SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Polukarova Maria 1992 ) "

Sökning: WFRF:(Polukarova Maria 1992 )

  • Resultat 1-14 av 14
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Andersson-Sköld, Yvonne, 1957-, et al. (författare)
  • Sunra för lokal och regional infrastruktur : prototypen Sulri : Version 2022
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sunra (Sustainability: National Road Administrations) är Trafikverkets beslutstödsverktyg som utvecklats för att användas i väg- och järnvägsprojekt genom att sätta en ambitionsnivå för olika hållbarhetsaspekter och följa upp arbetet mot dessa på ett strukturerat sätt. I denna avrapportering beskrivs resultatet av fortsatt utveckling av Sunra anpassat för lokal och regional infrastruktur. Resultatet är prototyperna Sulri (Sustainability Local and Regional Infrastructure) och Sulri-frekvent. Sulri-frekvent är avsett att användas för mer frekventa projekt, som till exempel asfaltering av befintliga gator. Sulri också är tänkt för projekt som är lite mer komplexa såsom att tänka om eller planera nytt som till exempel att förbättra för aktivt resande, att klimatanpassa ett område eller att anpassa en gata, en plats eller ett område efter andra behov. Men Sulri kan i princip användas även för mer frekventa eller mindre projekt. I denna rapport beskrivs en första version av Sulri. Rapporten visar på hur verktyget ska användas. Därefter redovisas i kapitel 3 de teman och aspekter som beaktas inom Sulri och underliggande frågeställningar som utgör resultatet av de uppdateringar som gjorts i denna version. I bilaga 2 ges motsvarande redovisning för Sulri-frekvent. I bilaga 1 redovisas relevanta underlag för de olika teman och aspekter som beaktas i Sulri.
  •  
2.
  • Järlskog, Ida, 1991, et al. (författare)
  • Occurrence of tire and bitumen wear microplastics on urban streets and in sweepsand and washwater
  • 2020
  • Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 729
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Tire and road wear particles have been identified as a potential major source of microplastics in the environment. However, more knowledge of the emissions and their further fate in the environment is needed, and the effectiveness and benefits of potential measures must be investigated to support future risk management efforts. Here the concentrations of tire and bitumen microplastic particles (TBMP) on roads and in nearby in stormwater, sweepsand and washwater were measured for the first time within the same area and time period. The analysis also included plastic, paint and fiber particles. Road dust was sampled on the road surface using a wet dust sampler, before and after street sweeping on two occasions. On each of these occasions, and several occasions during a four-month period with frequent street sweeping, sweepsand and washwater, as well as flow-weighted sampling of stormwater, were collected. TBMP concentrations were operationally defined, using density separation for some samples, followed by analysis by stereo microscopy. Sodium iodide (NaI) was found to be effective for density separation of TBMP. The largest proportion of anthropogenic microplastics detected consisted of tire tread wear and bitumen. The number of TBMP ≥100 μm in the WDS samples was up to 2561 particles/L. Sweepsand and washwater contained high amounts of TBMP ≥100 μm, up to 2170 particles/kg dw and 4500 particles/L, respectively. The results show that the sweeper collects considerable amounts of TBMP, and thus weekly sweeping might prevent further transport of TBMP to the receiving stormwater. In stormwater the number of particles ≥100 μm was up to 3 particles/L and ≥ 20 μm was up to 5900 particles/L showing the importance of analysing smaller microparticle sizes than 100 μm in all samples in future studies. This study also confirms that there is a substantial volume of TBMP generated from traffic that enters the environment.
  •  
3.
