| 1. |
- Wallsten, Anna, 1980-, et al.
(author)
-
Is Governing Capacity Undermined? Policy Instruments in Smart Mobility Futures
- 2020
-
In: Shaping Smart Mobility Futures : Governance and Policy Instruments in times of Sustainability Transitions - Governance and Policy Instruments in times of Sustainability Transitions. - : Emerald Publishing Limited. - 9781839826504 - 9781839826511 ; , s. 153-168, s. 153-168
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- The aim of this chapter is to analyse how the governing capacity of current policy instruments might be affected in futures of smart mobility. In order to explore this issue, the authors make use of the so-called NATO (nodality, authority, treasure, organisation) framework for analysing two contrasting scenarios. The analyses show that the overall governing capacity of many of the policy instruments is strengthened or maintained in both of the scenarios. However, the governing capacity of some policy instruments is reduced, and some seem to need calibration, not least because authorities’ access to and control over data are under question. Future governing capacity hinges on access to data, although all resources are, in one way or another, affected.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(author)
-
Trygghet i kollektivtrafiken i nordiska huvudstadsregioner
- 2024
-
In: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 157-157
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Trygghetsfrågor i kollektivtrafiken ligger högt upp på dagordningen i flertalet svenska regioner där insatser genomförts under senare år för att öka tryggheten för personal och resenärer. Trygghet är dock ett svårfångat begrepp som kan betyda flera olika saker. Generellt kan sägas att det dels kan innebära upplevd trygghet, vad individen anser om en plats eller en situation, dels kan det innebära faktisk trygghet, som kan tolkas som den statistiska risken att råka ut för ett brott. Dessa två aspekter hänger inte alltid ihop. Att arbeta med trygghet i kollektivtrafiken innebär i stor utsträckning att arbeta med den upplevda tryggheten, eftersom det är den som har störst betydelse för valet att resa med kollektivtrafiken eller att inte göra det. För att undersöka vad trygghet kan vara och hur kollektivtrafikmyndigheterna hanterar frågan har vi gjort en översiktlig studie av flera nordiska huvudstadsregioner. Vi har studerat trygghet i kollektivtrafiken i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo, Tallinn och Stockholm. Materialet utgörs av semi-strukturerade intervjuer med centralt placerade tjänstepersoner hos ansvariga myndigheter i respektive stad, och offentligt publicerade dokument som policydokument och mediaartiklar, samt en workshop med trygghetsansvariga från Köpenhamn Oslo och Tallinn. Studien visar att trygghet i kollektivtrafiken inte är en lika diskuterad och prioriterad fråga i de övriga nordiska huvudstäderna som den är i Stockholm. Vad som läggs i begreppet trygghet varierar beroende på stad och hör ihop med vad myndigheten tidigare fått hantera för problem, vilka samhällsproblem som finns och hur de adresseras av ledande politiker. Politikernas problemformuleringar och lösningar har stor betydelse för hur tryggheten adresseras och vilket arbete förvaltningarna gör. Medborgare och resenärer kommer framför allt till tals genom enkäter om resande.
|
|
| 3. |
- Hansson, Lisa, et al.
(author)
-
Innovation in stable competitive tendering regimes : An insoluble knot?
- 2023
-
In: Research in Transportation Economics. - : Elsevier. - 0739-8859 .- 1875-7979. ; 100
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The transport sector is currently undergoing rapid development, which is to a large extent driven by innovation and technological changes initiated by various market actors. At the same time, public transport operations are largely framed by extensive procurement processes and a mature market where a few large companies compete for market share. In Europe, there is tension between rapid innovative development in the sector, on one hand, and stability given by regulation practices shaping procurement processes, on the other. This paper presents results from a study in which opportunities for innovation in procurement processes were examined. The findings are based on public transport authorities' and transport companies’ experiences from tendering bus transport in the three largest cities in Sweden. By using a theoretical perspective of innovation and institutional logics, the paper explains the restrictive role innovation has in procurement processes and discusses the conflicting views transport authorities and transport companies put forward. The paper is of general value since it raises questions related to the complexity of existing tendering regimes and the possibilities of facilitating innovation.
|
|
| 4. |
- Paulsson, Alexander, 1980-, et al.
(author)
-
Förändrade förutsättningar för framtidens kollektivtrafik : Trender och mottrender
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten syftar till att, utifrån befintlig forskning, identifiera trender och mottrender som kan komma att påverka kollektivtrafiken på medellång och lång sikt. Analysen har genomförts utifrån sex olika områden som identifierats i samarbete med Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting. I rapporten konstateras att globala krafter påverkar kollektivtrafiken på flera sätt, genom framväxten av en global marknad för kollektivtrafikaktörer och genom demografiska och ekonomiska förändringar som förändrar behovet av kollektivtrafik. Demografiska förändringar medför att Sverige befolkning antar en delvis ny skepnad med en växande befolkning och med fortsatt stark dragningskraft till storstadsregionerna. Det finns osäkerheter kring hur eventuella beteendeförändringar bland yngre befolkningsgrupper kommer att påverka transportsystemet. Fortsatt urbanisering, i världen men också i Sverige, ställer stora krav på att samordnad planering så att de möjligheter ökad koncentration gerkan tillvaratas och de negativa konsekvenserna kan mildras. Hållbarhetsbegreppet håller på att breddas till att, utöver miljö, i ökad utsträckning också inkludera ekonomiska och sociala dimensioner. Det påverkar synen på kollektivtrafikens roll för att uppnå hållbarhetsmål i samhället. Informationsteknikens utveckling i kombination med ambitioner att uppnå en mer hållbar mobilitet skapar drivkrafter för ett ökat fokus på hela resan, där nya mobilitetstjänster kan fungera som komplement eller supplement till kollektivtrafiken. I rapporten konstateras avslutningsvis att kraven på kostnadseffektivitet i offentlig verksamhet kommer att fortsätta forma hur kollektivtrafiken organiseras och styrs, men att det ännu är för tidigt att säga om någon ny, enhetlig modell ersätter New Public Management som dominerat inriktningen de senaste decennierna. Ökad samverkan på frivillig grund och mellan självständiga aktörer kommer sannolikt vara centralt under överskådlig tid.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Vitestam, Birgitta, et al.
(author)
-
Innovation och teknologisk förändring på kollektivtrafikens marknader : en litteraturöversikt
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Vad teknologisk förändring innebär är inte entydigt, men vi har beskrivit några olika sätt att se på teknologisk förändring utifrån olika perspektiv. Vi har också beskrivit olika syn på innovation. När det gäller att främja och uppmuntra innovation måste också hänsyn tas till att det innebär risk och osäkerhet. Det kommer därför att bli alltmer viktigt att finna former för att hantera detta och en förutsättning för att gynna innovation. Nuvarande forskning om innovationer och offentlig upphandling är ofta grundad i ekonomisk teori och i det relativt nyetablerade forskningsområdet innovation studies. Därför ligger mycket fokus på hur upphandling kan utvecklas för att främja innovationer. Forskningen lyfter då fram lyckade exempel (best practice) och vilka lärdomar som kan dras från dessa. En uppdelning som fått mycket genomslag är den mellan traditionell upphandling och funktionsupphandling. Medan traditionell upphandlingen beskriv som detaljstyrd och inte bra för att främja innovation, är funktionsupphandling byggt på idén att upphandlingen ska upphandla en funktion, sen får anbudsgivarna avgöra själva hur denna funktion ska utföras. Detta antas gynna innovationsarbetet i offentlig upphandling. Saknas gör forskning som bygger på hur organisationer och enskilda branscher faktiskt jobbar med innovationer inom ramen för offentlig upphandling och offentliga marknader. Det valda teoretiska ramverket som presenterats i denna litteraturöversikt är den performativa skolan och market studies. Det är en teoribildning som utvecklats i mötet mellan teknik och vetenskapsstudier (science and technology studies. STS) och ekonomisk sociologi, och som präglas av en heterogen konstruktivism som särskiljer den både från nationalekonomiska och socialkonstruktivistiska perspektiv på marknader. Med hjälp av begrepp som inramning, kvalificering, kalkylering, verktyg och översättning avser vi använda teorin för att förstå både vad som begränsar och möjliggör innovation i upphandling av offentligt finansierad kollektivtrafik. Köpet av denna tjänst, liksom den konkurrensutsättning som den offentliga upphandlingen iscensätter, betraktar vi som ett exempel på en offentlig marknad (jfr. eng. concerned market). I likhet med Frankel et al. kan upphandlingen och avtalsförvaltningen betraktas som ett slags policyinstrument som ytterst syftar till att uppfylla de övergripande politiska målen för kollektivtrafiken. Av särskilt intresse är de konkreta praktiker och konfigurationer som äger rum när exempelvis övergripande mål och strategier översätts till mer konkreta kriterier i en upphandling, eller när lagstadgade principer om likabehandling och öppenhet ger avtryck i förutsättningarna i förfrågningsunderlaget, eller när politisk vilja eller erfarenheter från tidigare kontrakt leder till en förändring av ersättningsmodellen. Hur försvårar eller gynnas möjligheten till innovation genom dessa praktiker?
|
|
| 7. |
- Alm, Jens, 1982-, et al.
(author)
-
Uncommon commons : civic participation and the localised maintenance of road infrastructure in Sweden
- 2023. - 1
-
In: Public Participation in Transport in Times of Change. - : Emerald Group Publishing Limited. - 9781804550380 - 9781804550373 ; , s. 97-116
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Transport infrastructure in most countries is owned and maintained either by public authorities, private organisations, or individuals. However, in Sweden, about 50 per cent of the road network is owned and maintained by civic road associations. By using the analytic notion of commoning, this chapter seeks to explore how road maintenance is organised and in what ways civic participation is contributing to infrastructure maintenance. Through interviews with representatives of civic road associations in Vellinge municipality and municipal representatives, we conclude that property owners are being commoned, that is, they are obliged to be a member of the civic road association in the neighbourhood where they own property. This means that property owners are given the opportunity to collectively decide on matters of road infrastructure, including maintenance and investments. Each civic road association is also acting as an organisational collective, demanding or pressuring the municipality and its politicians to reform subsidies and the organisation of ownership of roads and responsibility for their maintenance. As a single property owner, this is difficult, but as an organisational collective, in a civic road association, they have a voice. As a citizen, local municipal election offers opportunities to push for change, but at these institutionalised moments of democracy, road infrastructure issues compete with other issues. Election campaigns rarely target road maintenance, although Vellinge seems to be an exception here. Nevertheless, as citizenship is built around the provision of universal and evenly distributed infrastructure, crumbling infrastructure in different parts of the municipality tends to raise concerns over equal access and opportunities – and also differentiated citizenships.
|
|
| 8. |
- Berglund Snodgrass, Lina, 1980-, et al.
(author)
-
Experiment för hållbar mobilitet. Vad innoveras det (inte) kring i svenska kommuner?
- 2019
-
In: INNOVATION OCH STADSUTVECKLING : En forskningsantologi om organiseringsutmaningar för stad och kommun. - Sverige : Stema. - 9789189049086 ; , s. 89-102
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Våra städer har under de senaste 100 åren till stor del präglats av bilen(Urry, 2004). Bilismen har påverkat allt från den moderna stadsplaneringens utformning, till hur vi konsumerar, våra boendemönster, arbetsmarknadsre- gionernas utbredning och inte minst dagens fossilberoende och utsläpp av växthusgaser. Traditionellt sett har svensk kommunal planering varit inriktad på att försöka tillgodose en prognostiserad ökad efterfrågan på bilresor, och bilen har varit en given parameter att ta hänsyn till i stadsplaneringen.Vi vet idag att en omställning av transportsektorn är avgörande för uppfyllandet av de klimatpolitiska målen och FN:s 2030-mål. Såväl forskare som praktiker har därför framhävt behovet av att öka andelen energieffektiva transportslag som gång, cykel och kollektivtrafik. Med god vilja kan det här betraktas som framväxten av ett nytt mer hållbart paradigm - som förvisso är omstritt - men som istället lyfter fram vikten av ett mer hållbart resande och en planeringspraktik där den privatägda bilen inte står i fokus.(...)I det här kapitlet undersöker vi specifikt vad kommuner experimenterar om inom mobilitetsområdet, och vilka förväntningar som tillskrivs experimenten. Vilket slags samhälle föreställer de sig? Och hur radikalt annorlunda, eller disruptivt, är detta samhälle ur ett hållbarhetsperspektiv?(från introduktion)
|
|
| 9. |
- Hultén, John, et al.
(author)
-
Att styra det nya : Samhällets styrning av och med smart mobilitet
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Självkörande bilar och digitalt förmedlad samåkning, delningscyklar och kombinerade mobilitetstjänster diskuteras idag vitt och brett inom transportbranschen men också i samhället mer generellt. De nya lösningar som digital teknik för med sig för resor och transporter brukar kallas ”smart mobilitet”. Smart mobilitet skapar möjligheter för en mer hållbar och effektiv mobilitet, men innebär också risker för oönskade konsekvenser. För att uppnå fördelarna och undvika nackdelarna kan smart mobilitet inte enbart betraktas ur tekniska perspektiv. Den smarta mobiliteten behöver förankras i demokratiska principer och styras utifrån samhällets målsättningar. Syftet med denna rapport är att bidra till en diskussion om offentliga aktörers styrning av och med smart mobilitet. I rapporten argumenterar vi för att varje kommun, region och statlig myndighet kommer att påverkas av smart mobilitet, men att de också har möjlighet att påverka utvecklingen. För att kunna göra det behöver de dels reflektera över sin roll och vilka resurser de har eller inte har till förfogande; dels utarbeta ett medvetet förhållningssätt till smart mobilitet, oavsett om strategin präglas av ett proaktivt eller reaktivt fokus. Forskningsprojektet som sammanfattas i denna rapport har haft ambitionen att konkretisera hur offentliga aktörer kan stärka sin förmåga att styra utvecklingen. Det finns inga färdiga recept att följa. Istället för ett färdigt recept, lyfts i rapporten ett antal frågor som vi anser att kommuner, regioner och statliga myndigheter bör ställa sig själva. Frågorna behandlar 1) vikten av att säkerställa grundläggande värden, 2) behovet av en tydlig spelplan, 3) samverkan mellan olika aktörer, 4) medborgarnas inblandning på andra sätt än bara som kunder, 5) vikten av organisatoriskt lärande, 6) att många av dagens styrmedel kommer vara relevanta även i en framtid med smart mobilitet, 7) att de också kan uppstå möjligheter till nya styrmedel, samt 8) att grundläggande styrprinciper kan komma att behöva ifrågasättas.I rapporten presenteras också tre scenarier för samhällsutveckling med smart mobilitet samt en analys av hur smart mobilitet förändrar förutsättningarna att styra mot samhällets mål. Dessutom utvecklar vi ett sätt att analysera politiska styrmedel utifrån fyra olika typer av resurser som offentliga aktörer förfogar. Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet ”Smart mobilitet kräver smart governance” som har genomförts under åren 2018–2020 med finansiering från Vinnova. Projektet har utförts av forskare från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Lunds universitet samt en strateg från Trafikverket. Projektet har genomförts med koppling till det nationella kunskapscentret för kollektivtrafik (K2).
|
|
| 10. |
- Otto, Annika, et al.
(author)
-
Between pace-making and pace-taking : Urban cycle logistics in an accelerated polity
- 2023
-
In: Cities. - : Elsevier. - 0264-2751 .- 1873-6084. ; 142
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The purpose of this study is to explore the concept of social acceleration by examining how cities are trying to speed up, maintain or slow down the pace of societal change. Through studies of cycle logistics policies and actions in cities in Denmark, Norway, the UK, the Netherlands, and Germany, we show how these balance between acting as pace-makers and pace-takers, as well as what the consequences of this balancing act are for enacting cycle logistics. By using acceleration as an overall theoretical concept, we show how transport planners, mobility policy advisors, and digitalization and innovation strategists understand and position themselves when setting the pace for cycle logistics as part of a broader transition toward sustainable transport. We conclude by discussing the implications of this for the general understanding of acceleration in transformations to urban sustainability.
|
|
| 11. |
- Wallsten, Anna, 1980-, et al.
(author)
-
Statlig styrförmåga i framtider med smart mobilitet
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Studien syftar till att öka kunskapen om hur statens förmåga att styra mot transportpolitiska mål kan förändras i olika framtider med smart mobilitet. Smart mobilitet kan förstås som ett paraplybegrepp som samlar ett antal olika trender inom transportsektorn och som alla har det gemensamt att de knyter an till digitalisering. Generellt handlar omställningen mot smart mobilitet om två parallella processer: dels en utveckling i riktning mot självkörande och uppkopplade fordon, dels en utveckling i riktning mot nya former av delad mobilitet.Analysen har baserats på det svenska transportsystemet men vi bedömer det som troligt att analyserna på en aggregerad nivå kommer vara giltig även i andra länder med liknande transportsystem. Vi konstaterar att staten idag förfogar över en stor mängd styrmedel, och sannolikt kommer många av dagens styrmedel vara aktuella även i en framtid med smart mobilitet. Vissa styrmedel påverkas direkt av smart mobilitet. Primärt styrmedel som drar nytta av uppkopplade fordon. Statens möjligheter är avhängigt deras tillgång till data och syn på sin egen roll att styra transportsystemet. Smart mobilitet kan även mer indirekt påverka styrningskapaciteten för olika styrmedel. Det beror på olika antaganden om trafikens utveckling, exempelvis ökad biltrafik eller mer delad mobilitet. Frågor om samhällets organisation har också stor betydelse. Smart mobilitet aktualiserar t.ex. att staten behöver ha en annan kompetens för att effektivt kunna verka i framtiden.
|
|
