↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Träfflista för sökning "WFRF:(Qvarfordt Susanne) "

Sökning: WFRF:(Qvarfordt Susanne)

Resultat 1-37 av 37

Sortera/gruppera träfflistan

Sortering: Träffar per sida:

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Kautsky, Hans, et al. (författare) Improvement of Baltic Sea coastal ecosystems indicated by increased distribution of Fucus vesiculosus L. since 1984 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Although there are several reports of continued eutrophication in the open Baltic Sea, we found increased distribution and depth penetration of Fucus vesiculosus in the coastal, phytobenthic system, indicating recovery. After a decline in depth penetration of Fucus in the Åland Sea by 3 m, from a maximum of 11.5 m in the 1940s to 8.5 m in 1984, the Fucus plants had again increased their depth distribution in 1992 and 1996, and in 2006 being back to the depths of the 1940s. Also, in the Askö area, data from the national monitoring programme show an increase of the Fucus maximum depth by 1 m between 1993 and 2009. We used Generalized Additive Models (GAM) to predict the change in percent cover of Fucus in the Askö area from 1993 to 2009. The largest change in Fucus coverage was predicted to occur in the inner parts of the archipelago, decreasing further out, thus being related to reductions in nutrient inputs from land sources. The field data however, showed the largest changes in the middle part since coverage and depth penetration of Fucus in the inner parts are limited by the quick change with depth from hard to soft substrates. In the Askö area the results in the inner archipelago could be linked to an increase in the spring Secchi depth since the beginning of the 1990s. The Secchi depth change was in accordance with the trends of decreasing spring primary production and chlorophyll-a concentration. As the most pronounced change in Secchi depth during the time period was a decrease in July and August, the summer conditions seem to have little influence on the depth distribution of Fucus.
2.	Kautsky, Hans, et al. (författare) Marina skyddsvärda områden i Västernorrlands län 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Baserat på sammanställning av Kautsky (2006, Länsstyrelsens Dnr. 511-1677-05) där 27 olika områden i Västernorrlands län föreslogs som potentiella framtida marina reservat, plockades ett antal områden ut där kunskapen inte var tillräcklig för att bedöma områdets biologiska värden. Dessa var kuststräckan alldeles norr om länsgränsen till Gävleborgs län (Lång- och Grönviken), Björköfjärden och dess mynningsområde norrut, Salen, Storgrundet i Sydöstra delen av Sundsvallsbukten, områden kring Åstön både mot Sundsvallsbukten och österut mot Åvikebukten, Åvikebuktens norra kust, kusten utanför Skuleskogens nationalpark, Åvikfjärden vid Örnsköldsvik samt Ultråfjärden och dess mynningsområde strax söder om Husum. Områdena inventerades fr.a genom att använda videoteknik. Arter samlades in samt någon dykinventering gjordes.
3.	Kautsky, Hans, et al. (författare) Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten 2005 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Intentionen var att pröva om enkla observationer av lekmän kunde komplettera kunskap om den naturliga variationen mellan år och rekrytering av arter längs våra kuster. Arbetet ses främst som stöd för nationell och regional miljöövervakning i de olika havsbassängerna.På ett initiativ av besättning från Sjöfartsverkets fartyg skissades ett program där de i farlederna årligt utbytta prickarna och bojar som tillsågs dokumenterades enligt ett enkelt, förtryckt protokoll. Färgen på påväxtalger, samt förekomsten av några vanliga djur (blåmussla, havstulpan och nässeldjur) samt deras läge på pricken/bojen kryssade i. Begränsad fotodokumentation samt insamling av prov skedde fr.a. det sista året.Inom projektet har ett protokoll framtagits för Östersjökusten samt ett för Västkusten (bilagor). Även en enkel bestämningsbok för de absolut vanligaste arterna gjordes (bilaga).Rapporter har inkommit och artiklar har skrivits i Östersjö xx (www.smf.su.se).Anmärkningsvärda resultat är bl.a. att havstulpaner observerades på prickar i Kalix skärgård, vilket är det nordligaste fyndet av denna nyinvandrade art och att den nu finns i hela Östersjön. Ett år då blåmusslornas längd noterades sågs en vacker korrelation med avtagande storlek norrut i Östersjön. På prickarna syns en tydlig gradient av arter från norr till söder.Råprotokoll och digitala fotografier finns arkiverade på Systemekologiska institutionen.
4.	Kautsky, Hans, et al. (författare) Vegetationsklädda bottnar i Västernorrland 2005 - återbesök av dyklokaler från åren 1996-1999 2006 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract År 2005 återbesöktes vid Höga Kusten 18 av ca 30 lokaler som inventerats åren 1996 till 1999. Undersökningen genomfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrlands Län och ingår i den regionala miljöövervakningen av området. Huvudsyftet var att se om blåstångsamhällets djuputbredning hade förändrats de knappt 8 åren efter första undersökningen i Höga Kusten-området. Bottensamhällena var vid återbesöket år 2005 likartade de från 1990-talet. Blåstång (Fucus vesiculosus) hade med få undantag samma maximala djuputbredning, med endast små skillnader mellan åren. De största skillnaderna som noterades var i "rätt" riktning, d.v.s. tången återfanns djupare ner år 2005. Detta noterades på lokalerna Själstensudden i Gaviksfjärden, Mjältön i Nätrafjärden samt på Sörklubben och Södra Ulvöns västra sida i yttre skärgården. Fertila plantor samt nyetablerade Fucus-groddar observerades på flertalet lokaler vilket tyder på väl fungerande Fucus-samhällen i hela området. Både den smalbåliga och bredbåligare formen av Fucus vesiculosus förekommer i området (den smalbåliga formen har föreslagits vara en egen art med hjälp av genanalys men införlivas i denna rapport som F.vesiculosus och beskriven som smalbålig form). En minskad djuputbredning av blåstång observerades på några lokaler men här var skillnaderna små. På två lokaler återfanns inte blåstång år 2005, vilket mest beror på bristen av lämpligt substrat på lokalerna samt att endast enstaka plantor noterades vid besöken på 1990-talet, vilka mycket väl kan ha försvunnit av naturliga orsaker.
5.	Kautsky, Lena, et al. (författare) Fucus vesiculosus adapted to a life in the Baltic Sea : impacts on recruitment, growth, re-establishment and restoration 2019 Ingår i: Botanica Marina. - : Walter de Gruyter GmbH. - 0006-8055 .- 1437-4323. ; 62:1, s. 17-30 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Fucus vesiculosus is common both on the tidal coasts of the North Atlantic and in the Baltic Sea, where it has adapted to low salinity and nontidal conditions over the last 7000 years. During the late 1970s and early 1980s, extensive declines of F. vesiculosus populations were reported in the Baltic Proper, mainly attributed to high nutrient loads. During the past 30-40 years, considerable efforts have been made to reduce nutrient runoff to coastal areas but few successful initiatives to restore F. vesiculosus populations have been performed. In this paper, we present how substratum manipulation, i.e. clean rocky surfaces, brushing rocks, Hildenbrandia rubra cover and different filamentous algae, as well as different algal exudates, affect the recruitment and survival of juvenile F.vesiculosus. Further, we show through a 5-year field experiment that it will take at least 4-5 years to reach reproductive age for F. vesiculosus in the Baltic Sea. We also present transplantation studies from two different areas, showing that epiphytic load, light, grazing and type of substratum are some of the factors that need to be taken into consideration in order to achieve successful restoration of F. vesiculosus.
6.	Kautsky, Lena, et al. (författare) Restaurering av blåstångssamhällen i Östersjön 2020 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Handbokens syfte är att vara ett stöd inför planering och genomförande av projekt med avsikten att restaurera blåstångssamhällen i Östersjön. Alternativt, för att etablera ett blåstångssamhälle som en kompensationsåtgärd vid byggnationer och anläggningar i havet. En restaurering av ett blåstångssamhälle innebär att med insatta åtgärder hjälpa blåstång att återetablera sig i ett område där den tidigare funnits men försvunnit från på grund av mänsklig påverkan i form av till exempel övergödning och/eller föroreningar. En restaureringsåtgärd kan också innebära att den naturliga återhämtningen av ett blåstångssamhälle sker snabbare, dvs. att beståndets utbredning och/eller täthet ökar. Etablering av blåstångssamhällen som kompensationsåtgärd vid byggnationer i havet är högaktuellt i kustområden där exploateringstrycket är stort. Byggande av hamnar, vågbrytare och pirer skapar nya hårdbottnar som snabbt kan koloniseras av fintrådiga alger. Blåstången har sämre spridningsförmåga och kommer därmed att ha svårare att kolonisera nya ytor, vilket innebär att det kan ta lång tid innan ett tätt blåstångssamhälle etableras.I handboken presenteras metoder för att etablera blåstångsamhällen i miljöer där den försvunnit, för att påskynda blåstångens naturliga kolonisering och etablering där den minskat, samt som kompensationsåtgärd vid byggnationer i havet. Inför planering av restaurerings- eller kompensationsåtgärder krävs grundläggande kunskaper om naturliga begränsningar och biologiska förutsättningar för blåstångens utbredning tillsammans med kunskap om blåstångens biologi och funktion i Östersjöns ekosystem. Denna bakgrundsinformation presenteras i första delen av handboken. Metodiken för att genomföra en restaureringsåtgärd av ett blåstångsamhälle är en process i flera steg och beskrivs i andra delen av handboken. Här beskrivs de förstudier av miljöförhållanden och biologiska förutsättningar som måste finnas innan en åtgärd att restaurera/nyetablera ett blåstångssamhälle initieras. Handboken bygger på sammanställda data från forskningslitteratur och miljöövervakning om blåstångens ekosystem i Östersjön samt författarnas egna erfarenheter från fältförsök, tester och observationer.Handboken avser främst restaurering- och kompensationsåtgärder utifrån miljöförhållanden i Egentliga Östersjön, men bör kunna tillämpas i hela blåstångens utbredningsområde även i Bottenhavet med hänsyn till lokala förhållanden. Handboken är en handledning för att hjälpa utföraren att undvika kända problem vid återetablering av blåstång och ge konkreta förslag på metodik. Författarna vill dock påpeka att handboken inte garanterar att ett restaureringsförsök lyckas eftersom det fortfarande finns luckor i kunskapen om vad som krävs för att restaurera ett blåstångssamhälle. Arbetet med att genomföra fältstudier och underlag till handboken har finansierats av stiftelsen BalticSea2020 med stöd av Stockholms universitets Östersjöcentrum.
7.	Liénart, Camilla, et al. (författare) Long‐term changes in trophic ecology of blue mussels in a rapidly changing ecosystem 2021 Ingår i: Limnology and Oceanography. - : Wiley. - 0024-3590 .- 1939-5590. ; 66:3, s. 694-710 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Ocean climate change strongly affects organisms and ecosystems, and the causes, consequences, and underlying mechanisms need to be documented. In the Baltic Sea, a marginal sea under severe eutrophication stress, a longer productive season, and changes in the phytoplankton community over the last few decades have likely impacted diet and condition of keystone species, from individual to population level. This study uses stable isotopes (δ13C, δ15N, and derived isotope niche metrics) to trace energy and nutrient flows in archived samples of blue mussel (Mytilus edulis trossulus) spanning 24 yr (1993–2016). We test if long-term changes in isotope and elemental composition in mussels, as well as population abundance and biomass, can be explained by changes in abiotic and biotic variables, using partial least square regressions and structural equation modeling. We found decreasing trends in δ13C and δ15N as well as in mean size and total biomass of mussels, but no unidirectional changes in their stoichiometry or condition index. Changes in isotope composition were best explained by nitrogen-fixing cyanobacteria, by increased terrestrial organic carbon from land runoff (reflecting precipitation) and by decreases in dissolved inorganic nitrogen (indicative of successful eutrophication mitigation) and in biomass of a mixotrophic ciliate species. The trophic niche (assessed from isotope niche) was included as the best predictor for both mussel body condition and the observed decline in their total biomass. This study reveals that altered trophic relationships from climate-induced changes in the productivity base may strongly impact keystone species, with potential knock-on effects on ecosystem functions.
8.	Liénart, Camilla, et al. (författare) Spatio-temporal variation in stable isotope and elemental composition of key-species reflect environmental changes in the Baltic Sea 2022 Ingår i: Biogeochemistry. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0168-2563 .- 1573-515X. ; 157:2, s. 149-170 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Carbon and nitrogen stable isotope ratios are increasingly used to study long-term change in food web structure and nutrient cycling. We retrospectively analyse elemental composition (C, N and P) and stable isotopes (δ13C, δ15N) in archived monitoring samples of two important taxa from the bottom of the food web; the filamentous ephemeral macroalgae Cladophora spp. and the blue mussel Mytilus edulis trossulus from three contrasting regions in the Baltic Sea (coastal Bothnian Sea and Baltic Proper, open sea central Baltic). The aim is to statistically link the observed spatial and interannual (8–24 years’ time-series) variability in elemental and isotope baselines with their biomass trends and to the oceanographic monitoring data reflecting the ongoing environmental changes (i.e., eutrophication and climate) in this system. We find clear differences in isotope baselines between the two major Baltic Sea basins. However, the temporal variation in Mytilus δ13C was similar among regions and, at the open sea station, mussels and algae δ13C also correlated over time, likely reflecting a global (Suess) effect, whereas δ15N of both taxa varied with local and regional dissolved nitrogen concentrations in water. δ15N in source amino acids allowed detection of diazotrophic N in Mytilus, which was masked in bulk δ15N. Finally, Cladophora N:P reflected regional nutrient levels in the water while P%, which differed for both taxa, was linked to food quality for Mytilus. This study highlights the potential of a multi-taxa and multi-stable isotope approach to understand nutrient dynamics and monitor long-term environmental changes.
9.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Båtlivets inverkan på havsbottnarna i Stora Nassa 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Stora Nassa är en populär plats att besöka för fritidsbåtar som finner många skyddade hamnar i den trånga skärgården. Det saknas dock information om hur det stora antalet besökande båtar påverkar bottenlivet i området. På uppdragav Länsstyrelsen i Stockholm genomförde Sveriges Vattenekologer AB i augusti 2007, en översiktlig undersökning av bottnarna i området med avseende på fysisk påverkan från båtlivet i form av propeller- och ankringsskador.Syftet med undersökningen var beskriva omfattning och typ avskador på bottnarna samt undersöka effekter på bottensamhällena. Fysiska skador kan orsakas av att propellrar river sönder växtligheten eller genomatt ankare skrapar rent hällar eller plöjer fåror i mjukbotten, vilket till exempel kan skada viktiga blåstångs- och ålgrässamhällen.I undersökningen inventerades fyra populära naturhamnar samt två referenslokaler i fågelskyddsområden. Fältinventeringen inkluderade översiktlig linjetaxering av dykare på totalt 20 transekter, samt videodokumentation avtransekterna. Inventeringen visade att de vanligaste arterna både i naturhamnarna och på referenslokalerna var trådslick och blåstång. Blåstång täckte hårdbottnar men var även vanlig som löslevande på flacka, mjukare bottnar, där ävenlösa alger täckte stora delar. Kärlväxtssamhället var artfattigt och glest. Ankringsskador observerades på mjukbottnar samt ler-, sand- och grusbottnar. I den hårdast drabbade naturhamnen täckte ankringsskadorna drygt tre procent av den inventerade bottenytan. I naturhamnarna var två procent av den undersökta bottenytan ankringsskadad. Skadorna var mer omfattande än på referenslokalerna i fågelskyddsområdena, där nästan inga skador noterades. Ankringsskador observerades främst på bottnar mellan 3 och 6 mdjup. Under dykinventeringen observerades inga skador på växtlighet som indikerade en fysisk påverkan från båtpropellrar. Jämförelser av artsammansättningeni bottensamhällena visade inga skillnader som kunde korreleras till förekomst av ankringsskador. Ankringsskadornas låga yttäckning samt frånvaron av tydliga förändringar i bottensamhällenas artsammansättningtyder på att påverkan av fysiska skador från båtlivet är försumbar i området. Observationerna av ankringsskador tyder på att ankring främst sker på bottnar med glesa, artfattiga kärlväxtsamhällen och mycket lösa alger, vilketförklarar den obetydliga påverkan. Löslevande blåstång skadas förmodligen inte eftersom de lösa plantorna bara flyttas åt sidorna. Områden med mer utvecklade kärlväxtsamhällen, speciellt ålgräsängar, är troligen känsligare för fysiska skador från ankring och propellrar än bottensamhällena i Stora Nassa skärgård.
10.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Development of fouling communities on vertical structures in the Baltic Sea 2006 Ingår i: Estuarine, Coastal and Shelf Science. ; 67, s. 618-628 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
11.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Gillöga och Lilla Nassa : Marinbiologisk undersökning och naturvärdesbedömning av grunda bottnar 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract a Nassa – Svenska Högarna är ett av Stockholms läns fyra BSPAområden (Baltic Sea Protected Area). BSPA-områden är ett resultat av överenskommelser som har gjorts mellan samtliga Östersjöländer för havsmiljöarbetet i Östersjön. Överenskommelserna gäller bland annat biologisk mångfald, där länderna har enats om att skydda ett representativt nätverk av värdefulla marina miljöer, så kallade BSPA-områden. Målet är att BSPA-områdena ska ha ett långsiktigt skydd med hjälp av en samverkansplan för marin förvaltning av BSPA-områdena. Värdekärnor kan skyddas som naturreservat. För att ta hänsyn till de marina miljöerna i skyddsarbetet har Länsstyrelsen tidigare låtit utföra marinbiologiska undersökningar i de två naturreservaten Stora Nassa och Svenska Högarna. På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm genomförde i juni 2008 Sveriges Vattenekologer AB en marinbiologisk undersökning av grundområdena utanför naturreservaten i BSPA-området Stora Nassa – Svenska Högarna. Syftet med den marinbiologiska undersökningen var att beskriva bottensamhällena samt göra en bedömning av de marina naturvärdena. Fältinventeringen av området inkluderade linjetaxering, ramprover och provfiske. Linjetaxeringen utfördes av dykare på 12 transekter och beskriver bottenvegetationens artsammansättning, täckningsgrad och djuputbredning. Tre kvantitativa ramprover togs på tre transekter för att uppskatta abundansen av fauna i växtsamhällena. Ett provfiske med syfte att beskriva fisksamhället i området genomfördes också. Naturvärdesbedömningen baserades på följande aspekter:• Artrikedom & variation – Fisksamhället samt de vegetationsklädda bottnarnas växt- och djursamhällen hade en för området förväntad artrikedom. Områdets olika bottentyper och olika exponeringsgrader bidrar till en varierande artsammansättning i bottensamhällena. Kärlväxtsamhället var däremot som förväntat både glest och artfattigt.• Raritet - Av de observerade arterna var piggvar och tånglake rödlistade som missgynnade arter och torsk som starkt hotad.• Orördhet/Naturlighet - Det fanns få spår av mänsklig påverkan i undersökningsområdet. Större delen av undersökningsområdet var oexploaterat och inga ankringsskador observerades vid dykinventeringen.• Representativitet - Undersökningsområdet representerar en ytterskärgård som också har områden som är mer eller mindre skyddade från vågor, vilket ger bottnarna där mellan- och innerskärgårdskaraktär men utan närheten till fastlandet. Dessa skyddade, opåverkade bottnar är mycket sällsynta i Stockholms skärgård.• Ekologisk funktion - De kraftiga blåstångsbältena runt skären utgör viktiga habitat och födosöksområden för kräftdjur, snäckor och fiskar. Grundområden är viktiga som lek- och uppväxtlokaler för många fiskar och det är troligt att området är betydelsefullt som födosökslokal för mindre torsk och större strömming.• Förekomst av prioriterade naturtyper - Blåstångsbältena i området är kraftiga och grunda vegetationsklädda mosaikbottnar förekommer inne i Gillöga skärgård.Sammantaget bedöms undersökningsområdet i Stora Nassa – Svenska Högarnas BSPA-område ha ett högt naturvärde. Området är ett opåverkat och orört ytterskärgårdsområde med bottensamhällen som speglar både områdets ytterskärgårdskaraktär och mer skyddade habitat i mellan- och innerskärgård. Områdets orörda miljö och variationen i bottentyper och vågexponering bland annat med utbredda, mer eller mindre skyddade grundområden gör området viktigt som habitat och födosöksområde för både fisk och fågel. Grundområdena, och de kraftiga blåstångsbältena, är även viktiga uppväxt- och lekområden för fisk och annan fauna. Makroalgsamhällena var artrika och fisk- och faunasamhällena speglade miljön. Kärlväxtsamhällena var dock som förväntat både glesa och artfattiga, vilket också observerats i den närliggande skärgården.