  • Järlskog, Ida, 1991, et al. (författare)
  • Traffic-related microplastic particles, metals, and organic pollutants in an urban area under reconstruction
  • 2021
  • Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 774
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In urban environments, particularly areas under reconstruction, metals, organic pollutants (OP), and microplastics (MP), are released in large amounts due to heavy traffic. Road runoff, a major transport route for urban pollutants, contributes significantly to a deteriorated water quality in receiving waters. This study was conducted in Gothenburg, Sweden, and is unique because it simultaneously investigates the occurrence of OP, metals, and MP on roads and in stormwater from an urban area under reconstruction. Correlations between the various pollutants were also explored. The study was carried out by collecting washwater and sweepsand generated from street sweeping, road surface sampling, and flow-proportional stormwater sampling on several occasions. The liquid and solid samples were analyzed for metals, polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH), oxy-PAH, aliphatics, aromatics, phthalates, and MP. The occurrence of OP was also analyzed with a non-target screening method of selected samples. Microplastics, i.e. plastic fragments/fibers, paint fragments, tire wear particles (TWP) and bitumen, were analyzed with a method based on density separation with sodium iodide and identification with a stereo microscope, melt-tests, and tactile identification. MP concentrations amounted to 1500 particles/L in stormwater, 51,000 particles/L in washwater, and 2.6 × 106 particles/kg dw in sweepsand. In stormwater, washwater and sweepsand, MP ≥20 μm were found to be dominated by TWP (38%, 83% and 78%, respectively). The results confirm traffic as an important source to MP, OP, and metal emissions. Concentrations exceeding water and sediment quality guidelines for metals (e.g. Cu and Zn), PAH, phthalates, and aliphatic hydrocarbons in the C16–C35 fraction were found in most samples. The results show that the street sweeper collects large amounts of polluted materials and thereby prevents further spread of the pollutants to the receiving stormwater.
  •  
4.
  • Polukarova, Maria, 1992-, et al. (författare)
  • Organic pollutants, nano- and microparticles in street sweeping road dust and washwater
  • 2020
  • Ingår i: Environment International. - : Elsevier BV. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 135
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Road areas are pollution hotspots where many metals, organic pollutants (OPs) and nano/microparticles accumulate before being transported to receiving waters. Particles on roads originate from e.g. road, tyre and vehicle wear, winter road maintenance, soil erosion, and deposition. Street sweeping has the potential to be an effective and affordable practice to reduce the occurrence of road dust, and thereby the subsequent spreading of pollutants, but there is currently little knowledge regarding its effectiveness. In this paper we investigate the potential of street sweeping to reduce the amounts of OPs and nano/microparticles reaching stormwater, in a case study sampling road dust and washwater from a street sweeping machine, road dust before and after sweeping, and stormwater. The compound groups generally found in the highest concentrations in all matrices were aliphatics C5–C35 > phthalates > aromatics C8–C35 > PAH-16. The concentrations of aliphatics C16–C35 and PAHs in washwater were extremely high at ≤ 53,000 µg/L and ≤ 120 µg/L, respectively, and the highest concentrations were found after a 3-month winter break in sweeping. In general, fewer aliphatic and aromatic petroleum hydrocarbons and PAHs were detected in road dust samples than in washwater. The relative composition of the specific PAH-16 suggests tyre wear, vehicle exhausts, brake linings, motor oils and road surface wear as possible sources. The study indicates that many of the hydrophobic compounds quantified in washwater are attached to small particles or truly dissolved. The washwater contains a wide range of small particles, including nanoparticles in sizes from just below 1 nm up to 300 nm, with nanoparticles in the size range 25–300 nm present in the highest concentrations. The results also indicated agglomeration of nanoparticles in the washwater. The street sweeping collected a large amount of fine particles and associated pollutants, leading to the conclusion that washwater from street sweeping needs to be treated before disposal.
  •  
5.
  • Andersson-Sköld, Yvonne, 1957-, et al. (författare)
  • Metod och effektsamband för identifiering, bedömning och prioritering av åtgärder för klimatanpassning av vägar och järnvägar : en förstudie
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Syftet med den förstudie som redovisas i denna rapport var att ta fram grunden för en metod till stöd för Trafikverkets planering av klimatanpassningsåtgärder för väg och järnväg. Rapporten fokuserar på effektsamband för identifiering, bedömning och prioritering av åtgärder för klimatanpassning av vägar och järnvägar. Metoden och resultaten som presenteras i denna rapport är baserade på litteraturstudier och intervjuer med experter inom väg och järnvägsområdet.I rapporten beaktas de konsekvenser och risker som förväntas uppkomma till följd av klimatrelaterade händelser, exempelvis den konsekvens som uppstår vid en specifik klimatrelaterad händelse, såsom de konsekvenser som uppstår vid ett specifikt översvämningsdjup, och åtgärder som kan vidtas för att minska sannolikheten för negativa konsekvenser samt de negativa konsekvenserna i sig.För att bedöma eller beräkna hur stor risken är krävs kännedom om sannolikheten för att en viss klimatrelaterad händelse ska inträffa under en given period, samt storlek och typ av skada. Skadekostnaden är summan av försenings- och/eller avstängningskostnad som kan innefatta omledningskostnader och kostnader för byte mellan transportslag med mera samt återställningskostnad. Dessutom ingår även skador på människor och miljön som kan uppkomma till följd av händelsen, till exempel vid skred.
  •  
6.
  • Andersson-Sköld, Yvonne, 1957, et al. (författare)
  • Microplastics from tyre and road wear: a literature review
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This literature review concerns microplastics from tyre and road wear caused by road traffic. As there is limited knowledge about microplastics in general, and microplastics from road traffic in particular, the Swedish Government commissioned the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) to, during 2018-2020, develop and disseminate knowledge about microplastics from road traffic. The chapters in this report summarises existing knowledge about microplastics from road traffic with respect to the following aspects: sources, spread and presence; effects on and risk to the environment and human health; characteristics and chemical composition; tyre and road wear; sampling methods; analysis and sample preparation; and measures. The report also includes a chapter with overall conclusions, and a chapter about further research, development and investigation needs. The purpose of this report is to provide a basis for reducing the generation and spread of microplastics from road traffic. One aim of the report is to collate and disseminate knowledge about microplastics generated by tyre and road wear, and to review the current level of knowledge. A second aim is to identify knowledge gaps and research requirements in relation to microplastics from road traffic. This literature review is based on a review of scientific articles and reports, as well as technical literature and some information from experts and industry.
  •  
7.
  • Andersson-Sköld, Yvonne, 1957-, et al. (författare)
  • Mikroplast från däck- och vägslitage : en kunskapssammanställning
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna kunskapssammanställning handlar om mikroplast från vägtrafikens däck- och vägslitage. Eftersom kunskapen om mikroplaster från vägtrafiken är begränsad samtidigt som däckslitage bedöms vara den största källan till utsläpp av mikroplast i Sverige, gav regeringen inom ramen för sitt arbete med plast och mikroplast Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i uppdrag att under 2018– 2020 ta fram och sprida kunskap om mikroplast från vägtrafiken. Varje kapitel i denna rapport sammanfattar befintlig kunskap om mikroplast från vägtrafiken avseende en eller flera aspekter. Dessa aspekter är: källor, spridning och förekomst; miljö- och hälsoeffekter samt risker; egenskaper och kemisk sammansättning; däck- och vägslitage; provtagningsmetoder; analys- och provberedningsmetoder samt åtgärder. Dessutom finns ett kapitel med sammanfattande slutsatser och allra sist ett kapitel om forsknings-, utvecklings- och utredningsbehov.Syftet med rapporten är att den ska utgöra ett underlag för att minska emissioner och spridning av mikroplast från vägtrafiken. Ett mål med rapporten är att sammanställa och sprida kunskap om mikroplast från däck- och vägslitage och att redogöra för nuvarande kunskapsläge. Ytterligare ett mål är att identifiera kunskaps- och forskningsbehov avseende mikroplast från vägtrafiken.Underlaget till denna kunskapssammanställning utgörs av vetenskapliga artiklar och rapporter samt facklitteratur och information från branschen och från experter.
  •  
8.
  • Andersson-Sköld, Yvonne, 1957-, et al. (författare)
  • Sunra : version 2021
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sunra (Sustainability: National Road Administrations) är Trafikverkets beslutstödsverktyg som utvecklats för att användas i väg- och järnvägsprojekt genom att sätta ambitionsnivå för olika hållbarhetsaspekter och följa upp arbetet mot dessa på ett strukturerat sätt. I detta PM beskrivs hur Sunra ska användas, följt av ett kapitel med förslag på var i planeringsprocessen Sunra kan användas. Därefter redovisas de teman och aspekter som beaktas inom Sunra och underliggande frågeställningar som utgör resultatet av de uppdateringar som gjorts i denna version. I denna version har Sunra även stämts av mot de globala hållbarhetsmålen liksom Trafikverkets tolkning av dem i form av Målbild 2030. Syftet med Sunra är att det ska användas för att bidra till en hållbar utveckling med en högre ambitionsnivå än enbart de lagkrav och andra kriterier som måste tas hänsyn till. För de aspekter som beaktas är därför minikrav på målsättning de lagkrav som finns och Trafikverkets egna mål samt policyer. Detta PM är en sammanställning av den senaste versionen av Sunra som innefattar ett större anpassnings- och uppdateringsarbete av Sunra version 2018-11-151 inom ramen för delprojekt 1.12 Sustainable analysis for smart maintenance i programmet Mistra Inframaint. Uppdateringen har gjorts för att Sunra ska kunna användas både inom investerings samt drift- och underhållsprojekt. Uppdateringar har gjorts både med avseende på de aspekter som beaktas inom de olika Temana, vilka Teman olika aspekter beaktas inom samt för att stämma med pågående arbetssätt inom Investera och Drift och Underhåll på Trafikverket. I arbetet med uppdateringen har experter från Drift och Underhåll samt Investering medverkat.
  •  
9.
  • Arvidsson, Anna K, 1971-, et al. (författare)
  • Dynamisk prognosstyrd vinterväghållning – fas 3 & 4 : restsaltmodeller och automatisk saltspridning
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I ett föränderligt klimat där allt större krav ställs på väghållare och vinterdriftsentreprenörer att åstadkomma en för trafikanterna acceptabel vintersdriftstandard samtidigt som de ekonomiska resurserna blir alltmer begränsade, ökar behoven av kostnadseffektiva metoder. Prognosstyrd dynamisk vägdrift har visat sig kunna leda till en ökad produktivitet då väglagsprognoser integreras med ruttoptimering. Ett sätt att vidareutveckla väglagsprognoserna är att veta hur mycket salt som behövs på vägen, eller mer exakt, hur mycket salt finns kvar? Om det redan finns salt på vägen, behöver du inte sprida hela mängden, det kan räcka med hälften eller ännu mindre. Restsaltmätningar har gjorts under tre vintersäsonger vid Testsite E18. Platsen valdes eftersom den är utrustad med flera olika sensorer, monterade över, bredvid och i vägen. Salt mättes var trettionde centimeter tvärs över vägens två körfält. Av 9 mätningar var det bara 5 tillfällen med salt varav två av dem saltades enbart för våra mätningar, kvar var tre mätningar med vinterförhållanden. Alla mätningar som gjordes jämfördes med sensorer monterade på testplatsen för att jämföra hur väl en sensor representerar vägytan. Det visade sig att det generellt var väldigt låga saltvärden från de monterade sensorerna jämfört med de manuella mätningarna.
  •  
10.
  • Blomqvist, Göran, 1963-, et al. (författare)
  • Microplastics in snow in urban traffic environments
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Microplastics from road traffic, mainly from tyre wear, are globally considered to be one of the largest sources of microplastic contamination in the environment. Plastics can either be deposited in the road vicinity, at the roadside and in ditches or spread via stormwater and air to the environment and receiving water bodies. In cold climates, microplastics, as well as other traffic-related pollutants, can be temporarily stored in snow and ice on and around roads and streets. The location and concentration of these pollutants is influenced by winter operations, where ploughing and skid control contribute to redistribution, and by melting and compaction of ice and snow. This creates reservoirs of microplastics and other pollutants, which are released into stormwater or surrounding soil during thaws, but also provides an opportunity to reduce the spread of microplastics by managing snow and ice appropriately. In the present report, a case study of microplastics in snow has been carried out in the municipality of Karlstad in Sweden, to get an idea of the potential variation, both in terms of concentration and total amounts in relation to traffic and the location of the sampling in the street environment. Microplastics have been analysed by pyrolysis GC/MS to identify tyre-specific polymers in combination with eight commonly occurring plastic types. In addition, six municipalities in different parts of the country responded to a questionnaire on microplastics in snow and urban snowmelt management. The results show that microplastics related to tyre wear (rubber polymers) tend to be present in higher concentrations on and near the carriageway. Other plastics show a less clear link to traffic. Along a salted bicycle lane, an elevated level of polypropylene, from which the brush of the sweep-salting machine is made, could be detected in the surface layer of the snow. In general, knowledge about microplastics in urban snow is low in the municipalities that responded to the survey.
  •  
11.
  • Gaggini, Elly Lucia, et al. (författare)
  • Assessment of fine and coarse tyre wear particles along a highway stormwater system and in receiving waters : Occurrence and transport
  • 2024
  • Ingår i: Journal of Environmental Management. - : Elsevier. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 367:September
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Tyre wear has been identified as a major road-related pollutant source, with road runoff transporting tyre wear particles (TWP) to adjacent soil, watercourses, or further through stormwater systems. The aim of this study was to investigate the occurrence and transport of TWP along a stormwater system. Water and sediment have been sampled at selected points (road runoff, gully pots, wells, outlet to a ditch, and stream) through a stormwater system situated along a highway in Sweden during November and December 2022, and March 2023. As there is limited data on the size distribution of TWP in different environmental media, especially in the size fraction <20 μm, the samples were fractioned into a fine (1.6–20 μm) and a coarse (1.6–500 μm) size fraction. The samples were analysed using a combination of marker compounds (benzene, α-methylstyrene, ethylstyrene, and butadiene trimer) for styrene-butadiene rubbers with PYR-GC/MS from which TWP concentration was calculated. Suspended solids were analysed in the water samples, and organic content was analysed in the sediment samples. TWP was found at nearly all locations, with concentrations up to 17 mg/L in the water samples and up to 40 mg/g in the sediment samples. In the sediment samples, TWP in the size fraction 1.6–20 μm represented a significant proportion (20–60%). Correlations were found between TWP concentration and suspended solids in the water samples (r = 0.87) and organic content in the sediment samples (r = 0.72). The results presented in this study demonstrate that TWP can be transported to the surrounding environment through road runoff, with limited retention in the studied stormwater system. 
  •  
12.
  • Gustafsson, Mats, 1966-, et al. (författare)
  • Street sweeping : a source to, or measure against, microplastic emissions?
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Microplastics from road traffic are mainly caused by tyre wear, which is globally considered to be one of the largest sources of microplastics. Tyre wear particles have been shown to occur in all media (road surface, air, soil, stormwater, lakes and rivers and coastal sediments) and are dispersed both by runoff and by atmospheric transport. To reduce the dispersion and possible effects of road traffic microplastics emissions, measures can be taken to prevent the formation of particles and to prevent their dispersion through treatment measures. This study focuses on street cleaning as a method to reduce emissions, but as many street cleaning methods are based on the use of plastic brushes, cleaning as a source of microplastics has also been considered. The study was carried out in collaboration with the municipality of Karlstad and included a review of how street cleaning is carried out in Karlstad in relation to uptake and dispersion of microplastics. Furthermore, a comparison between two cleaning machines (elevator and vacuum) has been made and a monitoring of microplastic amounts on the road surface during different phases of spring sweeping has been carried out. In order to estimate the amount of plastic torn from the brushes, weighing of the brushes has been carried out. In order to gain knowledge about the work of more municipalities on street sweeping from a microplastic perspective, a questionnaire study was sent out to six municipalities in different parts of the country. The results show that both cleaning machines have the capacity to reduce the amount of microplastics on the road surface. However, during spring sweeping, the amount of polypropylene (the most common plastic in the brushes) on the road surface increases. The distribution of analysed plastics differs significantly between the road surface and the material collected by the machines. This is thought to be due to the fact that the machines mainly collect coarser fractions, while finer fractions remain on the road surface. Knowledge of, and thus consideration of, microplastics in relation to operational measures such as street cleaning is currently low among the municipalities surveyed, but awareness exists, as does the need for support in implementing possible measures. The present study shows a complex problem picture and represents a first step in understanding how street cleaning can be used as a measure, but also indicates that the wear of plastic brushes leads to a net emission of microplastics.
  •  
13.
  • Holmgren, Kristina, 1977-, et al. (författare)
  • Sjöfartens användning av alternativa bränslen : trender och förutsättningar
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I rapporten sammanställs information om användningen av alternativa bränslen inom inrikes sjöfart och utrikes linjesjöfart. Med alternativa bränslen avses bränslen som inte är konventionella bränslen för maritima ändamål, vilket innefattar biobränslen, men också el, LNG och metanol. De sistnämnda bränslena är idag i varierande omfattning fossila men kan i framtiden produceras fossilfritt och bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar från sjöfartssektorn. Studien inkluderar inrikes sjöfart i Sverige samt utrikes linjesjöfart, med särskilt fokus på de fartygskategorier som står för den största andelen av bränsleanvändningen.Utöver att beskriva användningen av alternativa bränslen samt trender för förändring av bränsle-användningen har syftet också varit att beskriva egenskaper för sjöfarten så som rörelsemönster, längd och frekvens på rutter, för att i fortsatta studier kunna analysera potentialen till omställning till olika typer av fossilfri framdrift. Inom ramen för studien har de framtagna dataseten använts för att göra en grov uppskattning av potentialen att ersätta bränsleförbrukningen inom de fartygskategorier med högsta andelen linjesjöfart med el.Följande datainsamlingsdelar har ingått:Litteratur och annan rapportering från forskningen, myndigheter och branschen kring användning av alternativa bränslen.Enkäter till aktörer som bedriver inrikes sjöfart samt utrikes linjesjöfart för faktisk användning av alternativa bränslen.Två dataset baserade på rörelsedata (AIS-data) under 2019 för fartyg inom Östersjöområdet, inklusive Skagerrak och Kattegatt, samt Shipair-modellen har tagits fram av SMHI.Information kring hur branschen jobbar med omställning till fossilfrihet. Detta har sammanställts baserat på en digital workshop som arrangerats inom ramen för projektet.Resultaten visar att både för inrikes och internationell sjöfart (från Sverige till Östersjön och Västerhavet) är det ropax, tankfartyg och general cargo-fartyg som står för den största andelen av bränsleförbrukningen.Ropax och passagerarfärjor är de fartygskategorier som enligt vår analys har störst andel linjesjöfart. Även kryssningsfartyg och biltransportfartyg har en viss andel sådan trafik.
  •  
14.
  • Polukarova, Maria, 1992-, et al. (författare)
  • Comprehensive approach to national tire wear emissions : Challenges and implications
  • 2024
  • Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 924
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The use of vehicle tires has been identified as a major source of microplastics in the environment and an increasing source of urban particulate air pollution. In light of increasing traffic volumes, increasingly heavier and more powerful vehicles due to trends and electrification, and the lack of tire wear regulation, methods to estimate and monitor changes in national emissions are needed as input for environmental impact assessments. Emission estimations of tire wear are made either based on the mileage approach or the sales approach. This study aims to investigate if and how the mileage approach can be improved by using emission factors for passenger cars and LDVs based on our own measurements and emission factors from the literature for HDVs and buses. An approach with emission factor adjustments based on weight and number of tires in combination with highly detailed mileage data has been evaluated. Sales approach calculations have been used to validate the method. A secondary aim was to use the new mileage approach framework to calculate the national tire wear emissions for Sweden. These calculations resulted in slightly lower total emissions than previous estimations provide, but with higher emissions for passenger cars and light-duty vehicles, and lower emissions for heavy-duty vehicles and motorcycles. Passenger cars constitute more than half of the total emissions. It is concluded that even though the framework offers greater detail, thus increasing the possibilities to adjust for changes in emission factors and mileages in specific vehicle categories, the challenges posed by such factors as the lack of measured emission factors for heavy-duty vehicles and uncertainties regarding the quality of mileage statistics makes the estimations uncertain. 
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-14 av 14

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy