| 1. |
- Lejonklou, Margareta Halin, 1966-, et al.
(författare)
-
Effects of Low-Dose Developmental Bisphenol A Exposure on Metabolic Parameters and Gene Expression in Male and Female Fischer 344 Rat Offspring.
- 2017
-
Ingår i: Journal of Environmental Health Perspectives. - 0091-6765 .- 1552-9924. ; 125:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Bisphenol A (BPA) is an endocrine-disrupting chemical that may contribute to development of obesity and metabolic disorders. Humans are constantly exposed to low concentrations of BPA, and studies support that the developmental period is particularly sensitive.OBJECTIVES: The aim was to investigate the effects of low-dose developmental BPA exposure on metabolic parameters in male and female Fischer 344 (F344) rat offspring.METHODS: Pregnant F344 rats were exposed to BPA via their drinking water, corresponding to (BPA0.5; ) or (BPA50; ), from gestational day (GD) 3.5 until postnatal day (PND) 22, and controls were given vehicle (). Body weight (BW), adipose tissue, liver (weight, histology, and gene expression), heart weight, and lipid profile were investigated in the 5-wk-old offspring.RESULTS: Males and females exhibited differential susceptibility to the different doses of BPA. Developmental BPA exposure increased plasma triglyceride levels ( compared with , females BPA50 ; compared with , males BPA0.5 ) in F344 rat offspring compared with controls. BPA exposure also increased adipocyte cell density by 122% in inguinal white adipose tissue (iWAT) of female offspring exposed to BPA0.5 compared with controls ( number of adipocytes/HPF compared with number of adipocytes/HPF; ) and by 123% in BPA0.5 females compared with BPA50 animals ( number of adipocytes/high power field (HPF) compared with number of adipocytes/HPF; ). In iWAT of male offspring, adipocyte cell density was increased by 129% in BPA50-exposed animals compared with BPA0.5-exposed animals ( number of adipocytes/HPF compared with number of adipocytes/HPF; ). Furthermore, the expression of genes involved in lipid and adipocyte homeostasis was significantly different between exposed animals and controls depending on the tissue, dose, and sex.CONCLUSIONS: Developmental exposure to of BPA, which is 8-10 times lower than the current preliminary EFSA (European Food Safety Authority) tolerable daily intake (TDI) of and is within the range of environmentally relevant levels, was associated with sex-specific differences in the expression of genes in adipose tissue plasma triglyceride levels in males and adipocyte cell density in females when F344 rat offspring of dams exposed to BPA at were compared with the offspring of unexposed controls.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Åslund, Vendela, et al.
(författare)
-
Elbussar ur ett stadsplaneringsperspektiv
- 2024. - 3
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När man talar om elbussar framhålls ofta deras påverkan på stadsmiljöer, exempelvis vad gäller urbana kvaliteter som luftkvalitet och buller, eller hur etableringen av laddinfrastruktur ska anpassas till både den urbana kontexten och till kollektivtrafikens förutsättningar. Sedan de första elbussarna introducerades i svenska städer för ca 10 år sedan har det funnits förväntningar på att elektrifieringen ska skapa nya förutsättningar för stads- och bebyggelsemiljöer, exempelvis genom att öppna upp för hållplatser inomhus, eller att kunna trafikera känsliga miljöer. I den här rapporten fokuserar vi just på frågan om elbussens roll ur ett stadsplaneringsperspektiv. Syftet är att, på ett explorativt vis, analysera och diskutera hur introduktionen av elbussar ger nya möjligheter och utmaningar i stads- och bebyggelsemiljöer.Resultaten från fallstudierna presenteras i tre olika teman. Det första handlar om att tysta och rena bussar ger nya möjligheter. Det andra temat fokuserar på hur etablering av laddinfrastruktur är förknippat med utmaningar avseende tillståndsprocesser och estetisk utformning. Det tredje temat handlar om kopplingarna mellan depåplacering och elektrifiering där sambanden mellan övergången till elbussar och lokaliseringsfrågan diskuterades.Vi konstaterar att eldriften av bussar har gett nya möjligheter för stadsutveckling på platser eller längs sträckor där luftföroreningar och buller från bussar tidigare har utgjort ett hinder för exempelvis ny bebyggelse. När det gäller effekten på luftkvalitet poängterar vi att en övergång till eldrift främst reducerar utsläppen av kvävedioxider, medan utsläppen av partiklar från bromsar och från slitage av vägbana troligtvis inte påverkas i samma utsträckning, men som tidigare konstaterats behövs mer kunskap om detta.Resultaten belyser också att övergången till elbussar så här långt har haft en begränsad effekt på exempelvis linjedragningar genom känsliga miljöer, eller nya lösningar såsom inomhushållplatser. Förhoppningarna att elbussar skulle bidra till ganska omfattande förändringar av busstrafiken har ännu inte realiserats. Övergången till eldrift har gjort att nya frågor har aktualiserats ur ett stadsplaneringsperspektiv. Detta omfattar exempelvis placering och utformning av laddinfrastruktur i stadsmiljöer, där frågor kring estetik och synkronisering av olika planerings och upphandlingsprocesser ställer höga krav på samverkan, ofta mellan aktörer som inte tidigare har samarbetat. Lokalisering av depåer är en annan viktig fråga som kompliceras av att möjliga platser begränsas av faktorer såsom tillgång till effekt i elnätet, ett eventuellt ökande behov av yta för bussdepåer, samt lämplighet i förhållande till start- och ändpunkter i busslinjenätet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Åslund, Vendela, et al.
(författare)
-
Motiv och drivkrafter för omställning till elbussar i svensk kollektivtrafik : effekter på val av laddningsstrategi och genomförande
- 2022
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2022.. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 68-68
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I svenska städer finns ett stort intresse för elbussar. Introduktionstakten är hög och idag rullar elbussar från olika tillverkare, med olika val av laddlösningar, i den ordinarie kollektivtrafiken i såväl mindre tätorter som i storstäder. Det finns ett stort behov av att utvärdera och dra lärdom av omställningen till elbussar, både avseende den direkta planeringen och driften av kollektivtrafiken, men även i ett vidare samhälleligt perspektiv där omställningen kan beröra frågor kring stadsplanering, samhällsutveckling och kollektivtrafikens roll för att ställa om energisystemet. Tidigare forskning har visat att omställningen till elbussar innebär många olika typer av utmaningar där många aktörer, ofta i nya aktörskonstellationer måste samverka. Syftet med studien är att öka kunskapen om och dra lärdomar av samverkansprocesser för att införa elbussar i Sverige. Följande frågor undersöks: Vilka är motiven för omställning till elbussar bland aktörer såsom regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM), kommuner och operatörer? Hur ser samverkansprocesserna för omställning ut, vilka aktörer är involverade och vilka olika roller spelar de? Vilket utfall har samverkansprocesserna fått avseende val av tekniska lösningar? Studien genomförs som en fallstudie där omställningen till elbussar i följande städer analyseras: Ystad, Jönköping, Piteå, Göteborg, Stockholm och Malmö. Tre fallstudier har genomförts och resterande datainsamling (intervjuer och dokument) och analys slutförs under hösten 2021.
|
|
| 6. |
- Åslund, Vendela, et al.
(författare)
-
Omställning till elbussar i svenska städer : Lärdomar om affärsmodeller, ägarskap och upphandling
- 2022. - 3
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stadsbusstrafiken genomgår just nu en förändring där elbussar introduceras i snabb takt. Medan elbussar för några år sedan mestadels förekom i olika test- och pilotprojekt rullar det våren 2022 över 600 elbussar i ordinarie linjelagd kollektivtrafik i ca 25 olika svenska städer. Omställningen till elbussar karaktäriseras bland annat av att man gjort olika val avseende tillverkare och olika val avseende laddtekniken - depåladdning eller tilläggsladdning. Omställningen karaktäriseras även av att man har gjort olika val avseende ansvars- och riskfördelningen mellan involverade parter. Introduktionen av elbussar sker framförallt i den upphandlade kollektivtrafiken. I Sverige sker alltså detta teknikskifte i en kontext av konkurrens mellan trafikföretagen.Syftet med rapporten har varit att jämföra och analysera erfarenheterna från genomförda och planerade införanden av elbussar i ordinarie trafik i svenska städer, med fokus på hur frågor kring affärsmodeller, ägarskap, och kravställning i upphandling har hanterats. I rapporten analyserades tre frågor:- Vilka likheter och skillnader finns avseende affärsmodeller och hur ägarskap har hanterats? - Vilka likheter och skillnader finns avseende graden av flexibilitet i upphandlingsunderlagen?- Vilka möjligheter och dilemman kan uppstå beroende på hur man hanterataffärsmodeller, ägarskap och flexibilitet i upphandlingsunderlagen? Studien genomfördes som en jämförande fallstudie av omställning till elbussar i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Piteå och Ystad. Analysen av fallen baserades på data från intervjuer och olika dokument som avsiktsförklaringar och förfrågningsunderlag. Sammanlagt genomfördes 27 intervjuer med företrädare för regionala kollektivtrafikmyndigheter, trafikföretag samt kommuner. Resultaten visar att när det gäller likheter och skillnader avseende affärsmodeller och ägarskap konstaterar vi att det i samtliga fall är utföraren, den privata operatören, som är ägare av fordon. Ägarskapet av laddutrustning är till stor del baserat på vilken laddstrategi som valts, där depåladdning i samtliga fall innebär att utföraren äger laddutrustning. För tilläggsladdning finns exempel på både privat, exempelvis av operatören, och offentligt, exempelvis av region eller kommun, ägande. Denna uppdelning kan tyckas rimlig med hänsyn till parternas förmåga att hantera olika typer av risker kopplade till de olika laddstrategierna. När det gäller likheter och skillnader avseende graden av flexibilitet i upphandlingsunderlagen konstaterar vi att kravställningen varierar från specifika krav på elbussar och laddstrategi, till en mer öppen kravställning där det står utföraren fritt att välja drivmedel och laddstrategi, vilket också har resulterat i elbussar i dessa fallstudier. Resultaten tyder på att elbussar, särskilt depåladdade, inte längre ses som en särskilt riskfylld teknik, men detta beror också på hur man fördelar ansvar och ägarskap i de olika fallen. De möjligheter och dilemman som kan uppstå beror på hur man har hanterat frågor om ägarskap och flexibilitet i avtal. Hur man i de olika fallen har etablerat gränssnittet mellan beställare och utförare resulterar i att ansvar och risk fördelas olika. Huruvida denna fördelning innebär en möjlighet alternativt ett dilemma för beställaren eller utföraren beror till viss del på om det finns risk för målkonflikter mellan parterna, samt på parternas kompetens och kapacitet att hantera ansvaret och/eller risken.
|
|
| 7. |
- Åslund, Vendela, et al.
(författare)
-
Omställning till elbussar : Lärdomar, erfarenheter och rekommendationer
- 2023. - 4
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- På senare år har elektrifiering av stadsbussar i kollektivtrafiken växlat upp i tempo och idag finns flera exempel på hur man har hanterat omställningen i svensk kollektivtrafik. I projektet e(+)bus har vi jobbat med fallstudier i Sverige (Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Ystad, Piteå). Vi har även gjort en internationell utblick till Norge (Oslo och Trondheim) samt Nederländerna (Eindhoven). Omställningen till elbussar innebär en rad utmaningar för etablerade tillvägagångssätt inom kollektivtrafiken inom många olika områden. I projektet har vi fångat upp lärdomar om och erfarenheter av hur sådana utmaningar har hanterats när det gäller teman såsom upphandling, ägarskap, affärsmodeller, stadsplanering och drift av elbussar i kollektivtrafiken. Resultaten av studierna har presenterats i olika rapporter och vetenskapliga artiklar. I den här rapporten har vi, baserat på tidigare publikationer i projektet, formulerat ett antal lärdomar, vilka vi anser vara relevanta för andra svenska städer där omställningen till elbussar ännu inte påbörjats, eller där omställningen är i ett tidigt skede. Vi har identifierat lärdomar som handlar om upphandling och planering av elbusstrafik. Dessa lärdomar betonar betydelsen av tydlighet kring ägarskap, vikten av proaktiv planering för anpassning av depåer och laddinfrastruktur, kompetens hos beställare och utförare i kravställning, samt att elbussens symbol för en grön omställning innebär ett behov av ett brett hållbarhetsperspektiv. Eftersom omställingen till elbussar innebär många nya faktorer att ta hänsyn till konstaterar vi även att tiden för anbudsgivande måste vara tillräckligt lång för att operatörerna ska kunna lämna tillförlitliga anbud. När det gäller lärdomar inför trafikstart, samt daglig drift och verksamhet belyser projektets resultat att tiden mellan tilldelning och trafikstart är knapp och förändringar för att möjliggöra drift med elbussar kräver samverkan mellan många olika aktörer. Andra lärdomar handlar om att hantera frågor kring eventuellt batteribyte under kontraktstiden, vikten av tydliga gränssnitt för laddteknik för att lösa fel smidigt, samt lärdomar om hur elprisets utveckling och variation på senare tid hänger ihop med val av laddstrategi. Vi diskuterar även lärdomar om framtida perspektiv på omställningen till elbussar och konstaterar att elbussens potentiella längre livslängd kan påverka kontraktslängden i avtal. Den längre livslängden aktualiserar också att övertagande och återköpsgarantier för fordon och laddare kan bli aktuellt framöver. Slutligen konstaterar vi att nuvarande krav på en maximal medelålder för bussar inom ett visst avtal innebär en konflikt med möjligheterna till förlängd livslängd på elbussar.Den internationella utblicken på lärdomar från omställningen till elbussar ur ett Europeiskt perspektiv visade att man i Norge hade goda erfarenheter av att använda tilldelningskriterier i kombination med kravställning i upphandlingen av elbussar. Vidare hade man både i Norge och i Nederländerna skrivit avtal på ett sätt som möjliggörteknikbyte eller test inom avtalet, som ett sätt att hantera framtida teknikutveckling. En lärdom från Nederländerna är att en gemensam hållning från regionala kollektivtrafikmyndigheter kring omställning till utsläppsfria bussar kan ge kraft och riktning på omställningen. Baserat på dessa 16 lärdomar formulerar vi fyra avlutande rekommendationer som vi anser vara viktiga för att kollektivtrafikbranschen och akademin tillsammans ska bidra till att den fortsatta omställningen sker på ett hållbart och resurseffektivt sätt. 1. Regionala kollektivtrafikmyndigheter bör ta fram långsiktiga strategier för ägarskap av laddare och depåer.2. Aktörer involverade i omställningen till elbussar måste vara beredda på att beakta och hantera olika tidsramar, ex avseende kontraktslängd, teknisk livslängd av olika komponenter, tidsåtgång för - olika processer, och teknikutveckling över tid. 3. För att möjliggöra en kontinuerlig kompetensutveckling för branschen bör kollektivtrafikens aktörer gemensamt ta initiativ till att etablera en plattform, eller en arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte om omställning till elbussar.4. Under projektets gång har förutsättningarna och spelplanen för omställningen till elbussar ritats om ett flertal gånger. Vi konstaterar att en värld i ständig förändring innebär ett fortsatt behov av forskning om omställningen till elbussar.
|
|
| 8. |
- Åslund, Vendela, et al.
(författare)
-
Rationales for transitioning to electric buses in Swedish public transport
- 2023
-
Ingår i: Research in Transportation Economics. - 0739-8859. ; 100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Public transport systems in different parts of the world are currently undergoing a change characterised by the introduction of battery-powered electric buses in everyday operations. The introduction of electric buses brings new challenges such as high investment costs and technology concerns, as well as new forms of collaboration between both established and new actors. The aim of this paper is to disentangle different actors’ rationale for the transition, identifying underlying interests in and expectations of the electric bus system. With a focus on the Swedish context, we found that whilst common rationales exist, these are influenced by collective expectations and different underlying interests for the actor groups. We found that the interests of the actors are grounded in expectations of future developments, but also relate to the experience that the transition is occurring faster than previously anticipated. The results show a high degree of consensus regarding the transition to electric buses, although the actors have varying resources and action spaces with which to influence the transition, which is largely determined by the institutional and local context.
|
|
