SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Permert Johan) "

Sökning: WFRF:(Permert Johan)

  • Resultat 1-35 av 35
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Yang, H, et al. (författare)
  • Bidirectional supply of glutamine maintains enterocyte ATP content in the in vitro Ussing chamber model
  • 2000
  • Ingår i: International Journal of Colorectal Disease. - 0179-1958 .- 1432-1262. ; 15:5-6, s. 291-296
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Glutamine is the principal energy source for enterocytes, but it is not known whether parenteral or enteral supplementation is most beneficial to gut integrity. The aim of this study was to evaluate the effects of glutamine in uni- or bidirectional supply on the viability of intestinal mucosa of starved rats during incubation in Ussing chambers. Segments of jejunum from rats starved for 48 h were randomly mounted in Ussing chambers with three nutrient solutions: Krebs buffer without glutamine, 6 mM glutamine added to the mucosal side, 6 mM glutamine added to the mucosal side and 0.6 mM glutamine to the serosal side. ATP content of the mucosa, electrophysiology, and Cr-51-ethyl-enediaminetetraacetate (EDTA) permeability were studied during 180 min of incubation. The addition of glutamine to both sides of the stripped mucosa improved ATP levels compared to the Krebs solution (P<0.05), and the addition of glutamine resulted in an increase in short circuit current (P<0.05). No significant differences were seen in Cr-51-EDTA permeability or epithelial electrical resistance. Glutamine supplementation to both the luminal and serosal side in the Ussing chamber was more effective than luminal glutamine only in maintaining ATP levels of intestinal mucosa. Bidirectional supplementation of glutamine might improve intestinal energy metabolism and viability in in vitro studies.
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  • Christoffersson, Gustaf, et al. (författare)
  • Clinical and Experimental Pancreatic Islet Transplantation to Striated Muscle : Establishment of a Vascular System Similar to that in Native Islets
  • 2010
  • Ingår i: Diabetes. - : American Diabetes Association. - 0012-1797 .- 1939-327X. ; 59:10, s. 2569-2578
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Objective: Curing type 1 diabetes by transplanting pancreatic islets into the liver is associated with poor long-term outcome and graft failure at least partly due to inadequate graft revascularization. The aim of the current study was to evaluate striated muscle as a potential angiogenic site for islet transplantation. Research Design and Methods: The current study presents a new experimental model which is found applicable to clinical islet transplantation. Islets were implanted into striated muscle where after intra-islet vascular density and blood flow were visualized with intravital and confocal microscopy in mice, and by magnetic resonance imaging in three auto-transplanted pancreatectomized patients. Mice were rendered neutropenic by repeated injections of Gr-1 antibody and diabetes was induced by alloxan treatment. Results: Contrary to liver-engrafted islets, islets transplanted to mouse muscle were revascularized with vessel densities and blood flow entirely comparable to islets within intact pancreas. Initiation of islet revascularization at the muscular site was dependent on neutrophils, and the function of islets transplanted to muscle was proven by curing diabetic mice. The experimental data were confirmed in auto-transplanted patients where higher plasma volumes were measured in islets engrafted in forearm muscle compared to adjacent muscle tissue through high-resolution magnetic resonance imaging. Conclusions: This study presents a novel paradigm in islet transplantation whereby recruited neutrophils are crucial for the functionally restored intra-islet blood perfusion following transplantation to striated muscle under experimental and clinical situations.
  •  
6.
  • Enochsson, Lars, et al. (författare)
  • Bile duct obstruction is associated with early postoperative upregulation of liver uncoupling protein-2 and reduced circulating glucose concentration in the rat
  • 2010
  • Ingår i: Nutrition. - : Elsevier BV. - 1873-1244 .- 0899-9007. ; 26:4, s. 405-410
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Objective: To evaluate whether upregulation of liver and muscle uncoupling protein 2 (UCP-2) is an acute phenomenon in obstructive jaundice and associated with secondary metabolic effects. Methods: Male Sprague-Dawley rats were divided into four groups bile duct ligated (BDL) and sham-operated pair-fed (PF), ad libitum fed (AL), and controls BDL. PF. and AL rats were further divided into subgroups according to the interval postoperatively when they were reanesthetized and sampled for tissue and blood 2, 4, and 8 d, respectively Bilirubin, liver enzymes. glucose, free fatty acids, and insulin in blood plasma were analyzed Liver and muscle tissue were sampled for UCP-2 and adenosine triphosphate analysis. Results: The BDL rats showed an increase of the liver UCP-2 expression compared with PF and AL rats (P < 0 05) 4 d postoperatively. Liver adenosine triphosphate in BDL rats showed a decrease compared with sham-operated controls at all intervals < 0 05) Plasma glucose concentration in BDL rats was decreased compared with the other groups. Free fatty acids showed an initial increase 2 d postoperatively compared with sham-operated controls and PF and AL rats (P < 0 05) at the corresponding time point Conclusion: Obstructive jaundice is associated with an early upregulation of liver UCP-2. reduced liver adenosine triphosphate content, and decreased plasma glucose concentration, supporting the hypothesis that obstructive Jaundice results in impaired energy homeostasis in the liver. which might cause decreased glucose output and hypoglycemia as a consequence (C) 2010 Elsevier Inc. All flats reserved
  •  
7.
  • Enoksson, Staffan, et al. (författare)
  • Marked Re-Utilization of Free Fatty Acids During Activated Lipolysis in Human Skeletal Muscle.
  • 2005
  • Ingår i: Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism. - : The Endocrine Society. - 1945-7197 .- 0021-972X. ; 90:2, s. 1189-1195
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Release of glycerol and free fatty acids (FFA) was investigated in human skeletal muscle strips. In the basal state, glycerol and FFA were released at almost equimolar rates (0.3 nmol/ng tissue.90 min). A nonselective beta-adrenoceptor agonist, isoprenaline, caused a concentration-dependent stimulation of glycerol release, whereas FFA release was unaffected. Basal and isoprenaline-induced glycerol release correlated positively with the age of the donors (r = 0.5, P < 0.005) but not with their body mass index (P > or = 0.4). Biochemical experiments with hormone-sensitive lipase (HSL) showed that most enzyme activity was both in the cytosol and mitochondrial fraction and that it constituted the common long and active form of the protein. Electron microscopy studies in rat skeletal muscle using labeled highly specific HSL antibodies verified the cytosolic location of HSL and, furthermore, indicated an accumulation of HSL-adjoining mitochondria. These results suggest that FFA produced in myocytes during catecholamine-induced lipolysis are retained by the muscle and, therefore by inference, reused. It is conceivable that efficient hydrolysis of acylglycerol by HSL located in the cytosol as well as near the mitochondria may facilitate mitochondrial FFA oxidation. In addition, muscle lipolysis activity increases during aging and may be independent of total body fat.
  •  
8.
  •  
9.
  •  
10.
  •  
11.
  •  
12.
  • Groth, Kristina, et al. (författare)
  • Efficiency in Treatment Discussions : A Field Study of Time Related Aspects in Multi-Disciplinary Team Meetings
  • 2009
  • Ingår i: 2009 22ND IEEE INTERNATIONAL SYMPOSIUM ON COMPUTER-BASED MEDICAL SYSTEMS. - 9781424448791 ; , s. 88-95
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • We present a field study of multi-disciplinary team meetings where decisions on treatment of patients with diseases in the upper part of the abdomen are made. These meetings are important for knowledge dissemination and learning. We have studied how different time related aspects affect the efficiency during these meetings. Time is relevant because several physicians attend these meetings, and they have tight schedules as it is. Our analysis focuses on the conversation during the team meetings, and on how aspects such as indistinct discussions, lack of relevant competence and information, and the structuring of medical information affect time efficiency.
  •  
13.
  • Groth, Kristina, et al. (författare)
  • The role of technology in video-mediated consensus meetings
  • 2008
  • Ingår i: Journal of Telemedicine and Telecare. - : SAGE Publications. - 1357-633X .- 1758-1109. ; 14:7, s. 349-353
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • We have studied the use of video-mediated technology to facilitate multidisciplinary meetings where consensus is reached about the diagnosis and treatment of patients. The meetings involved 2-5 sites, with 1-20 participants from each site, and concerned patients with severe diseases in the upper abdomen. During a period of about one year we conducted observations and interviews at the Karolinska hospital and some of the local hospitals. Eight video-mediated consensus meetings were video-recorded and transcribed. The audio and the radiology images presented during the meetings were considered to be most important; video was not critical for the consensus meeting itself, but contributed to a feeling of awareness and social presence. We conclude that video-mediated consensus meetings are affected by the technology used, and certain changes in the technology or environment could improve the meetings. Without the technology, such meetings would lead to more travelling for the patient and for the medical staff involved.
  •  
14.
  •  
15.
  •  
16.
  •  
17.
  • Ihse, Ingemar, et al. (författare)
  • Riktlinjer för handläggning av patienter med pankreascancer
  • 2002
  • Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 99:15, s. 1676-1683
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The incidence of pancreatic cancer has fallen during the last ten years in Sweden. Early signs and symptoms of the disease are still undiscovered and when diagnosis is made the disease is incurable in most patients. Transabdominal ultrasonography is the first-line imaging test followed by spiral computed tomography (CT) and magnetic resonance imaging (MRI) if required for definite diagnosis. Spiral CT is also the imaging test of choice for assessment of resectability of the tumor. Surgical removal of the tumor is the only chance of cure. Markedly improved hospital mortality after pancreaticoduodenectomy is reported and an association between hospital volume and outcome of the operation has been established. Longterm survival after attempted curative resection continues to be dismal, however. Adjuvant treatment should not be given outside clinical studies. Palliative treatment has improved thanks to progress in the field of endoscopy, interventional radiology and in management of pain and nutrition. Palliative chemotherapy should only be given selectively outside clinical studies. Radiotherapy has no proven effects on survival. Special pancreatic cancer treatment teams with catchment areas of 2-4 million inhabitants are recommended by international authorities.
  •  
18.
  • Ihse, Ingemar, et al. (författare)
  • Riktlinjer för handläggning av patienter med pankreascancer [Guidelines for management of patients with pancreatic cancer]
  • 2002
  • Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 99:15, s. 1676-1685
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Transabdominellt ultraljud är förstahandsundersökning vid misstänkt pankreascancer, följt av spiral-DT eller MR för mer definitiv diagnos. Tumörmarkörer har ingen plats i rutindiagnostiken. Spiral-DT är basen i resektabilitetsbedömningen. Resektion av tumören är en förutsättning för bot. Ett samband har påvisats mellan antalet resektioner som görs vid ett sjukhus årligen och postoperativ mortalitet. Långtidsöverlevnaden efter resektion är oförändrat kort medan postoperativ mortalitet minskat dramatiskt vid enheter som rapporterat sina resultat. Adjuvant behandling efter resektion bör endast ges inom ramen för kliniska studier. Det palliativa omhändertagandet har förbättrats främst genom utveckling inom endoskopi, interventionell radiologi, smärt- och nutritionsbehandling. Palliativ cytostatikabehandling bör endast ges selektivt utanför kliniska studier. Radioterapi har ingen dokumenterad effekt på överlevnaden vid icke-resektabel pankreascancer. Internationellt rekommenderas speciella behandlingsteam för pankreascancer med tillräckliga upptagningsområden (2–4 miljoner invånare).
  •  
19.
  • Korsgren, Olle, et al. (författare)
  • Optimising islet engraftment is critical for successful clinical islet transplantation
  • 2008
  • Ingår i: Diabetologia. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0012-186X .- 1432-0428. ; 51:2, s. 227-32
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Clinical islet transplantation is currently being explored as a treatment for persons with type 1 diabetes and hypoglycaemia unawareness. Although 'proof-of-principle' has been established in recent clinical studies, the procedure suffers from low efficacy. At the time of transplantation, the isolated islets are allowed to embolise the liver after injection in the portal vein, a procedure that is unique in the area of transplantation. A novel view on the engraftment of intraportally transplanted islets is presented that could explain the low efficacy of the procedure.
  •  
20.
  • Ledning och styrning av en region : Region Dalarna & digitaliseringen #VPF11
  • 2022
  • Konstnärligt arbete (film/video)abstract
    • I den här videon beskrivs hur Region Dalarna valt att organisera ledning och styrning av uppdraget. Uppdrag och organisering i en region styrs främst av Regeringsreformen och Kommunallagen. En region är precis som en kommun, självstyrande inom ramen för lagens ramar. Videon illustrerar skillnaden mellan politisk organisation och tjänstemannaorganisation. Ledning och styrning sätts i sammanhanget av regionens digitalisering. En utvärdering visade att digitaliseringen är organiserad i en parallell beslutsstruktur med en egen uppsättning roller och arbetssätt. Det här leder till svårigheter att utkräva ansvar av ordinarie chefer, att utrymmet för utveckling och innovation är begränsat eftersom majoriteten av digitaliseringsresursen går åt till förfining och förbättring av det befintliga digitala landskapet. Region Dalarna har nu startat ett initiativ för att åtgärda problemen. Målet är att avveckla parallellstrukturen, men initialt skapas funktion i strukturen i syfte att konsolidera det digitala landskapet, samtidigt som en ny organiseringsgrund utforskas parallellt med ny teknik för att öka förmågan att genomföra Regionens kärnverksamhet.
  •  
21.
  • Noel, Rozh, et al. (författare)
  • A 10-year study of rendezvous intraoperative endoscopic retrograde cholangiography during cholecystectomy and the risk of post-ERCP pancreatitis
  • 2013
  • Ingår i: Surgical Endoscopy. - : Springer. - 0930-2794 .- 1432-2218. ; 27:7, s. 2498-2503
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND: Rendezvous intraoperative endoscopic retrograde cholangiography (RV-IOERC), also called guidewire-facilitated IOERC, is one of the single-stage options available for managing common bile duct stones (CBDS) during laparoscopic cholecystectomy. The objective of this study is to investigate procedure-related complications in IOERC patients and stone clearance.METHODS: All patients who underwent IOERC between January 2000 and December 2009 were identified from the local registry of Karolinska University Hospital in Huddinge. Medical charts and ERC reports were studied, and descriptive statistics were obtained. Outcomes were procedure-related complications, especially post-ERCP pancreatitis (PEP), stone clearance, and mortality.RESULTS: 307 patients were identified. In 264 of the patients, the rendezvous cannulation technique was successful (86 %); in the remaining 43 patients, conventional cannulation technique was necessary. In total, PEP occurred in seven patients (2.28 %). One of the PEP patients was in the rendezvous cannulated group (0.37 %), whereas six patients developed PEP in the nonrendezvous group (13.95 %, p < 0.001). The primary stone clearance rate was 88.27 % (271/307). There was no mortality within 90 days in the series.CONCLUSIONS: IOERC with RV cannulation technique for management of CBDS during laparoscopic cholecystectomy has a low PEP rate and a high stone clearance rate, making it a safe and feasible method for removing CBDS. However, the technique requires logistics to perform IOERC in the operating theater. The present data suggest that IOERC with RV cannulation is superior to conventional cannulation with respect to risk of PEP.
  •  
22.
  • Nordström, Malin, 1967-, et al. (författare)
  • Klinisk digital innovation : Principer och språkbruk för klinisk digitaliseringsförmåga
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Digitalisering och innovation är två metoder som ofta nämns i samband med utveckling av vården. Utmaningen är grannlaga inte minst eftersom det handlar om att styra mot ett rörligt mål som definieras av ett samhälle i förändring, men vården har också ett ständigt tillflöde av kunskap genom forskning och kvalitetsarbete. Även den explosionsartade användningen av teknik i samhället sätter förväntansnivåer hos såväl medborgare, patienter som vårdpersonal och forskare. I den här rapporten undersöker vi hur informatisk innovation (benämnd digitalisering) kan användas som instrument i vårdens förändringsarbete. Rapporten bygger på en studie av Innovationslabbet för eHälsa, som via en initial finansiering från Vinnova, etablerades på Karolinska Universitetssjukhuset 2013–2016. Arbetet i innovationslabbet har varit explorativt, i linje med beviljad ansökan, och genom följeforskning har vi studerat innovationsverksamheten genom 25 innovationsberättelser som författas av innovationslabbets medarbetare. Frågeställningarna har handlat förmågor i en digital plattform såväl som organisatorisk innovationsförmåga i form av strukturer, metoder och relationella mekanismer. Arbetet har genomsyrats av praktikforskning och varit indelat i tre faser: I. prövning och generering av frågeställningar II. Utforskande i teori och praktik III. Analys och rapportering. Vi betraktar denna rapport som en delrapportering av en pågående kunskapsutveckling om innovation inom vård och omsorg. Resultatet från studien visar att digital plattformsförmåga och organisatorisk innovationsförmåga måste integreras för att uppnå klinisk digitaliseringsförmåga. Om detta skall vara möjligt måste det förhärskande produktperspektivet överges till förmån från ett mer verksamhetsorienterat perspektiv, där vårdgivare har möjlighet att utveckla verksamheten baserat på behov hos patienter och vårdpersonal snarare än att fokusera på implementation av nya tekniska produkter. Våra studier och erfarenheter visar att, visst behövs nya digitala plattformar för att möta framtidens utmaningar, men det är minst lika viktigt att skapa en organisatorisk innovationsförmåga som kan hantera förändring i klinisk verksamhet när nya digitala verktyg ska utvecklas och implementeras. Utforskandet av en digital plattformsförmåga som kan stödja detta dynamiska arbetssätt visar att en plattform bör ha förmåga till processorkestrering, semantikkonvertering, MT/IT-integration samt förmågan att suga ut data från olika källsystem i syfte att skapa kliniska beslutsstöd. När det gäller strukturer för innovation argumenterar vi för innovationsarenor där legitimitet är ett centralt begrepp. Om innovation ska användas som metod i vårdens förändringsarbete, måste innovation göras legitimt. Vårt förslag att göra övergången från innovationsarenor till förvaltningsstyrning är att tillämpa genererade principer för innovationsförvaltning. Gemensamt för både innovationsarenor och innovationsförvaltning är en professionsstyrning där aktiva kliniker och systemutvecklare interagerar, i syfte att nyskapa. Vi vill även lyfta fram Triple Helix som samarbetsform, men betona vikten av ett gemensamt mål för att undvika konflikter i mål och värden.När det gäller innovationsmetoder vill vi särskilt lyfta fram alternativa metoder som innovationsupphandling, proof of concepts, nätverkande, matchning och crowdsourcing. Digitala innovationer är flerdimensionella och ett kunskapsbidrag från studien är metoden för innovationsrymd, som på ett enkelt, men ändå kraftfullt sätt kan ”spänna upp” det flerdimensionella i digitala innovationer med fokus på värde. Vi lyfter också fram de relationella mekanismer vi sett är nödvändiga för att skapa innovation. Det är lätt att tekniken hamnar i fokus i digitaliseringssammanhang, men vi vill betona att det faktiskt är människor som agerar på innovationsarenor. Med en ömsesidig respekt för profession och uppdrag, inte minst genom att fokusera ett gemensamt mål, visar vår studie att det är möjligt att bedriva innovation i gränslandet vårdteknik, befintligt-nytt och kund-leverantör.
  •  
23.