12.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Gålö. Marinbiologisk undersökning och naturvärdesbedömning av grunda bottnar 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Gålö ligger i Haninge kommun och är ett populärt naturreservat med mycket aktivitet både på land och i vatten. Flera av vattenområdena är utpekade som lekområden för en rad fiskarter och i reservatet finns skyddade vikar i olika successionsstadier som har utpekats som värdefulla grundområden. Kunskapen om de övriga vattenområdenas bottensamhällen är dock bristfällig. På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm genomförde i juni 2008 Sveriges Vattenekologer AB en marinbiologisk undersökning av grundområdena inom naturreservatet Gålö. Syftet med den marinbiologiska undersökningen är att beskriva bottensamhällena samt att göra en marin naturvärdesbedömning. Fältundersökningen av området inkluderar en översiktlig dykinventering på tio lokaler samt linjetaxering av dykare på tio transekter. Den översiktliga inventeringen fokuserar på att beskriva bottensamhällena inom olika djupintervall och på olika bottentyper. Linjetaxeringen ger en mer detaljerad beskrivning av bottenvegetationens artsammansättning, täckningsgrad och djuputbredning. Naturvärdesbedömningen baserades på följande aspekter: • Artrikedom & variation - Inventeringen av arter visade på en normal artrikedom. Makroalgssamhället innehöll de arter man kan förvänta sig i denna typ av område. Kärlväxtsamhället var artrikt och inkluderade ålgräs (Zostera marina), men hade inte så stor yttäckning. På mjukbottnarna i området fanns även kraftiga samhällen av löslevande blåstång (Fucus vesiculosus) och rödblad (Phyllophora/Coccotylus), två fleråriga makroalger. • Raritet - Av de observerade arterna är piggvar (Psetta maxima) och ål (Anguilla anguilla) rödlistade. • Orördhet/Naturlighet – Undersökningen visade på relativt mycket spår av mänsklig påverkan på Gålös stränder och bottnar. Området är ett populärt naturreservat och det finns ett flertal båthamnar. På bottnarna noterades en del skräp, men inga ankringsskador. • Representativitet - Gålöområdet representerar skyddade till extremt skyddade mellan- och innerskärgårdsområden i Stockholms skärgård. • Ekologisk funktion - Flera av vattenområdena i området är tidigare utpekade som lekområden för en rad fiskarter, vilket stöds av observationer av lekande fisk under inventeringen. Blåstångsbältena och de artrika kärlväxtsamhällena som inkluderar ålgräs utgör viktiga habitat och födosöksområden för kräftdjur, snäckor och fiskar. Även de löslevande blåstångs- och rödbladssamhällena är troligen viktiga habitat för smådjur. De grunda, nästan avsnörda havsvikarna är sannolikt viktiga lekplatser för fisk då vattnet värms upp tidigt på våren. • Förekomst av prioriterade naturtyper - Blåstångsbältet kring Gålö är bitvis kraftigt. På sand- och mjukbottnar förekommer ålgräs tillsammans med andra kärlväxter. I reservatet finns skyddade vikar i olika successionsstadier som tidigare har pekats ut som värdefulla grundområden. • Ekologisk status – De tre dyktransekter som kunde bedömas med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder hade alla hög status. Generellt bedömdes hela området ha god status baserat på bottensamhällenas artsammansättning, arternas täckningsgrader och jämförelser av blåstångens djuputbredning med andra undersökningar. Gålöområdet bedöms ha ett högt naturvärde. Bottenvegetationen, som inkluderade de arter som kan förväntas förekomma i liknande miljöer samt även ålgräs och stora bestånd av löslevande blåstång och rödblad, bedömdes ha god miljöstatus. Blåstångsbälten, artrika kärlväxtsamhällen och de löslevande blåstångs- och rödbladsamhällena fyller en viktig funktion som habitat för smådjur. Observationer av lekande fisk stöder tidigare uppgifter om att området är en viktig lek- och uppväxtplats för flera fiskarter. Bland hoten mot Gålös grundområden finns negativa effekterna av tät båttrafik och vidare nedskräpning från friluftslivet men även från mer storskaliga störningar som sker utanför området. Vid förvaltning och skötsel av området bör man tänka på att bevara de oexploaterade stränderna och grundbottenområdena. I syfte att minska övergödning och nedskräpning kan åtgärder som fler lättillgängliga toaletter, tömningsstationer för fritidsbåtarnas ”holding”-tankar och soptunnor hjälpa.
13.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Inventering av vattenväxter i tio sjöar 2010 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I föreliggande rapport presenteras resultatet från vattenväxtinventeringar i tio sjöar. Inventeringen har samfinansierats med Länsstyrelsen i Södermanlands län. Syftet med inventeringarna har främst varit att få ett aktuellt underlag för statusbedömning enligt reglerna som gäller för vattenförvaltning specificerade i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2008:1. Nio sjöar har en areal över en kvadratkilometer och är därför klassade som så kallade vattenförekomster. För dessa sjöar gäller ett speciellt ansvar att ta fram data för statusklassificering. Några sjöar ingår även i respektive läns miljöövervakningsprogram, där upprepade inventeringar görs för att studera mellanårsvariationer och långsiktiga trender. För Mälarviken Garnsviken i Sigtuna gjordes inventeringarna speciellt som grund för pågående åtgärdsarbeten för bättre vattenkvalitet. Arbetet med vattenväxtinventeringar sker numera samordnat mellan intresserade län genom ett så kallat gemensamt övervakningsprogram som ekonomiskt stöds av Naturvårdsverket. I programmet samordnas den regionala övervakningen även med nationella program, kunskapsutbyte kan ske och olika projekt starta för att hitta samordningsvinster. Denna rapport är resultatet av ett sådant gemensamt projekt. Sjöinventeringarna har genomförts av personal från Sveriges Vattenekologer. Underkonsulter har varit Hydrophyta Ekologikonsult och Nordisk Biokonsult. Författarna är ensam ansvariga för rapportens slutsatser.
14.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Marin dykinventering av vegetationsklädda bottnar : Vegetationsinventering och naturvärdesbedömning av fyra områden: Grundsundakusten, Omnefjärden, Hemsön samt södra Härnön 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
15.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Marin inventering av Järflotta naturreservat 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I september 2009 genomförde Sveriges Vattenekologer AB, på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm, en vegetationsinventering och ett yngelprovfiske i Järflotta naturreservat. I denna rapport presenteras resultaten av inventering och provfiske samt följande statistiska modelleringar och kartprediktioner över sannolik vegetationsutbredning i området. I rapporten finns även en sammanfattande naturvärdesbedömning av undersökningsområdet. Syftet med den marinbiologiska undersökningen var att beskriva bottensamhällen och fiskyngelförekomst samt göra en bedömning av de marina naturvärdena m a p grunda vegetationsklädda bottnar. Fältundersökningen inkluderade linjetaxering på tio dyktransekter samt yngelprovfiske på 12 lokaler. Vegetationsmodelleringen gav mycket starka modeller (ROC-värde 0,90 - 1,0), vilket innebär att modellerna med hög sannolikhet kan prediktera förekomst av vegetation i området. Substrat och djup visade sig vara de viktigaste variablerna som förklarar vegetationens utbredning i undersökningsområdet. De vegetationsklädda bottnarna hade artrika växtsamhällen. I makroalgssamhällena förekom arter som är karaktäristiska för rena ytterskärgårdsområden och kärlväxtsamhällena inkluderade täta ålgräsängar(Zostera marina). En rödlistad kransalg, raggsträfse (Chara horrida) observerades. Blåstången (Fucus vesiculosus) hade stor djuputbredning (största djup 9,1 m) i området. Undersökningsområdet täcker in ytter-, mellan- och innerskärgård, vilket innebär att olika bottentyper och vågexponeringsgrader bidrar till en varierande artsammansättning i bottensamhällena. Den frodiga vegetationen på de grunda bottnarna, framförallt blåstångsbältena och ålgräsängarna, utgör viktiga habitat och födosöksområden för kräftdjur, snäckor och fiskar. Grundområden är för de flesta fiskar viktiga som uppväxtlokaler. Skrubbskäddsyngel (Platichthys flesus) var relativt vanliga på grunda sand- och grusbottnar medan piggvarsyngel (Psetta maxima) var sällsynta. Det var relativt god förekomst av gäddyngel (Esox lucius) men mycket få abborryngel (Perca fluviatilis) och cyprinider saknades helt. Sammantaget bedöms undersökningsområdet i Järflotta naturreservat ha ett mycket högt naturvärde. Bottenvegetationen var generellt artrik och inkluderade kraftiga blåstångsbälten och täta ålgräsängar med stor djuputbredning samt även en rödlistad kransalg. Bottenvegetationen bedömdes ha hög ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Resultaten från yngelprovfisket visade liten förekomst av piggvarsyngel och antydde rekryteringsstörningar hos abborre i området. En tämligen god fångst av gäddyngel var därmed extra positivt.
16.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Marin inventering av naturvärden vid Flakskär - Kållefjärden 2018 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under sommaren 2018 genomförde Sveriges Vattenekologer AB och Marine Monitoring AB marina inventeringar i vattnen kring Flakskär i Blekinge skärgård. Inventeringarna är en del av Länsstyrelsens arbete med att etablera ett nätverk av marina miljöer som är värdefulla och representativa för länet och som har ett fungerande skydd.Uppdraget gällde en översiktlig inventering med syfte att kartlägga naturvärden i vattnen kring Flakskär och omfattade både dyk- och dropvideoinventering. I undersökningsområdet dykinventerades en yta på totalt ca 8900 m2 ned till 15,7 m djup samt dropvideoinventerades 100 punkter mellan 2,5–26 djup.I undersökningsområdet dominerade hårdbottnar ned till ca 9 m djup, därefter var mjuk- eller sandbottnar vanligare. Hårdbottnarna täcktes generellt av ett rödalgssamhälle dominerat av kräkel (Furcellaria lumbricalis) och fjäderslick (Polysiphonia fucoides) upp till ca 3 m djup. På grundare bottnar ökade andelen ullsläke (Ceramium tenuicorne) och ett tångbälte tillkom. Tångbältet bestod av både blåstång (Fucus vesiculosus) och sågtång (F. serratus) och hade sin största yttäckning ned till 2 m djup. Mjukbottenväxtligheten dominerades av ålgräs (Zostera marina) men även borstnate (Stuckenia pectinata) och hårsärv (Zannichellia palustris) var vanliga.Andra inventeringar i Blekinge skärgård visar på liknande artsammansättning och djuputbredning. Fler taxa har noterats totalt i de andra undersökningarna men då har också betydligt fler transekter inventerats och skillnaderna i artsammansättning kan delvis förklaras av en snäv vågexponeringsgrad inom undersökningsområdet.Djuputbredningen av referensarterna för bedömning av ekologisk status indikerar hög status för undersökningsområdet år 2018. I undersökningsområdet noterades dock både sågtång och blåstång nästan 2 m grundare jämfört med den djupaste observationen under åren 2010–2017. Även blåstångbältets djuputbredning (minst 25 % yttäckning) är mindre i jämförelse med andra undersökningar i typområde 8. Djuputbredningen av övriga referensarter samt ålgräs i undersökningsområdet däremot stämmer relativt väl med tidigare undersökningar i området. Ålgräsängar med minst 25 respektive minst 75 % yttäckning noterades till och med något djupare än tidigare.Inventeringarna visar även på höga naturvärden, i form av täta växtsamhällen av kärlväxter och fleråriga alger, i undersökningsområdet, framförallt på bottnar grundare än 10 m. Hårdbottnarna hyser frodiga tångbälten ned till ca 3 m djup och därefter rödalgsamhällen med hög andel fleråriga arter bland annat den grövre algen kräkel ned till ca 10 m djup. På mjuk- och sandbottnarna kan ålgräsängar och ängar av blandande kärlväxter förekomma ned till drygt 6 m djup. Blåmusselbankarna verkar däremot vara få och ha låg täthet av musslor.Den direkta antropogena påverkan i undersökningsområdet uppskattas som liten. Det är ett oexploaterat område utan större farleder. Ankring är sannolikt ett av de större hoten mot naturvärdena eftersom de fritidsbåtar som nyttjar naturhamnar i området sannolikt söker sig till de få vågskyddade vikarna och de lite mindre exponerade nordsidorna på de yttre skären. Ankring sker då på de sand- och mjukbottnar som hyser höga naturvärden i form av täta kärlväxtängar. Indirekt antropogen påverkan på området är framförallt övergödning, vilket kan leda till grumligare vatten och mindre djuputbredning samt fler fintrådiga epifyter som kväver/skuggar tång- och kärlväxtsamhällena.
17.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Marin inventering av naturvärden vid Järkö-Ornö och Uttorp 2018 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under sommaren 2018 genomförde Sveriges Vattenekologer AB och Marine Monitoring AB marina inventeringar i vattnen kring Järkö-Ornö samt i Natura 2000-området Uttorp på Sturkö i Blekinge skärgård. Inventeringarna är en del av Länsstyrelsens arbete med att etablera ett nätverk av marina miljöer som är värdefulla och representativa för länet och som har ett fungerande skydd.Uppdraget gällde en översiktlig inventering med syfte att kartlägga naturvärden i vattnen kring Flakskär och omfattade både dyk- och dropvideoinventering. I Järkö-Ornöområdet dykinventerades en yta av totalt ca 2800 kvm ned till 6,2 m djup samt dropvideoinventerades 100 punkter mellan 0,8–6,2 m djup. I Uttorpsområdet dykinventerades en yta av ca 490 kvm ned till 7,7 m djup.Järkö-Ornöområdet dominerades av flacka mjukbottnar medan hårdbottnar främst förekom strandnära ned till 2–3 m djup. Mjukbottenväxtligheten dominerades av ålgräs (Zostera marina) som kunde vara ängsbildande (minst 25 % yttäckning) från ca 2 m djup ned till drygt 5 m djup, men även borstnate (Stuckenia pectinata) och hårsärv (Zannichellia palustris) var vanliga. De grunda hårdbottnarna täcktes generellt av ett frodigt blåstångsbälte (Fucus vesiculosus) med 25–100% yttäckning. Bland övriga nio noterade makroalgsarter var grönslick (Cladophora glomerata) och ullsläke (Ceramium tenuicorne) vanligast.I det mer vågexponerade undersökningsområdet Uttorp saknade sand- och grusbottnarna växtlighet, sannolikt pga. hög vågexponering. Hårdbottnarna hyste däremot frodiga, generellt heltäckande växtsamhällen där den fleråriga rödalgen kräkel (Furcellaria lumbricalis) dominerade på lite djupare bottnar medan blåstång kunde bilda frodiga bälten på lite mer skyddade grunda hårdbottnar.Artsammansättningen i undersökningsområdena liknar de som observerats i andra undersökningar i området. Fler taxa har noterats totalt i de andra undersökningarna men då har också betydligt fler transekter inventerats inom ett större djup- och vågexponeringsintervall. Djuputbredningen av tång i Uttorp stämmer relativt väl med tidigare undersökningar medan ålgräset hade mindre djuputbredning i Järkö-Ornöområdet jämfört med tidigare undersökningar. Ålgräs förekom ned till 5,6 m djup vilket är ca 1,5 m grundare än tidigare observationer från typområdet. Även ålgräsängar med olika täckningsgrader noterades generellt 1 m grundare än i tidigare undersökningar.Undersökningsområdena bedöms ha minst god ekologisk status. Statusbedömningen av Uttorp baserades dels på referensarterna sågtång (Fucus serratus) och kräkels höga täckningsgrader vid de djupaste observationerna och dels på förekomst av såg- och blåstångsbälten samt fleråriga rödalgssamhällen med höga täckningsgrader. Järkö-Ornöområdet bedöms ha god status främst baserat på stor utbredning av ålgräsängar samt förekomst av blåstångsbälten med höga täckningsgrader men även baserat på djuputbredningen av ålgräs som är en referensart i angränsande typområden.Inventeringarna i Järkö-Ornöområdet visar på höga naturvärden, framförallt på bottnar grundare än 5,5 m, i form av blåstångsbälten och frodiga kärlväxtsamhällen som även inkluderar frilevande blåstång och kransalger. Ålgräs förekommer i hela området både i blandsamhällen och i rena ängar. Djupare än 5,5 m djup saknas generellt vegetation och naturvärdena på dessa mjukbottnarär låga. Större delen av bottnarna i Järkö-Ornöområdet ligger emellertid inom 1–6 m djup, vilket indikerar höga naturvärden inom stora delar av området.Även Uttorps bottnar har höga naturvärden då hårdbottnarna hyser frodiga algsamhällen dominerade av fleråriga alger. Området är långgrunt och transektinventeringen indikerar en relativt hög andel hårdbotten, vilket innebär att stora delar av området har förutsättningar för höga naturvärden.I Järkö-Ornöområdet finns sannolikt viss antropogen påverkan i form av bebyggelse och småbåtstrafik. Då området är grunt med stor andel botten inom 0–3 m djup finns risk för att småbåtstrafik påverkar kärlväxtängarna negativt genom bland annat utsläpp av giftiga ämnen från båtbottenfärger och motorer, svall och vattenrörelser som leder till ökad uppgrumling och sämre siktdjup samt propeller- och ankringsskador. Indirekt antropogen påverkan är framförallt övergödning vilket kan leda till grumligare vatten och mindre djuputbredning samt fler fintrådiga epifyter som kväver/skuggar tång- och kärlväxtsamhällena. På områdets öar noterades betande kor vilket är en lokal källa för övergödning.I Uttorpsområdet är den antropogena påverkan troligen liten. Området är mer vågexponerat och har många grynnor vilket sannolikt innebär mindre båttrafik. Det går betande kor i strandområdet men vattenomsättningen är stor vilket minskar påverkan från denna lokala övergödningskälla.
18.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Marin miljöövervakning av vegetationsklädda bottnar i Östergötland 2012 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I Östergötlands skärgård sker sedan år 2007 en årlig miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar. Undersökningar av bottenväxtligheten kan beskriva hur ett havsområde mår. Fastsittande, bottenlevande växter, speglar miljöförhållandena i området eftersom de sitter på samma plats hela tiden och inte kan flytta på sig om förhållandena blir sämre. Denna rapport redovisar resultatet från år 2012, d v s miljöövervakningsprogrammets sjätte år.År 2011, det femte miljöövervakningsåret, särpräglades av en annorlunda artsammansättning i växtsamhällena, samt omfattande betskador på blåstången (Fucus vesiculosus). Detta år, 2012, var artsammansättningen åter som förväntad och lik de tidigare åren 2007-2010. Betskadorna på blåstången var fortfarande synliga och bekräftades i ett större område eftersom lokaler i länets norra och södra kustvatten inventerades i år.De omfattande betskadorna på blåstången år 2011 påverkade överlevnaden hos plantorna och har medfört minskad djuputbredning och yttäckning i blåstångssamhällena. På referenslokalen Kärrfjärden noterades mindre djuputbredning för första gången på flera år. Blåstångsbältets (yttäckning >25 %) utbredning hade även minskat, både i djupled och täckningsgrad. Därmed bröts den positiva trenden i ökad djuputbredning och yttäckning, som noterats på lokalen sedan 2008. Den sydligare referenslokalen Hesselöfjärden uppvisade ett liknande mönster.År 2011 noterades en del förändringar i växtsamhällenas artsammansättning. År 2012 var artsammansättning åter mer som förväntat, vilket bekräftades av statistiska analyser, som visade att artsammansättningen på lokalernas växtsamhällen inte skilde sig mellan år 2009 och 2012.Inventeringen av årets miljöövervakningslokaler visade att de vegetationsklädda hårdbottnarna i länet generellt har fortsatt hög ekologisk status, men att små förändringar har skett. Trännöfjärden ligger på gränsen mellan god och hög status men bedöms i år endast ha god status. Även Bråvikens kustvatten och referenslokalen Kärrfjärden hade lägre EK-medelvärden (Ekologisk Kvalitetskvot) detta år jämfört med år 2011, men ligger kvar på hög status. De sydligare lokalerna, referensen Hesselöfjärden och Yttre Valdemarsviken, hade oförändrade EK-värden.De lägre EK-värdena detta år beror framförallt på minskad djuputbredning av referensarten blåstång. Blåstångens minskade djuputbredning är emellertid troligen en följd av de omfattande betskador, som observerades på tången under 2011, d v s inte en indikation på försämrade ljusförhållanden.I Trännöfjärden däremot var blåstångens djuputbredning mer eller mindre oförändrad men andra referensarter, ishavstofs och kräkel (Furcellaria 6lumbricalis), hade mindre djuputbredning. Under inventeringen i år var också siktförhållandena under 8 m märkbart försämrade på de två inre transekterna.
