↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Träfflista för sökning "WFRF:(Pihl Erik) "

Sökning: WFRF:(Pihl Erik)

Resultat 1-50 av 337

Sortera/gruppera träfflistan

Sortering: Träffar per sida:

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	10 New Insights in Climate Science 2020 2021 Rapport (populärvet., debatt m.m.)
2.	Akselsson, Cecilia, et al. (författare) A Combined Measurement and Modelling Approach to Assess the Sustainability of Whole-Tree Harvesting—A Swedish Case Study 2021 Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 13:4 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The demand of renewable energy has increased the interest in whole-tree harvesting. The sustainability of whole-tree harvesting after clear-cutting, from an acidification point of view, depends on two factors: the present acidification status and the further loss of buffering capacity at harvesting. The aims of this study were to investigate the relationship between these two factors at 26 sites along an acidification gradient in Sweden, to divide the sites into risk classes, and to examine the geographical distribution of them in order to provide policy-relevant insights. The present status was represented by the acid neutralizing capacity (ANC) in soil solution, and the loss of buffering capacity was represented by the estimated exceedance of critical biomass harvesting (CBH). The sites were divided into three risk classes combining ANC and exceedance of CBH. ANC and exceedance of CBH were negatively correlated, and most sites had either ANC < 0 and exceedance (high risk) or ANC > 0 and no exceedance (low risk). There was a geographical pattern, with the high risk class concentrated to southern Sweden, which was mainly explained by higher historical sulfur deposition and site productivity in the south. The risk classes can be used in the formulation of policies on whole-tree harvesting and wood ash recycling.
3.	Akselsson, Cecilia, et al. (författare) Acidification trends in south Swedish forest soils 1986-2008 : Slow recovery and high sensitivity to sea-salt episodes. 2013 Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 1879-1026 .- 0048-9697. ; 444, s. 271-287 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Soil water chemistry in forest soils over 20years was studied at nine sites in southern Sweden. The aim was to investigate the recovery from acidification and the influence of strong sea salt episodes that occur in the region. All sites but one showed signs of recovery from acidification along with the reduced sulphur deposition, but the recovery progress was slow and the soil water was in most cases still highly acidic at the end of the period. In several cases the recovery was delayed by episodes of sea salt deposition, leading to transient acidification. The less marked decrease of sulphur concentrations in soil water than of sulphur deposition, highlighted the importance of sulphur adsorption/desorption in the acidification and recovery process. Nitrogen retention capacity was exceeded on one site, leading to nitrate leaching and extremely low pH. Storm fellings on two sites in the end of the period led to effects similar to those of regeneration fellings. It was concluded that the soils in the region are in an early stage of recovery. The future progress of recovery strongly depends on future nitrogen retention of forest soils and the frequency of sea salt episodes.
4.	Akselsson, Cecilia, et al. (författare) Assessing the risk of N leaching from forest soils across a steep N deposition gradient in Sweden. 2010 Ingår i: Environmental Pollution. - : Elsevier BV. - 0269-7491 .- 1873-6424. ; 158:12, s. 3588-3595 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Nitrogen leaching from boreal and temporal forests, where normally most of the nitrogen is retained, has the potential to increase acidification of soil and water and eutrophication of the Baltic Sea. In parts of Sweden, where the nitrogen deposition has been intermediate to high during recent decades, there are indications that the soils are close to nitrogen saturation. In this study, four different approaches were used to assess the risk of nitrogen leaching from forest soils in different parts of Sweden. Nitrate concentrations in soil water and C:N ratios in the humus layer where interpreted, together with model results from mass balance calculations and detailed dynamic modelling. All four approaches pointed at a risk of nitrogen leaching from forest soils in southern Sweden. However, there was a substantial variation on a local scale. Basing the assessment on four different approaches makes the assessment robust.
5.	Akselsson, Cecilia, et al. (författare) Kritisk belastning för försurning och övergödning i Norrbottens län : En kartläggning av nedfall av kväve och svavel i Norrbottens län, på uppdrag av Länsstyrelsen i Norbottens län 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
6.	Akselsson, Cecilia, et al. (författare) Miljöövervakning på Obsytorna 1984–2013 : Beskrivning, resultat, utvärdering och framtid 2015 Rapport (populärvet., debatt m.m.)
7.	Akselsson, Cecilia, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län : Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2014 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i VästraGötalands län från perioden oktober 2013 till september 2014. Resultaten relateras tilltidigare års mätningar. I Västra Götalands län görs mätningar av lufthalter (vid en plats), avnedfall på öppet fält (vid två platser) samt av nedfall via krondropp och markvattenkemi(vid fem platser).Svaveldioxid- och kvävedioxidhalterna i luften har minskat signifikant under både sommarochvinterhalvår sedan mätstarten vid Hensbacka. Under 2013/14 var svaveldioxidhalternadock högre jämfört med de sex föregående åren. Även svavelnedfallet i krondroppet harminskat signifikant vid alla länets mätplatser sedan mätstarten. Under 2013/14 varieradesvavelnedfallet (utan havssalt) i länet mellan 1 och 2,5 kg per hektar. Statusen i markvattnettyder på bestående försurningsproblem för skogsmarken, men visar också att det pågår enlångsam återhämtning, med stigande pH och ANC och minskande halter oorganisktaluminium, vid de mest försurningsdrabbade mätstationerna. Vid övriga mätstationer, sominte varit lika drabbade av försurningen, har ingen återhämtning skett, och ANC är runtnoll.Kvävenedfallet, som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna iskogsytorna, visar på en signifikant minskning vid Hensbacka, en av de två mätstationersom har tillräckligt lång mätserie för att man ska kunna göra en tidsserieanalys. Under2013/14 var kvävenedfallet i nederbörden mellan 7 och 8 kg per hektar. Det totalakvävenedfallet till skog kan antas vara cirka 25 % högre i länet på grund av torrdepositionentill skogen, vilket gör att det beräknas till 9-10 kg per hektar under 2013/14. Den kritiskabelastningsgränsen med avseende på övergödning till skog har satts till 5 kg per hektar ochår. Gränsen överskrids därmed med bred marginal i hela länet och har även gjort så underlång tid. I Västra Götalands län har halterna av ammonium- och nitratkväve i markvattnetgenerellt varit relativt låga förutom vid ett fåtal tillfällen. Vid en nyligen avveckladmätstation har höga halter nitrat i markvattnet uppmätts efter ett angrepp avgranbarkborre, vilket tyder på en pågående upplagring av kväve i länets skogsmark som kanresultera i kväveläckage i samband med andra störningar.Resultat för nedfall av svavel och kväve samt markvattenkemi från Krondroppsnätet haranvänts till de fördjupade utvärderingarna avBara naturlig försurning och Ingenövergödningsom slutförts under 2015.Under 2014 utvärderades Skogsstyrelsens program för observationsytor (obsytor), dåprogrammet avslutades under 2013. Inom obsyte-programmet, som startade 1984, harmätningar i träd och mark gjorts på hundratals ytor i Sverige. Merparten avKrondroppsnätets ytor utgör en delmängd av obsytorna. En slutsats från utvärderingen varatt obsyte-programmets mätningar bör fortsätta på Krondroppsnätets ytor, då de tvåmätprogrammen ger unika möjligheter till studier av orsakssamband för hela kedjan frånnedfall till tillstånd i träd och mark.31 juli 2014 startade i Västmanland den största skogsbranden i modern tid i Sverige. Rökenspreds över ett stort område och vissa indikationer tyder på att NO2-halterna i luft endastpåverkades av branden i begränsad omfattning i närområdet.Mellan 31 augusti 2014 och 27 februari 2015 inträffade det största vulkanutbrottet på Islandsedan 1783, vilket påverkade luftföroreningssituationen i Sverige. Vulkanutbrottetproducerade svavelemissioner i nivå med hela Europas samlade svavelutsläpp.Mätningarna inom Krondroppsnätet visade att lufthalterna av SO2, framförallt i norraSverige, var kraftigt förhöjda under september 2014. Ytterligare utredning om påverkanfrån vulkanen i nedfallet i olika delar av Sverige kommer under 2015.
8.	Akselsson, Cecilia, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län : Resultat från Krondroppsnätet t.o.m.september 2013 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
9.	Backman, Erik, 1972-, et al. (författare) Peer-assessment of technical and tactical skillsin invasion games - possibilities and limitations? 2017 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract Inom idrottslärarutbildning har detutbildningsinnehåll som handlar om att utveckla studenters ämneskunskaper iidrott kraftigt reducerats under de senaste decennierna. Inte minst har den delav ämneskunskapen som handlar om studenters förmåga att delta i och undervisaom idrottsliga praktiker drabbats (Kirk 2010). När utrymmet för ett ämnesområdebegränsas aktualiseras frågor om innehåll och bedömning. Alltmedan de flestainom fältet är eniga om betydelsen för studenter att få erfarenheter av rörelseoch idrott under sin utbildning finns olika uppfattningar om huruvida man skabedöma studenters förmåga att praktiskt utöva idrott. Hur man förhåller sigdenna fråga har i hög grad visat sig vara kulturellt betingat (Backman &Pearson submitted, Herold & Waring 2009, Siedentop 2009, Tinning 2010). Isvensk idrottslärarutbildning har just den idrottsliga bedömningens vara ellerinte vara visat på en komplexitet och ambivalens (Backman & Pearson 2016).I en tid av alltmer begränsade resurser har problematiken delvis handlat omhuruvida man ska bedöma (och därigenom värdera) studentens förmåga att delta iidrott som ett mål i sig eller om man ska bedöma studentens förmåga attundervisa i och om idrott (Backman & Larsson 2016, Maivorsdotter et al2014). I de studier som belyst den idrottsliga färdighetens position ochbetydelse inom idrottslärarutbildning har studenters röst varit sparsamtförekommande. I denna studie vill vi därför, genom en implementering av eninternationellt etablerad modell för studentmedbedömning i bollspel (GamesPerformance Assessment Instrument, GPAI) (Oslin et al 1998) i kurser förblivande idrottslärare, ge röst åt studenters syn på studentbedömning avförmågan att spela bollspel. I studien har 140 studenter (N=140) pålärarprogrammet vidGymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm deltagit. Studien är genomförd inom ramen för en ordinarie bollspelskurs om 3 hp som motsvarar 18 lektionstillfällen med 90 minuters undervisning vid varje tillfälle. Till detta lades två extra lektioner om 90 min för att genomföra studien/datainsamlingen. Studenterna har under och efter kursen bidragit till datainsamlingen i kursen genom ifyllande av etablerade bedömningsformulär där de analyserat varandras spelförmåga. Vidare har studenterna svarat på en utvärdering av hur GPAI implementerats i kursen med hjälp av ett enkätverktyg. Syftet med kursen som studenterna deltagit i är att studenterna ska utveckla sin spelförmåga, leda målspel i skolan samt didaktiska aspekter på målspel i skolan. Studien har omfattat studentmedbedömning i spelen handboll, basket och fotboll som inte enbart ska ses som en utbildning i dessa spel utan som representation för bollspel i allmänhet. Deltagarna i studien representerar alla studenter som hösten 2016 läste den beskrivna kursen. Alla studenter fick information om att deltagandet var frivilligt och att de kunde avbryta när som helst utan att det skulle på verka deras betyg eller vara negativt för dem på något annat sätt. Alla studenter ville vara med i studien. I vår preliminära analys har vi funnit att studenternas observationer av varandra visade på stor variation avseende spelförmåga. I utvärderingen av GPAI-projektet har studenterna uttryckt att de visserligen förstod syftet med GPAI-projektet, och att de förstod hur de skulle bidra till datainsamlingen genom att analysera varandras spelförmåga, men att de var tveksamma till relevansen av GPAI i en bedömningskontext i skolan. Resultaten kommer att analyseras vidare och diskuteras i relation till Shulmans begrepp ämneskunskap (Content Knowledge) och ämnesdidaktisk kunskap (Pedagogical Content Knowledge) samt i relation till teorier om bedömning. I en diskussion där perspektiven ofta begränsas till forskarens och/eller idrottslärarutbildarens kan studenter bidra med viktig kunskap om vad de ser som relevant kunskap för sin kommande yrkesroll. Referenser Backman, E & Pearson, P (submitted) Is movement knowledge common, specialized or pedagogic? Voices of teacher educators on assessment of movement and sport courses in the preparation of Australian HPE teachers. Physical Education and Sport Pedagogy. Backman, E & Pearson, P (2016) “We should assess the students in more authentic situations”. Swedish PE teacher educators’ views of the meaning of movement skills for future PE teachers. European Physical Education Review. 22(1), 47-64. Backman, E & Larsson, H (2016) What should a Physical Education teacher know? An analysis of learning outcomes for future Physical Education teachers in Sweden. Physical Education and Sport Pedagogy. 21(2), 185-200. Herold F and Waring M (2009) Pre-service physical education teachers’ perceptions of subject knowledge: Augmenting learning to teach. European Physical Education Review 15(3): 337–364. Kirk D (2010) Physical Education Futures. Abingdon: Routledge. Oslin, J.L., S.A. Mitchell, & L.L. Griffin. (1998). The Game Performance Assessment Instrument (GPAI): Development and preliminary validation. Journal of Teaching in Physical Education 17(2) p. 231–243. Siedentop D (2009) Content Knowledge for Physical Education. In: Bailey R and Kirk D (eds) The Routledge Physical Education Reader. Abingdon: Routledge, pp. 243-253.Tinning R (2010) Pedagogy and human movement: theory,practice, research. Abingdon: Routledge.
10.	Backman, Erik, 1972-, et al. (författare) "Things that are taken from one culture don't necessarily work well in another culture." Investigating epistemological tensions through preservice teachers' views on the assessment of a games course in Swedish PETE 2021 Ingår i: Cogent Education. - London : Taylor & Francis. - 2331-186X. ; 8:1 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract As a part of the discussion about how movement knowledge is valued in physical education teacher education (PETE), issues of assessment have been brought to the fore. Studies have shown that how and when movement knowledge is assessed is strongly culturally dependent and based different epistemological orientations. The aim of this paper is to analyse and discuss how preservice teachers in Sweden perceive assessment in an invasion games course according to the games performance assessment instrument (GPAI). The empirical material presented in this study is based on a web-survey carried out at the end of the invasion games course where the participants were asked to write comments of how the experienced GPAI and its relevance in school physical education. The findings suggest that the preservice teacher experience prediction and measurement of appropriate and non-appropriate behaviours in GPAI as problematic from a didactic perspective. The ideas of "correctness" and "appropriateness", which are fundamental in GPAI, is discussed in the relation to the socially critical constructivist epistemology that underpins Swedish PETE.
11.	Berg, Elisabeth Gräslund, et al. (författare) Praktiker som gör skillnad : Om den verb-inriktade metoden 2013 Ingår i: Historisk Tidskrift. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 133:3, s. 335-354 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This article discusses the so-called verb-oriented method and its role in the research project Gender and Work in early modern Sweden (GaW), which is based at Uppsala University. It provides a presentation of the GaW-database, which has been designed to allow analysis according to the verb-method. Finally, the article points out that this method can be combined with a number of different theoretical approaches as long as the focus is on practices. It is therefore compatible with the approaches of e.g., Judith Butler, Michel de Certeau, and Amartya Sen. Work is defined as "time-use with the purpose of making a living" and the article discusses why data on time-use, or actual work activities, are better suited for research into early modern Swedish working life than other types of data. It shows that activities are usually described in the sources by verb-phrases, and explains how and from what sources verb-phrases are collected and analyzed within the project. In order to allow for generalizations the verb-method presupposes large amounts of data. This is the rationale for the GaW-database, which at present includes around 5000 verb-phrases and 75000 data posts.
12.	Braun, Sabine, et al. (författare) Nitrogen deposition in forests: Statistical modeling of total deposition from throughfall loads 2022 Ingår i: Frontiers in Forests and Global Change. - : IVL Svenska Miljöinstitutet. - 2624-893X. ; 5 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Introduction: Nitrogen (N) gradient studies in some cases use N deposition inthroughfall as measure of N deposition to forests.For evaluating critical loadsof N, however, information on total N deposition is required, i.e., the sum ofestimates of dry, wet and occult deposition.Methods: The present paper collects a number of studies in Europe wherethroughfall and total N deposition were compared in different forest types.From this dataset a function was derived which allows to estimate total Ndeposition from throughfall N deposition.Results: At low throughfall N deposition values, the proportion of canopyuptake is high and thus the underestimation of total deposition by throughfallN needs to be corrected.At throughfall N deposition values > 20 kg Nha?1 yr?1 canopy uptake is getting less important.Conclusion: This work shows that throughfall clearly underestimates totaldeposition of nitrogen. With the present data set covering large parts of Europe it is possible to derive a critical load estimate from gradient studiesusing throughfall data.
13.	Falk, Johan, et al. (författare) Exponential Roadmap: Scaling 36 Solutions to Halve Emissions by 2030 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The 2019 Exponential Roadmap focuses on moving from incremental to exponential climate action in the next decade. It presents 36 economically- viable solutions to cut global greenhouse gas emissions 50% by 2030 and the strategies to scale this transformation. The roadmap is consistent with the Paris Agreement’s goal to keep global average temperature “well below 2°C” and aiming for 1.5°C above pre- industrial levels. The 2019 roadmap is the second in the series. Each new roadmap updates solutions that have proven potential to scale and charts progress towards exponential scaling. The roadmap, based on the carbon law (see box) is a collaboration between academia, business and civil society. The roadmap is complemented with a high-ambition narrative, Meeting the 1.5°C Ambition, that presents the case why holding global average temperature increase to just 1.5°C above pre-industrial levels is important. Since the first roadmap, the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) published its special report on 1.5°C. The report concluded that the economic and humanitarian risks of a 2°C world are significantly higher than 1.5°C. The remaining emissions budget for 1.5°C is small, and will be exceeded within ten to fifteen years at current emission rates. The window of feasibility is closing rapidly. The global economic benefit of a low-carbon future is estimated at US$26 trillion by 2030 compared with staying on the current high-carbon pathway. The scale of transformation – halving emissions by 2030 – is unprecedented but the speed is not. Some cities and companies can transform significantly faster. Developed nations with significant historic emissions have a responsibility to reduce emissions faster. Greenhouse gas emissions, and the solutions to reduce them, are grouped by six sectors: energy, industry, transport, buildings, food consumption, nature-based solutions (sources and sinks). Meeting the 1.5°C goal means implementing solutions in parallel across all sectors. The solutions must scale exponentially. The roadmap identifies four levers required to scale the transformation as well as necessary actions for each: policy, climate leadership and movements, finance and exponential technology. Implementation must be fair and just or risk deep resistance.
14.	Ferm, Martin, et al. (författare) Wet deposition of ammonium, nitrate and non-sea-salt sulphate in Sweden 1955 through 2017. 2019 Ingår i: Atmospheric Environment: X. - 2590-1621. ; 100015:2 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Långtidstrend av våtdeposition till Sveige
15.	Frånlund, Maria, et al. (författare) Results from 22 years of Followup in the Göteborg Randomized Population-Based Prostate Cancer Screening Trial 2022 Ingår i: Journal of Urology. - 0022-5347 .- 1527-3792. ; 208:2, s. 292-300 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Purpose:Our goal was to analyze results from 22 years of followup in the Göteborg randomized prostate cancer (PC) screening trial.Materials and Methods:In December 1994, 20,000 men born 1930-1944 were randomly extracted from the Swedish population register and were randomized (1:1) into either a screening group (SG) or to a control group (CG). Men in the SG were repeatedly invited for biennial prostate specific antigen testing up to an average age of 69 years. Main endpoints were PC incidence and mortality (intention-to-screen principle).Results:After 22 years, 1,528 men in the SG and 1,124 men in the CG had been diagnosed with PC. In total, 112 PC deaths occurred in the SG and 158 in the CG. Compared with the CG, the SG showed a PC incidence rate ratio (RR) of 1.42 (95% CI, 1.31-1.53) and a PC mortality RR of 0.71 (95% CI, 0.55-0.91). The 22-year cumulative PC mortality rate was 1.55% (95% CI, 1.29-1.86) in the SG and 2.13% (95% CI, 1.83-2.49) in the CG. Correction for nonattendance (Cuzick method) yielded a RR of PC mortality of 0.59 (95% CI, 0.43-0.80). Number needed to invite and number needed to diagnose was estimated to 221 and 9, respectively. PC death risk was increased in the following groups: nontesting men, men entering the program after age 60 and men with >10 years of followup after screening termination.Conclusions:Prostate specific antigen-based screening substantially decreases PC mortality. However, not attending, starting after age 60 and stopping at age 70 seem to be major pitfalls regarding PC death risk.
16.	Godtman, Rebecka Arnsrud, 1981, et al. (författare) Long-term Results of Active Surveillance in the Göteborg Randomized, Population-based Prostate Cancer Screening Trial. 2016 Ingår i: European urology. - : Elsevier BV. - 1873-7560 .- 0302-2838. ; 70:5, s. 760-766 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Active surveillance (AS) has become a well-accepted and widely used treatment strategy.
17.	Hansen, Karin, et al. (författare) Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Kvävenedfallet har stor betydning för försurning och övergödning. Uppdraget har finansierats av Naturvårdsverket, med syfte att förbättra underlaget för att följa upp miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning . En ny, unik databas har etablerats, med de flesta mätningar som har skett i Sverige av nederbördsmängder och -kemi på öppet fält från 1955 och fram till idag. Beräkningar av nedfallet av oorganiskt kväve (NO3- + NH4+) med nederbörden (våtdepositionen) vid de sammanlagt 362 mätplatserna visar att nedfallet är högre i hela Sverige idag än när mätningarna startade 1955. Data visar en stor variation i kvävenedfallet mellan mätplatser och år, vilket gör det svårt att detektera statistiskt signifikanta förändringar över tid. Nedfallet av kväve med nederbörden till Sverige ökade signifikant under 20-årsperioden 1970-1989 i sydvästra Sverige, men inte i sydöstra eller norra Sverige. Under 20-årsperioden 1990-2009 skedde ingen förändring av nedfallet i norra eller sydvästra Sverige, men i sydöstra Sverige minskade nedfallet av olika kväveformer med nederbörden signifikant. Parallellt har kvävenedfallet uppskattats med MATCH-modellen med två olika simuleringar. Den ena simuleringen (TRENDMATCH) har använt indata från observerad meteorologi tillsammans med emissioner bestämda inom EMEP-programmet medan den andra (KLIMATMATCH) använder meteorologi från en klimatmodell och emissioner sammanställt för RCP4.5. Den med TRENDMATCH modellerade depositionen visar nedåtgående trender för såväl NO3- som NH4+ från 1990 till 2009 i alla regioner. Resultaten från KLIMATMATCH visar inte lika tydliga trender för NH4+, beroende på att de historiska emissionerna i RCP4.5 databasen både visar upp- och nedåtgående trender för perioden. Trender i kvävenedfall beräknade med MATCH-modellen är till mycket stor del styrda av trender i de emissioner som används av spridningsmodellen. Det kan finnas flera orsaker till att vi inte ser tydliga trender i kvävenedfallet under de senaste decennierna. Trendanalyser kräver data med långa tidsserier, vilket av olika orsaker ofta saknas. Om kvävenedfallet har förändrats, men förändringen är liten, så är det svårt eller omöjligt att urskilja detta ur de stora slumpmässiga mellanårsvariationerna. Det är också möjligt att nedfallet inte har förändrats, trots minskande emissioner i Europa, på grund av ändrade atmosfärskemiska förhållanden (t ex klimat och minskande svavelemissioner), eller om utsläppen av kväve från källor som är av vikt för Sverige inte har minskat i samma utsträckning som emissionerna för Europa som helhet har. Det är också svårt att uppskatta kväveemissioner, vilket i rapporten illustreras av de två emissionsuppskattningar som har använts, där den ena rapporterar minskande emissioner av ammoniak och den andra ökande. För att uppnå precision och statistiskt kunna säkerställa förhållandevis små förändringar i kvävenedfallet, i storleksordningen 20 procent under en period av 20 år, behövs mätningar vid ett stort antal platser runt om i landet. Vi föreslår en genomgång av hur de framtida mätningarna av kvävenedfallet, som utgör basen för övervakningen, bör utformas. En viktig punkt är att existerande stationer med långa tidsserier bör bevaras, något som kräver långsiktig finansiering.
18.	Hansen, Karin, et al. (författare) Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011 : underlag för miljömålsarbetet 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
19.	Hansen, Karin, et al. (författare) Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
20.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Effekter av stormen Gudrun på kväveutlakning från skogsmark 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
21.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Effekter av stormen Gudrun på kväveutlakning från skogsmark 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna rapport utvärderas effekter av stormen Gudrun på 35 ytor inom Krondroppsnätet, framförallt med avseende på kväveutlakningen från skogsmark efter en storm. Resultaten visade på ett tydligt samband mellan stormskadornas omfattning och nitrathalterna i markvattnet, med högre nitrathalter i de ytor som skadades mest. Effekten varierade dock inom samma skadeklass, vilket beror på andra faktorer som till exempel markvegetationen, kvävenedfallet, markvattnets surhetsgrad och beståndets ålder. Uppskalning av resultatet visade att den totala kvävebruttobelastningen till Östersjön och Västerhavet från skogsmark kan öka med ca 8 % till följd av en storm av Gudruns storlek.
22.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Förbättrad modellering och mätning av belastningen från luftföroreningar : samverkan mellan Krondroppsnätet och MATCH-modellen 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
23.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Förbättrad modellering och mätning av belastningen från luftföroreningar - samverkan mellan Krondroppsnätet och MATCH-modellen 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Mätningarna inom Krondroppsnätet, och modellsystemet MATCH- Sverige, används idag i den nationella miljöövervakningen av nedfall av olika luftföroreningar till skog och mark. Följande studie har utvärderat möjligheten att kombinera informationen från de två systemen och ger konkreta förslag på förbättringsmöjligheter för att skapa bättre förutsättningar för att uppnå en optimal nationell miljöövervakning samt modellering. I vissa hänseende har även andra nationella atmosfärskemiska stationsnät inkluderats i studien. När det gäller övervakningsmätnäten är det angeläget att samtliga mätstationer utrustas med enhetliga och testade nederbördsprovtagare, att beräkna våtdeposition med hjälp av mätningarna över öppet fält samt en korrektionsfaktor och att mätningarna vid fjällstationerna åter tas i drift. Vidare är det viktigt att strängprovtagare åter tas i drift för att möjliggöra uppskattningen av torrdepositionen, framför allt av föreningar som interncirkulerar i trädkronorna, såsom kväve och baskatjoner. Modellerade nederbördsmängder som tagits fram av SMHI kan eventuellt användas för att i efterhand beräkna nedfallet över öppet fält vintertid. När det gäller MATCH-modellen är det angeläget att torrdepositionen av baskatjoner åter modelleras med MATCH-Sverige, något som är möjligt nu då lufthaltsmätningar av baskatjoner återigen finns tillgängliga. Även införandet av strängprovtagare kan användas som underlag vid modelleringen av baskatjoner. Det är prioriterat att räkna om MATCH resultaten för 2005-2008 med samma höga upplösning som tidigare (11 x 11 km). Andra förbättringsmöjligheter för MATCH-modellen omfattar en omarbetning av parameteriseringen av torrdepositionen till skog, vilket skulle vara möjlig med hjälp av resultaten från mätningarna av torrdepositionen av kväve och baskatjoner med strängprovtagare. Vidare föreslås att resultaten från de olika atmosfärskemiska stationsnäten jämförs med modellvärden (MATCH och EMEP) för att få en övergripande bild av de kombinerade resultaten från samtliga mätnät i kombination med modellresultat. Inom studien har ett antal förslag till utvecklingsprojekt tagits fram som kan bidra till att förbättra både mätningar och modellering av nedfallet av luftföroreningar över Sverige.
24.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Hur påverkas mark-, grund- och ytvatten vid en skogsavverkning? - Fallstudie Storskogen i Västra Götaland 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract En av de högsta halterna av metylkvicksilver som uppmätts i skogsmiljö i Sverige noterades i det avrinnande vattnet från ett avverkat område i Sydvästra Sverige. Framför allt förekom mycket höga halter av metylkvick-silver vid låg vattenföring sommartid. Avverkningen påverkade även försurningsparametrar, nitrathalter och löst organiskt kol. Exempelvis ökade uttransporten av kväve kraftigt andra året efter avverkningen. Avverkningen ledde också till en nästan fördubblad förlust av baskatjoner (Ca2+, Mg2+, K+ och Na+) från avrinningsområdet.
25.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Increased concentrations of nitrate in forest soil water after windthrow in southern Sweden 2015 Ingår i: Forest Ecology and Management. - : Elsevier BV. - 1872-7042 .- 0378-1127. ; 356, s. 234-242 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract In January 2005, south-west Sweden was hit by a severe storm that caused large damage to the forests through massive windthrow. The aim of this study was to assess the effect of this windthrow on nitrate concentrations in the soil water below the root zone on 33 forest monitoring plots within the Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO). These sites were damaged to different extents by the storm. The analysis showed increased levels of nitrate concentrations in the soil water as a consequence of storm damaged forest. The present study concerned forest ecosystems with relatively low levels of nitrogen deposition, as compared with forests analysed in previous studies. The maximum soil water nitrate concentrations occurred 1-4 years after the storm. After 5-6 years, the concentrations were back at the same levels as before the storm event. It was not possible to demonstrate a significant correlation between increased nitrate concentrations in the soil water after the storm and the level of nitrogen deposition at the site. The potential impact on ground- and surface waters due to elevated nitrate concentrations in soil water after storm events is discussed. (C) 2015 Elsevier B.V. All rights reserved.
26.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Påverkan på atmosfäriskt nedfall och luftkvaliten i Sverige av SO2-emissioner från vulkanutbrottet på Island, 2014-2015 : Utvärdering med Krondroppsnätets mätningar och EMEP modellen 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Den 31 augusti 2014 till 27 februari 2015 pågick ett vulkanutbrott på Island med utsläpp av svaveldioxid (SO2) i samma storleksordning som de dubbla antropogena utsläppen från Europa under ett år. Merparten av svavelutsläppen från vulkanen skedde under september till november 2014. Vulkanutbrottet påverkade periodvis luftkvaliteten i Sverige, framför allt under september och oktober 2014. och i synnerhet i norra Sverige som normalt har en relativt ren miljö utan större föroreningskällor.Samtliga mätplatser inom Krondroppsnätet visade förhöjda lufthalter av SO2 i september 2014 jämfört med tidigare år. Den uppmätta genomsnittliga SO2-halten i september 2014 över Sverige, var sex gånger så hög som motsvarande treårsmedelvärde för september under 2011-2013. Ökningen var störst i norra Sverige, där lufthalterna var 25 gånger högre än normalt. I södra och mellersta Sverige var ökningen betydligt mindre, ungefär 3 gånger så hög i mellersta Sverige och dubbelt så hög i södra Sverige. Spridningsmodellering med EMEP-modellen visade att över 90 % av SO2-halterna under september 2014 i norra Sverige hade sitt ursprung i SO2-emissioner från vulkanutbrottet.I likhet med lufthalterna ökade svavelnedfallet mest i norra Sverige, men för nedfallet var ökningen störst under oktober månad. Detta kan förklaras av att nederbördsmängden under oktober månad var hög. September månad karaktäriserades av en låg nederbördsmängd, varför en stor mängd av torrdepositionen av svavel från september, det vill säga den deposition som fastnar i trädkronorna, sköljdes ner med regnet och samlades in i krondroppsmätningarna under träd-kronorna först under oktober månad. Detta bidrog till att den totala svaveldepositionen (alltså mätningarna via krondropp) blev hög under oktober.Nedfallet av svavel med nederbörden (våtdepositionen) var ca tre gånger så hög under oktober 2014 över Sverige jämfört med motsvarande treårsmedelvärde för oktober under 2011-2013. Totaldepositionen som krondropp ökade ännu mer och var ca fem gånger högre. Nedfallet ökade mest i norra Sverige, där nedfallet över öppet fält ökade med 350 % och totaldepositionen som krondropp ökade drygt 1200 %. Motsvarande ökning i mellersta Sverige var 270 % för nedfallet över öppet fält och 760 % för totaldepositionen som krondropp. I södra Sverige var ökningen bara 130 % respektive 220 %. Spridningsberäkningen med EMEP-modellen visade att våtdepositions-andelen från vulkanen var mer än 80 % i vissa delar av norra Sverige, under tiden för vulkanutbrottet (september 2014 – februari 2015).Även om mätresultaten visar på kraftiga förhöjningar av SO2-halter och svavelnedfall på månads-basis, så syns effekten inte lika tydligt om man analyserar data för årsmedelvärden (hydrologiska år), framförallt inte i södra och mellersta Sverige. Detta beror framförallt på att inledningen av vulkanutbrottet (september 2014) tillfaller det hydrologiska året 2013/2014, medan återstoden av vulkanutbrottet tillfaller det hydrologiska året 2014/2015. Om man däremot analyserar data på kalenderåret 2014 så syns effekten tydligt i hela landet.Även om det antropogena svavelnedfallet och lufthalterna av SO2 minskat dramatiskt i Sverige under de senaste 30 åren, belyser den här studien vikten av att upprätthålla luftkvalitetsmätningar. Krondroppsnätets mätningar bekräftar inte bara återhämtning, utan är också ett användbart verktyg för att spåra effekterna av specifika föroreningshändelser såsom vulkaniska utsläpp av SO2.
27.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Påverkan på atmosfäriskt nedfall och luftkvaliten i Sverige av SO2-emissioner från vulkanutbrottet på Island, 2014-2015 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Den 31 augusti 2014 till 27 februari 2015 pågick ett vulkanutbrott på Island med utsläpp av svaveldioxid (SO2) i samma storleksordning som de dubbla antropogena utsläppen från Europa under ett år. Merparten av svavelutsläppen från vulkanen skedde under september till november 2014. Vulkanutbrottet påverkade periodvis luftkvaliteten i Sverige, framför allt under september och oktober 2014. och i synnerhet i norra Sverige som normalt har en relativt ren miljö utan större föroreningskällor. Samtliga mätplatser inom Krondroppsnätet visade förhöjda lufthalter av SO2 i september 2014 jämfört med tidigare år. Den uppmätta genomsnittliga SO2-halten i september 2014 över Sverige, var sex gånger så hög som motsvarande treårsmedelvärde för september under 2011-2013. Ökningen var störst i norra Sverige, där lufthalterna var 25 gånger högre än normalt. I södra och mellersta Sverige var ökningen betydligt mindre, ungefär 3 gånger så hög i mellersta Sverige och dubbelt så hög i södra Sverige. Spridningsmodellering med EMEP-modellen visade att över 90 % av SO2-halterna under september 2014 i norra Sverige hade sitt ursprung i SO2-emissioner från vulkanutbrottet. I likhet med lufthalterna ökade svavelnedfallet mest i norra Sverige, men för nedfallet var ökningen störst under oktober månad. Detta kan förklaras av att nederbördsmängden under oktober månad var hög. September månad karaktäriserades av en låg nederbördsmängd, varför en stor mängd av torrdepositionen av svavel från september, det vill säga den deposition som fastnar i trädkronorna, sköljdes ner med regnet och samlades in i krondroppsmätningarna under träd¬kronorna först under oktober månad. Detta bidrog till att den totala svaveldepositionen (alltså mätningarna via krondropp) blev hög under oktober. Nedfallet av svavel med nederbörden (våtdepositionen) var ca tre gånger så hög under oktober 2014 över Sverige jämfört med motsvarande treårsmedelvärde för oktober under 2011-2013. Totaldepositionen som krondropp ökade ännu mer och var ca fem gånger högre. Nedfallet ökade mest i norra Sverige, där nedfallet över öppet fält ökade med 350 % och totaldepositionen som krondropp ökade drygt 1200 %. Motsvarande ökning i mellersta Sverige var 270 % för nedfallet över öppet fält och 760 % för totaldepositionen som krondropp. I södra Sverige var ökningen bara 130 % respektive 220 %. Spridningsberäkningen med EMEP-modellen visade att våtdepositions¬andelen från vulkanen var mer än 80 % i vissa delar av norra Sverige, under tiden för vulkanutbrottet (september 2014 – februari 2015). Även om mätresultaten visar på kraftiga förhöjningar av SO2-halter och svavelnedfall på månads-basis, så syns effekten inte lika tydligt om man analyserar data för årsmedelvärden (hydrologiska år), framförallt inte i södra och mellersta Sverige. Detta beror framförallt på att inledningen av vulkanutbrottet (september 2014) tillfaller det hydrologiska året 2013/2014, medan återstoden av vulkanutbrottet tillfaller det hydrologiska året 2014/2015. Om man däremot analyserar data på kalenderåret 2014 så syns effekten tydligt i hela landet. Även om det antropogena svavelnedfallet och lufthalterna av SO2 minskat dramatiskt i Sverige under de senaste 30 åren, belyser den här studien vikten av att upprätthålla luftkvalitetsmätningar. Krondroppsnätets mätningar bekräftar inte bara återhämtning, utan är också ett användbart verktyg för att spåra effekterna av specifika föroreningshändelser såsom vulkaniska utsläpp av SO2. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
28.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det atmosfäriska nedfallet av svavel till skogen i Blekinge har minskat kraftigt, i takt med minskade svavelutsläpp i Sverige och från Europa. Sedan mätningarna inom Krondroppsnätet började 1985 har svavelnedfallet minskat kraftigt från cirka 20 till 3 – 4 kg S/ha och år. Under senare år tyder dock mätningarna på att minskningen avstannat. Det är tydligt att försurningspåverkan i länets markvatten minskat sedan mätstarten 1985 genom att halterna av svavel minskat, pH ökat, ANC ökat och halten oorganiskt aluminium minskat. Trots det positiva i att försurningstillståndet förbättrats är det ännu inte tillfredställande, och sedan några år tillbaka verkar återhämtningen ha avstannat. Det finns i markvattnet kvarstående betydande halter av oorganiskt aluminium, pH är i de flesta fall under 5 och ANC är negativt eller runt noll. Det går ännu inte att statistiskt fastställa att nedfallet av kväve i länet har förändrats sedan mätstart. Kvävenedfallet i nederbörden var 2014/15 ca 9 kg/ha/år. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- plus torrdeposition) för de två senaste åren beräknas variera från 10 till 15 kg per hektar med högst nedfall i de allra västligaste delarna av länet. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, och som har överskridits de flesta år i länet, även överskreds 2014/15. Förhöjda nitrathalter i markvattnet förekommer dock relativt sällan i växande skog i Blekinge, vilket tyder på att skogarna i länet ännu inte nått kvävemättnad. När en granskog i länet avverkades år 2000 var dock halterna av nitrat i markvattnet kraftigt förhöjda under en period av cirka 6 år. This report is only available in Swedish.
29.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Hallands län 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Försurning av ytvattnen i Halland utgör fortfarande ett betydande problem, och cirka 80 procent av länets sjöar bedömdes vara försurade år 2010. Mätningarna inom Krondroppsnätet visar dock på en minskande trend för svavelhalter i luft i Timrilt samt i svavelnedfall till alla länets skogsytor. Sedan mätningarna vid Söstared började 1988 har svavelnedfallet minskat med cirka 80 procent, från cirka 11-12 till runt 2 kg S/ha/år. Detta är i samma takt som den rapporterade minskningen av Europas samlade utsläpp av oxiderat svavel sedan 1990. Även svavelhalten i markvattnet har minskat signifikant. Mätningarna i markvattnet visar dock att det fortfarande är starkt försurat i stora delar av länet, med generellt lågt pH och en syraneutraliserande förmåga (ANC) under noll, vilket visar på att det inte finns någon buffrande förmåga i markvattnet. Ett undantag är Söstared med förhållandevis bra värden för de olika försurningsindikatorerna. Lufthalterna av kvävedioxid har minskat signifikant i Timrilt, både för sommar- och vinter-halvår. För lufthalter av ammoniak finns inga signifikanta trender. Genom att trädkronorna direkt tar upp en viss del av kvävenedfallet har det varit svårt att säkerställa förändringar av kvävenedfallet till skogen i länet. Den totala kvävedepositionen av oorganiskt kväve ligger på mer än 15 kg per hektar för de två senaste åren. Detta är långt över den kritiska belastnings-gränsen för skogsmarken i Sverige, 5 kg N/ha/år, som baseras på effekter på markvegetation. Förhöjda halter av nitratkväve i markvattnet förekommer i Halland. Detta visar att det finns mer kväve än vad skogsekosystemet kan ta upp, vilket innebär en potentiell risk för kväve-utlakning till ytvatten. Halterna har generellt varit kraftigt förhöjda i Djupeåsen, Timrilt, Vallåsen och Kullahus. I Timrilt och Vallåsen ledde stormen Gudrun till ytterligare förhöjning av nitratkvävehalterna, liksom i ett senare skede även vid Borgared. This report is only available in Swedish.
30.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I Jönköpings län görs mätningar av krondropp och markvattenkemi på fyra granytor, varav två startades 1996 (Bordsjö och Fagerhult) och två startades 1998 (Värnvik och Mellby). I Fagerhult mäts även nedfall på öppet fält, lufthalter samt torrdeposition med strängprovtagare. Svavelhalterna i luft under sommarhalvåret har minskat signifikant i länet. Även svavelnedfallet har minskat. Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskade halter av svavel i markvattnet vid två av länets fyra ytor, Värnvik och Bordsjö. Ingen av länets fyra provytor visar ännu på någon återhämtning från försurning, baserat på parametrarna pH, ANC (syraneutraliserande förmåga) och koncentrationen av oorganiskt aluminium. ANC vid Fagerhult har istället minskat signifikant. Vid Mellby, Bordsjö och Fagerhult har ANC som median för de senaste tre åren varit negativ, pH varit under 5 och halten oorganiskt aluminium varit hög. Den långsamma återhämtningen från försurningen i länet kan till viss del härledas till de ökade kloridhalterna i markvattnet som indikerar en havssaltsepisod och därmed en ”surstöt”. Stormarna under 2000-talet försvårar dock tolkningen av återhämtningsförloppet, tillsammans med eventuella störningar vid isättning av nya lysimetrar. Kvävenedfallet med nederbörden på öppet fält har inte förändrats i länet sedan mätstarten vare sig vid Fagerhult eller på Visingsö. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- och torrdeposition) för de två senaste åren beräknas variera från 7,5 till över 15 kg per hektar och år, med högst nedfall i de sydvästligaste delarna av länet. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, har överskridits de flesta år i länet, så också 2014/15. Kvävehalterna i markvattnet har generellt varit låga, då skogen varit ostörd, men på samtliga ytor finns förhöjningar efter stormar som inträffade mellan åren 2005 och 2008. Den kraftigaste stormeffekten uppmättes i Mellby, som är mest stormskadad. This report is only available in Swedish.
31.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan mätstarten har halten av svaveldioxid (SO2) i luften minskat signifikant under både sommar- och vinterhalvåret vid Ottenby, endast under vinterhalvåret vid Risebo samt endast under sommarhalvåret vid Rockneby. Vid Rockneby har sommarhalvårsmedelhalterna för kvävedioxid (NO2) minskat, medan vinterhalvårsmedelhalterna minskat vid länets samtliga mätstationer. Lufthalterna av SO2 och NO2 är dock fortsatt högre vid Ottenby på Ölands södra udde, jämfört med övriga mätplatser i länet, vilket troligen kan förklaras av påverkan från Östersjöns fartygstrafik. Även vid Rockneby är lufthalterna av SO2 och NO2 relativt höga, medan lägst lufthalter uppmätts vid Risebo i norra delen av länet. Svavelnedfallet (utan havssalt) i krondroppet har minskat signifikant sedan mätstarten vid alla länets mätplatser. Under 2014/15 varierade svavelnedfallet i länet mellan 1,4 och 2,3 kg per hektar. Status i markvattnet tyder på bestående försurningsproblem för skogsmarken, med undantag av länets norra delar. Markvattnet vid övriga mätplatser återhämtar sig endast mycket långsamt från försurning och i några fall syns även tecken på en försämring. Kvävenedfallet via nederbörden visar inte på någon signifikant förändring i länet sedan mätstarten. Under det senaste mätåret var kvävenedfallet med nederbörden mellan 5,6 och 6,0 kg per hektar. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- plus torrdeposition) för de två senaste åren beräknas variera mellan 7,5 - 10 kg per hektar i största delen av länet. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, och som har överskridits de flesta år i länet, överskreds även 2014/15. Förhöjda halter av nitrat har förekommit relativt frekvent i markvattnet vid flertalet mätplatser i länet, framför allt i samband med stormarna 1999, 2005 och 2007. Detta kan tyda på en pågående upplagring av kväve i skogsmarken som resulterar i ett läckage till markvattnet i samband med störningar. This report is only available in Swedish.
32.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län - Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/17 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Nedfallet av svavel- och kväveföreningar i Kalmar län har under lång tid överskridit vad skogs-marken samt sjöar och vattendrag tål. Under första halvan av 1990-talet varierade svavelnedfallet i länet från 3 till över 14 kg svavel per hektar och år men har sedan dess minskat kraftigt. Numera ligger svavelnedfallet till skogen i länet på strax över 1 kg per hektar och år (som medelvärde för de senaste tre åren). Svavelnedfallet vid krondroppsytan Ottenby på södra Öland har minskat med 83 % på 27 år. Sedan 1996/97, då mätningar fanns vid samtliga nu aktiva mätplatser, har svavelnedfallet minskat med mellan 72-82 %, med lägst minskning vid Risebo och högst vid Alsjö. Även lufthalterna av svaveldioxid har minskat statistiskt säkerställt med 48-59 %, sedan 1999, vid Ottenby, Rockneby och Risebo. Försurningstillståndet i skogsmarken i Kalmar län varierar kraftigt. I nuläget är det endast vid Alsjö i sydöstra Kalmar län där mätningarna genomgående visar på återhämtning genom ökande pH och ANC. Dock är pH alltjämt lågt, under 5, och ANC oftast negativt, vilket indikerar att återhämtningen går mycket långsamt vid Alsjö, se figur nedan. Vid Rockneby minskar pH och ANC är ofta negativt, vilket gör att försurningstillståndet inte förbättrats under mätperioden. Vid Ottenby är försurningsläget mer svårbedömt, då ANC och pH minskar samtidigt som pH är mycket lågt, mellan 4-4,5, och ANC klart positivt. Bäst försurningstillstånd finns vid Risebo i länets norra delar, med ett pH runt 6 och positivt ANC. pH minskar dock vid Risebo, vilket är lite oroväckande. Det tar lång tid för skogsmarken att återhämta sig efter den tidigare historiska försurningsbelastningen. Hur mycket svavelnedfall skogsmarken tål i dagsläget beror på flera samverkande faktorer, såsom kvävenedfall och bortförsel av buffrande ämnen vid skogs-avverkning. I takt med att svavelnedfallet minskat har dock andra faktorer, såsom skogsbruk och kvävenedfall, fått större betydelse för försurningspåverkan. Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i länet har beräknats till 5-8 kg kväve per hektar och år under det senaste hydrologiska året (2016/17). Kvävenedfallet minskar endast långsamt och har under lång tid överskridit de kritiska nivåer som antagits främst för att motverka förändringar av biodiversiteten för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Inte något år under mätningarnas gång har det totala kvävenedfallet varit lägre än 5 kg/ha och år. Om kvävenedfallet överstiger vad skogsekosystemet kan ta hand om finns det risk för att kväve läcker till bäckar och sjöar. Förhöjda halter av nitratkväve i markvattnet har ibland förekommit i Kalmar län, vilket visar att det vid vissa platser finns mer kväve än vad skogsekosystemet kan ta upp och därmed en potentiell risk för kväveutlakning till ytvatten. När det gäller lufthalterna av kvävedioxid har de, sedan 1999, minskat statistiskt säkerställt med 30 % vid Ottenby och Rockneby samt 40 % vid Risebo, i länets norra delar.
33.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sedan mätstart fram till 2013 har lufthalterna av svaveldioxid (SO2) minskat vid samtliga platser i norra Sverige, förutom Nikkaluokta. Mellan 31 augusti 2014 till 27 februari 2015 pågick ett vulkanutbrott på Island med mycket höga SO2-halter i marknivå som följd. Luft med dessa höga SO2-halter fördes periodvis med vindarna till Sverige. Månadsvisa lufthaltsmätningar inom Krondroppsnätet visade på kraftigt förhöjda SO2-halter i norra Sverige i september 2014, men även januari 2015. Därför blev sommar- och vinterhalvårsmedelhalten för SO2 vid flera platser i norra Sverige under 2014 och 2015 högre jämfört med tidigare år, och de tidigare statistiskt signifikanta minskande trenderna avbröts därmed. Vid de allra nordligaste mätplatserna förekommer så höga ozonhalter under de tidiga vårmånaderna, främst april, att de kan skada människor. Även den tidiga växtligheten kan skadas av de höga ozonhalterna, framförallt i perspektivet att vegetationssäsongen förlängs i ett förändrat klimat. Svavelnedfallet till skogen har sedan 1990-talet minskat signifikant vid flertalet platser i norra Sverige. Det finns en klar gradient i försurningsbelastningen från kusten mot inlandet, med större nedfall för de kustnära områdena. Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskande svavelhalter i markvattnet vid sex av nio mätlokaler. pH i markvattnet ligger vid de flesta lokaler i norra Sverige över 5 och den syraneutraliserande förmågan, ANC, uppvisar positiva värden strax över noll. Markvattenhalten av oorganiskt aluminium, som är giftigt för djur och växter, har generellt varit låg i Norrlands inland. Vid Västerbottens kustland har dock halten oorganiskt aluminium stundtals varit relativt hög, ANC negativt och pH lågt. Mätningarna i markvattnet vid några ytor visar att ANC minskat och/eller att halten oorganiskt aluminium ökat, men det är inga stora förändringar. I juni 2012 kvävegödslades krondroppsytan i Sör-Digertjärn i Jämtlands län, vilket påverkade resultaten från mätningarna. Halterna av nitrat och ammonium i markvattnet ökade dramatiskt under året, och höga halter bestod även påföljande år. På grund av läckaget av nitrat till markvattnet, samt i viss mån även ökande halter av lösta organiska ämnen (DOC), försämrades försurningsindikatorerna i markvattnet kraftigt. Under 2014 var ANC samt halten oorganiskt aluminium tillbaka på samma nivåer som före gödslingen, medan pH fortfarande var mycket lågt under 2015. Lufthalterna av kvävedioxid under sommarhalvåret har minskat vid flertalet mätplatser i norra Sverige. Ammoniakhalterna i luft har endast minskat vid två mätplatser sommartid, och vintertid har ammoniakhalterna ökat signifikant vid två mätplatser. Kvävenedfallet med nederbörden har minskat vid en mätlokal i Dalarnas län och ökat vid en mätlokal i Västerbottens län under de senaste 20 åren. Den kritiska belastningsgränsen för kväve till skogsmark överskreds endast i de sydligare delarna av Dalarnas län under 2014/15. Kvävehalten i markvattnet under rotzonen har oftast varit mycket låg, vilket visar att skogsekosystemet tar upp det ammonium- och nitratkväve som finns tillgängligt. This report is only available in Swedish.
34.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Skåne län 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Krondroppsnätet är ett mätprogram som under tre decennier har följt utvecklingen av nedfall av luftföroreningar i skogen och dess effekter på luft, växtlighet, mark och vatten. Krondroppsnätet omfattar idag 64 provytor fördelade över hela Sverige, och åtta av dessa ytor ligger i Skåne län. Den längsta mätserien är 27 år. I länet finna fyra granytor (Maryd, Stenshult, Hissmossa och Arkelstorp), två bokytor (Kampholma och Baldringe) och en tallyta (Falsterbo). Dessutom görs öppet fält-mätningar vid Videlycke. Markvatten mäts på sju platser, krondropp på sex platser, öppet fält på fyra platser och lufthalter samt torrdeposition mäts vid två platser. I denna rapport redovisas resultaten från mätningar i länet under perioden från oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till resultaten från tidigare års mätningar. Vidare beskrivs aktuella händelser under 2015 med anknytning till Krondroppsnätet. Svavelnedfallet till skog i Arkelstorp och Västra Torup/Hissmossa har minskat från omkring 20 kg per hektar och år (exklusive havssalt) omkring 1990, till 2 kg per hektar och år eller mindre. De senaste två åren var dock nedfallet högre, omkring 3-4 kg per hektar, och denna förhöjning före¬kommer även på andra mätplatser i länet. Nedfallet på öppet fält var avsevärt lägre än nedfallet via krondropp under de första 10 årens mätningar, men skillnaden har avtagit efter dess. I Västra Torup/ Hissmossa, där långa tidsserier med mätningar över öppet fält finns, uppmäts nu ingen skillnad. Granytorna Stenshult och Maryd i söder är de ytor som tog emot mest svavelnedfall under 2014/15, 6 respektive 4 kg per hektar. I Stenshult har svavelnedfallet via krondropp varit ungefär dubbelt så högt som på öppet fält de senaste åren, vilket visar på hög torrdeposition. Kvävenedfallet, som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna i skogs-ytorna, har varierat mellan 7 och 17 kg per hektar och år i Västra Torup/Hissmossa, som är den plats där mätningar pågått längst (27 år), med enstaka års uppehåll. Ingen tidstrend har kunnat påvisas. Nedfallet på öppet fält har generellt varit högre än via krondropp, vilket kan förklaras av upptag i trädkronorna. I Stenshult, där nedfall på öppet fält mätts de fyra senaste hydro¬logiska åren, har dock förhållandena varit de omvända, med mellan 11 och 17 kg kväve per hektar och år på öppet fält och mellan 17 och 22 kg per hektar och år i krondropp. Detta indikerar att torr¬depositionen av kväve i Stenshult är stor, avsevärt större än upptaget i trädkronorna. Den totala kvävedepositionen av oorganiskt kväve låg på mer än 15 kg per hektar för de två senaste åren. Detta är långt över den kritiska belastnings¬gränsen för skogsmarken i Sverige, 5 kg N/ha/år, som baseras på effekter på markvegetation. Det minskade svavelnedfallet återspeglas i signifikant minskande halter av svavel i markvattnet i Arkelstorp och Kampholma, som är de ytor som har långa tidsserier. Både Arkelstorp och Kampholma visar på återhämtning från försurning, med signifikanta ökningar av pH och syraneutraliserande förmåga (ANC). Förhöjda nitrat¬kväve¬halter i markvattnet har uppmätts i sex av de sju ytorna, och endast i bokytan i Kampholma har halterna varit låga hela tiden. Detta visar på att det finns mer kväve än vad skogsekosystemen kan ta upp på många håll i Skåne. Stenshult, som uppvisat högst kvävenedfall, är den yta där också halterna av nitratkväve i markvattnet varit som högst, upp till 18 mg/l. This report is only available in Swedish.
35.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Södermanlands län 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Södermanlands län under perioden från oktober 2014 till september 2015, vilka relateras till tidigare års mätningar. Vidare beskrivs aktuella händelser under 2015 med anknytning till Krondroppsnätet. Svavelnedfallet vid provytorna i länet har minskat från cirka 4 kg per hektar 1996/97 till cirka 2 kg per hektar 2014/15. Markvattnet vid Edeby visar inga statistiskt signifikanta förändringar av pH, ANC eller oorganiskt aluminium, trots ett minskat svavelnedfall, vilket tyder på att återhämtningen från försurningen går långsamt. Försurningsstatusen vid Edeby är dock relativt god, med ett pH runt 5,5, ANC oftast över noll och halten oorganiskt aluminium i markvattnet relativt låg. Framtida mätningar får utvisa om förbättringen fortskrider. Kvävenedfallet, som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna i skogsytorna, har varierat mellan 3 och 9 kg per hektar och år vid Edeby genom åren. Under det senaste mätåret var kvävenedfallet med nederbörden 5 kg per hektar. Det totala nedfallet till skog (inkl. våt- plus torrdeposition) för de två senaste åren beräknas ha varierat från 5 – 7,5 kg per hektar i de östra delarna av länet. I de sydvästliga delarna av länet varierade det totala kvävenedfallet de två senaste åren mellan 7,5 – 10 kg per hektar. Detta medför att den kritiska belastningsgränsen för kväve med avseende på övergödning till skog, som har satts till 5 kg per hektar och år, och som har överskridits de flesta år i länet, även överskreds 2014/15. Även om kvävenedfallet till skogsmarken i länet varit betydande genom åren har det sannolikt inte resulterat i något betydande läckage av nitrat till markvattnet eller avrinningen. Förhöjda nitrathalter i markvattnet kan dock ske vid störningar, såsom avverkning, stormskador etc. This report is only available in Swedish.
36.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I Värmlands län mäts krondropp och markvatten på tre granytor (Södra Averstad, Blåbärskullen och Transtrandsberget). I Södra Averstad finns den längsta mätserien, sedan 1990. Blåbärskullen och Transtrandsberget startades 1996. Mätningar av lufthalter och nedfall på öppet fält görs i Södra Averstad och Blåbärskullen. Dessutom mäts även torrdeposition med en strängprovtagare vid Blåbärskullen. Lufthalterna av SO2 i södra delen av länet har minskat med ca 70 % sedan 1994, i takt med Europas minskande utsläpp. Även lufthalterna av NO2 i länets södra del har minskat i takt med minskande utsläpp, med ca 50 % sedan 1994. Lufthalterna av NH3 är mycket låga i länet. Luft¬halterna av ozon, som medelhalt för sommar- respektive vinterhalvår, har legat på en konstant nivå sedan början av 2000-talet. Även svavelnedfallet till länets skogar har minskat i takt med rapporterade minskningar av svavelutsläpp. Tidsutvecklingen vad gäller nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i länet är mer osäker. Den totala kvävedepositionen av oorganiskt kväve har varierat mellan 5-7,5 kg per hektar i de nordligare delarna av länet och mellan 7,5-10 kg per hektar i de sydligare delarna för de två senaste åren, vilket är högre än den kritiska belastningsgränsen för skogsmark i Sverige på 5 kg N/ha/år. Tidigare var skogsytan vid Södra Averstad kraftigt försurad, men sedan 1990-talet har det pågått en återhämtning från försurning i markvattnet i länets skogar, och numera visar indikatorerna för försurning på relativt bra värden. Under de senaste åren har dock återhämtningen avstannat. Vid Blåbärskullen, som tidigare visat bra värden på försurningsstatusen, har de försurningsrelaterade parametrarna till och med försämrats under de senaste åren. Förhöjda nitrathalter i markvattnet förekommer relativt sällan i växande skog, vilket tyder på att skogarna i Värmland ännu inte närmat sig kvävemättnad. This report is only available in Swedish.
37.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Västmanlands län - Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/17 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Nedfallet av svavel- och kväveföreningar i Västmanlands län har under lång tid överskridit vad skogsmarken samt sjöar och vattendrag tål. I början av 1990-talet varierade svavelnedfallet i länet från 4 till över 10 kg svavel per hektar och år, med högst nedfall i länets södra delar. Sedan dess har svavelnedfallet minskat kraftigt. Numera ligger svavelnedfallet till skogen i länet på 0,7 kg per hektar och år (som medelvärde för de senaste tre åren). Nedfallet av svavel i de södra delarna av länet har minskat med 90 % sedan 1994, medan det i länets norra delar minskat med mer än 65 % sedan 2002. Även lufthalterna av svaveldioxid har minskat statistiskt säkerställt med cirka 40 % sedan 1997 i länets södra delar. Som ett resultat av det minskande svavelnedfallet har försurningstillståndet i skogsmarken i Västmanlands läns södra delar förbättrats och markvattnet visar tydliga tecken på återhämtning från försurning. pH och den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet har ökat statistiskt säkerställt, se figur nedan. Ökningen går dock långsamt, och ANC är fortfarande ibland negativt. Vattnet som rinner av från skogsmarken bör ha ett positivt ANC, för att bidra till buffringskapacitet i ytvattnet. Ytterligare återhämtning krävs för att avrinnande vatten ska kunna förse ytvattnet med buffringskapacitet. Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i länet har beräknats till 2-4 kg kväve per hektar och år under det senaste hydrologiska året (2016/17). Kvävenedfallet minskar endast långsamt och har i länet under lång tid överskridit de kritiska nivåer som antagits främst för att motverka förändringar av biodiversiteten för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Det är endast under de två senaste åren som det totala kvävenedfallet varit lägre än 5 kg/ha och år. Om kvävenedfallet överstiger vad skogsekosystemet kan ta hand om finns det risk för att kväve läcker till bäckar och sjöar. Låga halter av nitrat i markvattnet tyder på att denna risk i nuläget är låg i länet. När det gäller lufthalterna av kvävedioxid har de minskat statistiskt säkerställt med nästan 40 % sedan 1994 i länets södra delar och med 45 % sedan 2004 i länets nordliga delar.
38.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län : Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Västra Götalandslän för perioden oktober 2014 till september 2015. Resultaten relateras till tidigare årsmätningar. I Västra Götalands län görs mätningar av lufthalter (vid en plats), nedfall på öppetfält (vid två platser) samt av nedfall via krondropp och markvattenkemi (vid fyra platser).Det finns en tendens (nära statistisk signifikans) till ökande nederbördsmängder vid Hensbacka,strax norr om Uddevalla. Den årliga ökningen är i samma storleksordning som SMHI anger attnederbörden i Västra Götaland har ökat för perioden 1991-2011 jämfört med perioden 1961-1990 (10-20%).Svavelnedfallet var under det hydrologiska året 2014/15 tydligt högre, jämfört med året innan,vid alla mätplatser i länet. Även lufthalterna av SO2 var höga under vintern 2014/15. Under åretinträffade två saker av betydelse för svavelhalter och nedfall. Det pågick under hösten/vinternett stort vulkanutbrott på Island som släppte ut mer svaveldioxid till atmosfären på ett halvår änhela Europas årliga samlade utsläpp. Denna förorenade luft påverkade luftkvaliteten i Sverige.Från 1 januari 2015 sänktes den tillåtna svavelhalten i fartygsbränsle, från tidigare 1 procent till0,1 procent svavel. Detta borde resulterat i ett minskat svavelnedfall vid kustnära platser iVästra Götaland. Av mätningarna att döma verkar dock påverkan från vulkanen ha övervägt vadgäller det summerade svavelnedfallet i Västra Götalands län under året. Mätningar av lufthalterinom Krondroppsnätet och Luft- och Nederbördskemiska nätet (LNKN) i sydöstra Sverige visaratt halterna av svaveldioxid vid två kustnära platser vid Östersjön som medelvärde för 2015(jan-dec) var cirka 30 % lägre jämfört med motsvarande medelvärde för de tre närmastföregående åren, med stor sannolikhet som ett resultat av minskade svavelutsläpp från sjöfartenpå Östersjön.Det pågår en återhämtning från försurningen i skogsmarken vid vissa platser i länet medaningen återhämtning sker på andra. Vid Hensbacka visar mätningarna på att markvattnet varitkraftigt försurat, men att det pågår en återhämtning med stigande pH och syraneutraliserandeförmåga (ANC) samt minskande halter oorganiskt aluminium. Vid Söstared, strax överlänsgränsen i norra Halland, sker inga förändringar i markvattnet som har ett pH som liggerstrax över 5, ANC just över noll och halter av oorganiskt aluminium som är förhöjda.För de två senaste åren beräknades det årliga totala nedfallet av oorganiskt kväve till mellan 10och 15 kg per hektar för Västergötlands län, med det högsta nedfallet i sydväst. Den kritiskabelastningen för övergödande kväve som används för Sveriges gran- och tallskogar, 5 kg N perhektar och år, överskreds således kraftigt i hela Västra Götalands län. Halterna av ammoniumochnitratkväve i markvattnet har dock generellt varit relativt låga vid de olika mätplatserna ilänet, vilket visar att skogsmarkerna i länet ännu inte nått kvävemättnad.Den 13-14 oktober 2015 firade Krondroppsnätet 30 år. Under två dagars seminariumpresenterades bl.a. hur Krondroppsnätet startade, hur det framtida skogsbruket kan se ut samtvilket behov det finns av miljöövervakning i skogen framöver. Vi hörde även föredrag omKrondroppsnätets frågeställningar i ett internationellt perspektiv samt utifrån tre myndighetersolika ansvarsområden (Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Skogsstyrelsen).Under firandet skedde även en uppskattad exkursion till Krondroppsytan Timrilt.I samband med 30-årsjubileet presenterades en nyproducerad populärvetenskapligtemarapport, "Krondroppsnätet 1985-2015 – tre decenniers övervakning av luftföroreningar ochdess effekter på skogsmark", som kan beställas från IVL.IVL-rapport C 159. Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län. Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september2015Under 2015 initierades ett nytt sexårigt samarbetsprojekt som finns att läsa om påKrondroppsnätets webplats:www.krondroppsnatet.ivl.se. Grundtanken är att utifråndepositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning avluftföroreningar och dess effekter på växtlighet, mark och vatten.Konferensen Acid Rain hålls vart 5:e år och utgör ett forum för forskare och beslutsfattare attdiskutera forskningsfrågor och policies relaterade till försurning och återhämtning. Vidkonferensen 2015 presenterades återhämtning från försurning och kväveutlakning vid trekrondroppsytor som drabbats av klimatrelaterade händelser: havssaltepisoder, storm ochinsektsangrepp.Under 2015 utförde IVL tillsammans med Lunds universitet, på uppdrag av Länsstyrelsen iNorrbottens län, kartläggningar av kritisk belastning för aciditet och kväve för olikaekosystemtyper i Norrbottens län. Tre olika modeller användes: PROFILE, ForSAFE ochMAGIC. Dessutom beräknades kritisk belastning för kväve baserat på empiriskt framtagnagränsvärden.
39.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i Västra Götalands län för perioden oktober 2014 till september 2015. Resultaten relateras till tidigare års mätningar. I Västra Götalands län görs mätningar av lufthalter (vid en plats), nedfall på öppet fält (vid två platser) samt av nedfall via krondropp och markvattenkemi (vid fyra platser). Det finns en tendens (nära statistisk signifikans) till ökande nederbördsmängder vid Hensbacka, strax norr om Uddevalla. Den årliga ökningen är i samma storleksordning som SMHI anger att nederbörden i Västra Götaland har ökat för perioden 1991-2011 jämfört med perioden 1961-1990 (10-20%). Svavelnedfallet var under det hydrologiska året 2014/15 tydligt högre, jämfört med året innan, vid alla mätplatser i länet. Även lufthalterna av SO2 var höga under vintern 2014/15. Under året inträffade två saker av betydelse för svavelhalter och nedfall. Det pågick under hösten/vintern ett stort vulkanutbrott på Island som släppte ut mer svaveldioxid till atmosfären på ett halvår än hela Europas årliga samlade utsläpp. Denna förorenade luft påverkade luftkvaliteten i Sverige. Från 1 januari 2015 sänktes den tillåtna svavelhalten i fartygsbränsle, från tidigare 1 procent till 0,1 procent svavel. Detta borde resulterat i ett minskat svavelnedfall vid kustnära platser i Västra Götaland. Av mätningarna att döma verkar dock påverkan från vulkanen ha övervägt vad gäller det summerade svavelnedfallet i Västra Götalands län under året. Mätningar av lufthalter inom Krondroppsnätet och Luft- och Nederbördskemiska nätet (LNKN) i sydöstra Sverige visar att halterna av svaveldioxid vid två kustnära platser vid Östersjön som medelvärde för 2015 (jan-dec) var cirka 30 % lägre jämfört med motsvarande medelvärde för de tre närmast föregående åren, med stor sannolikhet som ett resultat av minskade svavelutsläpp från sjöfarten på Östersjön. Det pågår en återhämtning från försurningen i skogsmarken vid vissa platser i länet medan ingen återhämtning sker på andra. Vid Hensbacka visar mätningarna på att markvattnet varit kraftigt försurat, men att det pågår en återhämtning med stigande pH och syraneutraliserande förmåga (ANC) samt minskande halter oorganiskt aluminium. Vid Söstared, strax över länsgränsen i norra Halland, sker inga förändringar i markvattnet som har ett pH som ligger strax över 5, ANC just över noll och halter av oorganiskt aluminium som är förhöjda. För de två senaste åren beräknades det årliga totala nedfallet av oorganiskt kväve till mellan 10 och 15 kg per hektar för Västergötlands län, med det högsta nedfallet i sydväst. Den kritiska belastningen för övergödande kväve som används för Sveriges gran- och tallskogar, 5 kg N per hektar och år, överskreds således kraftigt i hela Västra Götalands län. Halterna av ammonium- och nitratkväve i markvattnet har dock generellt varit relativt låga vid de olika mätplatserna i länet, vilket visar att skogsmarkerna i länet ännu inte nått kvävemättnad. This report is only available in Swedish.
40.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Östergötlands län 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Lufthalterna av SO2 i länet har generellt minskat under de senaste knappt 20 åren. Halterna av SO2 var under vinterhalvåret 2014/15 dock något högre jämfört med föregående år, sannolikt delvis beroende på ett vulkanutbrott på Island mellan augusti 2014 och februari 2015, se nedan. Medelhalterna av NO2 i luft i länet ligger förhållandevis högt vintertid, men halterna minskar dock över tid både sommar och vinter. Det finns en tendens till ökande provvolymer för krondropp vid länets mätplatser. SMHI anger att nederbörden i delar av Östergötland har ökat 10-20% för perioden 1991-2011 jämfört med perioden 1961-1990. Ökande nederbördsmängder kan åtminstone till en del förklara ökande krondroppsmängder. Svavelnedfallet i länet har minskat signifikant, från 3-5 kg per hektar i slutet av 1990-talet till 1-2 kg per hektar under de senaste åren. Svavelnedfallet var dock under hydrologiska året 2014/15 högre, jämfört med året innan, vid alla mätplatser i länet samt vid platserna i norra Jönköpings och Kalmar län. Vulkanutbrottet på Island under hösten/ vintern 2014/15 släppte ut mer svaveldioxid till atmosfären på ett halvår än hela Europas årliga samlade utsläpp inklusive sjöfarten. Denna förorenade luft påverkade luftkvaliteten i Sverige. Å andra sidan sänktes från 1 januari 2015 svavelhalterna i fartygsbränsle, från tidigare 1 procent till 0,1 procent svavel. Detta borde resulterat i ett minskat svavelnedfall i södra Sverige. Av mätningarna att döma verkar dock påverkan från vulkanen ha övervägt vad gäller årets summerade svavelnedfall i länet. Bedömningen av försurningstillståndet i markvattnet i länet visar på att Solltorp, i länets södra del, uppvisar en bättre försurningsstatus än Höka, i länets norra del. Vid Solltorp har pH och den syraneutraliserande förmågan ANC ökat och halterna av oorganiskt aluminium minskat. Vid Höka har dessa värden inte förändrats och ligger, ur försurningshänseende, generellt ganska dåligt till. Som ett medelvärde för de två senaste åren beräknades det årliga totala nedfallet av oorganiskt kväve till mellan 7,5-10 kg per hektar för Östergötlands län, vilket överskrider den kritiska belastningsgränsen för kväve, 5 kg per hektar och år. Även om kvävenedfallet till skogsmarken varit betydande genom åren har det sannolikt ännu inte resulterat i något betydande läckage av nitrat till markvattnet eller avrinningen. Förhöjda nitrathalter i markvattnet kan dock ske till följd av störningar, såsom avverkning, stormskador etc. This report is only available in Swedish.
41.	Hellsten, Sofie, et al. (författare) Tillståndet i skogsmiljön i Östergötlands län - Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/17 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Nedfallet av svavel- och kväveföreningar i Östergötlands län har under lång tid överskridit vad skogsmarken samt sjöar och vattendrag tål. I början av 1990-talet varierade svavelnedfallet i länet från 4 till över 10 kg svavel per hektar och år. Sedan dess har svavelnedfallet minskat kraftigt. Numera ligger svavelnedfallet till skogen i länet på 0,7-1,1 kg per hektar och år (som medelvärde för de senaste tre åren). Svavelnedfallet i de södra delarna av länet har minskat med strax över 90 %, medan det i länets norra delar minskat med 80 % under perioden 1996/97 – 2016/17. Även lufthalterna av svaveldioxid i länets norra delar har minskat statistiskt säkerställt med cirka 50 % sedan 1999. Som ett resultat av det minskande svavelnedfallet har försurningstillståndet i skogsmarken i Östergötlands läns södra delar förbättrats, och markvattnet visar tydliga tecken på återhämtning från försurning. pH och den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet har ökat statistiskt säkerställt vid Solltorp i länets södra delar, se figur. Däremot finns ingen statistiskt säkerställd förändring av ANC och pH vid Höka i länets norra delar. Vid Solltorp är ANC ofta positivt, medan ANC vid Höka oftast är negativt. Om ANC har ett negativt värde saknas buffrande förmåga. Vattnet som rinner av från skogsmarken bör ha ett klart positivt värde på ANC för att bidra till buffringskapacitet i ytvattnet. Ytterligare återhämtning krävs för att avrinnande vatten ska kunna förse ytvattnet med buffringskapacitet, något som främst gäller vid Höka. Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i länet har beräknats till 4-8 kg kväve per hektar och år under det senaste hydrologiska året (2016/17), med lägst nedfall i länets norra delar. Kvävenedfallet minskar endast långsamt. Kvävenedfallet i länet har under lång tid överskridit de kritiska nivåer som antagits främst för att motverka förändringar av biodiversiteten för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. I norra delen av länet är det endast under de två senaste åren som det totala kvävenedfallet varit lägre än 5 kg/ha och år. I södra och mellersta delen av länet är kvävenedfallet betydligt högre jämfört med länets nordligaste delar, vilket medför att den kritiska nivån alltjämt överskrids kraftigt. Om kvävenedfallet överstiger vad skogsekosystemet kan ta hand om finns det risk för att kväve läcker till bäckar och sjöar. I dagsläget är nitrathalterna i markvattnet generellt ännu låga, men det finns en risk för att skogsekosystemet bygger upp ett kväveförråd som kan börja läcka om nedfallet fortsätter vara högt framöver. När det gäller lufthalterna av kvävedioxid, som mäts vid Höka i länets norra del, har de minskat statistiskt säkerställt med 41 % sedan 1999, medan ingen statistiskt signifikant förändring uppmätts för lufthalterna av ammoniak.
42.	Hillberg, Emil, et al. (författare) D1.1 Overview of need-owners and their needs : ANM4L, Januari 2020 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
43.	Hugosson, Jonas, 1955, et al. (författare) Eighteen-year follow-up of the Göteborg Randomized Population-based Prostate Cancer Screening Trial : effect of sociodemographic variables on participation, prostate cancer incidence and mortality 2018 Ingår i: Scandinavian Journal of Urology. - : Medical Journals Sweden AB. - 2168-1805 .- 2168-1813. ; 52:1, s. 27-37 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Objective: This study examined whether previously reported results, indicating that prostate-specific antigen (PSA) screening can reduce prostate cancer (PC) mortality regardless of sociodemographic inequality, could be corroborated in an 18 year follow-up. Materials and methods: In 1994, 20,000 men aged 50–64 years were randomized from the Göteborg population register to PSA screening or control (1:1) (study ID: ISRCTN54449243). Men in the screening group (n = 9950) were invited for biennial PSA testing up to the median age of 69 years. Prostate biopsy was recommended for men with PSA ≥2.5 ng/ml. Last follow-up was on 31 December 2012. Results: In the screening group, 77% (7647/9950) attended at least once. After 18 years, 1396 men in the screening group and 962 controls had been diagnosed with PC [hazard ratio 1.51, 95% confidence interval (CI) 1.39–1.64]. Cumulative PC mortality was 0.98% (95% CI 0.78–1.22%) in the screening group versus 1.50% (95% CI 1.26–1.79%) in controls, an absolute reduction of 0.52% (95% CI 0.17–0.87%). The rate ratio (RR) for PC death was 0.65 (95% CI 0.49–0.87). To prevent one death from PC, the number needed to invite was 231 and the number needed to diagnose was 10. Systematic PSA screening demonstrated greater benefit in PC mortality for men who started screening at age 55–59 years (RR 0.47, 95% CI 0.29–0.78) and men with low education (RR 0.49, 95% CI 0.31–0.78). Conclusions: These data corroborate previous findings that systematic PSA screening reduces PC mortality and suggest that systematic screening may reduce sociodemographic inequality in PC mortality.
44.	Hugosson, Jonas, 1955, et al. (författare) Mortality results from the Göteborg randomised population-based prostate-cancer screening trial. 2010 Ingår i: The lancet oncology. - 1474-5488. ; 11:8, s. 725-32 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Prostate cancer is one of the leading causes of death from malignant disease among men in the developed world. One strategy to decrease the risk of death from this disease is screening with prostate-specific antigen (PSA); however, the extent of benefit and harm with such screening is under continuous debate.
45.	Hugosson, Jonas, et al. (författare) Prostate specific antigen based biennial screening is sufficient to detect almost all prostate cancers while still curable 2003 Ingår i: Journal of Urology. - : Ovid Technologies (Wolters Kluwer Health). - 1527-3792 .- 0022-5347. ; 169:5, s. 1720-1723 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract PURPOSE: We evaluated whether biennial screening with prostate specific antigen (PSA) only is sufficient to detect prostate cancer while still curable. MATERIALS AND METHODS: In Goteborg, Sweden 9,972 men 50 to 65 years old were randomized to PSA screening. During 1995 and 1996 these men were invited for a first PSA screening and invited during 1997 and 1998 for a second screening. The screening procedure included PSA measurement in all men and in those with a PSA of 3 ng./ml. or greater also it included digital rectal examination, transrectal ultrasound and sextant biopsies. RESULTS: In the first screening 5,854 men participated and 145 cancers were detected. In the second screening 5,267 men participated and 111 cancers were detected. Only 9 interval cancers were diagnosed. In the second screening 102 cancers (92%) were associated with PSA less than 10 ng./ml. Of 465 men with increased PSA and who underwent biopsy with a benign outcome in the first screening 50 had cancer at the second screening. Of 241 men in whom PSA increased between screenings 1 and 2 cancer was detected in 46. None of the 2,950 men with an initial PSA of less than 1 ng./ml. had a PSA of greater than 3 ng./ml. or interval cancer. CONCLUSIONS: In men with a PSA of less than 2 ng./ml. it seems safe to offer repeat screening after 2 years with PSA only. Men with a PSA of 2 to 3 ng./ml. or a value of greater than 3 ng./ml. with negative biopsy may be better served by a shorter screening interval. Thus, different screening intervals are implied depending on baseline PSA.
46.	Jiborn, Magnus, et al. (författare) Har vi en klimatskuld? 2013 Ingår i: Generationsmålet. - Stockholm : Dialogos Förlag. - 9789175042626 ; , s. 35-63 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
47.	Jiborn, Magnus, et al. (författare) Har vi en klimatskuld? 2013 Ingår i: Generationsmålet. - 9789175042626 ; , s. 35-63 Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
48.	Jiborn, Magnus, et al. (författare) Vinst för Sverige : den forskande läkemedelsbranschens betydelse för samhället 2014 Rapport (populärvet., debatt m.m.)
49.	Jiborn, Magnus, et al. (författare) Vinst för Sverige. Den forskande läkemedelsbranschens betydelse för samhället 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
50.	Johansson, Julia M., et al. (författare) The European heat wave of 2018 and its promotion of the ozone climate penalty in southwest Sweden 2020 Ingår i: Boreal Environment Research. - 1239-6095 .- 1797-2469. ; 25, s. 39-50 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The ozone concentration ([O-3]), temperature (T) and vapour pressure deficit (VPD) during the 2018 heat wave (HW) was compared with conditions from 2013-2017. The study included one coastal and two inland sites in southwest Sweden. The positive relationship between [O-3] and T was stronger in 2018. The average daytime T from April-September was higher by 2.0-2.4 degrees C in 2018. The VPD was strongly and positively affected by the 2018 HW. The daytime mean [O-3] was enhanced by 7-12% in 2018. The relationship between hourly daytime [O-3] and T, as well as that between the daily maximum [O-3] and daily maximum T, was steeper in 2018. The stronger promotion of [O-3] by T in 2018 was possibly partly a result of dry conditions causing stomatal closure of vegetation and thus a weaker O-3 sink. If HWs like that in 2018 become more common, they can be expected to promote higher [O-3] and risk larger health and ecosystem effects.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Resultat 1-50 av 337

Avgränsa träffmängd

Typ av publikation: rapport (286); tidskriftsartikel (35); konferensbidrag (8); forskningsöversikt (3); bokkapitel (3); doktorsavhandling (1); visa fler...; licentiatavhandling (1); visa färre...

Typ av innehåll: övrigt vetenskapligt/konstnärligt (287); refereegranskat (42); populärvet., debatt m.m. (8)

Författare/redaktör: Karlsson, Per Erik (292); Pihl-Karlsson, Gunil ... (285); Hellsten, Sofie (221); Akselsson, Cecilia (172); Kronnäs, Veronika (61); Malm, Gunnar (49); visa fler...; Danielsson, Helena (32); Pleijel, Håkan, 1958 (27); Ferm, Martin (14); Pleijel, Håkan (12); Klingberg, Jenny, 19 ... (9); Karlsson, Per Erik, ... (8); Hultberg, Hans (6); Pihl, Erik (5); Johnsson, Filip, 196 ... (5); Engardt, Magnuz (5); Lilja, Hans (4); Holmberg, Erik, 1951 (4); Hugosson, Jonas, 195 ... (4); Stranne, Johan, 1970 (4); Wengström, Erik (4); Chen, Deliang, 1961 (3); Belyazid, Salim (3); Stadmark, Johanna (3); Von Brömssen, Claudi ... (3); Godtman, Rebecka Arn ... (3); Aus, Gunnar (3); Fisher, Eleanor (2); Rydén, Göran (2); Aas, Wenche (2); Andersson, C (2); Thunman, Henrik, 197 ... (2); Spelling, James, 198 ... (2); Jutterström, Sara (2); Lindberg, Erik (2); Sundbäck, Kristina, ... (2); Hulth, Stefan, 1965 (2); Selander, Erik, 1973 (2); Persson, Christer (2); Engardt, M (2); Langner, Joakim (2); Bäck, Erik (2); Persson, Karin (2); Östman, Ann-Catrin (2); Pihl, Leif, 1951 (2); Khatami, Ali, 1975 (2); Kåberger, Tomas, 196 ... (2); Backman, Erik, 1972- (2); Wiorek, Dan (2); Pihl, Lars (2); visa färre...

Lärosäte: IVL Svenska Miljöinstitutet (222); Naturvårdsverket (73); Göteborgs universitet (34); Lunds universitet (28); Chalmers tekniska högskola (14); Uppsala universitet (3); visa fler...; Högskolan Kristianstad (2); Kungliga Tekniska Högskolan (2); Nordiska Afrikainstitutet (2); Stockholms universitet (2); Gymnastik- och idrottshögskolan (2); Högskolan Dalarna (2); Sveriges Lantbruksuniversitet (2); RISE (1); VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (1); visa färre...

Språk: Svenska (287); Engelska (50)

Forskningsämne (UKÄ/SCB): Naturvetenskap (146); Teknik (12); Samhällsvetenskap (11); Lantbruksvetenskap (9); Medicin och hälsovetenskap (7); Humaniora (3)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se

Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy