blotting. Thus, a widely used synthetic oestrogen affects the endocrine systems of fish exposed to sewage effluent water.
|
|
| 29. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Hälsotillståndet hos abborre och tånglake
- 2007
-
Ingår i: Havet 2007 - om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; 2007, s. 100-102
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den nationalla marina kustfiskövervakningen har känsliga biomarkörer använts sedan 1988 för att kartlägga hälsotillståndet hos fisk. Här redovisas undersökningar på abborre och tånglake för de områden som har de längsta tidsserierna. De flesta biomarkörerna indikerar en god hälsostatus. Några erhållna mätdata talar dock för att fisken är påverkad av en ökad exponering för något eller några miljögifter. Detta kan vara tidiga tecken på på miljöförändringar som på sikt kan få allvarliga konsekvenser för fiskpopulationer i våra kustområden.
|
|
| 30. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Kustfisk - hälsa
- 2010
-
Ingår i: HAVET 2010. - 1654-6741.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 31. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Kustfisk - hälsa
- 2011
-
Ingår i: HAVET - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2011
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 32. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Kustfisk - hälsa
- 2012
-
Ingår i: HAVET 2012 - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2012
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)
|
|
| 33. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Kustfisk - hälsa
- 2014
-
Ingår i: HAVET 2013/2014. - 1654-6741. ; år 2014, s. 82-83
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- KUSTFISKARS HÄLSOSTATUS. Övervakningen av kustfisken i Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet visar fortsatt tydliga hälsoeffekter hos abborre och tånglake. Signifikanta tidstrender för många biomarkörer tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar viktiga fysiologiska funktioner. Vanliga symptom är påverkan på leverenzymer, mindre gonader (könskörtlar), aktiverat immunförsvar, samt störd saltreglering och ämnesomsättning. Effekterna syns i alla referensområden och det är oklart vad som är orsaken. För närvarande pågår forskning för att ta reda på om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, en sammanlagd påverkan av flera olika kemiska ämnen, eller andra bakomliggande orsaker som ger dessa effekter.
|
|
| 34. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Kustfisk - hälsa
- 2016
-
Ingår i: HAVET. ; , s. 90-91
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Övervakningen av kustfisk i Bottniska viken, Öster sjön och Västerhavet visar fortsatt tydliga hälsoeffekter hos abborre och tånglake. Signifikanta tidstrender för många biomarkörer tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar deras hälsa. Vanliga symptom i alla referensområden är påverkan på köns körtlar, leverenzymer, immunförsvar, saltreglering och kolhydratomsättning. Uppföljande forskning tyder på att det är miljögifter som orsakar effekterna. Samtidigt kan även förändringar i ekosystemet, såsom förändrad sammansättning av bottenlevande djur och födoväven, påverka exponeringen för olika miljögifter och därmed kustfiskens hälsa.
|
|
| 35. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(författare)
-
Kustfisken - alltmer påverkad av miljögifter
- 2011
-
Ingår i: HAVET 2011 - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2011, s. 74-79
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 36. |
- Mustamäki, N, et al.
(författare)
-
Faktablad från integrerad kustfiskövervakning 2020:1 – Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2019; Torhamn, södra Egentliga Östersjön, 2002–2019; Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2019; Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2019.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den nationella miljöövervakningen av kust och hav bedrivs årligen sedan slutet av 1980-talet ett program för integrerad kustfiskövervakning i fyra nationella referensområden, ett vardera i Bottniska viken, Egentliga Östersjön, södra Egentliga Östersjön och Västerhavet. Syftet med programmet är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer. Detta faktablad sammanfattar resultaten från den integrerade kustfiskövervakningen i alla fyra områden under tidsperioden 1980–2019. Temperatur, siktdjup och salthalt: Miljöförhållandena, kvantifierat som siktdjup, vattentemperatur och salthalt, i provfiskeområdena har varit relativt stabila sedan början av 2000-talet. Salthalten är naturligt högst i Fjällbacka i Västerhavet och lägst i Holmöarna i Bottniska viken. Längre tidsserier med början under 1960-talet i Kvädöfjärden visar på en ökad övergödning (minskat siktdjup) och en ökad vattentemperatur i området. Dessa förändringar avspeglar både den ökande övergödningen och pågående klimatförändringen i Östersjön. Fisksamhällets struktur och funktion: Fisksamhället i provfiskeområdena påverkas av de lokala miljöbetingelserna och är mer artrikt och diverst i de marina förhållandena i Fjällbacka på Västkusten jämfört med de mer sötvattenspåverkade områdena i Östersjön. I Fjällbacka var provfiskefångsterna av torsk och ål relativt höga under 2019, och ål är även en art för vilken provfiskefångsterna ökat under senare år. I Östersjön finns en generell trend för de tre provfiskeområdena där fångsterna av karpfiskar (framförallt mört) som gynnas av varmare och mer näringsrika vatten har varit höga eller ökande sedan början av 2000-talet. I Holmöarna har även fångsterna av sik ökat och i Torhamn har rovfisken gädda minskat under samma tidsperiod. Abborren är en indikatorart för kustfisksamhällets tillstånd, och det finns en tendens till minskande provfiskefångster av abborre sedan början av 2000-talet i alla områden i Östersjön. De fångade abborrarnas storlek har dock inte ändrats under den studerade tidsperioden. Tillväxt hos abborre och tånglake: Abborrens och tånglakens längd vid ålder har generellt ökat i alla provfiskeområden, vilket indikerar snabbare tillväxt hos fisken. Reproduktion hos tånglake: Det finns inga tydliga tecken på förändring i tånglakens reproduktion sedan början av 2000-talet, även om förekomsten av onormala yngel observerats i alla provfiskeområden och andelen av dessa under enstaka år överskrider det föreslagna gränsvärdet för den naturliga bakgrundsnivån. En oroväckande trend är dock en successiv maskulinisering av tånglakeynglen i Fjällbacka och Kvädöfjärden, där proportionen av honyngel minskat sedan början av 2000-talet. Hälsotillstånd hos abborre och tånglake: Abborrens och tånglakens hälsotillstånd är negativt påverkade i de undersökta kustområdena. Det finns dock tecken på att den negativa utvecklingen har planat ut något under de senaste åren. Den tidigare tidstrenden med minskningen av relativ gonadvikt hos abborrhonor (GSI) har avstannat, men GSI under de senaste åren är fortfarande ca 30 % lägre än i början av tidsperioden. GSI kan påverkas av att fiskens tillväxt ökat, av flera olika miljöfaktorer, samt även av exponering för miljögifter som påverkar könsmognaden och fortplantningen. Den tidigare ökningen i aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD hos abborre har avstannat, men aktiviteten under senare år ligger fortfarande på en högre nivå än i början av tidsperioden. Detta tyder på att fisken periodvis är exponerad för organiska miljögifter, t.ex. PAHer eller ämnen med dioxinlik effekt. Starkt ökade aktiviteter av leverenzymerna GR och katalas indikerar även att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre och tånglake av båda könen. Dessutom observeras hos abborren och tånglaken tecken på påverkat immunförsvar, påverkad saltreglering och ämnesomsättning. Metaller och organiska miljögifter i abborre och tånglake: Flertalet metaller, pesticider och PCB:er visar inga tydliga trender från början av 2000-talet hos varken abborre eller tånglake, men det finns en del undantag. Kvicksilver ökar i abborre men minskar i tånglake. Sett över hela mätserien, från 1980, så minskade halterna av kvicksilver i abborre fram till slutet av 1990-talet för att därefter öka igen. Halterna ligger över EU:s gränsvärde för kvicksilver i toppredatorer, men under gränsvärdet för skydd av människans hälsa vid konsumtion av fiskeriprodukter. Hos abborre ses en indikation på minskande blyhalter i alla provfiskeområden och halterna ligger under EU:s gränsvärde. Halterna av koppar ökar i både abborre och tånglake i Kvädöfjärden. Pesticiden HCB ökar i abborre i Holmöarna och en ökning indikeras även i Kvädöfjärden. Liksom för kvicksilver, har halterna av HCB minskat från tidsseriens början (mitten av 1980-talet) fram till början av 2000-talet, för att därefter öka igen. Halterna ligger under EU:s gränsvärde. Pesticiderna DDE och α-HCH visar inga förändringar. För PCB ses inga tydliga trender men en indikation på minskning ses i abborre i Holmöarna för PCB-118 och PCB-153. Halterna av PCB-153 är under gränsvärdet medan halterna av PCB-118 ligger över gränsvärdet i tånglake i Fjällbacka. Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i referensområdena: Utvecklingen av de studerade fisksamhällena visar en tydlig påverkan från övergödning och klimatförändring, och de ökande fångsterna av karpfisk i områdena i Östersjön indikerar en icke önskvärd utveckling ur ett ekosystemperspektiv. Det finns även positiva signaler i att fångsterna av ål i Fjällbacka, gös i Kvädöfjärden och sik i Holmöarna ökar. Oroväckande för ekosystemets struktur och funktion, samt dess förmåga att bidra med viktiga ekosystemtjänster är de vikande fångsterna av gädda i Torhamn och tendensen till minskade fångster av nyckelarten abborre i alla områden. Vad dessa förändringar grundar sig i är inte klarlagt, men ökad predation från säl, skarv och storspigg är faktorer som kan bidra till det observerade tillståndet. Att abborrens storlek och tillväxt samtidigt ökar tyder på goda förutsättningar för artens populationsutveckling, och indikerar samtidigt att fisketrycket i de undersökta områdena inte är förhöjt. Det kan heller inte uteslutas att den ökade tillväxten hos abborre kan vara kopplad till en minskad inomartskonkurrens då det finns en indikation att förekomsten av abborre minskar i alla områden. Den minskande förekomsten av abborre kan möjligen även kopplas till att fiskens hälsostatus inte är tillfredställande i provfiskeområdena. Ett flertal hälsovariabler uppvisar förändringar och en tydlig påverkan på fiskens hälsa. Utöver inducerat avgiftningssystem och förminskade gonader (bara hos abborre), observeras ökad oxidativ stress, påverkat immunförsvar samtpåverkad saltreglering och ämnesomsättning. Förändringarna visar att flera viktiga fysiologiska funktioner hos fisken är påverkade och det kan inte uteslutas att orsaken kan vara att fisken är exponerad för kemiska ämnen. Vilka ämnen detta är och hur det observerade hälsotillståndet för fisken kopplar till andra miljöförändringar är inte klarlagt, då halterna av de flesta av de undersökta miljögifterna minskar eller är oförändrade över tid. Ökande halter ses dock av kvicksilver och pesticiden HCB i abborre sedan 2002, men inte i tånglake. Detta skulle kunna tyda på förändringar i födoväven och i arternas födoval. Halterna av koppar ökar i abborre både från Holmöarna och Kvädöfjärden och i tånglake från Kvädöfjärden. Detta skulle kunna bero på den ökade användningen av båtbottenfärger innehållandes koppar under de senaste 10 åren, men andra förklaringar är också möjliga. Den pågående maskuliniseringen av tånglakeynglen i Fjällbacka och den periodvis höga andelen av onormala yngel är ytterligare en indikation på att tillståndet i våra kustfisksamhällen inte är tillfredställande. Orsaken bakom detta är inte klarlagt.Det är oroande att de observerade förändringarna sker i referensområden som anses vara relativt opåverkade av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, utöver andra bakomliggande miljöfaktorer såsom övergödning, klimatförändringar och förändrad födovävsstruktur som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och förändringarna som ses på populationsnivå hos abborre, rovfisk och karpfisk.
|
|
| 37. |
- Mustamäki, Noora, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2021:1 Ringhals-Vendelsö, 1976–2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Provfisket i Vendelsö visar på en förändring i fisksamhället sedan 1976 mot en större dominans av mesopredatorer. Samtidigt har fångsten av tånglake och skrubbskädda minskat under de senaste tio åren. Strandkrabban är också en art som har ökat sedan mitten av 70-talet. Resultat av studier på tånglakens reproduktion tyder på att denna inte är påverkad. Studier på hälsotillståndet hos tånglake vid Vendelsö har bara utförts sedan 2018, men resultaten visar ett mycket likartat hälsotillstånd som i andra referensområden där tånglakens hälsa har studerats över en längre tid. I dessa är flera viktiga fysiologiska funktioner hos fisken negativt påverkade, även om den negativa utvecklingen har planat ut något under de senaste åren. Det är inte sannolikt att hälsotillståndet hos tånglaken i Vendelsö är kopplat till kärnkraftindustrin, utan resultaten påvisar en mer generell och omfattande försämring av fiskens hälsa längs våra kuster. Halterna av de flesta analyserade miljögifterna i sill i det närliggande området Fladen är idag på en lägre nivå jämfört med 1980-90-talen. Undantaget är kvicksilver som ligger på en hög nivå.
|
|
| 38. |
- Mustamäki, Noora, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2021:2 Västra Hanöbuktens kustvatten – Åhus, 2007–2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Hanöbukten visar att provfiskefångsten domineras av sill och torsk, men även skrubbskädda och rötsimpa var vanligt förekommande. Fångsten av sill har ökat under de fem år provfisket pågått, och fångsten av torsk är lägre under de senaste åren jämfört med 2015 då provfisket startade. Undersökningar av hälsotillståndet hos skrubbskädda visar få förändringar under perioden 2017–2020 vilket tyder på stabil och sannolikt tillfredsställande hälsa. Frekvensen av yttre fysiska avvikelser och skador på fisken (framförallt på torsk) är förhöjd i Hanöbukten jämfört med andra provfisken längs den svenska ostkusten. De bakomliggande orsakerna ill detta är fortfarande inte fastställda. Halterna av de flesta analyserade miljögifterna i sill är stabila eller nedåtgående. Förutom för kvicksilver ligger halterna generellt under de gränsvärden som finns att tillgå.
|
|
| 39. |
- Mustamäki, Noora, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2021:3 Forsmark, 2002–2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Provfisket visar att fisksamhället vardominerat av abborre och karpfiskar sommört. Abborrarna i området har en relativthög tillväxt, vilket troligtvis beror på detuppvärmda vattnet från kärnkraftverket. Abborrfångsten och därmed rovfiskfångsten har minskat under de senaste tio åren. Under de senaste åren har mycket karpfiskar och speciellt mört fångats. Resultaten från provfisket under det senaste decenniet visar en negativ utveckling av fisksamhället som också ses i många andra områden längs den svenska ostkusten. Mätserien för hälsotillståndet hos abborre i Forsmarks skärgård är kort, men visar ett mycket likartat tillstånd som det i andra referensområden längs den svenska kusten. Här är hälsotillståndet hos fisken negativt påverkat, även om denna utveckling har planat ut något under senare åren. Det är inte sannolikt att hälsotillståndet hos abborren i Forsmark är kopplat till kärnkraftindustrin, utan påvisar en mer generell och omfattande försämring av fiskens hälsa längs våra kuster.
|
|
| 40. |
- Olsson, Jens, et al.
(författare)
-
Miljön i Hanöbukten 2015-2017 : finns det ett samband mellan tillståndet för fisken, dess hälsa och belastningen av miljöfarliga ämnen?
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under slutet av 2000-talet inkom flertalet rapporter från allmänheten och fiskare i de västra delarna av Hanöbukten om låga förekomster av fisk, förekomst av sårskadad fisk och illaluktande vatten i området. Den här rapporten sammanfattar resultaten och slutsatserna från undersökningar i Västra Hanöbukten utförda under 2015-2017 med syfte att undersöka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa, samt orsakerna till uppkomsten av sårskadad fisk i området. Därtill presenteras resultaten från provfisken utförda i syfte att kartlägga bestånden av kustfisk i området. Följande fyra frågeställningar besvaras:Vilka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa har framkommit?Vilka orsaker till uppkomst av sårskadad fisk har dokumenterats?Vilka resultat har kartläggningen av kustfiskbestånd, miljöfarliga ämnen respektive fiskhälsa lett till?Vilka slutsatser kan dras gällande vilka arter och storleksklasser som påverkas mest av miljöfarliga ämnen? Resultaten från analyserna av miljöfarliga ämnen i skrubbskädda och torsk visar inte på några generellt förhöjda halter av miljöfarliga ämnen i Västra Hanöbukten under 2015-2016 i jämförelse med referensstationerna Kvädöfjärden och Torhamn (Östra Hanöbukten, skrubbskädda) och sydöstra Gotland (torsk). För några miljögifter såsom DDE och PFOS var halterna hos skrubbskädda något högre i Västra Hanöbukten än i Kvädöfjärden, men halterna ligger under gränsvärden för båda dessa ämnen och inom den naturliga variation som är förväntad med hänsyn till inom- och mellanårsvariation i referensstationer. För torsk visade resultaten att sårskador som antas vara orsakade av nejonöga från Hanöbukten hade högre halter av PCB:er, DDT och dess metaboliter, bromerade flamskyddsmedel och PFAS (poly- och perfluorerade ämnen) jämfört med fiskar utan sårskador i området. Om de högre halterna av miljögifter i sårskadad fisk är ett resultat av lägre kondition och fettvikt hos fisken till följd av sårskadorna eller om gifterna i sig påverkar fisken negativt är idag oklart. För torsk med okända sårskador från Hanöbukten kunde ingen koppling göras mellan uppkomst av sårskador och de analyserade miljögifterna. Undersökningarna av skrubbskäddans hälsa i Västra Hanöbukten visade på tydliga fysiologiska skillnader mellan skrubbskädda som fångats i området jämfört med referenslokalen Kvädöfjärden under 2015. Dessa skillnader kan tyda på påverkan av miljögifter. Men de undersökningar som genomfördes under 2016 och 2017 kunde emellertid inte belägga dessa tydliga skillnader när fisk från Västra Hanöbukten jämfördes med den från referensområdet Torhamn i östra Blekinge. Histopatologiska undersökningar på fisk insamlade 2017 visade även att fiskarna i Västra Hanöbukten är relativt friska. Orsaken till de möjligen episodiskt förekommande förändringarna av fiskens hälsotillstånd i Västra Hanöbukten under 2015 är inte känd, men kan vara ett resultat av variation mellan områden i olika omgivningsfaktorer som födotillgång och/eller vattentemperatur. Det kan dock inte uteslutas att de förändringarna i skrubbskädda som observerats kan vara orsakade av ett eller flera miljöfarliga ämnen som inte ingått i undersökningarna som presenteras i denna rapport. Resultaten från provfiskena visar att fisksamhällets struktur och funktion i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017 inte avviker i jämförelse med tidigare undersökningar i området och andra kustområden i södra Östersjön. Torsk och skrubbskädda är vanliga arter i fisksamhället i Västra Hanöbukten. Även om fångsterna av arterna generellt var låga i provfiskena under 2015-2017, avviker de inte tydligt från tidigare undersökningar i området och i andra kustområden i södra Östersjön utan speglar sannolikt förändringar under senare år i beståndssituationen för arterna i Östersjön. Emellertid var också konditionen hos torsk och skrubbskädda låg i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017, och det finns en antydan till lägre kondition hos båda arterna jämfört med andra kustområden i södra Östersjön som möjligen kan tyda på låg födotillgång i området. Frekvensen av fisk (framförallt torsk och skrubbskädda) med yttre fysiska avvikelser såsom bett, sårskador och deformationer verkar vara något förhöjd i Västra Hanöbukten jämfört med andra områden längs den svenska kusten. De typiska frätskador som allmänheten rapporterat i området kunde inte påvisas i provfiskena, och hudsår delvis sannolikt orsakade av andra djur som säl och nejonöga dominerade de yttre fysiska avvikelserna som noterades. Vad som orsakar övriga avvikelser är idag inte klarlagt, men skulle möjligen kunna kopplas till att fiskens låga kondition gör den mer känslig för yttre påverkan. Med grund i de utförda undersökningar och erhållna resultat under 2015-2017 har inte några tydliga samband mellan miljöfarliga ämnen, fiskens hälsotillstånd och bestånd dokumenterats i Västra Hanöbukten. Det är därför inte heller möjligt att uttala sig om vilka storleksklasser av fisk som är känsligast för miljöfarliga ämnen. Förutom angrepp av andra djur som säl och nejonöga, har inte orsaken till de okända skador som observerats på fisken kunnat fastställas. Med utgångspunkt i de resultat som idag finns tillgängliga, kan det dock inte uteslutas att den avvikande hälsan hos skrubbskäddan i Västra Hanöbukten under 2015 och vissa av de yttre fysiska avvikelserna som noterades hos fisken under provfiskena kan ha orsakats av miljöfarliga ämnen. Undersökningarna i Västra Hanöbukten under 2015-2017 har bidragit till en ökad kunskap om tillståndet för fisken i området gällande miljögiftsbelastning, hälsa, samhälle och bestånd, och huruvida det nuvarande tillståndet avviker från andra delar av Östersjön. Systemet i de västra delarna av Hanöbukten är relativt unikt i Sverige, med en öppen kust mot södra Östersjön, och informationen som presenteras i denna rapport bör utgöra en grund för en långsiktig miljöövervakning av fisken i området. En långsiktig miljöövervakning i Västra Hanöbukten medger även en framtida bedömning av miljötillståndet i området, och möjliggör samtidigt upptäckt och dokumentation av episodiska fenomen som påverkar fisksamhällets struktur och funktion, samt fiskens individuella hälsa och belastning av miljöfarliga ämnen.
|
|
| 41. |
- Olsson, J, et al.
(författare)
-
Miljöövervakning i Hanöbukten – finns det ett samband mellan tillståndet för fisken, dess hälsa och belastningen av miljöfarliga ämnen?
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanvägd bedömning. Överlag fanns det inte några övergripande skillnader i de beståndsparametrar som undersökts jämfört med tidigare undersökningar i området. Det fanns heller inga tecken på avvikande fångster utanför Helgeås mynning och endast tecken på syrebrist vid en lokal under den undersökta perioden. Det observerades en något förhöjd sjukdomsfrekvens hos fiskar i Hanöbukten. De bakomliggande orsakerna till den förhöjda sjukdomsfrekvensen i området är inte klarlagd, men pekar på en yttre påverkan på individ-, men inte på bestånds- eller samhällsnivå hos fisken. Resultaten från undersökningarna av fiskars hälsotillstånd visar på flera mycket tydliga fysiologiska skillnader hos fiskarna mellan Hanöbukten och referensområdet Kvädöfjärden. Tolkningen kompliceras av det faktum att de två jämförda populationerna av skrubbskädda anses ha olika lekstrategier vilket kan ha påverkat främst fysiologiska mätvariabler som ska spegla fortplantningfunktionen. Det är dock viktigt att betona att det är mycket unikt att två populationer av samma fiskart som fångats vid samma tidpunkt på året uppvisar så stora skillnader i fysiologiska hälsovariabler mellan två områden. Det kan därför inte uteslutas att de observerade skillnaderna för flera hälsovariabler är en indikation på att fiskarna i Hanöbukten är exponerade för något eller några toxiska ämnen. Resultaten från miljögiftsundersökningen visar att det inte är några förhöjda halter av metaller, PCB:er, bromerade flamskyddsmedel och dioxiner i skrubbskäddor från Hanöbukten jämfört med Kvädöfjärden. DDT, kvoten DDT/DDE och PFOS var däremot något högre i Hanöbukten. Resultat från övervakning av sill i Hanöbukten visar också att PFOS och några andra perfluorerade ämnen är förhöjda jämfört med de flesta andra övervakningslokaler i Östersjön. Sammantaget ger inte fiskundersökningarna under 2015 några belägg för effekter på beståndsnivå. Däremot observerades effekter på fisk i Hanöbukten på individnivå, såsom svagt förhöjd sjukdomsfrekvens hos torsk och skrubbskädda samt tecken på hälsoeffekter hos skrubbskädda. Överlag fanns inga förhöjda halter av miljögifter, men det observerades en förhöjd halt av DDT och PFOS och en högre DDT/DDE kvot hos skrubbskädda i området. Fortsatta fiskundersökningar under hösten 2016 syftar till att säkerställa att observerade skillnader/effekter är bestående, samt att försöka belysa vilken betydelse de olika populationernas fortplantningsstrategi respektive rådande miljögiftsbelastning i området har för de observerade hälsoeffekterna hos skrubbskädda i Hanöbukten.
|
|
| 42. |
- Pettersson, M., et al.
(författare)
-
Fish bile used to detect estrogenic substances in treated sewage water
- 2006
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 366:1, s. 174-186
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Endocrine disrupting effects on fish associated with sewage treatment effluents have been demonstrated in several studies. To investigate if the effluents from two modem Swedish sewage treatment plants contained estrogenic substances, juvenile rainbow trout were exposed to sewage water before and after the last treatment step which is a sand filter. As a biomarker for estrogenic effect, vitellogenin was analysed in the blood plasma of the exposed fish. To identify substances possibly responsible for the effect, bile fluid from the exposed fish were analysed with GUMS. Elevated levels of vitellogenin were only seen in the fish exposed at one of the sewage treatment plants, the one with shorter residence time in the biological treatment steps, which suggests that the residence time is of importance for the ability to reduce the amount of estrogenic substances in the sewage water. The highest elevation of vitellogenin was seen in the fish exposed to water before the sand filter, which indicates that the sand filter contributes to further reduction of estrogenic substances in the sewage water. In bile from the same group of fish, considerably higher concentrations of estrone, bisphenol A and 4-nonylphenol (4.0 mu g/g bile, 23 mu g/g bile and 24 mu g/g bile, respectively) were observed compared to bile from control fish (< 0.04 mu g/g bile, 0.21 mu g/g bile, and 3.5 mu g/g bile, respectively). The more potent steroidal estrogens were suggested to be major contributors to the observed estrogenic effect, although xenoestrogens were detected at higher concentrations in the bile fluid. (c) 2005 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Stephensen, Eiríkur, et al.
(författare)
-
Biomarker responses and chemical analyses in fish indicate leakage of polycyclic aromatic hydrocarbons and other compounds from car tire rubber
- 2003
-
Ingår i: Environmental Toxicology and Chemistry. - : Wiley. - 0730-7268 .- 1552-8618. ; 22:12, s. 2926-2931
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Rubber tire material contains toxic compounds including oils rich in polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH), so-called highly aromatic (HA) oils, as well as other reactive additives used as antioxidants, antiozonants, and vulcanization accelerators. The toxicity of rubber tire leachates to aquatic organisms has been demonstrated before. However, previous Studies have focused on lethal rather than sublethal effects. We kept rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) in tanks with two types of fires: a tire containing HA oils in the tread or a tire free of HA oils in the tread. After 1 d of exposure. an induction of cytochrome P4501A1 (CYP1A1) was evident in both exposed groups, measured as elevated ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) activity and increased CYP1A1 mRNA levels. After two weeks of exposure, EROD activity and CYP1A1 mRNA were still high in fish exposed to leachate from HA oil-containing tire, whereas the effect was somewhat lower in fish exposed to leachate from HA oil-free tread tire. Compounds in the tire leachates also affected antioxidant parameters. Total glutathione concentration in liver as well as hepatic glutathione reductase, glutathione S-transferase, and glucose-6-phosphate dehydrogenase activities were markedly elevated after two weeks of exposure in both groups. The responses were greater in the group exposed to leachate from HA oil-free tread tire. Vitellogenin measurements did not indicate leakage of estrogenic compounds from the tires. Chemical analyses of bile from exposed fish revealed the presence of hydroxylated PAH as well as aromatic nitrogen compounds indicating uptake of these compounds by the fish.
|
|
| 45. |
- Stephensen, Eiríkur, et al.
(författare)
-
Rubber additives induce oxidative stress in rainbow trout
- 2005
-
Ingår i: Aquatic Toxicology. - : Elsevier BV. - 0166-445X. ; 75:2, s. 136-143
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Several studies have demonstrated the toxicity of rubber leachate, mainly from rubber tires, to aquatic organisms. In the present study rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) were exposed to water provided to aquaria through a rubber hose. Increased hepatic ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) activity, and glutathione reductase (GR) activity were observed in the exposed fish. Two common rubber additives, 2-mercaptobenzothiazole (MBT) and diphenylamine (DPA) and structurally related compounds, were identified by chemical analyses of water samples as were hydroxylated polycyclic aromatic hydrocarbons. Metabolites of these compounds were also detected in the bile of exposed fish, as were some of the parent compounds. In a following experiment, we injected rainbow trout with DPA or MBT. Both compounds affected total glutathione (tGSH) concentration in liver and MBT caused an increase in hepatic GR and glutathione S-transferase (GST) activity as well. In DPA injected fish, hydroxylated DPA was the main metabolite in the bile. Our results indicate that rubber chemicals may leach into the water surroundings where they can be taken up and metabolised by fish. Some of these chemicals can lead to up-regulation of antioxidant defences as demonstrated with DPA and MBT injections. (c) 2005 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Sturve, Joachim, 1966, et al.
(författare)
-
Effects of dredging in Göteborg Harbor, Sweden, assessed by biomarkers in eelpout (Zoarces viviparus)
- 2005
-
Ingår i: Environmental Toxicology and Chemistry. - 0730-7268. ; 24:8, s. 1951-1961
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We used a battery of biomarkers in fish to study the effects of the extensive dredging in Goteborg harbor situated at the river Gota alv estuary, Sweden. Eelpout (Zoarces viviparus) were sampled along a gradient into Goteborg harbor, both before and during the dredging. Biomarker responses in the eelpout before the dredging already indicated that fish in Goteborg harbor are chronically affected by pollutants under normal conditions compared to those in a reference area. However, the results during the dredging activities clearly show that fish were even more affected by remobilized pollutants. Elevated ethoxyresorufin-O-deethylase activities and cytochrome P4501A levels indicated exposure to polycyclic aromatic hydrocarbons. Elevated metallothionein gene expression indicated an increase in metal exposure. An increase in general cell toxicity, measured as a decrease in lysosomal membrane stability, as well as effects on the immune system also could be observed in eelpout sampled during the dredging. The results also suggest that dredging activities in the Gota alv estuary can affect larger parts of the Swedish western coast than originally anticipated. The present study demonstrates that the application of a set of biomarkers is a useful approach in monitoring the impact of anthropogenic activities on aquatic environments.
|
|
| 48. |
- Sturve, Joachim, 1966, et al.
(författare)
-
Fish monitoring in a Swedish reference site - Integrated assessment of eelpout data
- 2022
-
Ingår i: Conference: Pollutant Responses In Marine Organisms (PRIMO21) in May 22-25, 2022 iin Gothenburg, Sweden.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish national fish monitoring in coastal waters is a biomonitoring strategy in uncontaminated areas. The main objectives were set to document long-term time trends and to provide data on natural variation for the biological and chemical variables, and to provide reference data for regional and local monitoring in polluted sites. In the site Fjällbacka, the sentinel fish species eelpout (Zoarces viviparus) has been used for biological effect and chemical monitoring for 30 years. The integrated assessment of eelpout data from Fjällbacka shows that the biological exposure parameters EROD, CAT and GR, indicates that the exposure to harmful compounds in this area have increased during the period. The effect parameters GSI, LSI and Vtg, all of which seem to indicate that the fish physiology/health are affected but not (yet) severely. Chemical analysis show that even though levels of some PCB congeners are above BAC values, they are clearly below EAC values indicating that analyzed chemicals are not responsible for the observed responses. It can be concluded that this integrated assessment shows that the eelpout from Fjällbacka are increasingly exposed to contaminants that potentially affect the health of the fish, but it is not possible to point out specific chemical compounds behind this effect. The selected biomarkers analyzed show that it is therefore possible that contaminants of emerging concern are affecting fish populations along the Swedish west coast.
|
|
| 49. |
- Vuorinen, P. J., et al.
(författare)
-
Use of biliary PAH metabolites as a biomarker of pollution in fish from the Baltic Sea
- 2006
-
Ingår i: Marine Pollution Bulletin. - : Elsevier BV. - 0025-326X. ; 53:8-9, s. 479-487
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During field campaigns of the BEEP project (Biological Effects of Environmental Pollution in Marine Coastal Ecosystems) in 2001–2002, metabolites of polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) were determined in bile samples from three fish species, flounder (Platichthys flesus), perch (Perca fluviatilis) and eelpout (Zoarces viviparus), from four separate areas in the Baltic Sea. Two determination methods were applied: fixed wavelength fluorescence (FF) for pyrene-type metabolites and high-performance liquid chromatography with fluorescence detection (HPLC). There was a good correlation between the FF method and 1-OH pyrene determined by HPLC. Normalisation of the FF data for absorbance at 380 nm or bile protein concentrations greatly increased variance in one third and decreased it in two thirds of the cases and resulted in a loss of significant differences (protein normalisation) between the sampling stations, but normalisation of the HPLC data had little effect on the results. The biliary PAH metabolite content was usually higher in males than in females. In perch and eelpout the biliary PAH contents were at similar levels, whereas in flounder the levels were lower. The sampling areas arranged in decreasing order of biliary PAH contents were: Wismar Bay > Gulf of Gdansk > Lithuanian coast > Kvadofjärden (reference area). It is concluded that FF with un-normalised data is a reliable and simple method for monitoring purposes and only one sex of a selected species should be used.
|
|