19.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Södermanlands skärgård 2013 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
20.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Södermanlands skärgård, år 2010 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Återbesök av sex miljöövervakningslokaler år 2010 visade endast små förändringar i bottenvegetationen sedan år 2003. På tre transekter kunde en trend mot minskad djuputbredning anas då djuputbredningen varit större de tidigare åren, framförallt år 2003. Ett inventeringsår (år 2007) avviker en del från de övriga, vilket dock troligtvis förklaras av att inventeringen gjordes av andra utförare.Länsstyrelsen i Södermanland har under några år kompletterat det nationella miljöövervakningsprogrammet av vegetationsklädda bottnar i Askö-Hartsöområdet med regionalt finansierade lokaler i Trosaområdet, Tvären och väster om Stendörren. Den kompletterande miljöövervakningen har inkluderat sex lokaler som inventerats år 2003, 2004, 2005 och 2007. Denna rapport redovisar resultaten från 2010 års återbesök av dessa sex lokaler samt inventering av tre nya miljöövervakningslokaler. De nio kompletterande lokalerna har placerats i innerskärgården eftersom det nationella programmets lokaler främst återfinns i mellan- och ytterskärgården.Inventeringen utfördes under perioden 6-13 september år 2010 och inkluderade vegetationsinventering på nio dyktransekter enligt standardmetodiken för den nationella miljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar på Svenska ostkusten.Resultaten jämfördes med tidigare år och med andra transekter inventerade i närområdet under år 2010. Det gjordes även en bedömning av transekternas ekologiska status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.De nio inventerade transekterna är typiska exempel på vågskyddade lokaler i innerskärgården. Transekternas hårdbottnar slutade generellt redan på ett par meters djup, varefter sand- eller mjukbottnar tog vid. Det innebar att makroalgernas djuputbredning ofta var mer eller mindre substratbegränsad.Dominerande arter i växtsamhällena var algerna grönslick (Cladophora glomerata), blåstång (Fucus vesiculosus) och brunslick (Ectocarpus/Pylaiella).Blåstångsbältet var ofta kraftigt (> 50 % yttäckning) men hade relativt liten utbredning. Blåstångsbältet sträckte sig ned till ca 3 m djup varefter spridda ruskor förekom ned till 4-5 m djup. Övriga fleråriga alger förekom generellt endast sparsamt på transekterna. På mjuk- och sandbottnar växte ett kärlväxtsamhälle dominerat av borstnate (Potamogeton pectinatus) men även slinga (Myriophyllum sp) och ålnate (Potamogeton perfoliatus) var vanliga arter.Jämförelser av vegetationens, blåstångens och kärlväxternas djuputbredning med transekter i närområdet visade generellt att miljöövervakningslokalerna återspeglar förhållandena i innerskärgården. I Trosaområdet hade de två miljöövervakningslokalerna dock mindre utbredning av blåstång och kärlväxter än en närliggande transekt inventerad under 2010.Jämförelser mellan år på de sex lokaler som inventerats tidigare visade att inga stora förändringar i djuputbredning och yttäckning har skett. I de flesta fall kan variationen mellan år förklaras av naturlig mellanårsvariation i arternas förekomst.På tre transekter kan emellertid en trend mot minskad djuputbredning anas då djuputbredningen varit större de tidigare åren, framförallt år 2003.Bedömningen av ekologisk status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder indikerade generellt hög status för området. Två transekter bedömdes ha hög status, tre god - hög status och en god. De två transekterna utanför Trosa bedömdes endast ha god - måttlig status, en bedömning som stöds av observationer av både större djuputbredning och artrikedom på en närliggande transekt.
21.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Marin miljöövervakning av vegetationsklädda havsbottnar i Östergötlands skärgård 2011 2012 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I Östergötlands skärgård sker sedan år 2007 en årlig miljöövervakning av vegetationsklädda hårdbottnar. Undersökningar av bottenväxtligheten kan beskriva hur ett havsområde mår. Fastsittande, bottenlevande växter, speglar miljöförhållandena i området eftersom de sitter på samma plats hela tiden och inte kan flytta på sig om förhållandena blir sämre. Denna rapport redovisar resultatet från år 2011, d v s miljöövervakningsprogrammets femte år.Det femte övervakningsåret särpräglas av en annorlunda artsammansättning i växtsamhällena samt omfattande betskador på blåstången (Fucus vesiculosus). I växtsamhällena hade flera vanligt förekommande arter som ishavstofs (Battersia arctica), grönslick (Cladophora glomerata) och brunslick (Ectocarpus/Pylaiella) mindre utbredning jämfört med tidigare år. Rödalgen ullsläke (Ceramium tenuicorne) hade däremot generellt större utbredning detta år. Statistiska analyser visade att växtsamhällenas artsammansättning år 2011 skiljde sig signifikant från artsammansättningen år 2008 i flera djupintervall.Blåstången hade likartad yttäckning och djuputbredning som tidigare år men på samtliga lokaler noterades omfattande skador som tolkades som betningsskador. Omfattningen av skador på blåstången kan innebära stora förändringar i växtsamhällena i Östergötlands kustvatten. Årets övervakningslokaler täckte ett område i mellan- och ytterskärgård från Arkö i norr till Häradsskär i söder. Eftersom omfattande skador noterades på samtliga lokaler tyder detta på att blåstången sannolikt är i dåligt skick i hela området. Låg överlevnad i befintliga tångsamhällen kan leda till att yttäckningen minskar avsevärt och eftersom ett så stort område sannolikt är påverkat kan återhämtningen bli långsam.Den ekologiska statusen kvarstår som hög för samtliga inventerade lokaler. Detta kan dock komma att ändras om de omfattande skadorna på blåstången begränsar dess överlevnad. På den transekt där mest omfattande skador på tången noterades hade blåstången även mindre djuputbredning.Med tanke på de tydliga förändringarna i växtsamhällenas artsammansättning och framförallt de omfattande skadorna på blåstången bör en utökat provtagnings-program övervägas för år 2012.
22.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Marin naturinventering av Nåttarö 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Nåttarö har pekats ut som ett skärgårdsområde som sannolikt hyser höga naturvärden och samtidigt har en låg påverkansgrad. På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm genomförde i augusti 2007 Sveriges Vattenekologer AB en marinbiologisk undersökning av Nåttarös grundområden.Syftet med den marinbiologiska undersökningen var att undersöka om området innehåller de förväntade höga marina naturvärdena. Resultaten från undersökningen skulle också användas som underlag till en habitatkarta över området. Habitatkartan finns på Länsstyrelsen i Stockholms län samtRegionplane- och trafikkontorets gemensamma hemsida för geografiska data i Stockholms län: www.gisdata.se. Fältinventeringen av Nåttarös grundområden inkluderade linjetaxering av dykare på 13 transekter samt sju bottenhugg med van Veen-huggare. Linjetaxeringen beskriver bottenvegetationens artsammansättning, täckningsgradoch djuputbredning. För att uppskatta abundansen av fauna i växtsamhällena togs dessutom tre kvantitativa ramprover på två transekter.Naturvärdesbedömningen baserades på följande aspekter:" Artrikedom & variation - Inventeringen av arter visade på en normal artrikedom i området. I Nåttarö-området fanns alla bottentyper representerade, ofta i olika exponeringsgrad vilket bidrog till en varierandeartsammansättning i alg- och kärlväxtsamhällena." Raritet - Av de observerade arterna var piggvar och tånglake rödlistade som missgynnade arter." Orördhet/Naturlighet - Det fanns generellt få spår av mänsklig påverkan på Nåttarös stränder och bottnar. I Östermarsfladen på norra Nåttarö observerades dock ankringsskador i ålgräsängen. I viken observerades också en större täckning av tarmalger (Ulva spp.) än på övriga transekter i området. Den större mängden tarmalger kan tyda på en ökad närsaltbelastning inne i viken." Representativitet - I Nåttarö-området fanns exponerade ytterskärgårdslokaler, fina mellanskärgårdsområden och skyddade vikar representerade. De exponerade bottnarna inkluderade både hårdbotten och sandbotten och längs mer skyddade stränder fanns alla olika bottentyperrepresenterade." Ekologisk funktion - Under dykinventeringen observerades piggvarsyngel på öns västra sida, vilket stöder tidigare uppgifter om området som ett viktigt lekområde för den rödlistade piggvaren. På öns östra sida fanns blåstångsbälten av hög kvalité, vilka utgör viktiga miljöer för öringens yngel. De kraftiga blåstångsbältena runt ön och de artrika kärlväxtsamhällena som inkluderar ålgräsängar utgör viktiga habitat och födosöksområden för kräftdjur, snäckor och fiskar" Förekomst av prioriterade naturtyper - Blåstångsbältet i området var kraftigt och av speciellt hög kvalité med en stor djuputbredning (10,5 m) på öns exponerade östra sida. Ålgräs förekom i blandbestånd tillsammans med andra kärlväxter men också i rena ålgräsängar. Välbevuxna,grunda vikar fanns i både ytter- och mellanskärgårdsmiljö, mer eller mindre skyddade från vågor.Sammantaget bedöms Nåttarö-området ha ett högt naturvärde. Bedömningen stöds av Naturvårdsverkets tillståndsklassning där nio av de 13 dyktransekterna bedömdes vara opåverkade och fem något påverkade, vilket ger ett högt betyg till området. Jämförelsen av bottensamhällena i området medhjälp av multivariata analysmetoder visade också på opåverkade förhållanden då samhällena var lika varandra och artsammansättningen till stor del kunde förklaras av djup och bottentyp. En, i jämförelse med övriga skattningar,större förekomst av tarmalger inne den välbesökta viken Östermarsfladen indikerade dock en lokalt, ökad närsaltbelastning. Bottenfaunasamhällena i området bedömdes generellt ha god status.
23.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Marin naturinventering av Stora Nassa 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Stora Nassas sand- och grusbottnarna har inte inventerats tidigare. Dessa sandiga områden utgör potentiellt viktiga områden som kan innehålla värdefulla livsmiljöer. På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm genomförde i augusti 2007 Sveriges Vattenekologer AB en marinbiologiskundersökning av Stora Nassas sand- och grusbottnar. Syftet med den marinbiologiska undersökningen var att göra en naturvärdesbedömning av de grunda och djupa sand- och grusbottnarna i Stora Nassa. Resultaten från undersökningen skulle också användas som underlag till en habitatkarta över området. Den kompletta habitatkartan över Stora Nassafinns på Länsstyrelsen i Stockholms län samt Regionplane- och trafikkontorets gemensamma hemsida för geografiska data i Stockholms län: www.gisdata.se.Fältinventeringen av Stora Nassas sand- och grusbottnar inkluderade linjetaxering av dykare på 12 transekter samt 12 bottenhugg med van Veenhuggare. Linjetaxeringen beskriver bottenvegetationens artsammansättning, täckningsgrad och djuputbredning.Naturvärdesbedömningen baserades på följande aspekter:• Artrikedom & variation - Inventeringen av arter visade på en normal artrikedom av makroalger i området, medan kärlväxtsamhällena var artfattiga. Fina löslevande samhällen av både blåstång och rödblad förekom. Även lite mindre vanliga arter som näckhår (Cladophora fracta) och östersjösallat (Monostroma balticum) observerades.Makroalgsvegetationen dominerades dock av den ettåriga brunalgen, trådslick (Pilayella littoralis).• Raritet - Ingen av de observerade arterna var rödlistad.• Orördhet/Naturlighet - Trots att det fanns gott om fritidsbåtar i området observerades få spår av mänsklig påverkan på stränderna och bottnarna. Vegetationen motsvarar de mycket skyddade förhållandena i området. Förekomst av alger på stora djup samt de löslevande blåstångs- och rödalgsamhällena tyder på goda förhållanden. Den multivariata jämförelsen av bottensamhällena visade på liknande förhållanden i hela undersökningsområdet.• Representativitet – Bottnarna i det undersökta området i Stora Nassa har inner- och mellanskärgårdskaraktär. Undersökningsområdet representerar skyddade bottnar i ytterskärgården där, till skillnad från innerskärgårdsområden, påverkan från fastlandet i form av till exempel avrinning, är liten. Det undersökta området har dessutom en spännande bottentopografi med stora djupskillnader, vilket gör att det finns hårdbottnar på större djup.• Ekologisk funktion - Blåstångsbältena och kärlväxtsamhällena utgör viktiga habitat och födosöksområden för kräftdjur, snäckor och fiskar.• Förekomst av prioriterade naturtyper - Blåstångsbältet i undersökningsområdet var kraftigt men hade relativt liten djuputbredning.Sammantaget bedöms undersökningsområdet i Stora Nassa ha ett högt naturvärde. Området är relativt oexploaterat och alg- och kärlväxtsamhällena kan anses vara typiska för skyddade bottnar i skärgården. Möjligen förväntar man sig fler kärlväxtarter. De löslevande blåstångssamhällensom återfinns på grunda, sandiga bottnar och de djuparelöslevande rödbladsamhällena samt förekomst av alger på stora djup (21 m) indikerar goda förhållanden i området. De kala sandiga mjukbottnarna hyser också en artrik fauna med flera störningskänsliga arter. Bortsett från lokaladjuphålor där organiskt material ansamlas och bryts ned, bedömdes bottenfaunasamhällena i området ha god, och även hög status.
24.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Marin naturinventering i naturreservaten Nämdö och Lilla Husarn 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I augusti 2009 genomförde Sveriges Vattenekologer AB, på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län, en vegetationsinventering och ett yngelprovfiske i naturreservaten Nämdö och Lilla Husarn. I denna rapport presenteras resultaten av inventering och provfiske samt följande statistiska modelleringar och kartprediktioner över sannolik vegetationsutbredning i området. I rapporten finns även en sammanfattande naturvärdesbedömning av undersökningsområdet. Syftet med den marinbiologiska undersökningen var att beskriva bottensamhällen och fiskyngelförekomst samt göra en bedömning av de marina naturvärdena med avseende på grunda vegetationsklädda bottnar. Fältundersökningen inkluderade linjetaxering på sex dyktransekter samt ett sprängprovfiske i tre vikar. I vegetationsmodelleringen testades fyra prediktorsvariablers (vågexponering, substrat, lutning och djup) förmåga att förklara vegetationens utbredning i undersökningsområdet. Djup och substrat var de variabler som bidrog med mest till modellernas förklaringsgrad. Vegetationsmodelleringen gav mycket starka modeller (ROC-värde 0,88 - 1,0), vilket innebär att modellerna med hög sannolikhet kan prediktera förekomst av vegetation i området. Vegetationen i bottensamhällena bestod av förväntade arter. Ett litet bestånd av hybrider mellan gräsnate (Potamogeton gramineus) och ålnate (P. perfoliatus), var emellertid ett oväntat fynd i området eftersom de vanligen förekommer i mer sötvattenspåverkade miljöer. Blåstångens (Fucus vesiculosus) djuputbredning (största djup 6,8 m) var jämförbar med andra liknande områden i Stockholms län. Undersökningsområdet har likartad vågexponering i stora delar och bottnarna utgörs av hårdbottnar, eller mosaikbottnar där hårdbottnar ingår, vilket bidrar till liknade artsammansättning i reservatens bottensamhällen. Den frodiga vegetationen på de grunda bottnarna, framförallt blåstångsbältena, utgör viktiga habitat och födosöksområden för kräftdjur, snäckor och fiskar. Grundområden är för de flesta fiskar viktiga som uppväxtlokaler. I de tre grunda vikar som provfiskades fångades emellertid inga årsyngel av gädda (Esox lucius), abborre (Perca fluviatilis) och cyprinider (t.ex. mört (Rutilus rutilus), löja (Alburnus alburnus), braxen(Abramis brama)). Sammantaget bedöms undersökningsområdet i naturreservaten Nämdö och Lilla Husarn ha ett högt naturvärde. Vegetationen på de grunda bottnarna bestod av förväntade arter med tanke på vågexponering och läge i skärgården. Vegetationens djuputbredning i området är jämförbar med andra områden och den ekologiska statusen av växtsamhällen bedömdes vara hög enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Resultaten från yngelprovfisket antydde emellertid rekryteringsstörningar hos varmvattengynnade arter som abborre och gädda i området.
25.	Qvarfordt, Susanne (författare) Marinbiologiska undersökningar i Axmar och Hilleviks- Trödjefjärden, 2008 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I augusti 2008 genomförde Sveriges Vattenekologer AB på uppdrag av Länsstyrelsen iGävleborgs län inventeringar av bottensamhällen i Axmar och Hilleviks-Trödjefjärden.Uppdraget var en del av Länsstyrelsens arbete med marina naturmiljöer inom ramen för skyddav natur. Syftet med de marinbiologiska undersökningarna var att beskriva bottensamhällena iundersökningsområdena. För Hilleviks-Trödjefjärden skulle även en bedömning av marinanaturvärden göras och sex vikar återbesökas för att kartera utbredningen av kransalgenrödsträfse (Chara tomentosa). Fältinventeringarna inkluderade linjetaxering och översiktliga transekter utförda av dykare.Linjetaxering och inventering av översiktliga transekter beskriver bottenvegetationensartsammansättning, täckningsgrad och djuputbredning. I samband med växtinventeringarnainsamlades även kvantitativa ramprover för att beskriva den växtassocierade makrofaunansartsammansättning. De sex grunda vikarna inventerades med snorkling. Växtligheten på sandbanken i Axmar utgjordes främst av kransalger, men även kärlväxter ochmakroalger förekom. Sand var den dominerande bottentypen. Makroalgsamhällena på stenaroch block inkluderade blåstång, både smal- och bredbålig variant. Generellt täckteväxtligheten ca 50 % av bottnarna ned till 3-4 m djup även om kransalgerna kunde bildaheltäckande ängar. Under 4-5 m djup var sandbottnarna kala. På de hårda bottnarna i Axmars skärgård fanns relativt artrika makroalgsamhällen som dockdominerades av fintrådiga alger. Blåstång observerades som djupast på 6,9 m men endastenstaka eller spridda blåstångsruskor förekom, inte de kraftiga samhällen som bildar etttångbälte. På sandbanken förklaras detta av brist på lämpligt substrat. På de tre transekterna iskärgården fanns hårdbotten tillgängligt, vilket tyder på en negativ påverkan i området,möjligtvis från pappersmassafabrikerna i Norrsundet och Vallvik. Andra inventeringar somgjorts i områden närmare både Norrsundet och Vallvik visar emellertid större djuputbredningoch högre täckningsgrader av blåstång. Sammantaget bedömdes Hilleviks-Trödjefjärdens undersökningsområde ha ett mycket högtnaturvärde. Området har varierande vågexponering och många olika bottentyper vilket skaparen omväxlande vegetation. Både makroalgsamhällena och kärlväxtsamhällena var generelltartrika och hade stor täckningsgrad. Blåstångens djuputbredning var stor (9 m) och den varbältesbildande även om det generellt rörde sig om relativt glesa samhällen (ca 50 %yttäckning). Området var relativt orört och oexploaterat. De grunda vegetationskläddabottnarna inkluderade blåstångsbälten, frodiga kärlväxtsamhällen och täta kransalgsbestånd,vilka utgör viktiga habitat och födosöksområden för kräftdjur, snäckor, fiskar och sjöfåglar.Blåstång förekom framförallt i det mer vågexponerade delområdet A som också bedömdes hamycket höga naturvärden. Även delområde C, som bland annat hade särskilt artrikaväxtsamhällen på mjuk- och sandbottnar bedömdes ha mycket höga naturvärden. De treövriga delområdena B, D och E bedömdes ha höga naturvärden. Återbesöken i de sex grunda vikarna visade liknande utbredning av kransalgen rödsträfsejämfört med den senaste inventeringen år 2000. Rödsträfse förekom dessutom i den sjätteviken, där den inte tidigare observerats. Generellt observerades fler arter vid årets inventeringän vad som beskrivits tidigare, vilket kan förklaras av att tidigare undersökningar delvis haftett annat syfte.
26.	Qvarfordt, Susanne (författare) Marinbiologiska undersökningar i skärgården öster om Lindön 2009 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I september 2009 genomförde Sveriges Vattenekologer AB, på uppdrag av Länsstyrelsen iGävleborgs län, en vegetationsinventering i skärgården öster om Lindön. I denna rapportpresenteras resultaten av inventeringen samt en statistisk vegetationsmodellering baserad pådenna inventering och en tidigare inventering gjord år 2005. I rapporten finns ävenkartprediktioner över sannolik vegetationsutbredning i området och en sammanfattadenaturvärdesbedömning. Syftet med undersökningen var att kartlägga förekommande livsmiljöer, naturvärden ochnuvarande miljöstatus. Fältundersökningen inkluderade en vegetationsinventering på femdyktransekter. I vegetationsmodelleringen testades fyra prediktorsvariablers (vågexponering, substrat,lutning och djup) förmåga att förklara vegetationens utbredning i undersökningsområdet.Vågexponering och djup var de variabler som bidrog med mest till modellernasförklaringsgrad. Modelleringen gav mycket starka modeller (ROC-värde 0,85 - 1,0), vilketinnebär att modellerna med hög sannolikhet kan prediktera förekomst av vegetation iområdet. I undersökningsområdet finns bottnar med olika vågexponering representerade, från strändersom är helt öppna mot havet till mycket skyddade nästan avsnörda vikar.Vegetationsinventeringen visade ett artrikt makroalgsamhälle. De observerade blåstångssamhällena var frodiga men hade, jämfört med andra områden längslänets kust, relativt liten djuputbredning. Områdets artrika kärlväxtsamhällen ochblåstångsbälten utgör viktiga habitat och födosöksområden för kräftdjur, snäckor, fiskar ochsjöfåglar. Miljöstatusen för området, baserad på beräknat index samt expertbedömningar delvis medstöd av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, uppskattades som god. Sammantagetbedömdes undersökningsområdet ha ett högt naturvärde
27.	Qvarfordt, Susanne (författare) Marinbiologiska undersökningar vid Eskön, 2009 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I september 2009 genomförde Sveriges Vattenekologer AB, på uppdrag av Länsstyrelsen iGävleborgs län, en vegetationsinventering i ett område norr om Eskön. I denna rapportpresenteras resultaten av inventeringen och följande statistiska modelleringar samtkartprediktioner över sannolik vegetationsutbredning i området. I rapporten finns även ensammanfattade naturvärdesbedömning av undersökningsområdet. Syftet med undersökningen var att kartlägga förekommande livsmiljöer, naturvärden ochnuvarande miljöstatus. Fältundersökningen inkluderade en vegetationsinventering på femdyktransekter. I vegetationsmodelleringen testades fyra prediktorvariablers (vågexponering, substrat, lutningoch djup) förmåga att förklara vegetationens utbredning i undersökningsområdet. Substrat varden variabel som bidrog med mest till modellernas förklaringsgrad. Modelleringen gavmycket starka modeller (ROC-värde 0,90 - 1,0), vilket innebär att modellerna med högsannolikhet kan prediktera förekomst av vegetation i området. Vegetationsinventeringen visade ett artrikt makroalgsamhälle som inkluderade arter somförknippas med rena ytterskärgårdsområden. De observerade blåstångssamhällena vargenerellt frodiga även om tången på en lokal såg mycket sliten ut. Den troligaste orsaken tilltångens dåliga kondition på lokalen bedömdes vara naturliga populationsdynamiska skäl –den dör av ålder. Undersökningsområdet är relativt vågexponerat även om mer skyddade bottnar också finnsrepresenterade. Områdets begränsade djup, tillsammans med vågexponering och bottnardominerade av hårda substrat gynnar frodiga och artrika makroalgsamhällen. Kärlväxternasutbredning begränsas däremot av bottensubstrat och vågexponering. På lämpliga bottnar växtedock frodiga kärlväxtsamhällen. Vegetationens djuputbredning antydde att det generellt är bra ljusförhållanden på bottnarna.Detta tillsammans med områdets begränsade djup skapar goda förutsättningar för högvegetationstäckning i området, vilket gör hela området till ett viktigt habitat ochfödosöksområde för kräftdjur, snäckor, fiskar och sjöfåglar. Miljöstatusen för området, baserad på expertbedömning delvis med stöd av Naturvårdsverketsbedömningsgrunder, uppskattades som hög. Sammantaget bedömdes undersökningsområdetha ett mycket högt naturvärde
28.	Qvarfordt, Susanne (författare) Marinbiologiska undersökningar vid Orarna i Gävlebukten, 2009 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I september 2009 genomförde Sveriges Vattenekologer AB, på uppdrag avLänsstyrelsen i Gävleborgs län, en substratkartering samt en vegetationsinventering iett område kring Orarna i Gävlebukten. I denna rapport presenteras resultaten avfältundersökningarna samt följande statistiska modelleringar med resulterandekartprediktioner över sannolik vegetationsutbredning i området. I rapporten finnsäven en sammanfattade naturvärdesbedömning av undersökningsområdet. Syftet med undersökningen var att kartlägga förekommande livsmiljöer, naturvärdenoch nuvarande miljöstatus. Fältundersökningen inkluderade en vegetationsinventeringpå åtta dyktransekter samt en substratkartering. Substratkarteringen visade attblock är det dominerande bottensubstratet i större delen av undersökningsområdet.I vegetationsmodelleringen testades fyra prediktorvariablers (vågexponering,substrat, lutning och djup) förmåga att förklara vegetationens utbredning iundersökningsområdet. Djup och vågexponering var de variabler som bidrog medmest till modellernas förklaringsgrad. Vegetationsmodelleringen gav mycket starkamodeller (ROC-värde 0,90 - 1,0), vilket innebär att modellerna med hög sannolikhetkan prediktera förekomst av vegetation i området. Vegetationsinventeringen visade att makroalgsamhällena bestod av förväntade artermen generellt förekom färre arter och lägre täckningsgrader på insidan av Orarna.Endast enstaka smalbåliga tångruskor observerades trots tillgång på lämpliga bottnar.Låg salthalt och hög sedimentpålagring kan emellertid förklara tångens frånvaro i deinre, västra delarna av undersökningsområdet. Utbredningen av tång i övriga områdetskulle kunna förklaras av periodvis låg salinitet. Även kärlväxtsamhället bestod av förväntade arter men hade något begränsadutbredning. De grunda bottnarna söder och öster om Orarna hyser emellertidsannolikt kärlväxtsamhällen (>25 % yttäckning) som utgör viktiga habitat ochfödosöksområden för kräftdjur, snäckor, fiskar och sjöfåglar. Mänsklig påverkan i form av bebyggelse och industrier var påtaglig i delar avområdet. En lägre salthalt i de inre, västra delarna av undersökningsområdetindikerar att området är mer eller mindre påverkat av sötvattentillförsel från land,vilket ofta innebär sämre ljusförhållanden och hög sedimentation. Miljöstatusen för området, baserad på expertbedömning delvis med stöd avNaturvårdsverkets bedömningsgrunder, uppskattas som måttlig - god. Artsammansättningoch utbredning kan till viss del förklaras av låg salinitet och om salthaltenfluktuerar p.g.a. periodvis stor landavrinning skulle det kunna förklara mer. Någotbegränsad utbredning av framförallt kärlväxter drar emellertid ned betyget. Sammantaget bedömdes undersökningsområdet ha ett visst naturvärde. Området ärett relativt oexploaterat område i närheten av tättbebyggda områden vilket höjernaturvärdet. Vegetationen som bland annat inkluderar Vaucheria-mattor ochkärlväxtsamhällen är viktiga habitat för smådjur och fisk.
29.	Qvarfordt,, Susanne, et al. (författare) Modellering av den marina vegetation vid Tupparna-Kalvhararna 2011 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I september 2009 genomförde Sveriges Vattenekologer AB, på uppdrag av Länsstyrelsen iGävleborgs län, en substratkartering i ett område kring ögrupperna Tupparna ochKalvhararna. Syftet med undersökningen var att kartlägga förekommande livsmiljöer. I denna rapport presenteras resultaten av substratkarteringen och en statistiskvegetationsmodellering baserad på tidigare inventeringar gjorda år 2005 och 2006. I rapportenfinns även kartprediktioner som visar sannolik förekomst av vegetation i området. I vegetationsmodelleringen testades fyra prediktorsvariablers (vågexponering, substrat,lutning och djup) förmåga att förklara vegetationens utbredning i undersökningsområdet.Substrat och djup var de variabler som bidrog med mest till modellernas förklaringsgrad.Modelleringen gav mycket starka modeller (ROC-värde 0,86 - 1,0), vilket innebär attmodellerna med hög sannolikhet kan prediktera förekomst av vegetation i området. Block var den dominerande bottentypen i större delen av undersökningsområdet vilket bordegynna makroalgsfloran. Kartprediktionerna indikerar att bottnarna grundare än 15 m iområdet med hög sannolikhet har minst 25 % vegetationstäckning. Stor förekomst av hårdabottnar och djup grundare än 15 m i större delen av undersökningsområdet skapar därmedförutsättningar för hög vegetationsutbredning i området. Kartprediktionerna antyder att fleråriga makroalger generellt förekommer i djupare delar avområdet medan ettåriga grönalger mest sannolikt förekommer på grunda hårdbottnar.Sannolikheten att finna kärlväxtsamhällen med en yttäckning över 25 % är däremot mycketliten i området
30.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Nämdö och Lilla Husarn : Marinbiologisk undersökning och naturvärdesbedömning av djupa bottnar 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract De djupa bottnarna i naturreservaten Nämdö och Lilla Husarn utgör södra delen av en nästan fyra mil lång, djup dal som sträcker sig från Möja ned till Nämdö i Stockholms mellanskärgård.På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län genomförde Sveriges Vattenekologer AB i maj 2008 en marinbiologisk undersökning av de djupare bottnarna i Nämdö och Lilla Husarns naturreservat. Syftet med undersökningen var att beskriva bottensamhällenas artsammansättning, mäta syrehalt, pH och temperatur samt göra en naturvärdesbedömning. Bottensamhällena inventerades genom att ta 36 bottenhugg fördelade på 12 stationer mellan 60 och 100 m djup. Bottenvattnets syrehalt, pH och temperatur mättes på alla 12 stationer. Naturvärdesbedömningen baserades på följande aspekter:• Artrikedom & variation - Undersökningen visade på en normal till hög (med tanke på djup) artrikedom i området. De arter som man kan förvänta sig att finna på dessa djup - baserat på andra undersökningar - förekom.• Raritet och föroreningskänslighet - Fyra av de funna arterna är klassade som mycket föroreningskänsliga. Tre av dessa, fjällmask (Bylgides sarsi) och märlkräftorna Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata, förekom i alla prover. Den fjärde, korvmasken Halicryptus spinulosus, förekom på hälften av provtagningsstationerna.• Orördhet/Naturlighet - Goda syreförhållanden och låg förekomst av organiskt material på bottnarna tyder på relativt opåverkade förhållanden i området.• Representativitet - Området representerar djupa bottnar (> 60 m djup) i Stockholms skärgård och utgör därför en relativt ovanlig biotop. Bottnarna i provtagningsområdet bestod mest av lös mjukbotten men även lerbotten och mosaikbottnar (sten, grus, sand och lera) förekom.• Ekologisk funktion - De goda syreförhållandena på bottnarna ger förutsättningar för ett artrikt bottensamhälle. Djuren i bottensamhället utgör viktig föda för fisk och bidrar till omsättning och nedbrytning av organiskt material.• BQI - Beräkning av BQI och statusklassning visade att alla stationer hade god status. En station på 75 m djup bedömdes ha hög status och två stationer låg nära gränsen mellan god och hög status. Sammantaget bedömdes undersökningsområdet ha god status.De djupa bottnarna i Nämdö och Lilla Husarns naturreservat har höga naturvärden. Undersökningsområdets djupa bottnar var friska med goda syreförhållanden och artrika samhällen som inkluderade flera mycket föroreningskänsliga arter. Friska bottnar och förekomst av djursamhällen gör troligen området till en viktig födosöksmiljö för fisk. Enligt Naturvårdsverket bedömningsgrunder för bottenfauna hade samtliga undersökta stationer höga BQI-värden och områdets ekologiska status bedömdes vara god. Ett möjligt framtida hot är dock att djupområdet kan komma att användas som dumpningsplats.
31.	Qvarfordt, Susanne, 1976- (författare) Phytobenthic communities in the Baltic Sea - seasonal patterns in settlement and succession 2006 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Seasonal changes in reproduction, recruitment, occurrence and growth of marine plant and animal species is a common phenomenon world-wide. This thesis investigates whether such seasonal changes could determine the succession in subtidal phytobenthic communities on free space in the Baltic Sea. My results showed circular seasonal patterns both in the settlement of species and in the annual appearance of communities. The circular seasonal pattern was also observed in the succession. Initial species assemblages were determined by the time space became available for colonisation. Although the succession seemed to be directed towards one site-specific final community structure determined by physical factors, the time of the year when space became available influenced the rate of the succession through species interactions. Rapid growth and timing of settlement and free space occurrence allowed early species to occupy all available space and prevent further colonisation, thereby slowing the succession. My results also showed that both settlement and community structure are influenced by substrate characteristics. Studying community development on vertical artificial structures revealed communities with few species and different composition compared to communities on vertical natural substrates. A field study showed that settlement and community structure changed significantly between 60º and 90º substrate slopes. This thesis shows that some differences in the final community structure are determined already at the settlement stage and that the succession pattern varies depending on when free space occurs. However, small inter-annual and site-specific differences in seasonal settlement periods and site-specific final communities mainly determined by physical factors, suggest that succession patterns are relatively predictable. Seasonal changes seem to cause a spiralling succession towards a final, seasonally undulating, state.
32.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Seasonal settlement of macroalgae and sessile invertebrates in the northern Baltic proper Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
33.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Substrate slope and distance to the seafloor, their effect on settlement and natural community composition Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
34.	Qvarfordt, Susanne, et al. (författare) Succession following seasonal establishment of hard substrate communities in the Baltic proper Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
35.	Qvarfordt, Susanne (författare) Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten - Trendövervakning 2014 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Övervakning av vegetationen på kustnära bottnar i Gävleborgs län sker vartannat år inomett marint miljöövervakningsprogram. Årets inventering utfördes av SverigesVattenekologer AB och omfattade 21 dyktransekter, varav 17 har inventerats tidigaremedan fyra transekter var nya. Vegetationsinventeringen utfördes av dykande marinbiologer under perioden 27 juli –1 augusti 2014. Inventeringen genomfördes enligt standardmetodiken för den nationellamiljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar på Svenska ostkusten. Resultatenutgjorde underlag för bedömning av ekologisk status baserat på vegetationensdjuputbredning på transekterna. Bedömningen av ekologisk status gav generellt en hög status för bottenvegetationen längslänets kust. Av de 21 inventerade transekterna fick 18 hög status och två god status. Entransekt, X16 på Tunaholmen utanför Hudiksvallsviken, bedömdes endast ha måttligstatus. Växtsamhällena på transekten var artfattiga och tången hade liten utbredning.Tång förekom på samtliga inventerade transekter år 2014 men djuputbredningenvarierade mellan transekterna. På ett fåtal transekter kan en liten tångutbredning förklarasav de fysiska faktorerna på lokalen men övriga verkar ha goda förutsättningar för finatångsamhällen med stor djuputbredning. De fyra nya transekterna hade jämförelsevis stordjuputbredning av tång, med avseende på både maximal djuputbredning (djupaste planta)och tångbälte (minst 25 % yttäckning). Även tidigare år har tångutbredningen varierat mellan transekterna, men en jämförelsemellan år inom transekterna visar ett mönster som är gemensamt för merparten avtransekterna. På de flesta transekterna syns en tydlig minskad djuputbredning år 2010och/eller 2012 följt av en ökning år 2014, eller redan år 2012. På nio av transekterna synsockså en tydlig minskning i yttäckning efter år 2008. Positivt är dock att en återhämtningav både ökad djuputbredning och yttäckning kan anas på flera av transekterna under år2012/2014.
36.	Schagerström, Ellen, et al. (författare) Var finns den frilevande blåstången? 2020 Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 114:5, s. 260-263 Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Flera äldre marinbotanister har skrivit om en frilevande form av blåstång. Nu arbetar forskare inom projektet FunkVeg på Stockholms och Helsingfors universitet med att kartlägga och dokumentera den frilevande blåstången som bildar viktiga livsmiljöer för många arter i Östersjöns kustnära vatten.V i vill ta reda på vilken utbredning den frilevande formen av blåstång Fucus vesiculosus har i Sverige och Finland. Vår forskning strävar också efter att ta reda på vilken roll den spelar i Östersjöns grunda kustekosystem och hur bestånden förändras över tid och påverkas av klimatförändringen. Inventeringar i Tyskland på 2000-talet visade att de frilevande bestånden av blåstång gått tillbaka kraftigt, framförallt på grund av att övergödning och småskalig exploatering av grunda områden försämrat deras livsmiljö. Det ledde till att deras habitat klassats som hotat i Helsingforskommissionens rödlista för biotoper (Helcom 2013). Men vad vet vi egentligen om den frilevande blåstångens utbredning på en Östersjöskala och vilken funktion har den som habitat?
37.	Wallin, Anders, et al. (författare) Benthic communities in relation to wave exposure and spatial = sitions on sublittoral boulders in the Baltic Sea 2011 Ingår i: Aquatic Biology. - : Inter-Research Science Center. - 1864-7782 .- 1864-7790. ; 12:2, s. 119-128 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Boulders are an important substrate for Baltic Sea benthic communities. Although previous studies have examined benthic species on sublittoral boulders in the Baltic Sea, information on benthic assemblages and how they vary in relation to structuring factors is limited. The aim of the present study was to describe the benthic communities, including both algae and animal taxa, on sublittoral boulders in relation to spatial positions on the boulders (4 levels) and differences in wave exposure (2 levels). The multivariate results, including 29 algae and 25 animal taxa, from the field sampling showed a significant interaction between the 2 main factors. Changes in the biomass of both annual an perennial macroalgae as well as Mytilus edulis and Balanus improvisus, were found among different positions on wave-exposed boulders, a pattern which was less clear on boulders from sheltered sites, showing that water movement influences small-scale spatial patterns on sublittoral boulders. Apart from water movement, the physical factors substrate slope and light intensity were also associated with the small-scale patterns found in benthic communities. The difference in these factors may influence both settlement and post-settlement processes for both algae and animals, and possible mechanisms leading to the patterns found are discussed.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Resultat 1-37 av 37

Avgränsa träffmängd

Typ av publikation: rapport (26); tidskriftsartikel (6); annan publikation (4); doktorsavhandling (1)

Typ av innehåll: övrigt vetenskapligt/konstnärligt (32); refereegranskat (5)

Författare/redaktör: Qvarfordt, Susanne (36); Kautsky, Hans (12); Borgiel, Micke (12); Wallin, Anders (10); Borgiel, Mikael (8); Fredriksson, Ronny (6); visa fler...; Schagerström, Ellen (4); Johansson, Gustav (3); Walve, Jakob (2); Ahlsén, Jimmy (2); Bergkvist, Johanna (2); Liénart, Camilla (2); Kautsky, Lena (2); Norlinder, Erika (2); Fransson, Kerstin (2); Garbaras, Andrius (2); Karlson, Agnes M. L. (2); Mörk, Erik (2); Lilliesköld Sjöö, Gu ... (2); Eklöf, Johan (1); Höglander, Helena (1); Wikström, Sofia A. (1); Nyström Sandman, Ant ... (1); Malm, Torleif (1); Norling, Pia (1); Kautsky, Lena, Profe ... (1); Öberg Sysoev, Anton (1); Kautsky, Hans, Dr (1); Qvarfordt, Susanne, ... (1); Schubert, Hendrik, P ... (1); visa färre...

Lärosäte: Naturvårdsverket (25); Stockholms universitet (12)

Språk: Svenska (27); Engelska (6); Odefinierat språk (4)

Forskningsämne (UKÄ/SCB): Naturvetenskap (33)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se

Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy