| 1. |
- Bilén, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Hälsorisker i miljön : En sammanställning av hälsorisker i Blekinge, Jönköpings, Kronobergs och Östergötlands län
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hälsa och hälsorisker är diffusa begrepp. Vad som är ohälsa för en person behöver inte vara ohälsaför någon annan. Många av de hälsorelaterade miljöriskerna som har identifierats i Östergötlands,Jönköpings, Kronobergs och Blekinge län är kopplade till livsstilsval eller är svåra att påverka påregional och lokal nivå. Det är viktigt att övervaka och arbeta med åtgärder kring riskerna, men detbör samordnas nationellt.De miljöfaktorer som människor (18-80 år) utsätts för enligt Miljöhälsorapport 2009 presenteras i tabell 1. [tabell 1 har dock utelämnats här] Daniel Albertsson, miljöansvarig läkare på Landstinget Kronoberg, har sammanställt ohälsotal utifrånMiljöhälsorapport 2009, och gjort en grov skattning av mätbara ohälsofaktorers betydelse försjukdom, dödsfall och förlorade levnadsår: Luftföroreningar (partiklar, ozon, NO-halter mm) beräknas förkorta svenskarnas medellivslängdmed 6-8 månader (Socialstyrelsen 2009), vilket motsvarar cirka 70 000 förlorade levnadsår iSverige varje år. Medellivslängden beräknas minska mer i södra Sverige än i norra, och mer itätorter än på landsbygden. Fysiskt inaktiva levnadsvanor kan förkorta livet med upp mot fem år, vilket nationellt beräknasmedföra runt 35 000 förlorade levnadsår varje år. Värmeböljor skattas medföra 12 000 förlorade levnadsår, framförallt hos äldre människor. Hudcancer medför i Sverige 8 000 förlorade levnadsår. Radonexponering av rökare orsakar 5 000 förlorade levnadsår årligen. Miljöeffekterna av miljögifter och buller är svåra att kvantifiera, men det betyder inte att de kanlämnas obevakade och utan åtgärder. Bullerexponering och luftföroreningar förekommer oftasamtidigt.Samhället kan med riktade insatser minska dessa ohälsofaktorer, hälsoeffekt har i grova tal beräknatsi form av ”förebyggbara förlorade levnadsår”: Av luftföroreningsorsakad ohälsa bedöms runt hälften kunna förebyggas långsiktigt, d.v.s. cirka35 000 levnadsår. Ett fysiskt inaktivt liv går, till skillnad från andra aspekter (miljögifter, UV-strålning, radon,värmeböljor) lättare att förändra för den enskilde. Men samhället kan ändå underlätta dagligfysisk aktivitet, genom motionsslingor och grönområden, cykelvägar, skolgymnastik mm. Minst3 000 -10 000 av dessa levnadsår bedöms kunna förebyggas. För hudcancer, radon och värmeböljor var för sig bör runt 2 000-3 000 levnadsår kunnaförebyggas årligen nationellt. Negativa hälsoeffekter av radon är nära kopplat till rökning.Åtgärder som t.ex. antirökkampanjer genomförs inom folkhälsoarbetet. Enskilda hushåll börmäta radon och vid behov genomföra radonsanering.Det har utkristalliserat sig tre områden med stor påverkan på befolkningens hälsa och där det också finns goda möjligheter att påverka exponeringen; buller, luftföroreningar och radon. Dessa tre områden är viktigast att övervaka och att genomföra åtgärder för på regional och lokal nivå.
|
|
| 2. |
- Puch, Monika
(författare)
-
Övervakning av Ejder (Somateria mollissima)
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Karlskrona Ornitologiska Klubb inledde den årliga inventeringenav ejder på Utklippan 1984. Sedan 1996 är inventeringen en delav den regionala miljöövervakningen som finansieras viaNaturvårdsverket och administreras av länsstyrelsen i Blekinge.Ejdern började etablera sig i de me llersta delarna av Blekingeunder 1940-talet (Gerell, 1976). Under 1960-talet började denäven häcka i östra Blekinge. Vid den första inventeringen avhäckande ejder på Utklippa n, 1975, noterades 6 par. Antalet harsedan dess ökat kraftigt och sedan 1997 har man årligen funnitstrax över 200 häckande ådor (ejderhonor) vid inventeringstillfällenai maj.Troliga orsaker till den kraftiga tillväxten av ejderstammen ärbl.a. förbudet mot vårjakt på ejder, inrättandet av fågelskyddsområdensamt den tilltagande näringstillförseln till Östersjön(Svensson, Svensson & Tjernberg, 1999).Ringmärkning av ådor har visat att det sker ett visst utbyte mellanejderkolonierna. Men återfynd av tidigare ringmärkta fåglar tyderpå en stor hemortstrohet (Larsson, 1993).
|
|
| 3. |
- Puch, Monika
(författare)
-
Övervakning av Kentsk tärna (Sterna sandvicensis)
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 är inventeringen och ringmärkningen av Kentsk tärnaen del av den regionala miljöövervakningen som finansieras viaNaturvårdsverket och administreras av länsstyrelsen i Blekinge.Kentsk tärna är rödlistad, kategori: sårbar (vulnerable). I Sverigehäckade kentska tärnan för första gången 1911 på Måkläppen iSkåne. Därefter ökade arten i antal och spred sig längs både västochostkusten. Omkring 1975 häckade cirka 1 100 par i Sverige.Sedan dess har populationen minskat kraftigt och under åren1988-1994 noterades mellan ca 275 och 630 par i Sverige. Kentsktärna häckar årligen i Skåne, Halland, Blekinge och Kalmar län(ArtDatabanken, SLU, 2000).Kentsk tärna observerades för första gången i Blekinge år 1952.Den första häckningen i länet observerades på St Tärningsör år1960 (Nilsson & Lundgren, 1993). Sedan dess har den varitårligen förekommande i varierande antal.Kentsk tärna häckar längs havskuster på låga, sandiga öar utanhögre vegetation. I Sverige häckar arten ofta i skrattmåskolonier(ArtDatabanken, SLU, 2000).
|
|
| 4. |
- Puch, Monika
(författare)
-
Övervakning av Kungsfiskare (Alcedo atthis)
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under åren 1996-2001 var övervakningen av Kungsfiskare en delav den regionala miljöövervakningen i Blekinge som finansierasvia Naturvårdsverket och administreras av länsstyrelsen.Fram till slutet av 1990-talet häckade Kungsfiskaren årligen längsBlekinges åar. Antalet häckande par har varierat kraftigt iförhållande till hur sträng föregående vinter varit. Kungsfiskarenverkar dock inte ha återhämtat sig efter de stränga vintrarna1995/96 och 1996/97.De flesta rapporterade häckningarna kommer från Mörrumsån,men arten har häckat vid de flesta av länets vattendrag. Antaletkända, lämpliga häckningslokaler är cirka 20. Ett par kanproducera upp till fyra kullar under en och samma häckningssäsong.
|
|
