| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ankre, Rosemarie, 1975-, et al.
(författare)
-
Silence – an article of short supply in outdoor recreation? Handling noise conflicts in Swedish planning
- 2008
-
Ingår i: Management for protection and sustainable development. The Fourth International Conference on Monitoring and Management of Visitors Flows in Recreational and Protected Areas.. - Montecatini Terme, Tuscany, Italy. ; , s. 399-403
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Outdoor recreation areas are exposed to several causes of conflict. Many interests, along with different types of recreation activities, are competing in the same area. In these areas, conflicts are handled by spatial planning and by the separation in space of different functions. One source of conflict is noise. The lack of noise-free areas in the Swedish coastal areas has become an amenity problem. Does this make noise an important problem to consider in planning? An assumption is that the sound environment is relevant for the visitors’ experience; spending time in nature is associated with peace and quiet, where one should not be disturbed. In this study, it will be investigated how silence and noise actually are considered in the Swedish municipal planning. “Silence” is one of the amenity categories reported in the Swedish tourism data base. Is there a discrepancy between the existing municipal planning and the visitors’ opinions, attitudes and experiences? Furthermore, there will be an analysis of how silence and noise could be handled in spatial planning. One possible method is zoning. By excluding certain outdoor recreation activities from some areas, zoning may handle, or at least reduce, the problem of conflicts. The biosphere reserve concept (where zoning is an important part) will for that reason be discussed as a potential tool. A case study of the Blekinge archipelago, Sweden is the foundation of the study, which data consist of planning documents and questionnaire surveys considering outdoor recreation and nature tourism.
|
|
| 5. |
- Forsberg, Lena Petersson
(författare)
-
Friluftsliv och naturturism i kommunal fysisk planering
- 2012
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna avhandling syftar till att belysa hur friluftsliv och naturturism hanteras i den kommunala fysiska planeringen. Detta diskuteras i relation till myndigheters uttalade policys där vikten av friluftsliv framhålls och allmänhetens attityder till friluftsliv. Syftet är också att föra en diskussion om hur kommunal fysisk planering kan fungera som verktyg för att främja friluftslivets intresse i markanvändningsfrågor. Undersökningen har skett genom enkäter, intervjuer, studier av lagstiftning och myndighetsdokument samt studier av planeringsdokument, främst översiktliga planer, i 11 kommuner som ingår i de tre fallstudieområdena Järvafältet utanför Stockholm, Blekinge skärgård och kustzon och Söderåsen i Skåne. Vid första anblicken kan det framstå som om friluftsliv har ett starkt skydd i den kommunala fysiska planeringen. Det omnämns i Plan- och bygglagen (PBL) som allmänt intresse och i Miljöbalken (MB) som riksintressen och som ett av strandskyddets två syften. Planeringslagstiftningens process- och ramlagskaraktär ger dock flertalet tolkningsbara formuleringar i lagtexten samtidigt som begreppet allmänt intresse är mångtydigt. Både PBL och strandskyddet har också nyligen ändrats så att det i flera frågor ännu inte hunnit etableras någon rättspraxis för tolkning och tillämpning. En av den kommunala fysiska planeringens viktigaste uppgifter är att i markanvändningsfrågor avväga mellan olika allmänna och enskilda intressen. Resultat visar att friluftslivets och naturturismens ställning i kommunal planering varierar mellan kommuner men också mellan planeringsnivåer. En betydande majoritet av kommunerna använder friluftsliv och naturturism i sin marknadsföring. Avvägningsbeslut i markanvändningsfrågor som utfaller till friluftslivets nackdel kan dock ofta motiveras av att ”det finns så mycket grönt” och att friluftsliv därmed bedöms kunna ske någon annanstans än där man vill exploatera. Här kan allemansrätten vara en viktig faktor för denna tolkning. I planeringsdokument förekommer också ofta den rådande planeringsdoktrinen om den täta staden i kombination med hållbarhetsargument. Detta kan ytterligare verka för exploatering av urbana grönytor. Det finns ett behov av fysisk planering som säkerställer mark för friluftsliv. Resultat från den nationella enkätundersökningen Friluftsliv 07 visar att människor värderar rekreationsnatur högt, många till och med så högt att det påverkar deras val av bostadsort. Cirka en sjättedel uppger dock att de saknar lämpliga områden för friluftsliv. Respondenterna anser även att kommunerna behöver bli bättre på att skydda tysta områden. Planeringen behöver också visa en bättre beredskap inför klimatförändringarnas konsekvenser för friluftsliv eftersom många respondenter uttrycker en oro över negativa konsekvenser av ett förändrat klimat men endast cirka var fjärde kommun uppmärksammar detta i den översiktliga planeringen. Huvudhandledare har varit professor Lars Emmelin, Fysisk planering, Blekinge Tekniska Högskola och biträdande handledare professor Klas Sandell, Geografi och turism, Karlstad Universitet. Doktorsavhandlingen togs fram inom ramen för forskningsprojektet Planering för friluftsliv vid Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona. Projektet utgjorde ett av sju delprojekt i det nationella och mångdisciplinära forskningsprogrammet Friluftsliv i Förändring som letts av professor Peter Fredman, Mittuniversitetet och som finansierats av Naturvårdsverket.
|
|
| 6. |
- Forsberg, Lena Petersson
(författare)
-
Friluftsliv och naturturism i kommunal planering : delresultat från en webbaserad enkätundersökning våren 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Om, hur och i vilken grad friluftslivets och naturturismens intressen beaktas i den kommunala fysiska planeringen har varit huvudfokus för denna undersökning. Resultaten visar att en övervägande majoritet av kommunerna använder möjligheterna att utöva friluftsliv och naturturism som argument i sin marknadsföring men i avvägningen mot andra samhällsintressen är det inte alltid självklart att friluftslivet blir vinnare. Resultatet från enkäten visar att friluftslivets och naturturismens intressen synliggörs i mycket olika grad i kommunernas fysiska planering. Att friluftslivet och naturturismen är mindre synligt i den fysiska planeringen behöver inte med automatik betyda att det faktiska utfallet för medborgarnas möjligheter att utöva friluftsliv är dåligt. Många kommuner jobbar aktivt med projekt som syftar till att säkerställa och förvalta naturområden intressanta för friluftslivet. I kommuner där det råder eller kommer att råda exploateringstryck eller andra hot mot naturområden är det dock önskvärt att friluftslivet får en hög status redan i planeringsskedena. Detta för att om möjligt stå starkare i avvägningen mot andra samhällsintressen.
|
|
| 7. |
- Petersson Forsberg, Lena, et al.
(författare)
-
Could mixed AC/DC power systems support more sustainable communities?
- 2016
-
Ingår i: 2016 1st International Conference on Sustainable Green Buildings and Communities, SGBC 2016. - : Institute of Electrical and Electronics Engineers Inc.. - 9781509034987
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The main contribution of this paper is to challenge the current understanding in Swedish spatial planning of power systems being, inherently, alternating current (AC) systems. We propose two areas for piloting local direct current (DC) systems as a way of introducing the concept of mixed AC/DC power systems with the aim of supporting more (self-)sustainable local communities. One is local recreational areas, so called 'green spaces' in urban planning. The other is eHealth, when it involves spatial planning and building, or rebuilding existing living space, for supporting healthcare provision in the patient's own home. The paper discusses how mixed AC/DC power systems might be introduced into the current planning discourse and practice in Sweden as part of the necessary reconceptualization of what sustainability means in spatial planning. The paper is based on the authors' previous and on-going research, in spatial planning and eHealth respectively, and has been inspired by the on-going research and development at IIT-M on robust and affordable local DC solutions for Indian households. It is an early-stage exploratory paper based on a recently initiated interdisciplinary dialogue between computer scientists and spatial planning researchers at Blekinge Institute of Technology, Sweden, about green infrastructuring for a more sustainable society. © 2016 IEEE.
|
|
| 8. |
- Petersson Forsberg, Lena, et al.
(författare)
-
Friluftslandskapets planering och tillgänglighet
- 2013
-
Ingår i: Friluftsliv i förändring. - Stockholm : Naturvårdsverket. - 9789162065478 ; , s. 191-210
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Petersson Forsberg, Lena
(författare)
-
Friluftsliv och naturturism i kommunal planering : Delresultat från en webbaserad enkätundersökning våren 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under våren 2008 har forskningsprojektet Fysisk planering för friluftsliv i samarbete med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, skickat ut en webbaserad enkät; Friluftsliv och naturturism i kommunal planering till samtliga Sveriges 290 kommuner. Forskningsprojektet ingår som ett av sex delprojekt i det nationella forskningsprogrammet Friluftsliv i Förändring. Detta är delprojektets första rapport och den avser att ge en översiktlig bild av resultatet från den webbaserade enkätundersökningen. Enkäten bestod av fyra olika delar; Översiktlig planering (svarsfrekvens 66 %), Detaljplanering (svarsfrekvens 64 %), Bygglovgivning (svarsfrekvens 73 %) samt Naturvård och förvaltning av naturområden (svarsfrekvens 73 %). De olika delarna kan ha besvarats av olika personer. Svaren har i detta skede endast bearbetats som frekvenser och några statistiska samband är ännu inte undersökta. Om, hur och i vilken grad friluftslivets och naturturismens intressen beaktas i den kommunala fysiska planeringen har varit huvudfokus för denna undersökning. Resultaten visar att hela 92 % av kommunerna använder möjligheterna att utöva friluftsliv och naturturism som argument i sin marknadsföring och i de flesta kommuner finns tjänstemän med särskilt ansvar för friluftsfrågor. I den översiktliga planeringen måste dock friluftslivet och naturturismens intresse vägas mot andra samhällsintressen och det är då inte alltid självklart att friluftslivet går vinnande ur denna avvägning. Även så kallade ”tysta områden” är viktiga för friluftslivet och bör uppmärksammas i den översiktliga planeringen. I ca 38 % av kommunerna görs detta. I enkätdelen om detaljplanering har vi frågat efter kommunernas hantering av strandskyddet samt förekomsten av miljöbedömningar där konsekvenserna för friluftsliv och naturturism utretts. I nästan hälften av de svarande kommunerna har inga detaljplaner som antogs under 2007 åtföljts av miljöbedömningar där konsekvenserna för friluftsliv och naturturism blivit utredda. I bygglovgivning kan friluftslivet värnas i varierande grad och undersökningen har här fokuserat på strandskyddsdispenser. Det vanligaste skälet för att medge strandskyddsdispens är att platsen redan är ianspråktagen för privat nyttjande medan det vanligaste skälet till 6 nekad dispens är att säkra allmänhetens tillgänglighet till strandzonen. Argumentet för allmänhetens tillgänglighet används nästan tre gånger så ofta som argumentet för bevarandet av den biologiska mångfalden. I enkätdelen om Naturvård och förvaltning av naturområden är det främst inställningen till allemansrätten samt säkerställandet av naturreservat som undersökts. I knappt hälften av kommunerna har det under de senaste 10 åren på kommunalt initiativ bildats naturreservat i syfte att stärka och skydda friluftslivet. Resultatet från enkäten visar att friluftslivets och naturturismens intressen synliggörs i mycket olika grad i kommunernas fysiska planering. Att friluftslivet och naturturismen är mindre synligt i den fysiska planeringen behöver inte med automatik betyda att det faktiska utfallet för medborgarnas möjligheter att utöva friluftsliv är dåligt. Många kommuner jobbar aktivt med projekt som syftar till att säkerställa och förvalta naturområden intressanta för friluftslivet. I kommuner där det råder eller kommer att råda exploateringstryck eller andra hot mot naturområden är det dock önskvärt att friluftslivet får en hög status redan i planeringsskedena. Detta för att om möjligt stå starkare i avvägningen mot andra samhällsintressen.
|
|
| 10. |
- Petersson Forsberg, Lena
(författare)
-
Kommunala friluftsplaner : En kunskapsbas för verkningsfulla och användarvänligakommunala friluftsplanerForskningsrapport
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommunerna har en nyckelroll i att skapa förutsättningar för ett väl fungerande friluftsliv. Att planera friluftslivet långsiktigt är av stor vikt för ett bra friluftsliv för medborgarna.Föreliggande rapport är resultatet av en forskningsutredning som beskriver processen med att ta fram friluftsplaner i två kommuner, Örnsköldsviks och Linköpings kommuner. Rapporten ska fungera som ett underlag till Naturvårdsverkets fortsatta arbete med att ta fram en användarvänlig vägledning om friluftslivsplaner.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Petersson-Forsberg, Lena
(författare)
-
Swedish spatial planning : A blunt instrument for the protection of outdoor recreation
- 2014
-
Ingår i: Journal of Outdoor Recreation. - : Elsevier. - 2213-0780 .- 2213-0799. ; 5-6:April, s. 37-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Outdoor recreation opportunities are in great demand across Europe - so much so that for many citizens it affects their choice of where to live. National authorities, for example the Swedish Environmental Protection Agency (2005), have stressed that municipal spatial planning (i.e. local land use planning) should be used to protect outdoor recreation. However, the circumstances under which outdoor recreation is integrated into spatial planning remain unclear. The study draws on a survey of Swedish citizens, and another survey of planning officials representing all 290 Swedish municipalities, qualitative interviews with ten municipal planning officials, and analyses of comprehensive planning documents in eleven municipalities. Based on a discussion of the supply of and demand for urban and peri-urban nature, the results show that in Sweden spatial planning is an important, but somewhat blunt instrument for the protection of nature areas suitable for outdoor recreation. It is argued that, a combination of the following planning measures would make it more effective: (i) increased public participation in the planning process; (ii) greater use of research-based knowledge of outdoor recreation; (iii) umbrella legislation for outdoor recreation; (iv) changes to the wording of the legislation; and (v) research on providing clearer definitions and their implementation to planning. Management implications This case study about the position of outdoor recreation in Swedish planning processes bears relevance for an international audience of practitioners and researchers. In Sweden, outdoor recreation as public interest carries very high rhetorical value, but both the spatial planning practice and the planning legislation carry notable weaknesses in defense of these interests. The following strategies are proposed to alleviate this situation: Knowledge about public recreation and suitable natural areas in and around urban areas needs to be communicated at all levels of spatial planning, to support the required trade-offs between competing interests.The high demand for recreational opportunities close to people's homes is one particularly strong argument for defending the public interest.In order to strengthen public participation, the planning process should be made more transparent, public meetings should be made more inviting, and be held at suitable times. Participation and knowledge transfer can also be enhanced by new methods such as geographic information systems (Soft GIS) that allow residents to share their knowledge of their living environment with urban planners and researchers.
|
|