  • Nordström, Malin, 1967-, et al. (författare)
  • Klinisk IT-governance : Principer och språkbruk för klinisk verksamhet och informationssystem i samklang
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vården befinner sig i en dynamisk transformeringsfas där ökad patientinvolvering, värdebaserad vård och personaliserad vård snabbt växer i betydelse. Detta kräver en förbättrad informationsbehandling i klinisk verksamhet, kvalitetsarbete, management samt för innovation och klinisk forskning. Rapporten visar att samma information idag hanteras i flera separata strukturer, vilket i framtiden skall kunna undvikas om vi, genom god organisering, kan skapa ändamålsenliga informationssystem för klinisk verksamhet.Vi delar problembilden med utredningen ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”, men medan den utredningen fokuserar på statens roll som samordnare och normerare, fokusera vi på vårdgivarnas roll och vad dessa kan göra för att förbättra strukturer och processer mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet.Rapporten genomsyras av perspektivet informatik (informationssystem). Detta område har fått ökad uppmärksamhet i och med behovet av ökad semantisk interoperabilitet, då patienter vårdas i kedjor och nätverk av många vårdgivare, och det förväntas att informationen följer patienten. Den här rapporten handlar dock inte om semantisk interoperabilitet eller teknik/arkitektur, utan om hur vårdgivarna kan och bör organisera fram adekvata informationssystem. Samtidigt som man säkrar stabilitet i de cirka 12 500 informationssystem som används i Sverige i vården idag. Vi etiketterar detta klinisk IT-governance, för att betona det kritiska i behovet av samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet, för att dessa mål ska uppnås. I rapporten påvisas en komplexitet som kan förefalla avskräckande, men som vi menar är en realitet som måste hanteras. Det finns tyvärr inga Silver Bullets för att lösa behovet av informationsförsörjning. Det handlar om enträgenhet, systematiskt och hårt arbete.Rapporten bygger på tre studier där vi har undersökt; IT-governance hos vårdgivare i hela landet (L-ITG), hur det informatiska gapet kan överbryggas vid utveckling av kliniska beslutsstöd (BIG), samt behov av strukturer och arbetssätt för digital innovation i Innovationslabbet för eHälsa (Innovationslabbet) vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vi som har skrivit rapporten har alla mångårig erfarenhet som forskare, praktiker och lärare inom medicin och/eller informatik.L-ITG visar att IT-governancefrågan har beaktats runt om i landet den senaste 10årsperioden. Befintliga informationssystem har kartlagts och 90 procent av landstingen har valt att införa en IT-governancemodell för att organisera samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet. Detta bör betraktas som en form av transformation, där den traditionella modellen med decentraliserat beslutsfattande kring informationssystem, är på väg att utvecklas till en modell för samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet. Med hjälp av modellen kan avvägningar göras mellan vårdgrenar, för att använda begränsade resurser på bästa sätt. Medan vissa landsting precis har börjat resan, är andra inne på 7-8 årscykeln, där införandet har övergått till regelrätt kvalitetsarbete. Vi ser dock att införandet av samverkansmodellen har brustit på en central punkt: Den delen av arbetet med informationssystem som ligger nära den kliniska verksamheten (användarstöd, utbildning, förbättringsarbete genom mallar/formulär, deltagande i upphandling osv.) har i många fall organiserats i IT-verksamheten istället för, som sig bör, i den kliniska verksamheten. Forskning och erfarenheter visar samstämmigt att en sådan organisering leder till lägre användaracceptans och lägre nytta av de investeringar som är gjorda i befintliga informationssystem. Användarmedverkan har en central betydelse för kvalitet och acceptans både vid utveckling och vid förvaltning av informationssystem. Detta i kombination med att det skett en intresseglidning från kliniker och forskare mot andra typer av informationssystem, t.ex. kvalitetsregister, gör att en samlad kraftansträngning krävs får att återerövra klinikernas engagemang för vårdgivarnas informationssystem. Dessa andra informationssystem innehåller ofta data som genomgått en valideringsprocess, ger en möjlighet att påverka systemen i kortare cykler samt förenar professionsgrenar över vårdgivargränser. Klinikerna och forskarnas engagemang krävs också för att utveckla och förvalta vårdgivarnas kliniska informationssystem. Vi föreslår därför ett antal konkreta åtgärder som bör genomföras för att öka det kliniska engagemanget, och därmed nyttan, av vårdgivarnas informationssystem. Dessa kan sammanfattas i följande fyra punkter;Positionera klinisk informatik som ett kompetensområde och utbilda hälsoinformatiker (kan både ha klinisk och/eller informatikbakgrund).Inrätta en CMIO-roll som får det yttersta ansvaret för klinisk informatik och som blir en ”speaking partner” till CIO avseende informatikfrågor.Återför den verksamhetsnära förvaltningen till de kliniska verksamheterna. Klinikerna ska inte ”sugas ifrån” den kliniska verksamheten, för att arbeta med IT.Använd ett språkbruk som är mer anpassat till klinisk verksamhet än traditionella IT-governancetermer.Studien av Innovationslabbet, visar att det finns ett behov av att skapa innovationsarenor där kliniska professioner, forskare, innovationsaktörer och IT-professioner kan mötas och utveckla idéer. Innovationslabbet för eHälsa, präglades av ett ”själv-tryck”, där en stor mängd idéer strömmade in från olika delar av SLL. Innovationslabbets idé var från början att finnas som en virtuell resurs, mot bakgrund av att innovation uppstår i den kliniska verksamheten. Vår studie visar dock att en sådan fysisk arena har en funktion och måste ges legitimitet och organisatorisk struktur om det ska vara görligt att stimulera och ta tillvara medarbetarnas innovationsidéer. Behovet av systemutvecklingskompetens hos landstingen är en fråga som får anses belagd via studien av Innovationslabbet, men också via LITG där de flesta pekade på behovet av egen utvecklingsförmåga. Inte nödvändigtvis för att utveckla informationssystem från grunden, utan för att göra t.ex. prototyper som grund för kravställning vid upphandling. Sammanfattningsvis föreslår vi införandet av en dynamisk förmåga hos vårdgivarna bestående av tre agila (lättrörliga) IT-governancemekanismer:Analytiska system för att uppfatta, filtrera, och kalibrera idéer, behov och möjligheter.Organisatoriska strukturer och processer för att eskalera idéer, behov och möjligheter till utveckling i Trippel Helix konstellationer (klinisk verksamhet, akademi och industri).Mekanismer för kontinuerlig sammansmältning av det nya med det befintliga genom kunskapshantering, överföringsarenor samt utbildning och systematiskt lärande.I denna miljö kan den kliniska informatiken som kompetensområde initialt ges möjlighet att formas, växa och ta ett större ansvar för semantisk interoperabilitet på olika nivåer samt utveckla kliniska informationsmodeller och kliniska beslutsstöd. Våra tre studier pekar alla mot att kliniska beslutsstöd är det som klinikerna efterfrågar. Av de cirka 30 innovationsprojekt vi studerat, utgjorde de allra flesta någon typ av beslutsstöd som integrerar kunskap från olika källor för att förmedla kunskap, och på sikt även ge individuella rekommendationer.I föreliggande rapport har vi sammanfattningsvis tre bidrag;Principer för att hantera stabilitet (mode 1-förmåga) och dynamik (mode 2-förmåga)a. En övergripande bimodal modell för att hantera stabilitet respektive förändring i två skilda strukturer.b. Principer och åtgärder för stärkt mode 1 förmågac. Förslag till indelning och innehåll i mode 2 förmågaFörslag till begrepp för området klinisk IT-governance som kan vara professionsöverskridande (kliniska professioner, forskare och IT-professioner)Positionering av klinisk informatik som kompetensområde.Vi pekar dessutom på att IT-governance är ett etablerat kunskapsområde, och det bör vara naturligt att detta kunskapsområde, påverkar fortsatt utveckling av ITgovernance i praktiken, på samma sätt som forskning inom medicin påverkar klinisk verksamhet.Med dessa principer, åtgärder och förslag till gemensamt språkbruk är det vår förhoppning att gemensamma informationssystem kan användas för klinisk verksamhet, klinisk forskning, för innovation samt i managementsyfte.Rapporten vänder sig till beslutsfattare hos vårdgivare, som har ansvar över kliniska informationssystem, såväl ur kliniskt som IT-mässigt perspektiv.
  •  
24.
  • Nordström, Malin, et al. (författare)
  • Klinisk IT-governance : Principer och språkbruk för klinisk verksamhet och informationssystem i samklang
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vården befinner sig i en dynamisk transformeringsfas där ökad patientinvolvering, värdebaserad vård och personaliserad vård snabbt växer i betydelse. Detta kräver en förbättrad informationsbehandling i klinisk verksamhet, kvalitetsarbete, management samt för innovation och klinisk forskning. Rapporten visar att samma information idag hanteras i flera separata strukturer, vilket i framtiden skall kunna undvikas om vi, genom god organisering, kan skapa ändamålsenliga informationssystem för klinisk verksamhet.Vi delar problembilden med utredningen ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”, men medan den utredningen fokuserar på statens roll som samordnare och normerare, fokusera vi på vårdgivarnas roll och vad dessa kan göra för att förbättra strukturer och processer mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet.Rapporten genomsyras av perspektivet informatik (informationssystem). Detta område har fått ökad uppmärksamhet i och med behovet av ökad semantisk interoperabilitet, då patienter vårdas i kedjor och nätverk av många vårdgivare, och det förväntas att informationen följer patienten. Den här rapporten handlar dock inte om semantisk interoperabilitet eller teknik/arkitektur, utan om hur vårdgivarna kan och bör organisera fram adekvata informationssystem. Samtidigt som man säkrar stabilitet i de cirka 12 500 informationssystem som används i Sverige i vården idag. Vi etiketterar detta klinisk IT-governance, för att betona det kritiska i behovet av samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet, för att dessa mål ska uppnås. I rapporten påvisas en komplexitet som kan förefalla avskräckande, men som vi menar är en realitet som måste hanteras. Det finns tyvärr inga Silver Bullets för att lösa behovet av informationsförsörjning. Det handlar om enträgenhet, systematiskt och hårt arbete.    Rapporten bygger på tre studier där vi har undersökt; IT-governance hos vårdgivare i hela landet (L-ITG), hur det informatiska gapet kan överbryggas vid utveckling av kliniska beslutsstöd (BIG), samt behov av strukturer och arbetssätt för digital innovation i Innovationslabbet för eHälsa (Innovationslabbet) vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vi som har skrivit rapporten har alla mångårig erfarenhet som forskare, praktiker och lärare inom medicin och/eller informatik.
  •  
25.
  • Olsson, Madelene, et al. (författare)
  • Food intake and meal pattern in IAPP knockout mice with and without infusion of exogenous IAPP
  • 2012
  • Ingår i: Scandinavian Journal of Gastroenterology. - : Informa UK Limited. - 1502-7708 .- 0036-5521. ; 47:2, s. 191-196
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Objective. The current study used islet amyloid polypeptide (IAPP) knockout mice (KO mice) to investigate the physiological role of IAPP in the regulation of food intake (FI). Material and methods. FI and body weight were measured in KO and wild-type (WT) mice for 27 weeks. In an additional short-term experiment, IAPP (25 pmol . kg(-1)min(-1)) was infused subcutaneously for 3 days in KO and WT mice, and FI, meal pattern, and body weight were analyzed. Results. In the long-term experiment, no significant differences in body weight were seen between WT and KO mice at any point. FI, meal number, and meal size did not differ significantly between the groups in any of the five selected weeks that were studied. In the short-term experiment, FI decreased significantly during IAPP infusion in both WT and KO groups. FI was significantly lower in the KO mice compared with WT on days 1 and 2 (p < 0.05 and p < 0.01, respectively). Conclusions. The data showing no differences in FI and body weight were seen between KO and WT mice, indicating that FI can be controlled in the absence of IAPP. The more marked anorectic effect seen in the KO mice during IAPP infusion suggests that IAPP receptors and/or IAPP post-receptor signaling pathways are up-regulated in mice lacking endogenous IAPP.
  •  
26.
  • Permert, Johan (författare)
  • Glucose metabolism in patients with exocrine pancreatic adenocarcinoma
  • 1993
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Carc.inoma of the exocrine pancreas is the fifth leading cause of cancer death in the Western world and the survival rate is one of the lowest for cancers of any site. Pancreatic cancer is characterized by pronounced, early cachexia and frequent metabolic complications. An increased incidence of diabetes or impaired glucose tolerance have been reported in pancreatic cancer patients. Two different hypotheses for this association have been presented, one suggesting that diabetes is a predisposing factor for pancreatic cancer and the other suggesting that the diabetic state is a consequence of the malignant disease.In the present study, 50 patients with exocrine pancreatic adenocarcinoma were studied, 11 of whom were found suitable for radical surgery. These eleven patients were studied both preoperatively and 3 months after subtotal pancreatectomy. Healthy subjects, patients with cancer of other sites and diabetic patients without any malignancy were investigated as controls. The incidence of diabetes and impaired glucose tolerance was investigated. Insulin secretion from pancreatic cancer patients was evaluated in the basal state, during hyperglycemia and after glucagon stimulation. Whole-body and peripheral insulin sensitivity were determined. The abundance and distribution pattern of endocrine cells, and the concentration of pancreatic islet hormones were investigated in control tissues ·and human exocrine pancreatic adenocarcinomas. The metabolic effect of extracts of these tumors on muscle glycogen synthesis was studied in vitro. Concentrations of islet hormones were determined in plasma in the basal state, during hyperglycemia and after stimulation by glucagon. Production of islet amyloid polypeptide (IAPP) was evaluated by studies of mRNA expression and peptide immunoreactivity in pancreatic adenocarcinomas, in tissue adjacent to the tumor and in normal pancreas.Diabetes or impaired glucose tolerance was found in 74% of the patients with pancreatic cancer, and this high frequency resulted mainly from newly-diagnosed diabetes. The diabetic state was more a consequence of profound insulin resistance rather than an impaired insulin secretion. After subtotal pancreatectomy, the diabetic state, glucose tolerance and insulin sensitivity were improved despite a marked decrease in insulinsecretion. Endocrine cells were found in 80% of the adenocarcinomas, predominantly in well-differentiated adenocarcinomas. Extracts from the tumors contained islet hormones, but in varying concentrations and without any correlation to diabetic state. Tumor extracts from diabetic but not from non-diabetic pancreatic cancer patients inhibited glycogen synthesis in skeletal muscle. This metabolic effect could not be explained by the concentrations of the diabetogenic peptides in the extracts. Plasma IAPP, glucagon and somatostatin were normalized after subtotal pancreatectomy. The pattern of hormonal changes seen was suggestive of a paracrine action of pancreatic adenocarcinomas on the adjacent pancreatic islets. This was supported by the normal IAPP mRNA-staining in the absence of IAPP-immunoreactivity in endocrine pancreatic tissues adjacent to the tumor. In conclusion, diabetes occurs with an increased frequency in patients with exocrine pancreatic adenocarcinoma. The diabetic state is closely related to the tumor itself and is a consequence rather then the cause of the malignant disease. Overall the results indicate that the diabetic state results from the tumor acting either directly or indirectly.
  •  
27.
  • Permert, Johan, et al. (författare)
  • Life Science på östgötska : förslag till Life science-satsning i Östergötland.
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Östergötland är inte någon traditionell Life Science-nod i Sverige, men beslutade våren 2017 att undersöka möjligheterna att finna en position baserat på erkänd kunskapsbas kring mötet människa – teknik. En förstudie initierades med Region Direktören som beställare och uppdraget innebar att kartlägga, analysera och ge förslag till hur en Life Science-satsning skulle kunna vara genomförbar i Östergötland. Triple Helix-modellen, det vill säga samhandling mellan offentlig sektor, universitet och näringsliv är den anmodade modellen för Life Science-satsningar i Sverige. Den tidigare Life Science-satsningen i Östergötland hade fallit på grund av obalans i styrka hos Triple Helixens ingående parter.Ett lyckat Triple Helix-initiativ i Östergötland, som även fått internationell genomslagskraft är CMIV, där radiologin är världskänt genom samarbetet mellan RÖ, LiU och Sectra. Detta initiativ är ett exempel på Triple Helix-samhandling som gett resultat för alla ingående parter. Runt CMIV kan såväl samhällsnytta som patientnytta och tillväxt tydligt identifieras. Ytterligare ett exempel som lyftes fram i direktivet är utveckling av kliniska beslutsstöd för användning i klinisk verksamhet och vidare forskning på kliniska data.För att få en rik bild av CMIV, och andra initiativ kring Life Science i Östergötland, har arbetsgruppen använt sig av berättarteknik och på djupet studerat fem fall inom Life Science-området. Analys av dessa fall har sedan jämförts med erfarenheter av Life Science från andra regioner och ett förslag till lösning har successivt växt fram i diskussioner med arbetsgruppen och den taktiska styrgruppen. Triple Helix-samhandling är tämligen utmanande i praktiken då de olika aktörerna i vård, forskning- och näringsliv måste samhandla för att uppnå ett gemensamt mål. Berättelserna vittnar om att det krävs vilja, mod och förmåga att korsa såväl ämnes- som organisatoriska gränser. Slutsatsen är därför att det finns behov av att träna denna förmåga, men också att skapa en ”en väg in” där möten kan uppstå för att identifiera, matcha och förfina initiativ som kan lösas med hjälp av Triple Helix-samhandling.Förstudien visar att det finns goda förutsättningar att genomföra en Life Science-satsning i Östergötland. Ett flerfakultetsuniversitet samt ett komplett sjukvårdssystem ger den mylla av kunskap, problem/behov samt kritiska massa som visat sig krävas för den här typen av satsningar. Att begränsa den möjligheten till enbart vidareutveckling av CMIV och byggandet av kliniska beslutsstöd vore dock inte att göra möjligheterna rättvisa. Istället föreslås två interrelaterade verksamheter vars huvuduppdrag är att facilitera och stödja innovation och utveckling inom Life Science-sektorn i Östergötland; Triple Helix-Labb och Triple Helix-Akademi. I Triple Helix-Labbet kan problem/behov och lösningar mötas, matchas och förfinas i en vägledningsprocess som kan leda till såväl ökad patientnytta som ökad tillväxt i Östergötland. I Triple Helix-Akademin stärks förmågan till samhandling i Triple Helix för att överbyggakunskap, förståelse och respekt för de värdesystem som korsas. Genom dessa interorganisatoriska strukturer finns förutsättningar att adressera vårdens problem, samtidigt som dessa kan agera tillväxtmotor i Östergötland. I förstudien identifieras fyra olika växtvägar som kan stimuleras via ovan nämna strukturer.För att få utväxling av ovanstående förslag behöver strukturer med närliggande och överlappande uppdrag ses över och ersättas/integreras i Triple Helix-Labbet. Detta arbete är påbörjat i förstudien, men behöver förfinas i det etableringsuppdrag som är nästa steg för att kraftsamla kring Life Science i Östergötland. En Life Science-satsning är en långsiktig handling och kräver en politisk överenskommelse för att bli hållbar över tid. Därför ses detta som en förutsättning för att starta det etableringsprojekt som föreslås i föreliggande rapport.Den här förstudien handlar om Östergötland. Redan idag finns dock etablerade samarbeten med Sydöstra sjukvårdsregionen men även nationellt och internationellt. Östergötland är därmed en nod i flera större nav, beroende på vilket perspektiv som antas. Nodtänkandet är en av förstudiens viktigaste grundpelare, men samtidigt måste förändringsarbetet starta hos var och en av de ingående parterna i en Life Science-satsning och därmed adresserar förstudien främst samhandling mellan de parter som utgör själva hjärtat i satsningen; RÖ och LiU.Den största risken för att en Life Science-satsning ska fallera även denna gång är att den politiska överenskommelsen uteblir, eller att RÖ och LiU stannar i sina invanda samverkanspositioner, och därmed inte antar samhällsutmaningen om ökad patientnytta och ökad tillväxt.Förstudien beslutades av Regionstyrelsen 2018-11-08.
  •  
28.
  • Rafael, Ehab, et al. (författare)
  • Intramuscular autotransplantation of pancreatic islets in a 7-year-old child : a 2-year follow-up
  • 2008
  • Ingår i: American Journal of Transplantation. - : Elsevier BV. - 1600-6135 .- 1600-6143. ; 8:2, s. 458-62
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A 7-year-old girl with severe hereditary pancreatitis underwent total pancreatectomy. A total of 160,000 islet equivalents (6400 islet/kg) were transplanted to the brachioradialis muscle of the right forearm. Her plasma C-peptide level was undetectable after pancreatectomy but increased to 1.37 ng/mL after 17 days; at this time point, her insulin requirement was 0.75 units of insulin/kg/day. At 5- and 27-months, her hemoglobin A1c (HbA1c) and insulin requirements were 4.5 and 5.3% and 0.3 and 0.18 units/kg/day, respectively. Basal and stimulated C-peptide levels were 0.67 +/- 0.07 and 3.36 +/- 1.37 ng/mL, respectively. Stimulated insulin levels were 30% higher in the islet-bearing arm compared to the contralateral arm after glucagon stimulation. After surgery and islet transplantation, the quality of life improved dramatically and she gained 8 kg of weight. In summary, a normal HbA1c, a low insulin requirement and the absence of recurrent hypoglycemia and the gradient of insulin between the arms indicate that the intramuscularly transplanted islets contribute to a long-term clinically significant metabolic control.
  •  
29.
  • Swahn, Fredrik, et al. (författare)
  • Endoscopic retrograde cholangiopancreatography with rendezvous cannulation reduces pancreatic injury
  • 2013
  • Ingår i: World Journal of Gastroenterology. - : Baishideng Publishing Group Inc.. - 1007-9327 .- 2219-2840. ; 19:36, s. 6026-6034
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • AIM: To examine whether rendezvous endoscopic retrograde cholangiopancreatography (ERCP) is associated with less pancreatic damage, measured as leakage of proenzymes, than conventional ERCP. METHODS: Patients (n = 122) with symptomatic gallstone disease, intact papilla and no ongoing inflammation, were prospectively enrolled in this case-control designed study. Eighty-one patients were subjected to laparoscopic cholecystectomy and if intraoperative cholangiography suggested common bile duct stones (CBDS), rendezvous ERCP was performed intraoperatively (n = 40). Patients with a negative cholangiogram constituted the control group (n = 41). Another 41 patients with CBDS, not subjected to surgery, underwent conventional ERCP. Pancreatic proenzymes, procarboxypeptidase B and trypsinogen-2 levels in plasma, were analysed at 0, 4, 8 and 24 h. The proenzymes were determined in-house with a double-antibody enzyme linked immunosorbent assay. Pancreatic amylase was measured by an enzymatic colourimetric modular analyser with the manufacturer's reagents. All samples were blinded at analysis. RESULTS: Post ERCP pancreatitis (PEP) occurred in 3/41 (7%) of the patients cannulated with conventional ERCP and none in the rendezvous group. Increased serum levels indicating pancreatic leakage were significantly higher in the conventional ERCP group compared with the rendezvous ERCP group regarding pancreatic amylase levels in the 4- and 8-h samples (P = 0.0015; P = 0.03), procarboxypeptidase B in the 4- and 8-h samples (P < 0.0001; P < 0.0001) and trypsinogen-2 in the 24-hour samples (P = 0.03). No differences in these markers were observed in patients treated with rendezvous cannulation technique compared with patients that underwent cholecystectomy alone (control group). Post procedural concentrations of pancreatic amylase and procarboxypeptidase B were significantly correlated with pancreatic duct cannulation and opacification. CONCLUSION: Rendezvous ERCP reduces pancreatic enzyme leakage compared with conventional ERCP cannulation technique. Thus, laparo-endoscopic technique can be recommended with the ambition to minimise the risk for post ERCP pancreatitis. (C) 2013 Baishideng. All rights reserved.
  •  
30.
  • Trulsson, Lena M., 1950-, et al. (författare)
  • Cholecystokinin octapeptide induces both proliferation and apoptosis in the rat pancreas
  • 2001
  • Ingår i: Regulatory Peptides. - 0167-0115 .- 1873-1686. ; 98:1-2, s. 41-48
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Cholecystokinin-8 (CCK-8) causes exocrine pancreatic hypertrophy and hyperplasia. High doses of the CCK analogue cerulein causes necrosis and an inflammatory response in the pancreas. We have studied the pancreatic growth response in rats after administration of CCK-8 for 3 days, given either intermittently (20–80 μg/kg) twice a day, or continuously (2.4–48 μg/kg per 24 h). Plasma CCK-8 levels, pancreatic wet weight, water, protein and DNA contents and the pancreatic caspase-3 activity were measured. Cell proliferation was visualized by [3H]thymidine incorporation and apoptosis by TUNEL reaction. Continuous administration of CCK-8 dose-dependently increased the plasma CCK levels, the pancreatic wet weight, protein and DNA contents as well as thymidine labeling index, apoptotic index and caspase-3 activity. Intermittent injections of CCK-8 caused transient raises in plasma CCK, increased apoptotic index and caspase-3 activity, a dose-dependent increase in thymidine labeling but caused a dose-dependent reduction of pancreatic wet weight, protein, and DNA contents. It is concluded that CCK-8 causes both increased proliferation and apoptosis in the pancreas. In case of continuous administration of CCK-8, the proliferation outweighs the apoptosis causing hyperplasia but in the case of intermittent administration the opposite effect is seen.
  •  
31.
  •  
32.
  • Willows, Thomas, et al. (författare)
  • Initiation of Levodopa-Carbidopa Intestinal Gel Infusion Using Telemedicine (Video Communication System) Facilitates Efficient and Well-Accepted Home Titration in Patients with Advanced Parkinson's Disease
  • 2017
  • Ingår i: Journal of Parkinson's Disease. - : IOS PRESS. - 1877-7171 .- 1877-718X. ; 7:4, s. 719-728
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Levodopa-carbidopa intestinal gel (LCIG; Duodopa r) is used for continuous infusion in advanced Parkinson's disease. To achieve optimal effect, the LCIG dose is individually titrated, traditionally conducted during hospitalization in Sweden. However, dose adjustment depends on surrounding conditions, physical activity, and emotional stress, which is why titration at home could be beneficial. Telemedicine (TM) using a video communication system offers alternative titration procedures, allowing LCIG initiation at home. Objective: Study objectives were to show the feasibility of TM for LCIG home titration, evaluate resource use, and assess patient, neurologist, and nurse satisfaction. Methods: Four clinics enrolled 15 patients to observe efficiency and feasibility of TM-based monitoring. Results: Patient median (range) age was 67 (52-73) years and time since diagnosis was 10 (7-23) years. Median time between LCIG initiation and end of TM-assisted titration was 2.8 (2.0-13.8) days. Median time required for home titration by neurologists, nurses, and patients was (hours: minutes) 1 : 14 (0 : 29-1 : 52), 5 : 49 (2 : 46-10 : 3), and 8 : 53 (4 : 11-14 : 11), respectively. Neurologists and nurses considered this to be less time than required for hospital titration. TM allowed patients 92% free time from start to end of titration. Technical problems associated with TM contacts were rare, mostly related to digital link, and quickly resolved. Patients, neurologists, and nurses were satisfied using TM. No serious adverse events were reported; there was one device complaint (tube occlusion). Conclusions: In this study, TM-assisted LCIG titration at home was resource-efficient, technically feasible, well-accepted and was deemed satisfactory by patients, neurologists, and nurses.
  •  
33.
  •  
34.
  •  
35.
  • Öman, Mikael, 1956- (författare)
  • Intraperitoneal 5-Fluorouracil treatment of cancer - clinical and experimental studies
  • 2004
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Background:Pancreas cancer is a most aggressive malignancy. More than 80% of patients diagnosed with pancreas cancer, exhibit such advanced disease, that curative surgery is impossible. Systemic chemotherapy prolongs survival to 5-9 months. High concentrations of chemotherapeutic agents in the abdominal cavity and in the lymphatics draining the area is achieved by intraperitoneal administration. Vasopressin decreases splanchnic blood flow, reducing the intraperitoneal uptake of drugs, thus raising the local and lymphatic dose intensity.Aim: The aim of the study was to investigate the feasibility and tumour response of intraperitoneal 5-Fluorouracil (5-FU) treatment in non-resectable pancreas cancer, using vasopressin to improve the pharmacokinetic profile. Further, to study the effect of vasopressin on peritoneal blood flow, altered by intraperitoneal 5-FU or the presence of peritoneal carcinomatosis.Methods: In the animal experiments, the 133Xe-clearance technique and as a comparison Laser doppler flow, were used to identify changes of peritoneal blood flow caused by vasopressin in unmanipulated animals and in animals with peritoneal carcinomatosis or animals given intraperitoneal 5-FU. In the clinical studies, 68 (39 women/29 men) patients, with a non-resectable ductal pancreas cancer and a Karnovsky Index ≥70 were included. Patients were treated with 750-1500 mg/m2 5-FU intraperitoneally through a Port-a-cath and Leucovorin 100 mg/m2 intravenously on two consecutive days every 21 days until progression. Seventeen patients, receiving 750 mg/m2 5-FU, were given concomitant vasopressin 0.1 IU/min during 180 minutes, alternatively day 1 or 2.Results: In the animal experiments, vasopressin 0.07 IU/kg/min significantly reduced the 133Xe-clearance. Intraperitoneal 5-FU decreased the basal peritoneal blood flow and abrogated the vasopressin effect for 1-2 days. The presence of peritoneal carcinomatosis did not influence the basal peritoneal blood flow, nor the reduction of peritoneal blood flow caused by vasopressin. In the clinical studies, the treatment with intraperitoneal 5-FU was well tolerated, with no WHO Grade 3 or 4 toxicity with doses up to 1250 mg/m2. Thirty patients achieved at least stable disease at three months. The median survival time was 8.0 (range 0.8-54.1) months. There was a significant reduction of 5-FU Cmax on day 2, but no significant reduction of AUC, when vasopressin was given.Conclusion: Peritoneal blood flow changes caused by vasopressin can be estimated with the 133Xe-clearance technique. Intraperitoneal 5-FU but not peritoneal carcinomatosis decreases the vasopressin induced 133Xe-clearance reduction, 1-2 days after administration. In patients with non-resectable pancreas cancer, intraperitoneal 5-FU up to 1250 mg/m2 for two days every third week can be given without WHO grade 3 and 4 toxicity. The treatment is well tolerated with few and minor side effects. Tumour responses were observed. Addition of vasopressin does not significantly enhance the pharmacokinetics of intraperitoneal 5-Flurorouracil, but adds toxicity.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-35 av 35
Typ av publikation
tidskriftsartikel (26)
rapport (4)
doktorsavhandling (2)
konstnärligt arbete (1)
konferensbidrag (1)
bokkapitel (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (25)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (8)
populärvet., debatt m.m. (1)
Författare/redaktör
Andersson, Roland (5)
Larsson, Jörgen (5)
Yang, H. (3)
Glimelius, Bengt (3)
Korsgren, Olle (3)
Permert, J (3)
visa fler...
Enochsson, Lars (3)
Wiren, M (3)
Nilsson, Magnus (2)
Lindgren, J (2)
Söderholm, Johan D., ... (2)
Larsson, J. (2)
Tranberg, Karl-Göran (2)
Ryden, M (2)
Nilsson, Bo (2)
Isaksson, B (2)
von Rosen, Anette (2)
Svensson, Jan-Olof (2)
Johansson, Lars (1)
Foss, Aksel (1)
Löhr, Matthias (1)
Tibell, Annika (1)
Tibell, A (1)
Lundgren, T (1)
Ahlström, Håkan (1)
Regnér, Sara (1)
Thorlacius, Henrik (1)
Karlsson, Göran (1)
Nilsson, Sten (1)
Arner, Peter (1)
Wang, Feng (1)
Bergh, Jonas (1)
Holmberg, B (1)
Sävendahl, L (1)
Nygren, Peter (1)
Nyholm, Dag (1)
Lundell, Lars (1)
Arnelo, U (1)
Phillipson, Mia (1)
Christoffersson, Gus ... (1)
Jenmalm, Maria, 1971 ... (1)
Lindgren, Johan (1)
Wiren, Mikael (1)
Tufveson, Gunnar (1)
Adrian, Thomas E. (1)
Erlanson-Albertsson, ... (1)
Jager, Edwin, 1973- (1)
Marcusson, Jan, 1958 ... (1)
Kristiansson, Marian ... (1)
Kilander, Anders (1)
visa färre...
Lärosäte
Linköpings universitet (19)
Karolinska Institutet (13)
Lunds universitet (9)
Uppsala universitet (5)
Umeå universitet (3)
Kungliga Tekniska Högskolan (2)
visa fler...
Örebro universitet (2)
visa färre...
Språk
Engelska (26)
Svenska (9)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (13)
Naturvetenskap (4)
Teknik (1)
Samhällsvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy